Dam- och herridrott i media

Eksjö Gymnasium 575 80 EKSJÖ 0381-36 000 Dam- och herridrott i media Matilda Martinsson, SA11 Eksjö Gymnasium Läsåret 2013/2014 Handledare: Susanne Hallberg

SAMMANDRAG I detta arbete har jag tagit reda på hur mycket dam- respektive herridrott det visas i media. För att ta reda på det har jag gjort tre undersökningar. Min metod var att ta tiden på hur mycket dam- och herridrott det visades under tio stycken Sportnyttprogram, hur mycket dam- och herridrott det sändes under tre program i Radiosporten i P4 Halland samt hur mycket plats dam- respektive herridrott tog upp i sportdelen i sju stycken Dagens Nyheter (DN). Alla tre undersökningarna visade att herridrott fick mer plats i media. I mitt arbete har jag också försökt analysera varför det blev skillnader. För att kunna göra det har jag skickat ett mejl till Sportnyttredaktionen där jag frågade hur de väljer ut det som sänds. Där fick jag svar att det beror på vad som händer i sportväg just den dagen, det som bevakas av dem samt deras målsättning som bestämmer det som sänds. De svarade också att de har olika målsättningar för att det ska visas lika mycket dam- och herridrott. Det skickades ut enkäter där 34 stycken män och 16 stycken kvinnor fick svara på frågor som handlade om deras sportintresse. I deras svar fick jag fram att det var en större andel män som var sportintresserade än andelen kvinnor. De fick svara hur ofta de kollade på sportnytt, läste DN och lyssnade på sport på radio. Det var större andel män som följde sportnytt och läste sportdelen i DN fem till sju dagar i veckan än det var kvinnor. Anledningarna till att det visas mer herridrott är att herrlagidrott är mer efterfrågat än damidrott. Det kan även ha och göra med att när sport och tävlingar tog sin start för många hundra år sedan var det männen som tävlade och kvinnors tävlande kom till efter. Jämnställdheten inom idrott är på uppgång men det som diskuteras är att det går för långsamt.

Innehållsförteckning 1. Inledning.....s. 1 1.1 Mitt intresse... s. 1 1.2 Syfte och frågeställningar......s. 1 1.3 Bakgrund....s. 1, s. 2 2. Metod och material......s. 3 2.1 P4 Halland, radiosporten.......s. 3 2.2 Dagstidningen DN..... s. 3 2.3 Sportnytt....s. 3 2.4 Mejl från Sportnyttredaktionen.....s. 4 2.5 Enkätundersökning. s.4 2.6 Webbsidor.....s. 4 3. Resultat... s. 5 3.1 P4 Halland, radiosporten... s. 5 3.2 Dagstidningen DN..... s. 5 3.3 Sportnytt.....s. 5, s. 6 3.4 Svar från Sportnyttredaktionen......s. 6, s.7 3.5 Enkätundersökning. s. 7, s. 8, s. 9 4. Diskussion.....s. 10, s. 11, s. 12 Källförteckning Bilaga

