Högre utbildning i omvandling: Flipped classroom i stora grupper

Högre utbildning i omvandling: Flipped classroom i stora grupper Inledning Den här ansökan avser medel för att göra om den grundläggande kursen Marknadsföring, som är en del av Företagsekonomi 1 (FEGA01) (civilekonomprogrammets introduktionskurs) till att baseras på en blended learning -pedagogik. För närvarande omfattar kursen ca 200 studenter som läser kursen vid ett och samma kurstillfälle. Den nuvarande pedagogiska ansatsen är mer eller mindre interaktiva föreläsningar som examineras med traditionell salstentamen. Förutom salstentamen examineras kursen genom ett projektarbete med medföljande muntlig redovisning i ett obligatoriskt seminarium. Detta är ett traditionellt upplägg som används på de flesta motsvarande ekonomiutbildningar i Sverige. Kopplat till detta traditionella upplägg finns ett antal utmaningar. Konkreta sådana utmaningar står att finna i hur studenterna tillgodogör sig de teoretiska kunskaperna som krävs för att uppfylla kursens kunskapsmål, d.v.s. hur man når fram till en så stor grupp och får dem att tidigt i utbildningen börja arbeta med kurslitteraturen. Med nuvarande upplägg mäts detta endast vid ett tillfälle i slutet på kursen och då upptäcks inte sällan att studenterna har bristande teoretiska kunskaper (som i det aktuella fallet manifesteras i ett standardverk inom området). Dessutom ger detta upplägg begränsade möjligheter att träna på, undervisa och examinera de förmågor som kursplanen anger. Inom ämnet företagsekonomi finns redan några marknadsföringskurser (på C- och avancerad nivå) som med framgång använder sig av blended learning som pedagogiskt verktyg. Då vi tror att en användning av blended learning -pedagogik skulle dels förbättra hur studenterna når upp till kunskapsmålen, dels underlätta undervisning och examination av förmågor, så skulle vi vilja ta nästa steg i utvecklingen. Syftet med projektet är därför att överföra den pedagogik som med framgång använts i kurserna på C- och avancerad nivå med färre (20-40) kursdeltagare till mer storskalighet på grundnivå. Det vill säga att utveckla en anpassad pedagogik med blended learning och flipped classroom för storskalighet, som dessutom både säkerställer att kunskaps- och färdighetsmålen uppnås och att det görs på ett rättssäkert sätt där studenterna bedöms på individnivå. Förutom att utveckla den befintliga kursen är ambitionen med projektet också att skapa en kunskapsplattform som kan brukas dels inom ämnet företagsekonomi, dels i andra ämnen inom institutionen där man har ett stort studentantal i kurserna. För att uppnå en så stor spridning som möjligt och för att ta tillvara kunskap från tidigare kurser med blended learning-pedagogik, kommer ett utökat lärarlag ingå i själva projektet (förutom de fem undervisande lärarna på befintlig kurs). Tanken med att involvera ett utökat lärarlag bestående av lärare från andra marknadsföringskurser är att skapa en gemensam pedagogisk grund över och mellan olika kurs- och ämnesnivåer. Lärandemål som drivande styrmedel Utgångspunkt till vårt förändringsprojekt är den sk. constructive alignment - principen, som används för att utforma undervisning och inlärningsaktiviteter samt uppgifter för bedömning, som är direkt kopplade till de förmågor som ska examineras enligt lärandemålen. Detta är vanligtvis svårt att uppnå med traditionella föreläsningar, traditionell handledning av studenter och salstentamen (Biggs och Tang, 2007). Lärandemålen för Företagsekonomi I och delkursen Marknadsföring är: 1

