MÄKLARHUSET BO-OPINION
1 Mäklarhuset Bo-Opinion tar tempen på: Frågan om lockpriser Sedan 2005 har bostadspriserna i Sverige mer än tredubblats*. Prisutvecklingen är ett ständigt omdebatterat ämne, likaså dess orsaker så som bostadsbrist och urbanisering. Även negativa effekter av prisutvecklingen som växande skulder och allt högre trösklarna in på bostadsmarknaden fortsätter att vara heta ämnen. Prisutvecklingen har aktualiserat frågan om hur bostäder prissätts. Stora skillnader mellan utgångspris och försäljningspris har skapat en debatt om lockpriser. I denna version av Mäklarhuset Bo-Opinion tittar vi närmare på begreppet lockpriser och undersöker hur skillnaderna mellan utgångspris och försäljningspris ser ut och uppfattas av konsumenter. En långlivad debatt I takt med att bostadspriserna ökat kraftigt, har även skillnaderna mellan utgångspris och försäljningspris periodvis varit stora på flera orter runt om i landet. Detta har skapat en återkommande debatt om lockpriser. För tio år sedan rapporterade media om hur budgivningar i Stockholm kunde öka med över 30 procent. En liknande medierapportering syns idag, trots att bostadspriserna under denna period ökat från 44 000 till 94 000 kronor per kvadratmeter i centrala Stockholm**. Ett resultat av debatten under slutet av 00-talet var branschinitiativet Accepterat pris. Det lanserades 2011 av ett antal mäklarföretag med syfte att dämpa skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris. Initiativet bidrog kortsiktigt till att dämpa prisskillnaderna, men slopades något år senare på grund av att det inte fungerade som en bindande prisnivå och att budgivningarna åter ökade. Debatten om lockpriser har på senare år åter tilltagit i styrka i takt med att skillnaderna mellan utgångspris och försäljningspris åter ökat i vissa städer. Vad handlar debatten om? Debatten om lockpriser handlar främst om huruvida mäklare medvetet sätter låga utgångspriser med syfte att locka spekulanter, samt om detta i sådana fall är missledande för konsumenter. Centrala frågor är därmed prissättningar inför en försäljning och hur stora prisuppgångar påverkar konsumenter. *: http://www.valueguard.se/index **: www.maklarstatistik.se
2 Hur prissätts bostäder? Mäklare får enligt god mäklarsed inte använda sig av lockpriser. Utgångspriset ska bygga på en bedömning av bostadens skick och egenskaper, samt en prismässig jämförelse med liknande bostäder och tidigare försäljningar i området. Detta görs idag med avancerade analysverktyg. Mäklaren gör en marknadsmässig bedömning som presenteras för säljaren. Det är sedan säljaren som ytterst bestämmer utgångspriset, samt försäljningspris och val av köpare. Mäklarens roll är rådgivande vid prissättning och försäljning. Innehåll i Mäklarhuset Bo-Opinion Mäklare har en viktig roll som garanter för att trygga bostadsaffärer. Debatten om lockpriser väcker viktiga frågor om prisutvecklingen, mäklarens roll, prissättningen av bostäder och hur konsumentintresset kan skyddas. I denna version av Bo-Opinion vill Mäklarhuset bidra med insikter och åsikter till debatten om lockpriser. Rapporten består av tre delar. I den första delen presenteras statistik och analys gällande skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris i Sveriges tio största städer. I den andra delen presenteras en konsumentundersökning om förväntningar och kunskaper om prisläge, gjord med personer som under det senaste halvåret köpt bostad genom Mäklarhuset. Den sista delen innehåller analys, kommentarer och förslag för vidare debatt från Erik Wikander, vd Mäklarhuset. Rapporten i korthet Mäklarhusets analys av skillnaden mellan utgångspris och slutpris i Sveriges tio största städer mellan 1 januari 2016 och 30 maj 2017 visar att: Prisskillnaderna är störst i Linköping, Norrköping och Jönköping I Stockholm och Göteborg är prisskillnaderna störst för små lägenheter Var femte etta i Stockholm ökade 30 procent eller mer från utgångspriset Mäklarhusets konsumentundersökning (681 respondenter) visar att: Majoriteten av respondenterna det senaste halvåret anser att priset understeg eller var i linje med deras förväntningar Enbart 8 procent anser att priset översteg deras förväntningar med 20 procent eller mer Majoriteten av konsumenterna är välinformerade om marknadspris och köpprocessen, men 14 procent anser sig ha haft låg kunskap om marknadspriset och 10 procent ansåg sig sakna information inför sitt bostadsköp