1. INLEDNING I detta arbete kommer du kunna läsa om min undersökning som handlar om hur mycket plats dam-respektive herridrott får i media. Det är ett intressant område för de som är intresserade av genusfrågor i samhället och denna uppsats är inriktad på genusfrågor i sportsamhället. Undersökningarna har gått ut på att jämföra hur mycket plats dam-respektive herridrott får i Sportnytt, i Radiosporten och i tidningen DN. Det har även skickats ut enkäter som kvinnor och män har fått svara på och som handlar om deras sportintressen och så har Sportnyttredaktionen berättat om hur de väljer ut deras material till sportnyttsändningarna. 1.1 Mitt intresse Jag är en idrottsintresserad person och är i kontakt med media varje dag och därför tyckte jag att detta ämne skulle passa mig bra. Jag anser att damidrott är ett väldigt omdiskuterat ämne i dagens samhälle och för att få en egen uppfattning om det är dam- eller herridrott som dominerar i media så tyckte jag att en egen undersökning skulle vara intressant. 1.2 Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att undersöka hur mycket dam respektive herridrott uppmärksammas i media och analysera vad eventuella skillnader kan bero på. För att kunna göra det ställer jag mig följande frågor: 1. Hur mycket dam respektive herridrott sänds i Radiosporten? 2. Hur mycket plats tar dam respektive herridrott i dagstidningen DN? 3. Hur mycket dam respektive herridrott visas i Sportnytt? 4. Hur tänker sportredaktionerna när de planeringar sina sändningar/artiklar? 5. Följer fler tittarna herridrott eller damidrott? 1.3 Bakgrund Genus är det sociala könet, det är inte det biologiska. En könsroll är förväntan på hur en man och en kvinna ska vara. Det är samhället och kulturen som har skapat det åt oss och det blir inlärt, man kan inte födas med det. Det finns egenskaper som uppfattas vara mer manligt och kvinnligt, det kallas för kollektiva könsegenskaper. 1 En del av vad det förväntas vara att vara pojke är ofta kopplat till prestation och tävling och vara bättre än framför allt flickorna. Diskussionen om pojkar och pojkars identitet tar avstamp i just prestationer. Pojkars prestationer är särskilt viktigt att problematisera som en del av pojkars identitetsskapande. 2 1 http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/ 2 http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader-iskolprestationer-och-pojkar-i-utbildning/ 1

Idrott har för det mesta varit herridrott. Det är först sedan slutet av 1800-talet som kvinnor tävlings idrottat på organiserad nivå. Under 1900-talet har damidrotten blivit populärare. 3 Kvinnors tilläts delta första gången vid de olympiska spelen i Paris 1900. Åren 1922 till1934 hölls särskilda damolympiader. Vid OS 1992 var det fortfarande 35 länder som enbart skickade manliga idrottare till tävlingarna. Första gången alla nationer tillät kvinnor att tävla var i London 2012. 4 Vilka idrottsaktiviteter som har ansetts acceptabla och önskvärda för kvinnor att utöva har varierat kraftigt över tiden. Ursprungligen var kvinnor helt utestängda från tävlingsidrotten, men de har efter hand beretts plats inom de flesta sporterna. Den här förändringen hänger förstås samman med den allmänna samhällsutvecklingen mot ökad jämlikhet mellan könen. 5 Kvinnor utgör 42 procent och män 58 procent av det totala antalet aktiva medlemmar i SF(Specialidrottsförbundet ). De nio SF med flest antal aktiva medlemmar. 6 Aktiva totalt Andel kvinnor Andel män Fotboll (medlemmar) 1 005 692 20% 80% Golf 554 293 30% 70% Friidrott 355 700 66% 34 % Gymnastik 211 070 83% 17% Ridsport 196 358 87 % 13% Skidor 173 630 40% 60 % Skolidrott 158 698 46% 54% Innebandy 139 808 24% 76% Segling 129 000 30 % 70% Totalt 46 % 54% 3 http://sv.wikipedia.org/wiki/sportens_historia 4 http://sv.wikipedia.org/wiki/olympiska_spelen#kvinnors_deltagande 5 http://www.ne.se/rep/manligt-och-kvinnligt-i-idrotten 6 http://www.rf.se/imagevaultfiles/id_29197/cf_394/kvinnor_och_man_inom_idrotten.pdf 2