- visa färdigheter i gruppsamarbete, - visa färdigheter i rapportskrivande, - visa förmåga att förklara och försvara resultat av analyser som gjorts utifrån praktikfall och andra uppgifter och - visa förståelse för företagsekonomivetenskapens betydelse i ett samhällsperspektiv, - kunna grundläggande begrepp och teoribildningar inom marknadsföringsområdet, huvudsakligen utifrån ett företagsperspektiv, - förstå behovet av en analys av företagens snabbt föränderliga omvärld, marknaden, och - analysera informationsbehovet om marknadens förutsättningar. Vårt perspektiv på lärande präglas i stor utsträckning av övertygelsen om att nyckeln till en lyckad lärprocess är studenternas egna aktiviteter och engagemang, eller med andra ord, vad studenterna själva gör. Samtidigt har vi som lärosäte och lärare ett stort ansvar för att skapa så goda förutsättningar för lärande som möjligt. Målsättningen med vår blended learning - satsning är en mer effektiv användning av klassrumstiden genom ett välplanerat förändringsprojekt med syfte att införa flipped classroom i lämpliga delar av kursen. Detta kommer sannolikt att bidra till att studenternas förmågor att visa förståelse för företagsekonomivetenskapens betydelse i ett samhällsperspektiv, samt bättre förstå behovet av en analys av företagens snabbt föränderliga omvärld, marknaden, bättre kan utvecklas. Dessutom kommer studenternas förmåga att förklara och försvara resultatet av analyser att få en större del i undervisningen. Beskrivning av den nya kursdesignen förankrat i aktuell forskning Vi utgår i vårt omvandlingsprojekt ifrån nio designprinciper för införandet av flipped classroom (Kim et al., 2014). Dessa är en beskrivning av fyra beståndsdelar för att skapa en studentcentrerad lärmiljö: lärnärvaro, studentnärvaro, social närvaro, samt kognitiv närvaro. Till varje beståndsdel kopplas en till tre designprinciper (se Figur 1). Figur 1. Nio designprinciper för införandet av flipped classroom (Kim et al., 2014). Flipped classroom Baserat på denna forskning vill vi konkret erbjuda studenterna tydliga läsanvisningar innan mötestider i klassrummet, vilket ökar den kognitiva närvaron (Kim et al., 2014). Genom tydliga anvisningar samt en rimlig arbetsbelastning vill vi dessutom öka studentnärvaron (Kim et al., 2014). Detta görs också genom att studenterna får till uppgift att jobba med 2

flervalsfrågor kopplat till respektive kapitel i boken som en form av formativ bedömning och självbedömning av deras förståelse och kunskap. På så vis görs en tydlig koppling till lärandemålet att kunna grundläggande begrepp och teoribildningar inom marknadsföringsområdet. Vi vill också tillhandahålla korta förinspelade föreläsningar kopplat till kurslitteraturen. Dessa förinspelade föreläsningar kommer dels att spelas in själva, men huvudsakligen kommer vi att återanvända oss av material från The Wharton School vid University of Pennsylvania. The Wharton School är en av världens främsta Handelshögskolor. Filmerna är inspelade av tre professorer vid Wharton och filmernas teman överensstämmer väl med den teoretiska bas våra studenter bör ha efter avslutad kurs för att dels behärska ämnets grunder, dels ha tillräckliga grunder för fortsatta studier. Vi är redan nu i kontakt med lärosätet angående återanvändning av deras material och vi utgår ifrån att vi behöver betala en viss licenskostnad för att kunna nyttja deras filmer i vår undervisning. Samtliga av dessa åtgärder kopplade till studenternas förberedelse inför ett seminarium stämmer väl överens med Kim et al s. (2014) designprinciper för höjd lärnärvaro. I klassrummet vill vi byta ut delar av våra traditionella föreläsningar till mer interaktiva seminarier. En särskild lärdom från tidigare kurser som vi kommer att ta med in i detta projekt är den förändrade rollen av läraren vid tillämpningen av flipped classroom, jämfört med mer föreläsningsbaserad undervisning. Vikten av att kunna motivera studenterna och strukturera interaktiva seminarier är en stor