Avvikelse i procent mellan utbudspris och slutpris 3 Del 1: Skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris i Sveriges 10 största städer Mäklarhuset har gett Värderingsdata i uppdrag att sammanställa skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris för bostadsrätter i Sveriges 10 största städer: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping och Norrköping. Nedanstående diagram visar skillnaden som medianvärde för perioden 1 januari 2010 till och med 30 maj 2017 för bostadsrätter med ett, två, tre eller fyra rum eller fler Avvikelse i procent (medianvärde) mellan utbudspris & slutpris för bostadsrätter 1 januari 2010-30 maj 2017 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Svensk Mäklarstatistik AB, bearbetat av Värderingsdata 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum eller fler Prisskillnaderna är som störst för små lägenheter. I fyra av tio städer är prisskillnaden för enrumslägenheter över 15 procent, medan prisskillnaden för treor är under 10 procent i nio av tio städer. På ett antal orter ser vi även att prisskillnaderna är större för fyror eller större, än för treor, till exempel i Norrköping, Jönköping och Västerås.
4 Diagrammet visar att skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris varierar stort mellan Sveriges tio största städer. Under denna tidsperiod har skillnaderna varit som störst i Linköping och Norrköping, medan de varit i princip obefintliga i Helsingborg och Malmö. Prisskillnaderna mellan utgångspris och slutpris förändras över tid. Nedanstående linjediagram visar hur prisskillnaderna minskade i samband med införandet av Accepterat pris 2011, särskilt i Stockholm och Göteborg. Sedan 2014 har dock prisskillnaderna i Stockholm och Göteborg åter ökat för att de senaste två åren ligga mellan 10 till 15 procent. I Malmö har prisskillnaderna främst ökat det senaste året och ligger i år runt 10 procent. Skillnaden mellan utbudspris och slutpris, bostadsrättslägenheter (medelvärde för avvikelsen i procent per månad) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 2010-1 2011-1 2012-1 2013-1 2014-1 2015-1 2016-1 2017-1 Källa: Svensk Mäklarstatistik, bearbetad av Värderingsdata Göteborg C Stockholm C Malmö C Riket
Avikelse i procent mellan utbudspris och slutpris 5 Mot bakgrund av den uppåtgående trenden har Mäklarhuset även analyserat skillnaderna för perioden 1 januari 2016 till 30 maj 2017, viket syns i nedanstående diagram. Nedanstående diagram visar att prisskillnaderna är störst i Linköping, Norrköping och Jönköping, medan de främst ökat för ettor och tvåor i Stockholm, Göteborg och Västerås. I Helsingborg och Malmö har prisskillnaderna ökat något, medan de minskat något i Uppsala och Örebro. Sammantaget visar även detta diagram att prisskillnaderna i de flesta fall är som störst för små bostäder. Avvikelse i procent (medianvärde) mellan utbudspris & slutpris för bostadsrätter 1 januari 2016-30 maj 2017 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Svensk Mäklarstatistik AB, bearbetat av Värderingsdata 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum eller fler Ovanstående diagram visar prisskillnaden som medianvärde. Tabellerna på nästa sida illustrerar spridningen i prisskillnader. Då graferna visat att skillnaden är störst för ettor och mindre för större lägenheter används ettor och treor som exempel. Tabellerna nedan visar hur skillnaden mellan utgångspris och slutpris fördelar sig i olika intervall. Ur tabellerna går det också att utläsa finns prisvariationer, det vill säga att prisökningar sker i princip samtliga intervall. Det tyder på att såväl små som stora skillnader förekommer både för ettor och tror.