2. METOD OCH MATERIAL Min metod gick ut på att få så konkreta källor som möjligt för att sedan kunna analysera dem själv. Metoden har varit att få fram kvantitativa resultat och kvalitativa resultat. 2.1 P4 Halland, radiosporten Mitt material är tre radioprogam från P4 Halland. För att få fram hur mycket dam- respektive herridrott det sändes på P4 Halland lyssnade för att räkna ut hur mycket dam- respektive herridrott det sändes. Jag tog tiden och räknade ihop hur mycket dam- respektive herridrott det sändes under varje program och sedan räknade jag ihop totalen av de tre programmen. Brister i den undersökningen kan vara att jag har för få program. Om det hade varit fler utspridda program hade nog resultatet blivit mer jämnt och mer jämförbart. En annan brist är också att det bara är sport från Halland. Hade det varit radioprogram från fler landskap hade undersökningen fått större bredd och blivit mer exakt. Jag måste även ta hänsyn till att sporterna är olika betydelsefulla. 2.2 Dagstidningen DN Mitt material är sju dagar av sportsidorna i DN. För att räkna ut hur mycket plats damrespektive herridrott fick i DN mätte jag texterna och bilderna med linjal. Jag mätte texterna i centimeter på höjden och adderade ihop det sammanlagda för dam- respektive herridrott. Jag valde att jämföra hur stor plats bilderna tog. Jag mätte höjden och bredden på bilderna och multiplicerade så jag fick fram arean på bilderna. Sedan jämförde jag hur stor plats damrespektive herridrott fick. Här kan man anse att olika reportage har olika värde, så som OS, VM och EM. I mer än hälften av tidningarna så handlade alla reportage om vinter-os. Detta kan ge en felaktig bild av min undersökning eftersom det inte är från vanliga dagar med många olika sorters sporter. Det kan även ge en klar bild på resultatet då tävlingarna under OS utövas av både framgångsrika herrar och damer och på det sättet kan man då se om det ändå är några skillnader. 2.3 Sportnytt Mitt material är tio stycken utspridda Sportnyttprogram. Programmen jag tittade på gick 22:00 under olika dagar under tre månader. Jag tittade för att räkna ut hur mycket dam- respektive herridrott det visades. Jag tog tiden och räknade ihop hur mycket dam- respektive herridrott det visades under varje program och sedan räknade jag ihop totalen av de tio programmen jag sett. Det som var neutrala sportnyheter blev en egen kategori. Brister i denna undersökning kan vara att de olika idrotterna är av olika värden. Mästerskap som OS, VM och EM ses som mer viktiga att rapportera. Under flera program bevakades handbolls EM för herrar vilket kan ha gjort att mer herridrott visades under just den perioden jag tog mitt resultat ifrån. Eftersom jag framställde resultatet själv kan jag ha räknat fel när jag tog tiden. Ibland har det även varit svårt att kategorisera ett inslag med antingen dam eller herr vilket kan ha gjort resultatet orättvist även om jag använde mig av en neutral kategori. 3

2.4 Mejl från Sportnyttredaktionen Mitt material är ett mejl från Patric Hamsh som är Sportnyttansvarig på SVT. För att kunna få fram hur sportredaktionerna tänker när de väljer ut sina sportnyheter skickade jag ut ett mejl med frågor till de ansvariga på Sportnytt, P4 Halland och DN. Det kom svar från Peter Hamsh som är ansvarig på Sportnytt. Det kom inget svar från P4 Halland eller DN. Peter Hamsh är en säker källa då han jobbar för Sportnytt. Dock ska man ta hänsyn till att han inte vill att information kommer ut som kan göra att programmet missgynnas på något sätt. Brister i denna undersökning är att jag inte fick svar från P4 Halland och DN. På grund av det kunde jag inte få deras svar på hur de tänker när de väljer ut sina sportnyheter. 2.5 Enkätundersökning Mitt material är 40 stycken enkäter där både män och kvinnor har fått svara på sju frågor som handlar om intresset för sport på tv, för radio och för tidningen. Det var relevanta frågor då mina undersökningar har grundat sig på tv, radio och tidningen. Jag ville även ha svar på om det är fler sportentusiaster som följer dam eller herridrott i media eller om det var mer damer eller herrar som var sportintresserade. Enkäterna besvarades av 24 stycken män och 16 stycken kvinnor. Den största andelen av enkätsvaren kommer från Falkenbergs orienteringsklubb där åldrarna varierade mellan 20 och 60 år. Eftersom alla svar från orienteringsklubben kommer från personer som är aktiva i idrott gör det att resultaten visar att många är idrottsintresserade. Svaren kommer även från några elever på samhälls-, teknik- och naturprogrammet på Eksjö gymnasium. 2.6 Webbsidor Jag har använt mig av riksidrottsförbundets hemsida för att få fram hur populära olika idrotter är bland män och kvinnor. Riksidrottförbundet jobbar för att all idrott i Sverige ska bli så bra som möjligt och de jobbar mycket med jämnställdhet så källan är pålitlig. Jag har även hämtat information från Wikipedia för att läsa in mig i idrottens historia. Jag sökte upp när kvinnor fick börja tävla och när det blev tillåtet i alla länder att kvinnor deltar i OS. Det var relevant för min undersökning då det kan vara en av faktorerna till min slutsats. Wikipedia är en opartisk sida men eftersom vem som helst kan gå in och ändra finns det chans att någon okunnig skrivit fel. 4