utmaning för många lärare som är vana traditionella föreläsningar, något som vi kommer att lägga särskilt stor vikt vid i projektet. Integrering av IKT lösningar Integrering av IT och moderna kommunikationsverktyg riskerar att öka komplexiteten för både lärare och kursdeltagare (Koehler och Mishra, 2009). För att undvika det och för att anknyta till designprincipen om bekant teknologi (Kim et al., 2014), utgår vi i vårt val av verktyg ifrån lokala förutsättningar och erfarenheter. Då vi använt lärplattformen itslearning på kursen sedan 2009 och samtliga i lärarlaget har stor användarvana av denna plattform, kommer vi även fortsättningsvis att använda oss av detta verktyg. Universitet tillhandahåller support av lärplattformen som också får högt betyg i våra tidigare kursvärderingar. Itslearning används delvis för att strukturera kursens läraktiviteter, samla kursrelaterad information, samla deltagarnas inlämnade material samt som stöd för grupprelaterade uppgifter. Vi använder itslearning också som kommunikationsverktyg mellan lärare och studenter och mellan studenterna. Plattformen möjliggör såväl asynkron som synkron kommunikation. Lärplattformen utgör dessutom ett viktigt stöd för läraren och för universitetets administration av kursen. Med möjligheten att integrera externt web 2.0 innehåll, framförallt de ovan nämnda filmerna, blir itslearning ett enkelt och flexibelt verktyg för såväl lärare som studenter samt en viktig del i studenternas virtuella lärmiljö. I itslearning får studenterna också möjlighet att genomföra flervalsfrågor innan seminarier, vilket knyter väl an till Kim et al:s (2014) designprinciper för höjd lärnärvaro. Examinationer Idag examineras kursen dels genom ett grupparbete, dels genom en salstentamen. Formerna för dessa examinationer kommer i huvudsak att behållas. För att utveckla sin förmåga att skriva akademiska rapporter genomför studenterna ett grupparbete. Genom att addera en veckodagbok som redovisas i itslearning, kan dels en bedömning av rapportskrivande, dels en bedömning av färdigheter i gruppsamarbete göras. Genom att presentera sina arbeten 3

examineras studentens förmåga att förklara och försvara resultat av analyser. Dessutom tillkommer ett moment där studenterna examineras på ett utvalt tema genom att presentera sin analys i en kort film som de själva spelar in. Dessa presenteras och diskuteras på ett seminarium. Salstentamen kommer att behållas, men ett urval av de frågor som studenterna jobbar med under kursens gång kommer att vara del av den avslutande salstentamen. Detta ger en tydlig koppling till en av designprinciperna ovan, dvs. att vi vill ge studenterna ett incitament att förbereda sig för de interaktiva seminarierna och att jobba aktivt med flervalsfrågorna (jmf Kim et al., 2014). Tidigare erfarenheter från omvandlingsprojekt och distanskurser Projektledaren Nina Löfberg, Poja Shams, samt resurspersonen Jörg Pareigis har samtliga haft nyckelroller i det externfinansierade kursutvecklingsprojektet use.it. use.it-projektet avsåg att omvandla och anpassa kurser från den campusbaserade utbildningen till nätbaserade kursmoduler, med hjälp av IT och modern kommunikationsteknik. Centrala verktyg i projektet har varit lärplattformen itslearning, filminspelningar, synkrona online-möten med Adobe connect, simuleringsverktyg, verktyg för asynkrona mötes- och diskussionsplatser, samt sociala medier såsom Scoop.it. Dessutom har vi inom marknadsföringskursen på c-nivå, Marketing Strategies (15 hp) redan kunnat samla många erfarenheter med att omvandla en kurs till flipped classroom, såsom beskrivits ovan. Jörg Pareigis har som kursansvarig tillsammans med de andra lärarna på kursen, Poja Shams och Johan Netz, därmed genomfört ett projekt liknande detta men i mindre