Välkommen till Handelsteori och internationell finansteori Lars Bohlin 0730452937. @. Syfte: Kursens syfte är att ge analytiska verktyg för att förstå utrikeshandeln, handelspolitik, bytesbalansen samt penningoch finanspolitik i en öppen ekonomi. Lärandemål: Innehåll: Efter genomgången kurs ska studenten kunna förklara och analysera: - varför vissa varor och tjänster produceras billigare i vissa länder - varför ett lands välfärd ökar om det deltar i fri handel, genom att exportera varor och tjänster som har en komparativ fördel -varför handelspolitiken, såsom tullar och kvoter leder till välfärdsförluster och inkomst omfördelning - varför handels- och ekonomiska unioner skapar och avleder handeln -vilken makroekonomisk politik passar bäst i en liten öppen ekonomi -varför ett lands växelkurs påverkas (och påverkar) av relativa priser, räntor och andra variabler -under vilka villkor penning- och finanspolitiken kan förbättra den interna och externa balansen Den klassiska och neo-klassiska utrikeshandelsteorin. Samhällsekonomiska vinster av frihandel. Effekter av olika handelshinder (tullar, kvoter, subventioner mm). Handelssamt monetärunion. Olika valutakursteorier (köpkraftsparitet samt ränteparitet). Penning- och finanspolitik under rörliga och fasta växelkurser. Föreläsningar: Internationell finansteori 1 Nationalräkenskaper 2 Växelkurser stabiliseringspolitik 3 IS-LM-IRP modellen 4 Stabiliseringspolitik 5 Växelkursregimer Handelsteori 6 Klassiska handelsmodellen 7 Heckscher Ohlin modellen 8 Inombranschhandel, migration och internat. kapitalrörelser Handelspolitik 9 Tullar 10 Andra typer av handelshinder 11 Internationella handelsavtal 12 Handel och tillväxt Examination: Examinationen av kursen består av en inlämningsuppgift och en salstenta i slutet av kursen. Inlämningsuppgiften görs i grupper om 2 3 studenter. Schemalagt laborationstillfälle Ordinarie inlämningsuppgift inlämnas senast 3 oktober 2014 Omprovsuppgift inlämnas senast 31 oktober 2014 Ordinarie tenta Omtenta onsdag 5 november tisdag 20 januari 1
Litteratur: Bohlin, Lars: Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier Husted, Steven L.; Melvin, Michael; International economics 9. ed., International ed. : Upper Saddle River, N.J. : Pearson Education, 2012 - ISBN: 978-0-273-76828-9 LIBRIS-ID: 13563931 408 s. Sawyer, Sprinkle: International Factor Movements Litteratur: Övningar med lösningar i Handelsteori och internationell finansteori Bredvidläsning: Mankiw, N. Gregory; Macroeconomics 8. ed. : New York : Worth, cop. 2013 - ISBN: 978-1-4641-2167-8 (hft.) LIBRIS-ID: 13592110 xxxvi, 623 s. Studieteknik: Förra terminens kursvärdering. Läs igenom litteraturen före varje föreläsning. Räkna igenom ett antal övningar före övningstillfällena. Diskutera med varandra Fråga mycket, tidigt i kursen. Både på föreläsningar och i blackboards diskussionsforum eller via mail. Anteckna lagom mycket. Om ni ska göra omtenta vid senare tillfälle, se till att ha aktuellt material. Studier kräver kvalitetstid. Ask gave realistic examples to help us understand the theories which we were learning. He also was comfortable in front of a crowd, projected his voice, and drew people to the subject matter. Lars rarely ever gave realistic examples or connected the literature to reallife situations. It is vital for teachers to attract students to the subject matter through good use of language, interesting comments, clarity when explaining, and a pedagogical way of interacting with students. "Är ofta oförberedd inför lektionen och ändrar PowerPoint under lektionens gång "Eftersom kursen var uppdelad på två lärare och den ena vart bättre en den andra så förstod man inte av första delen av kursen. Lektionerna under makrodelen var inte värda att gå på. Många elever slutade gå till kursen och närvaron var nere så lågt som 10 30 personer. När vi sedan studerade mikroekonomi kom det dock tillbaka många elever och närvaron gick upp väsentligt "Önskar Ask hade haft hela kursen, toppenlärare! Lärde mig verkligen av honom då han gick igenom allt noga och mkt och det han gick igenom på lektion var relevant." 2