3. RESULTAT 3.1 P4 Halland, radiosporten Tabell 1: Hur mycket dam-respektive herridrott sänds det i P4 Hallands radiosport? Kategori Tid Damidrott 3 min och 2 sek Herridrott 42 min och 6 sek Totaltid 45 min och 8 sek Källa: Tre stycken sportextra program från P4 Halland. Av 45 minuters sändningstid sänds det 6.6% damidrott och 93.3 % herridrott. 3.2 Dagstidningen DN I DN grundar sig resultatet på hur stor spaltmeter vardera dam- respektive herridrott tar upp i text. Resultatet grundar sig även på bilder i tidningen. För att mäta det används area som mätningsmått. Tabell 2: Hur mycket plats tar dam respektive herridrott i dagstidningen DN? Kategori Total text i cm Total plats i bilder i area Damidrott 759 cm 5125 cm^2 Herridrott 1696 cm 10 146 cm^2 Neutral idrott 195 cm 375 cm^2 Resultat från DN:s sportdel i sju stycken olika tidningar. I procent blir det i text 28.6 % damidrott, 64 % herridrott och 7.3 % neutral idrott. Och i bildplats tar damidrott upp 32.7 %, herridrott 64.8 % och neutral idrott 2.4 %. Resultatet visar att det nästan är dubbelt så mycket herridrott som damidrott i både text och bild. 3.3 Sportnytt Alla Sportnytt-programmen gick 22:00 under olika dagar i november 2013 samt i januari och februari 2014. Tabell 3: Hur mycket dam respektive herridrott visas i sportnytt? Kategori Damidrott Herridrott Neutral idrott Totaltid Källa: Tio stycken sportnyttprogram Tid 24 min och 30 sek 1 tim, 26 min och 30 sek 19 min 2 tim och 10 min I procent blir det 18.4 % damidrott, 66.1 % herridrott och 14.6 % neutral idrott. Denna undersökning visar att Sportnytt visar tre gånger mer herridrott än damidrott. Även om man lägger ihop de neutrala sportnyheterna med damidrottstiden så är herridrotten ändå det som visas mest. Och skulle man dela upp den neutrala tiden mellan de två olika kategorierna skulle 5