omfattning med avseende på antal studenter (30). På avancerad nivå har vi bl. a. kursen Service simulation (kursansvarig Poja Shams), där hela kursen bygger på användandet av ett IT-baserat simuleringsverktyg. Erfarenheterna från dessa kurser är att de här sätten att undervisa och examinera med hjälp av olika former av blended learning har fallit väl ut och studenterna klarar både av kunskapsmålen såväl som de önskade färdigheterna på ett adekvat sätt. Det som skiljer de här kurserna från ovanstående kurs på grundnivå är förutom karaktären på kurserna (begreppskurser vs. tillämpningskurser) antalet studenter. På de kurser där blended learning - pedagogiken använts ligger antalet kursdeltagare på mellan 20-40 studenter. Projektgruppen Emma Axelsson är doktorand i företagsekonomi och har nyligen börjat undervisa. Hon undervisar framförallt i marknadsföringsstrategi inom den grundläggande kursen Företagsekonomi II. Hon har läst kursen Att undervisa på universitetet II - IKT och undervisning under vårterminen 2014. Patrik Gottfridsson är docent i företagsekonomi. Patrik påbörjade sin anställning 1995 och har gjort totalt mer än 2 500 undervisningstimmar i kateder (från A-nivå till mastersnivå). Patrik har varit kursansvarig för ett flertal kurser och även jobbat som studierektor vid ämnet. Patrik är för närvarande programledare för Civilekonomprogrammet. Johan Kaluza är doktorand i företagsekonomi och har under åren 2012-2014 undervisat på både grundläggande och avancerad nivå. Han har också slutfört en högskolepedagogisk kurs för doktorander på 4,5 hp. Genom tidigare uppdrag som ordförande för Karlstad Studentkår (2010/2011) arbetade Johan bland annat med pedagogisk utveckling för studier på distans samt utvecklingen av filmade föreläsningar vid Karlstads universitet. Han har även varit 4

studentrepresentant i Universitetskanslersämbetets utvärdering av ämnet företagsekonomi. I utvärderingen ingick att utvärdera på vilket sätt lärosätet översatt examensmålen in i sin verksamhet. Han arbetade även med Karlstads universitets återrapportering av ämnet företagsekonomi till Universitetskanslersämbetet. Nina Löfberg är doktor i företagsekonomi och har sedan 2006 undervisat i marknadsföring på både grund- och avancerad nivå. Hon har bl.a. varit delaktig i utvecklingen av och är kursansvarig för en delkurs i projektet use.it (som beskrivits ovan), och har därmed vana av distansundervisning baserad på blended learning. Martin Löfgren är docent i företagsekonomi och proprefekt för Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Han har totalt under perioden 2002-2014 undervisat ca 2 600 timmar på olika nivåer. Han har läst en kurs i Högskolepedagogik (Karlstads universitet, 2009) och gått en handledarutbildning (Karlstads universitet, 2010). Tillsammans med Monica Jakobsson tilldelades Martin 2010 Karlstad universitets samverkansstipendium för den fakultetsöverskridande kursen Userinnovation. Peter Magnusson är docent i företagsekonomi och han har undervisat inom områdena marknadsföring och organisering sedan 2004. Han har läst en kurs i Högskolepedagogik (Karlstads universitet, 2009) och gått en handledarutbildning (Karlstads universitet, 2010). Peter har haft kursansvaret och utvecklat flera kurser genom åren. Han är även programledare för civilingenjörs-programmet industriell ekonomi. Han har under 2013-2014 deltagit i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt för att ta fram distansundervisning baserat på video (projektet use.it). Johan Netz är doktorand i företagsekonomi. Han undervisar i flera kurser på både grund- och avancerad nivå, bl.a. inom Marknadsföring, Userinnovation och Forskningsmetodik. I marknadsföringskursen på C-nivå har Johan bidragit till omvandlingen från traditionell