6 I Linköping, Norrköping och Jönköping är prisskillnader på 30 procent eller mer vanligt förekommande både före ettor och treor. I Stockholm ökar var femte etta med 30 procent eller mer i budgivning. Prisskillnaderna för treor är mindre än för ettor, men med en förhållandevis bred spridning i intervallet 1 till 29 procent. I Stockholm och Göteborg ökar drygt var tionde försäljning av treor med 20 procent eller mer. Prisskillnad för ettor Kontraktsdatum under perioden 2010 till och med 30 maj 2017 De tio största orterna Antal rum 1 rum Skillnad mellan Utbuds- och slutpris (%) Mindre än 0 % 0 % 1-9 % 10-19 % 20-29 % 30-39 % 40-49 % 50 % och högre Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Övriga delen av landet 10,0% 19,3% 15,6% 21,0% 16,3% 9,3% 4,2% 4,2% 0380 Uppsala 3,1% 17,4% 20,8% 30,9% 18,5% 6,2% 2,3% 0,7% 0580 Linköping 1,7% 18,1% 3,8% 11,2% 17,1% 17,9% 13,2% 17,0% 0581 Norrköping 6,2% 14,5% 9,4% 16,1% 17,1% 12,6% 9,6% 14,5% 0680 Jönköping 10,5% 23,2% 16,3% 16,6% 13,8% 7,1% 6,5% 6,0% 1283 Helsingborg 36,8% 28,5% 18,5% 12,0% 2,9% 0,5% 0,5% 0,3% 1880 Örebro 4,5% 19,9% 10,2% 16,9% 20,4% 10,7% 8,8% 8,6% 1980 Västerås 10,9% 16,9% 18,4% 22,8% 14,2% 7,7% 4,7% 4,3% Göteborg C 3,2% 13,5% 15,9% 29,2% 23,6% 9,5% 3,7% 1,4% Malmö C 24,6% 24,3% 23,8% 16,9% 7,0% 2,2% 0,7% 0,5% Stockholm C 3,9% 12,7% 17,6% 24,0% 20,0% 12,1% 6,0% 3,6% Riket 9,0% 18,2% 16,3% 21,9% 16,8% 9,3% 4,5% 4,1% Källa: Mäklarstatistik, bearbetat av Värderingsdata Prisskillnad för treor Kontraktsdatum under perioden 2010 till och med 30 maj 2017 De tio största orterna Antal rum 3 rum Skillnad mellan Utbuds- och slutpris (%) Mindre än 0 % 0 % 1-9 % 10-19 % 20-29 % 30-39 % 40-49 % 50 % och högre Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Rad-% Övriga delen av landet 14,2% 22,3% 21,2% 21,3% 11,5% 5,1% 2,2% 2,1% 0380 Uppsala 6,8% 20,7% 28,0% 27,7% 11,5% 3,4% 1,1% 0,8% 0580 Linköping 4,0% 20,4% 10,5% 20,4% 19,2% 12,3% 6,5% 6,7% 0581 Norrköping 8,3% 26,6% 15,4% 16,1% 13,5% 10,0% 4,4% 5,7% 0680 Jönköping 10,4% 21,7% 18,3% 20,1% 15,6% 7,9% 3,4% 2,6% 1283 Helsingborg 40,5% 27,9% 19,5% 8,4% 2,4% 0,7% 0,3% 0,3% 1880 Örebro 8,3% 29,9% 18,3% 20,7% 12,1% 6,2% 2,3% 2,1% 1980 Västerås 17,6% 19,6% 20,8% 21,1% 11,4% 5,7% 2,0% 1,8% Göteborg C 7,3% 14,6% 28,1% 33,7% 12,4% 3,4% 0,4% 0,2% Malmö C 27,2% 24,0% 30,1% 13,4% 3,9% 0,9% 0,3% 0,0% Stockholm C 10,7% 16,2% 32,6% 26,7% 10,0% 2,9% 0,6% 0,1% Riket 14,1% 21,9% 22,3% 21,6% 11,2% 4,9% 2,0% 1,9% Källa: Mäklarstatistik, bearbetat av Värderingsdata
7 Sammanfattning och analys Statistiken visar att skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris varierar stort mellan Sveriges tio största städer. Skillnaderna är störst i Linköping, Norrköping och Jönköping, och minst i Uppsala, Helsingborg, Malmö och Örebro. Detta indikerar att skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris speglar en lokalt kraftig uppgång i efterfrågan. Bostadspriserna har på senare år ökat kraftigt i Norrköping, Linköping och Jönköping. Orsakerna till detta är flera. Dels finns en underliggande urbaniseringstrend som gör att människor söker sig till de största städerna i länet för utbildning och arbete. Dels har dessa städer blivit allt större studentstäder, vilket givit en efterföljande stor efterfrågan på små bostäder. Statistiken visar även att prisskillnaderna generellt är störst för små bostäder. Kombinationen av stor efterfrågan på små lägenheter och få alternativ i form av studentlägenheter eller hyreslägenheter bidrar till att driva upp priserna. En väsentlig skillnad mellan Linköping, Norrköping och Örebro jämfört med Stockholm och Göteborg är att efterfrågan i de senare två städerna främst ger utslag för små lägenheter