resultatet bli 25.7% damidrott och 73.4 % herridrott, vilket motsvarar att det i Sportnytts sändningar visas 2/3 av totala tiden herridrott och 1/3 damidrott. 3.4 Svar från Sportnyttredaktionen För att få svar på frågan Hur tänker sportredaktionerna när de väljer ut sina sportnyheter har det skickats ut ett mejl till den person som är ansvarig för det som visas på sportnytt. Frågorna till sportnytt var följande: 1. Hur bestämmer ni det som ska visas på sportnytt? Vad är det som gör att just det visas? 2. Tänker ni på att damer och herrar ska få ungefär lika mycket uppmärksamhet? Eller vad är det som avgör det som visas? 3. Anser ni själva att ni ger dam och herr-idrott lika stort utrymme i era sportnyttsändningar? 4. Har ni några siffror på vilka det är(män respektive kvinnor) som kollar på sportnytt varje dag? Svaren blev följande av den ansvarige personen på sportnytt Patric Hamsh. Svaret på fråga nummer 1 var: Svår fråga. Det som händer i idrottsväg den aktuella dagen avgör till viss del. Vilka tävlingar/matcher vi har bilder på. Vilka nyheter som vi själva tagit fram och som våra konkurrenter tagit fram. Sedan har vi våra olika målsättningar kring genus, public service-värden samt vår grundbedömning kring vår bevakning (där svensk lagidrott och sporter som är stora för vår publik finns). Svaret på fråga nummer 2 var: Svar ja. Nyhetsvärdering, public service-värden och tydliga genusmål för alla våra plattformar, i tv, på sajten, på text-tv och på våra sociala plattformar, är det som avgör. Det har varit en prioriterat länge, men sedan en kort tid tillbaka har vi satt upp följande målsättningar för sport på tv: * Minst två utbokningar (matcher och reportage) till Sportnytt och en utbokning till Sportspegeln varje vecka ska vara damidrott. Minst 40 % av reportagen i Sportnytt och Sportspegeln per kvartal ska vara damidrott. * Minst ett av tre diskuterade ämnen på morgonmötet ska handla om damidrott. Svaret på fråga nummer 3 var: Nej. Vi är inte där ännu. Det är en viktig fråga för oss. Att göra angelägen journalistik för så många som möjligt. Vi jobbar på, men har en del kvar. 6

Svaret på fråga nummer 4 var: Det är nästan 50/50, liten övervikt för manliga tittare. 7 Svar från Patric Hamsh, sportnyttredaktionen. 3.5 Enkätundersökning Totalt var det sexton stycken kvinnor som svarade på enkäterna. Tio svarade att de var sportintresserade och sex stycken svarade att de inte var det. Det var totalt 24 män som svarade på enkäterna. 20 svarade att de var sportintresserade och fyra svarade att de inte var det. Men det var 18 stycken som svarade att det är deras vardag att följa de olika sportnyheterna. Det var 62.5 % av alla damer som svarat var sporintresserade och 83.3 % av alla herrar svarade att de var sportintresserade. Tabell 4. Hur många dagar i veckan kollar kvinnor-respektive män på sport på tv? Dagar i veckan Intresserade damer Ointresserade damer Intresserade herrar Ointresserade herrar 0-1 4 3 1 3 2-4 5 3 7 1 5-7 1 10 Källa: Enkätundersökning Tabell 5. Hur många dagar i veckan kollar kvinnor-respektive män på sport på tv?(i procent) Dagar i veckan Alla damer Alla herrar 0-1 43,7 % 16,6 % 2-4 50 % 33,3 % 5-7 6,25 % 41, 6 Källa: Enkätundersökning Större andel män än kvinnor som kollar på sport fem till sju dagar i veckan. Tabell 6. Hur många dagar i veckan lyssnar damer-respektive herrar på sport i radio? Dagar i veckan Intresserade damer Ointresserade damer Intresserade herrar Ointresserade herrar 0-1 5 5 8 4 2-4 4 1 7 5-7 1 2 Källa: Enkätundersökning 7 Mejl från Peter Hamsh, 2014-01-29 7