"The course is an absolute mess. To give an example the course does not use blackboard effectively because the information is scattered around. Trade theory is over here, micro/macroeconomics is in another place it's very difficult to coordinate all the information. "Lars wrote his own literature to complement the book chosen. They were wellwritten and easy to follow. They were also very helpful when studying for the test. Both teachers used Blackboard a lot and uploaded extra material such as youtube vidoes that was much appreciated. " 3
Ask Hedberg hade ett rykte kring sig innan vi började kursen. Det var andra elever som målade upp läraren på ett negativt vis. Detta är mycket förvånande och ingen i vår kurs förstår var detta kommer från. Under kursen har ingen elev behandlats illa, tvärt om. Ask behandlade elever med respekt och var mycket omtyckt. Det fanns också en hög närvaro under hans lektioner." Some of microeconomics and macroeconomics bases are useful, and I didn't have them so I struggled during the course. "De flesta hade läst makro och mikroekonomi vilket var betydande för att denna kurs skulle vara givande." The students had to work a lot by themselves to grasp and understand the depth and breadth of the subject matter. 4
Föreläsnings 1 Nationalräkenskaper Denna föreläsning baseras på kapitlet om Nationalräkenskaper i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. "I think the course would be easier to follow if the 2 parts were more integrated, they felt like two different courses all together. Bruttonationalprodukten, BNP BNP definieras som allt som produceras inom ett land för slutlig användning, vi ska alltså inte räkna med det som företagen använder som insatsvaror. Men BNP kan också beräknas som summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärde är företagets inkomster minus dess kostander för insatsvaror. Företagen använder förädlingsvärdet till att betala ut löner räntor och vinster. Förädlingsvärdena utgör därmed en stor del av hushållens samlande inkomster, nationalinkomsten. Räkneexempel: En brödlimpa kostar 15 kr och Affären köper in den för 7. Bageriet har kostnader för mjöl på 2 kr. Kvarnen har kostnader för spannmål på 30 öre. Om vi summer allt som har producerats blir det 0.30+2+7+15= 24,30. Men vi har ju bara producerats en limpa för 15 kr. Vi kan alltså inte räkna med insatsvaror när vi beräknar total produktion. I så fall kommer de att räknas många gånger. Så antingen räknar vi total slutlig användning dvs 15 kr Eller så summerar vi förädlingsvärdena. Bonden 0,30 Kvarnen 1,70 Bageriet 5 Affären 8 Summa 15 kr Sålde spannmål för 0,30 Sålde mjöl för 2 men köpte spannmål för 0,30. 2 0,30 = 1,70 Sålde bröd för 7 men köpte mjöl för 2 7 2=5 Sålde limpan för 15 men köpte den för 7 15 7=8 Det ekonomiska kretsloppet Produktmarknad Kretsloppet kam också redovisas i en SAM, Social accounting matrix Privat konsumtion av varor och tjänster Försäljningsintäkter Hushåll Inköp av insatsprodukter Företag Löner räntor och aktieutdelningar Kostnad för arbetskraft och kapital Faktormarknad 5
Produktmarknad 2388 5060 Hushåll 2672 Företag 2388 Faktormarknad 2388 Vi inför finansmarknaden i kretsloppet Produktmarknad Företagens investeringar Hushåll Företag Hushållens sparande Finansmarknad Faktormarknad Vi inför den offentliga sektorn i kretsloppet Produktmarknad Offentlig konsumtion Hushåll bidrag Staten Företag direkta skatter offentligt sparande Finansmarknad Faktormarknad 6
Betalningsbalansen har tre delar: 1. Bytesbalansen 1. Export och import av varor och tjänster 2. Faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) 3. Löpande transfereringar (avgifter, gåvor arv etc.) 2. Kapitalbalansen Kapitaltransfereringar 3. Finansiella balansen Sparande och investeringar Betalningsbalansen Sverige 2010 Betalningsbalansen Bytesbalansen Export Import Netto Varor 160408-149 514 10894 Tjänster 65254-47 316 17937 (transfereringar som används till investeringar) Handel totalt 225662-196 830 28831 inflöde utflöde Faktorinkomster från utland 54561-46 780 7781 Löpande transfereringar 5 255-11 460-6 204 Bytesbalansens saldo 30 407 Kapitalbalansen 571-1 399-828 Finansiella balansen Direktinvesteringar 5847-32 135-26288 Portfölj investeringar 58179-74 591-16412 Riksbankens valutareserv 1078 Finansiella balansens saldo -41 622 Restpost 12 043 NX NFI NTU CA KA FA Varför summerar en betalningsbalans alltid till noll? Antag att du ska köpa en bok från