medan det i det tidigare fallet ger utslag på samtliga bostadsstorlekar. Orsaken till det är sannolikt att den höga prisnivån i Stockholm och Göteborg fungerar som en broms för prisutvecklingen på stora bostäder trots att efterfrågan är stor. Prisskillnaden mellan olika städer speglar att efterfrågan snarare än medvetet låga utgångspriser bidrar till stora skillnader mellan utgångspris och försäljningspris. Det finns ingen orsak att tro att mäklare i Jönköping skulle använda lockpriser i större utsträckning än mäklare i Uppsala. När efterfrågan och priserna stiger kraftigt på kort tid gör det att värderingen och prissättningen av bostäder blir svårare för mäklare. Samtidigt som marknadspriset kan flyttas framåt i snabb takt, görs mäklarens värdering baserat på faktaunderlag från tidigare försäljningar i området. För mäklare är det svårt att sätta framåtblickande utgångspriser, utan bedömningen måste bygga på historiska fakta. Trots detta är det givetvis inte önskvärt att skillnaden mellan utgångspris och försäljningspris ska vara allt för stora. En central fråga är därför hur den snabba prisutvecklingen påverkar konsumenter, vilket är frågan för nästa del av rapporten. Om analysen av skillnader mellan utgångspris och försäljningspris Undersökningen har genomförts av Värderingsdata i juni 2017. Underlaget bygger på data som Svensk Mäklarstatistik levererar till Värderingsdata. Underlaget gäller överlåtelser från perioden 1 januari 2010 till och med 30 maj 2017. Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Örebro, Helsingborg och Västerås har studerats på kommunnivå. För Stockholm, Göteborg och Malmö bygger underlaget på överlåtelser i de centrala stadsdelarna.
8 Del 2: Konsumentundersökning För att kartlägga konsumenters förväntningar och kunskaper om marknadspriset på bostäder har Mäklarhuset genomfört en undersökning bland personer som under det senaste halvåret köpt bostad genom våra mäklare. Undersökningen besvarades av 681 personer. Resultatet nedan indikerar att majoriteten köpte sin senaste bostad för en summa som låg i linje med deras förväntningar. Knappt 8 procent uppger att priset de betalade översteg deras förväntningar med 20 procent eller mer. När du köpte din nya bostad, hur väl överensstämde slutpriset med dina förväntningar? 48,16% Slutpriset var 10 procent eller lägre än vad jag hade förväntat mig Slutpriset var 20 procent eller lägre än vad jag hade förväntat mig Slutpriset var i linje med mina förväntningar 5,25% 3,02% 14,04% 7,74% 21,78% Slutpriset var 10 procent högre än vad jag hade förväntat mig Slutpriset översteg mina förväntningar med 20 procent eller mer Vet ej
9 Nedanstående diagram visar att knappt hälften, 47 procent, hade deltagit i flera budgivningar. Och majoriteten, 62 procent, uppger att de hade hög eller mycket hög kunskap om marknadspriset på de bostäder de lagt bud på. Dock uppger 14 procent att de haft låg eller mycket låg kunskap om marknadspriset. Hur många budgivningar hade du deltagit i innan du köpte din nya bostad? 30,03% 14,81% 11,38% 9,93% 5,42% 6,22% 1,19% 21,56% Detta var den första budgivningen 1 budgivning 2 budgivningar 3 budgivningar 4 budgivningar 5-10 budgivningar Fler än 10 budgivningar Vet ej Hur skulle du uppskatta din kunskap om marknadspriset på den eller de bostäder där du deltagit i budgivning? 51,13% 23,31% 13,11% 11,26% 1,19% Mycket låg Låg Hög Mycket hög Vet ej Kunskap och information är centralt för att fatta välavvägda köpbeslut. Undersökningen visar att majoriteten upplevde sig ha god kunskap om köpprocessen och bostaden de köpte. Dock uppger 6 procent att de kände sig dåligt informerade om köpprocessen och 12 procent saknade information om bostaden.