Tabell 7. Hur många dagar i veckan lyssnar damer-respektive herrar på sport i radio?(i procent) Dagar i veckan Alla damer Alla herrar 0-1 dagar i veckan 62,5 % 50 % 2-4 dagar i veckan 31,3 29,1 % 5-7 dagar i veckan 6,3 % 8,3 % Källa: Enkätundersökning Tabell 8. Hur många dagar i veckan läser damer-respektive herrar sport i någon tidning? Dagar i veckan Intresserade damer Ointresserade damer Intresserade herrar Ointresserade herrar 0-1 4 4 1 3 2-4 4 2 3 1 5-7 2 14 Källa: Enkätundersökning Tabell 9. Hur många dagar i veckan läser damer-respektive herrar sport i någon tidning?(i procent) Dagar i veckan Alla damer Alla herrar 0-1 50 % 16,6 % 2-4 37,5 % 16,6 % 5-7 12,5 % 58,3 % Källa: Enkätundersökning Det är flest andel kvinnor som läser sport i någon tidning noll till en dag i veckan och det är flest andel män som läser sport fem till sju dagar i veckan. Tabell 10 och 11. Spelar det någon roll om de sporterna du följer i media utövas av damer eller herrar? Alla damer (16st) Ja, det måste vara 1 damer Ja, det måste vara herrar Nej, det spelar 15 ingen roll Källa: Enkätundersökning Ja, det måste vara damer Ja, det måste vara herrar Nej, det spelar ingen roll Alla herrar (24st) 6 18 I procent tycker 6,3 % att det bara ska vara damer och 93,7 % av damerna tycker att det inte spelar någon roll. 25 % av herrarna tycker att det bara ska vara herrar. Och 75 % tycker att det inte spelar någon roll. 8

Några motiveringar till deras val har varit att det är lika spännande, tävling som tävling. Bara de är bra idrottare spelar de ingen roll vilket kön. Herrar är roligare, följer herrfotboll och herrhockey. Bättre konkurrens bland herrar, roligare att kolla på. Olika för olika idrotter. I längdskidor är det lika spännande. Det finns spänning i all idrott oavsett kön. Föredrar herrar i många sporter då det är mer fartkamp, men tittar på både herrar och damer. Lika kul om det är herrar och damer. Tävlingssituationen är lik oavsett kön och den tekniska nivån är jämnbördig. Det är tjusningen till att se en tävling. Tittar mer på herrar i lagidrott men vid individuell idrott spelar det ingen roll. Sport är intressant oavsett vilken könstillhörighet som utövaren har. Båda könen är lika intressanta att följa i idrott. 8 8 Intresset till dam-respektive herridrott. 40 enkätsvar, genomförd februari 2014. 9