England. För att göra det måste du växla till dig pund. Antagligen går du till banken. Om banken tar ut pengar från ett konto i en engelsk bank uppkommer en lika stor transaktion på finansiella balansen. Om du växlar dina pengar med en engelsman som vill importera något från Sverige uppkommer en transaktion till på bytesbalansen. Om du växlar med riksbanken minskar den svenska valutareserven, dvs återigen en transaktion på finansiella balansen. Varje gång vi gör en internationell betalning uppkommer alltid en annan betalning i motsatta riktningen. Varför summerar en betalningsbalans alltid till noll? Antag att vi skulle sätta upp en betalningsbalans för Kalle, Pelle och Stina. I bytesbalansen noterar vi vad de köper av övriga personer och vad de säljer till övriga personer. Om de har högre inkomster än vad de använder till att köpa saker av andra får de ett överskott i bytesbalansen. Dessa pengar sparar de genom att låna ut till de andra. Överskottet på bytesbalansen måste vara lika med sparandet, dvs utflödet på den finansiella balansen. En betalningsbalans summerar till noll oavsett vilken grupp av människor vi sätter upp den för. Statens utlandstrans Produktmarknad Handels- och tjänstebalans (export och import) Hushållens utlandstrans Hushåll Staten Företag Finansmarknad Finansiella balansen (Investeringar och nettoupplåning utomlands) Faktormarknad Löner och kapitalavkastning till och från utlandet 7
BNP är allt som produceras förutom insatsvarorna. Vi summerar alla poster på produktmarknadens rad utom insatsvarorna. 981+472+723+212=2 388 = + + + Alternativt enligt förädlingsvärdemetoden: 2 388 BNI är lika med alla svenskars faktorinkomster, radsumman på faktormarknaden. =2 388+21=2 409 = + Disponibel nationalinkomst: För att få reda på hur mycket pengar landets befolkning kan disponera måste vi också justera för nettot av transfereringar från utlandet. = + = + + =2 388+21 34=2 375 Den disponibla nationalinkomsten kan också skrivas som: = + + + + + = + + + alla inhemska inköp plus bytesbalansen KA + FA C, I, G Inhemska inköp C + I + G BNP Nationalinkomsten BNI Export Import NFI Disponibel nationalinkomst, DNI NTU Nationens sparande Nationens sparande Totalt sparande är lika med summan av privat och offentligt sparande. = + För att pengar in på finansmarknaden ska vara lika med pengar ut från finansmarkanden måste: + + = + = + = Om inhemskt sparande är större än inhemska investeringar måste överskottet placeras utomlands, det kommer att strömma ut på den finansiella balansen vars saldo blir negativt. Totalt sparande är lika med summan av privat och offentligt sparande. = + För att pengar in på finansmarknaden ska vara lika med pengar ut från finansmarkanden måste: + + = Om den finansiella balansens saldo är negativt kommer bytesbalansens saldo vara positivt: + = Bytesbalansens saldo är ett mått på nationens finansiella sparande som definieras som totalt sparande minus inhemska investeringar + = + Sparidentiteten 8
Internationellt sparande och internationell upplåning 600000,00 Bytesbalans miljoner dollar Betalningsbalansidentiteten: + + =0 Eftersom kapitalbalansen oftast är försumbar gäller ungefär att: Ett land med överskott i bytesbalansen har ett positivt finansiellt nettosparande. Deras tillgångar utomlands kommer att öka. För närvarande är exempelvis Japan Kina och Norge nettosparare. Ett land med underskott i bytesbalansen är nettolånare, deras utlandsskuld kommer att öka. För tillfället är exempelvis länderna i Sydeuropa och USA nettolånare. 400000,00 200000,00 0,00-200000,00-400000,00-600000,00-800000,00-1000000,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Canada China,P.R.: Mainland Greece Germany Japan Norway Sweden United Kingdom United States 4 Tillgångar utomlands / Utlandsskuld En utländsk tillgång är en fordran på andra länder. När kinesiska staten köper amerikanska statsobligationer är de ur kinesiskt perspektiv en utländsk tillgång. Ur amerikansk perspektiv blir samma statsobligationer en del av utlandsskulden. Om vi summerar alla utlandska tillgångar och drar ifrån alla utlandskulder, för staten, inhemska företag och inhemska hushåll får vi ett lands nettotillgångar utomlands. Om dessa är negativa kallar vi det utlandsskulden. I den officiella statistiken kallas nettotillgångarna utomlands för utlandsställning. 