10 När du köpte din bostad, hur upplevde du din kunskap om köpprocessen? 34,07% 39,84% 6,32% 2,47% 17,31% Jag kände mig välinformerad om köpprocessen Jag kände att jag hade tillräckligt med information in köpprocessen Jag kände att jag saknade information om köpprocessen Jag kände mig dåligt informerad om köpprocessen Vet ej När du köpte din bostad, hur upplevde du informationen du fått om bostaden genom bostadsannonsen, objektsbeskrivningen och via mäklaren? 17,88% 29,02% Jag fick all infromation jag behövde 1,51% 10,04% Jag hade tillräckligt med information Jag saknade viss information Jag saknade mycket information Vet ej 41,54%
11 Sammanfattning och analys Undersökningen är en fingervisning om hur konsumenter som nyligen genomfört en bostadsaffär tänker, men inte nödvändigtvis representativt. Resultatet visar att majoriteten tycks ha betalat ett pris för sin bostad som låg i linje med deras förväntningar. Majoriteten uppger sig även ha haft god kunskap om marknadspriset för de bostäder de lagt bud på. Men 14 procent uppger sig ha haft låg kunskap om marknadspriset. Majoriteten anser sig även ha god kunskap om köpprocessen och fått fullgod information om bostaden de köpte. Men även i detta fall ser vi att 12 procent anser sig ha saknat viss eller mycket information om bostaden. En viktig fråga i debatten om lockpriser är huruvida konsumenter har en god uppfattning om marknadspriset och i fall de dras med allt för långt i budgivningar. Konsumenterna i denna undersökning visar sig ha haft goda kunskaper om marknadspriset och baserat på att majoriteten betalat ett pris i linje med sina förväntningar tycks de inte ha dragits med i budgivningen mer än de önskat. Det är dock möjligt att denna undersökning inte lyckats fånga de individer som drabbats negativt. Om konsumentundersökningen Undersökningsfrågorna har skickats till 8 680 personer som sålt eller köpt bostad via Mäklarhuset perioden november 2016 till maj 2017. Undersökningen genomfördes perioden 2 juni till 13 juni 2017. Respondenterna fick besvara en digital enkät. Totalt svarade 681 personer på hela enkäten.