4. DISKUSSION Mitt syfte var att undersöka hur mycket dam- respektive herridrott uppmärksammas i media och analysera vad eventuella skillnader kunde bero på. Och det jag har kommit fram till är att av alla Sportnyttprogram jag såg så visas det 18.4 % damidrott och 66.1 % herridrott. Av alla radioprogram så sändes det 6.6% damidrott och 93.3 % herridrott. Av alla DN-artiklar så tog damidrott i text upp 28.6 % och herridrott 64 %. I bildplats tog damidrott upp 32.7 % och herridrott 64.8 %. Detta bevisar enligt mina undersökningar att herridrott tar upp mer plats i media än damidrott. Dock ska man diskutera anledningarna till att detta resultat blev så och om andra undersökningar hade visat något annat. Anledningarna till varför det visas mer herridrott är inte konkreta. Mitt resultat har visat att den största andelen av personerna som svarat på enkäten tycker att det inte spelar någon roll om idrotterna som personen är intresserad av utövas av damer eller herrar. Därför kan man diskutera om varför det egentligen är mer herridrott som syns i media. Om tittarna inte tycker att det spelar någon roll vad som visas så borde resultaten jag fått vara mer jämna. Eftersom tv, radio och tidningar vill få tittare, lyssnare och läsare så vill de ge sina följare det de vill ha. Det man kan se i enkäterna är att lagidrott för herrar är mer efterfrågat än lagidrott för damer men när det kommer till individuella tävlingar så är det jämnbördigt. Därför kan det att fler tittar på herrar i lagidrott vara en anledning till att herridrott bevakas och visas mer i media eftersom lagidrott är en stor del av dagens sportsamhälle. Vissa tycker att herridrott är mer spännande än damidrott och det berodde enligt flera män på vilken sport man ser på. Vissa tycker att det är mer spänning i att kolla på herridrott för att män är starkare än kvinnor men det finns även dem som tycker att nivån är jämnbördig samtidigt som att det är tävlingen i sig som är spänningen och inte hur starka eller snabba de som gör det är. Ingen av kvinnorna skrev att de följde någon speciell damlagsport men det var flera män som skrev i sin motivering att de bara följer herr-lagidrotter. Man kan dra slutsatsen av det att det inte är lika populärt bland kvinnor att följa lagsport och därför är det inte lika eftertraktat att förmedla damlagsport till sportentusiasterna. Men det är svårt att dra den slutsatsen eftersom damlagsport inte bara behöver vara spännande att kolla på för kvinnor och herrlagsport bara spännande för män. Flera kommenterar i sin motivering att det inte är vem eller vilka som avgör vad man vill se för idrott utan det är tjusningen och bara det var bra idrottare så var det inte vilket kön som avgjorde värdet i idrotten. I enkäterna kan man jämföra hur intresserade kvinnor och män är av sport i allmänhet. Det är en större andel män jämfört med kvinnor som tittar fem till sju dagar på sport på tv. I radio var det inte lika populärt att följa sportnyheterna för kvinnor eller män och där var det ganska jämnt i resultatet. Hälften av damerna läser sport i någon tidning noll till en dag i veckan medan mer än hälften av herrarna som svarade på enkäten läser fem till sju dagar i veckan. Av alla kvinnor som svarade på enkäterna så var det 62.5 % som var sportintresserade och av alla män som svarade så var det 83.3 %. Detta kan vara en av orsakerna till att det är mer herridrott i media eftersom det är större andel herrar som kollar på och läser sport. De blir då automatiskt mer dedikerade. 10

Orsakerna till att damidrott inte får lika mycket uppmärksamhet i media kan ha och göra med damidrotts historia. Damer fick inte delta i de olympiska spelen för än år 1900. Därför har damidrott redan från början legat efter och utvecklingen till att synas i samhället tar tid. Första gången alla nationer tillät kvinnor delta i de olympiska spelen var i London 2012. I både fotboll och innebandy är det fler män än kvinnor som är medlemmar i Specialidrottsförbundet. Det är 80 procent män och 20 procent kvinnor i fotboll och i innebandy är det 76 procent män och 24 procent kvinnor. Eftersom det är fler män som utövar lagsporterna fotboll och innebandy så kan det vara en av faktorerna till att det sänds mer herridrott. Det jag fick fram från mitt mejl till Sportnyttredaktionen var att de erkände att dam- och herridrott inte får lika mycket sändningstid i deras program. Men det är något som de tänker på för att det ska bli så jämnt som möjligt. De sa även att det nästan är lika många kvinnor och män som kollar på Sportnytt, bara en liten övervikt på manliga tittare. Av detta kan man dra slutsatsen att det inte är helt jämnställt med uppmärksamheten mellan dam- och herridrott på Sportnytt och de hade inte några bra svar på varför det blir mer herridrott. Men det är något som de tänker på för att det ska bli en förbättring och det kommer bli en positiv utveckling om de följer sina målsättningar. Det som jag har fått fram kan man tolka på många olika sätt. Det är viktigt att tänka på att resultatet kan bli ojämnt på grund av olika faktorer. Eftersom det var handbolls-em för herrar under flera program så kan de ha gjort att resultatet blivit som det blivit på Sportnytt. Mitt resultat grundar sig inte heller på stora undersökningar. Mina undersökningar är begränsade till få antal Sportnyttprogram, radioprogram, tidningar och enkätsvarare vilket gör att det inte blir helt rättvisa resultat. Dock är de källorna väldigt pålitliga eftersom det blir konkreta resultat. Vill man få det mer jämställt mellan dam- och herridrott är denna undersökning bra att titta på för att få en liten överblick på hur det ser ut i dagens sportsamhälle. Det som förvånade mig var att resultatet blev så ojämnt mellan dam- och herridrotten. Det var ganska klart att herridrott får större plats i Sportnytt, i radio och i DN. I specialidrottsförbundet var det bara en liten övervägande del män som var medlemmar i olika sporter och därför kan man säga att det nästan är lika många kvinnor som män som idrottar, bara olika mycket inom olika idrotter. Det som förvånar mig mest är att Sportnyttredaktionen svarade att det nästan är lika många kvinnor som män som tittar på Sportnytt och om det nästan är lika många kvinnor som män som håller på med någon slags idrott så tycker jag att jämnbördigheten bör var bättre. Jag kan själv tänka mig att intresset för sport i allmänhet är lika mellan damer och herrar och därför borde damer och herrar få ungefär lika mycket plats. Jag anser att utvecklingen går långsamt framåt. Att det endast var två år sedan alla nationer tillät kvinnor att delta i OS är absurt. Utvecklingen borde ha gått snabbare. Men det är inte självklart för alla nationer och det har och göra med historien och genus-normerna. Männen var de som deltog i tävlingar först, män är och har alltid varit större och starkare än kvinnor och jag anser att det inte är socialt accepterat i alla nationer än att kvinnor också idrottar. 11