4000000,00 3000000,00 2000000,00 1000000,00 0,00-1000000,00-2000000,00-3000000,00 Nettotillgångar i utlandet, miljoner $ Canada China,P.R.: Mainland Germany Greece Japan Norway Sweden United Kingdom United States -4000000,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 500000,00 Bytesbalans miljoner dollar, ej USA 3500000,00 Nettotillgångar i utlandet, miljoner $, ej USA 3000000,00 400000,00 2500000,00 300000,00 200000,00 100000,00 0,00 Canada China,P.R.: Mainland Greece Germany Japan Norway Sweden United Kingdom 2000000,00 1500000,00 1000000,00 500000,00 0,00 Canada China,P.R.: Mainland Germany Greece Japan Norway Sweden United Kingdom -100000,00-500000,00-200000,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-1000000,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 9
Skilj på utlandsskuld och statsskuld USA s och Japans Statsskuld i miljarder USD Om staten har ett budgetunderskott under en längre tid ackumuleras en statsskuld, staten måste låna pengar antingen av landets egna invånare eller från utlandet. Om vi har en negativ bytesbalans under en följd av år ackumuleras en utlandsskuld. Svenskarna lånar mer från utlandet än vad utlänningar lånar av oss. Statens lån från utländska banker ingår både i statsskulden och utlandsskulden men svenska hushålls lån från utländska banker ingår inte i statsskulden och statens lån av svenska hushåll ingår inte i utlandsskulden. 0,00-1000,00-2000,00-3000,00-4000,00-5000,00-6000,00-7000,00-8000,00-9000,00-10000,00 2005 2006 2007 2008 2009 Japan United States Orsakas bytesbalansunderskott av underskott I statsbudgeten? CA = S p + S g I Ofta är de relaterade och kallas därför ibland för tvillingunderskotten. Så är det exempelvis för närvarande i USA där staten står för en stor del av utlandsupplåningen. Men det finns också exempel på motsatsen, i Japan är hushållens sparande så stort att det både räcker till att finansiera statens budgetunderskott och lånas ut till andra länder. Skillnaden mellan brutto och nettonationalprodukt En viss del av investeringarna åtgår till ett ersätta utsliten eller föråldrad kapitalutrustning. Nettoinvesteringar är den andradelen, den som bidrar till att kapitalstocken ökar. Vi beräknar nettoinvesteringarna genom att dra av avskrivningar, vilket är en uppskattning av värdeminskningen på existerande realkapital. = På motsvarande sätt kan nettonationalprodukten beräknas genom att dra ifrån avskrivningarna från BNP. = Sammanfattning av nationalräkenskapernas viktigaste ekvationer = + + + = + = + + = + = + = = Prisförändringar och ekonomisk tillväxt De två vanligaste inflationsmåttet är KPI och BNP deflatorn. KPI är prisökningarna på privat konsumtion inom landet, häri ingår en hel del importerade produkter. BNP deflatorn är prisökningarna på allt som produceras inom landet, däri ingår inte importerade konsumtionsvaror, vilka ingick i KPI men däremot offentlig konsumtion investeringar och export som inte ingår i KPI. KPI används för att beräkna den reala inkomstutvecklingen. BNP deflatorn används för att beräkna den ekonomiska tillväxten. Om exportpriserna stiger mer än importpriserna ökar BNP deflatorn mer än KPI. När vi beräknar tillväxten genom att dividera med BNP deflatorn kommer denna förmodligen att bli betydligt lägre än ökningen av real nationalinkomst vilken deflateras med KPI även om faktorinkomster från utlandet är oförändrade. Med andra ord om oljepriset stiger och Norge pumpar upp mindre olja än året innan kommer oljeproduktionen att minska samtidigt som inkomsterna från oljeproduktionen ökar. 10
Förbättrad terms of trade ger ökade inkomster Terms of trade är relationen mellan exportpriser och importpriser Antag att nominell BNP och nominell BNI båda ökar med 3 procent samtidigt som terms of trade förbättras. Dvs exportpriserna stiger mer än importpriserna. BNP deflatorn är 3 procent och KPI är 1 procent. Nominell BNP ökar av två skäl dels därför att priserna stiger dels därför att vi producerar en större mängd Ökningen av nominell BNP är således lika med ökningen av BNP deflatorn plus den ekonomiska tillväxten. Ökningen av nominell BNI kan delas in i två delar, dels ökningen av KPI dels ökningen av real inkomst. BNP tillväxten är Real inkomsttillväxt är: 3 3=0procent 3 1=2procent 11