katederundervisning till flipped classroom -pedagogiken. Jörg Pareigis är doktor i företagsekonomi och är mycket involverad i undervisning vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet där han bland annat har initierat, utvecklat, och implementerat kursen Professional Skills. Dessutom leder han kursutvecklingsprojektet use.it, som syftar till att utveckla distanskurser på avancerad nivå för yrkesverksamma. Jörg har som kursansvarig initierat och, i samarbete med kollegor, omvandlat en C-kurs till flipped classroom -pedagogiken. Jörg har genomgått formell pedagogisk utbildning, där han medförfattat rapporten Lärarens roll i flexibel utbildning. Han deltar regelbundet i informella öppna nätkurser om nätbaserat flexibel distansutbildning och medverkar för närvarande i kursen ConnectedCourses om networked learning. Poja Shams är doktor i företagsekonomi och hans pedagogiska arbete handlar till stor del om implementering av blended learning. Centrala verktyg i detta arbete utgörs av lärplattformar, filminspelningar, online-möten, simuleringsverktyg och interaktiva web-seminarier. Poja fokus har primärt varit på simuleringsverktyget Links där stunderna arbetar i en företagsmiljö. Under senare tid har han arbetat med att skapa filmer till olika undervisningstillfällen och webbaserade enkäter som mäter kunskap och formar kommande föreläsningar. Maria Åkesson är doktor i företagsekonomi och sedan 2012 har hennes anställning inbegripit 20 procent undervisning. Hon undervisar på grund- och avancerad nivå och är dessutom kursansvarig för flera kurser. Gällande utbildningar för pedagogisk utveckling så har Maria läst två kurser i Högskolepedagogik som motsvarar 19,5 hp på Karlstads universitet. 5

Budget Lärare Timmar Timlön Summa Nina Löfberg 80 650 52000 Patrik Gottfridsson 80 650 52000 Maria Åkesson 20 650 13000 Peter Magnusson 10 650 6500 Poja Shams 20 650 13000 Emma Axelsson 20 650 13000 Johan Netz 20 650 13000 Johan Kaluza 40 500 20000 Martin Löfgren 40 650 26000 Totalt 208500 Externa resurser Timmar Timlön Summa Jörg Pareigis 40 650 15000 Totalt 15000 Utrustning och licenser 50000 Totalsumma 273500 Tidsplanering och resursfördelning Vårterminen 2015 kommer att användas för planering och utveckling av kursen. Förändringarna kommer sedan att genomföras under första halvan av höstterminen 2015, för att sedan utvärderas och rapporteras under andra halvan. Som framgår av tabellen ovan så kommer Nina Löfberg och Patrik Gottfridsson vardera ha ca 80 timmar. De kommer att fungera som projektledare och ha huvudansvaret för återapporteringen. Johan Kaluza och Martin Löfgren som ingår i lärarlaget för kursen kommer att ha 40 timmar för at förbereda undervisningen enligt de nya formerna. De övriga som har 20 timmar kommer att fungera i olika grader som referensgrupp och deras tid kommer i huvudsak röra specifika uppdrag och att delta i projektmöten. Utvärdering och dokumentation Förutom återkoppling från det utökade lärarlaget (projektmöten) så kommer vi att söka återkoppling från de studenter som går utbildningen. Som verktyg för detta finns det en rad tänkbara metoder som kan användas, t.ex. ovan nämnda veckodagböcker, som också kan användas till löpande reflektion över vad de tycker och tänker om de olika momenten i kursen. Förutom detta kommer studenterna efter avklarad kurs att få delta i olika fokusgruppsintervjuer. Lärdomarna kommer att distribueras dels genom en formell avrapportering i rapportform, dels genom muntliga presentationer och genom sk. extended power point -presentationer. För att dokumentera arbetsprocessen kommer även korta filmer spelas in som visar hur vi arbetat och som sen kan användas som instruktionsfilmer för att sprida upplägget till andra intresserade. Prefektens beskrivning Se bilaga 1. 6