Inom media är dam- och herridrott är inte jämna. Men det går framåt och är en viktig samhällsfråga. 12

KÄLLFÖRTECKNING DN. 19-22 februari, 24-26 februari 2014. Mejl från Peter Hamsh, 2014-01-29 Intresset till dam-respektive herridrott, 40 enkätsvar, genomförd februari 2014. Nationalencyklopedin, manligt och kvinnligt i idrotten. Hämtat från http://www.ne.se/rep/manligt-och-kvinnligt-i-idrotten (2014-02-04) Nationella sekretariatet för genusforskning, Genusforskningens terminologi. Hämtat från http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/ (2014-02-02) Nationella sekretariatet för genusforskning, Könsskillnader i skolprestationer och pojkar i utbildning. Hämtat från http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader-iskolprestationer-och-pojkar-i-utbildning/ (2014-02-02) Radiosporten P4 Halland. 12 och 19 januari, 2 februari 2014. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=26 Riksidrottsförbundet, sökord jämnställdhet. Hämtat från http://www.rf.se/imagevaultfiles/id_29197/cf_394/kvinnor_och_man_inom_idrotten.pdf (2014-02-04) Sportnyttprogram. Söndag 3-7 november 2013. 10, 13, 20 januari och 2-3 februari 2014. svt.se/sportnytt Wikipedia, Olympiska spelen. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/olympiska_spelen#kvinnors_deltagande (2014-01-30) Wikipedia, Sportens historia. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/sportens_historia (2014-02-04)

Bilaga Är du en Kvinna Man 1. Är du allmänt sportintresserad? Ja Nej 2. Är det en del av din vardag att följa sportnyheterna?(i tv, radio eller tidningen) Ja Nej 3. Hur många dagar under en vecka väljer du att kolla på sport på TV? 0-1 dagar i veckan 2-4 dagar i veckan 5-7 dagar i veckan 4. Hur många dagar under en vecka väljer du att lyssna på sport på radio? 0-1 dagar i veckan 2-4 dagar i veckan 5-7 dagar i veckan 5. Hur många dagar under en vecka läser du sportnyheterna i någon tidning? 0-1 dagar i veckan 2-4 dagar i veckan 5-7 dagar i veckan 6. Vilka tre sporter är du mest intresserad av?(du behöver inte rangordna dem)

7. Spelar det någon roll för dig om de sporterna som du är mest intresserad av och följer i media utövas av herrar eller damer? Ja, det måste vara damer Ja, det måste vara herrar Nej det spelar ingen roll Motivering till mitt svar: TACK för ditt svar