12 Del 3: Mäklarhusets vd kommenterar rapporten Bostadsmarknaden i flera svenska städer kan inte absorbera den kraftigt stigande efterfrågan som urbaniseringen medför. I det statistiska underlaget ser vi hur prisskillnaderna speglar snabba prisuppgångar i flera svenska städer. När många unga människor flyttar till storstäderna för jobb och utbildning skapas en kraftig efterfrågan på bostadsrätter, särskilt eftersom det saknas alternativ i form av hyresrätter eller studentlägenheter. Resultatet är att priserna stiger i snabb takt och att mäklarnas prissättning får svårt att hänga med då det blir allt mer vanskligt att förutse prisökningarna. I städer med hög efterfrågan, som Stockholm och Göteborg, fungerar de numera exceptionellt höga priserna på lägenheten som en bromsande faktor för stora lägenheter, medan detta har mindre effekt i städer som Linköping, Norrköping och Jönköping där priserna stiger från lägre nivåer och får utslag på samtliga bostäder. Skillnaderna städerna emellan och mellan olika storlekar på bostäder tyder på att medvetet låga utgångspriser inte är orsaken till de prisskillnader vi ser idag. Prisskillnaderna handlar snarare om att trycket på bostadsrätter i tätorter varierar och att mäklarnas bedömning, baserat på erfarenhet och tillhands stående analysverktyg, inte lyckas förutse hur snabbt priserna förändras. Min uppfattning är att mäklarnas roll i prisutvecklingen behöver nyanseras. Det ligger inte i mäklarföretagens intresse att sätta låga utgångspriser. Mäklarens uppgift är att se till såväl köparens som säljarens intressen. Den senaste versionen av Svenskt Kvalitetsindex som publicerades häromveckan visar också att mäklarbranschen har ett högt förtroende hos både köpare och säljare jämfört med flera andra servicebranscher. Mäklare har en viktig roll som garanter för trygga bostadsaffärer och vi på Mäklarhuset verkar för en välfungerande bostadsmarknad. Ett litet utbud av bostäder och kraftiga prisökningar gör dock att många har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Snabba och kraftiga prisökningar skapar svårigheter för alla aktörer på marknaden, såväl köpare och säljare som mäklare. Det är inte önskvärt med prisökningar på 30 procent för ettor. Särskilt inte i städer som Stockholm där priserna redan är väldigt höga. Det vi som mäklarföretag kan göra är att ge köpare och säljare de bästa tillgängliga verktygen utifrån dagens förutsättningar. Ett sätt att hantera köparnas oro för snabba och kraftigt stigande budgivningar är att öka transparensen och regelverket runt budgivningar. Mäklarhuset var först i Sverige med öppna budgivningar på nätet. Detta gjorde det möjligt för alla att se hur många budgivare som deltog och vilka bud lagt. Dock medger lagen möjligheten att lägga dolda bud. Det gäller för Mäklarhuset såväl som alla andra företag i branschen. Mäklarhuset anser att lagstiftaren bör ta bort möjligheten att lägga dolda bud med syftet att göra budgivningen transparent för samtliga.
13 Ett annat problem är att bud inte är bindande. Det innebär att personer kan delta i flera budgivningar parallellt och sedan dra tillbaka sina bud. Ett system med bindande bud skulle kunna bidra till att skapa en trygghet kring budgivningarna då alla inblandade kan försäkra sig om att enbart seriösa spekulanter deltar. För att inte låsa fast spekulanterna i onödan skulle ett bud kunna vara bindande under en begränsad tidsperiod, exempelvis 24 eller 48 timmar. Bindande bud och borttagande av dolda bud kommer kräva lagförändringar. I ett första steg bör frågan utredas för att i detalj studera effekterna av dessa förslag. Grunden för ett tryggt system är att alla aktörer är välinformerade. Mäklarhuset och hela mäklarbranschen måste ständigt informera konsumenter om mäklarnas roll och uppgift, samt se till att undersöka om konsumenter anser att viss information saknas eller är svårbegriplig. Mot bakgrund av vårens diskussioner kring informationsgivningen har vi på Mäklarhuset tagit initiativ till en utökad köparguide där köpare och säljare enkelt får svar på viktiga frågor inför köp av hus eller bostadsrätt. Vi mäklare kommer inte kunna stoppa prisutvecklingen. Det vi kan göra är att verka för att bostadsmarknaden ska vara så transparent och informationsrik som möjligt. Erik Wikander, vd Mäklarhuset
14 Appendix Prisutvecklingen på bostadsrätter har förändrats över tid för varje enskild kommun/stad. På vissa platser kan priserna fluktuera kraftigt under korta tidsperioder, vilket gör arbetet med att värdera bostäderna än svårare. Särskilt stora prisskillnader, både i uppgång och nedgång finner man i Linköping, Uppsala och Örebro. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har den uppåtgående prisutvecklingen varit mer stabil. Centrala Stockholm: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik Centrala Göteborg: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik
15 Centrala Malmö: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik Helsingborg: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik Jönköping: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik
16 Linköping: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik Norrköping: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik Uppsala: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Källa: Svensk Mäklarstatistik
17 Västerås: Prisutveckling juni 2015 maj 2017 Örebro: Prisutveckling juni 2015 maj 2017