Rv 66 Ö Tandö-Bu, VM_022 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: Väg 66 på sträckan mellan Östra Tandö och Bu har i nuläget låg trafiksäkerhetsstandard och är olycksdrabbad. Det finns ett stort antal direktutfarter, många med olämplig placering. D under vintersäsong mycket höga trafikbelastning, tidvis med fordonsmängder på 9 000 fordon/dygn, gör att ortsbefolkning upplever det näst intill omöjligt att ta sig ut på eller av väg på ett trafiksäkert sätt. Äv framkomlighet för gomfartstrafik är låg gom Rissätra, Ytternäs och Bu eftersom hastighet är sänkt till 70 km/h. På hela sträckan blandas oskyddade trafikanter med biltrafik och säkerhet är otillräcklig. Åtgärds syfte: Syftet med d samlade effektbedömning är att ge uppdaterad bild av åtgärds samlade effekter i ett sare skede av planeringsprocess, samt utgöra ett uppdaterat underlag inför översyn av länstransportplan för Dalarnas län. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på vägsträckan mellan Östra Tandö och Bu. D aktuella sträckan ligger norr om Malung och är del av riksväg 66 mellan Malung och Säl. Förslag till åtgärd: Kostnad är 135,79 mnkr i prisnivå 2015-06. Vägåtgärderna omfattar i stora drag ombyggnad av befintlig väg del Östra Tandö Rissätra (delsträcka 1), nysträckning av väg i ca 1 km lång sträcka över ängsmark fram till Rissätra gamla skola (delsträcka 2), ny sträckning från Rissätra gamla skola drygt 1 km norrut som i princip följer väg 1044 (delsträcka 3) samt smärre ombyggnationer av väg 66 norrut till Bu (delsträcka 4). I projektet ingår äv ny gång- och cykelväg parallellt med väg 66 på sträcka av drygt 1 km, två gång- och cykelportar under väg 66 samt reducering av utfarter samt nya anslutningar och ersättningsvägar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkyl + Övriga effekter som ej värderats i kalkyl => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet -134 Negativt Olönsam Tabell 2 Effekter som ingår i d samhällsekonomiska analys - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkyl Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resärer Restid personbil: 5,3 kftim/år -54 Godstransporter Restid lastbil: -0,1 kftim/år 0 Persontransp.företag 0 Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: -0,14 DSS/år 45 2. Samhällsekonomisk analys Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= Klimat -0,72 Berörd/påverkad av effekt CO2-utsläpp: 0,004 kton/år Utsläpp av luftföroringar Landskapseffekter får inte ingå i dna tabell DoU-kostnad: -0,6 mnkr/år samt minskat buller 58 Annuitetskostnad: 7,5 mnkr/år -186 Informationsvärde NNK = HÖG NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkyl Bedömning Sammanvägd bedömning 0 3-134 -0,75 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl -0,78 Miljö Hälsa Negativt Hälsoparametrar förbättras något med d nya väg då trafik flyttas ut från mer bebyggda områd. Landskap Negativt Störst negativ inverkan på landskap och lokala kulturmiljöer. Naturmiljö och vattmiljöer får lit negativ till positiv påverkan. Övrigt Resärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Minskad restidsosäkerhet Minskad transporttidsosäkerhet. Minskad restidsosäkerhet, samt nuvarande väg kan nyttjas av lokaltrafik. Befintlig väg kan användas till lokal trafik och fordonstrafik minskar avsevärt där gång- och cykeltrafik kommer att vistas. Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Miljö- och hälsoeffekterna är både positiva och negativa, och neutral sammanvägning är mest realistisk. I stort sett alla övriga effekter är svagt positiva eller försumbara, så totalt sett bedöms effekterna blir försumbara. 3. Fördelningsanalys *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Män: (60 %) Neutralt Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Lokalt Regionalt Län Dalarna Dalarna Kommun Malung Flera kommuner Trafikanter, transporter, externt berörda Resärer Resärer Turism Turism, rundviker till sågver och spannmål Trafikslag Gång och cykel Bil Näringsgr Åldersgrupp Barn: <18 år Vuxna: 18-65 år Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej bedömt Ej bedömt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pdling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Positivt Positivt Inget bidrag Positivt Negativt Bedöms inte fn Negativt Positivt&Negativt Negativt Positivt bidrag Målkonflikter Ianspråkstagande av jordbruksmark samt d relativt stora påverkan som sker på kulturmiljön/landskapet. Vilket i viss mån skulle kunna komma att beröra Dalarnas läns regionala miljömål för ett rikt odlingslandskap, samt det nationella miljökvalitetsmålet "ett rikt odlingslandskap". Projektmål och de nationella transportpolitiska mål kring förbättrad trafiksäkerhet och förbättrad hälsa som blir positivt påverkade till följd av projektet står också i konflikt med d påverkan av kulturlandskapet och ianspråkstagande av jordbruksmark som uppstår. Luft Vatt Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Projektet medför ett flertal positiva effekter för bl a trafiksäkerhet, buller på delar av sträckan och ökad tillgänglighet lokalt. Åtgärderna förväntas också dels minska de kapacitetsproblem som finns under högtrafik (vintertid) då trafikflödet kan vara fem gånger högre än årsdygnstrafik, dels kapacitetsproblem som medför osäkerheter avsede restid/körtid utmed och i anslutningarna till bef väg 66. Projektet medför emellertid också något längre restid på sträckan, ca 30 sek/fordon. Åtgärderna medför att ny mark tas i anspråk och ökar fragmtering av åkermark. Landskapsbild påverka negativt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1. Beskrivning av åtgärd 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärd Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Rv 66 Ö Tandö-Bu Ärdummer TRV 2014/49334 Objekt-id VM_022 Sammanhang Väg 66 är klassad som regionalt stråk, och utgör därmed av de viktigaste sammanhängande vägarna för de regionala och interregionala transporterna. Väg är av stor betydelse för såväl Malung-Säls kommun som de stora turistanläggningarna i Sälfjäll. I Länstransportplan är sträckan mellan Östra Tandö till Bu idtifierad flaskhals som med föreslag åtgärd kommer ge positiv lokal effekt för nordvästra Dalarna. Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Dalarna Ange x-koordinat (Öst): 413886 Ange y-koordinat (Nord): 6746036 Ange x-koordinat (Öst): 412417 Ange y-koordinat (Nord): 6752954 Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av d samlade effektbedömning Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilk aktör som föreslagit att åtgärd ska gomföras Namn och datum för saste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Samrådshandling inför vägplaneskede (Plan inför granskning) Granskningshandling Väg 66 Malung-Säl, del Östra Tandö - Bu, 2014-12-19 Ja Är MKB gjord? Innebär befintliga förhålland att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärd till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Ja, se Miljökonsekvsbeskrivning, Väg 66 Malung - Säl, del Östra Tandö - Bu Malung - Säls kommun, Dalarnas län Slutrapport, 2014-08-29. Reviderad 2014-10-17. Nej Nej TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister Väg 66 är klassad som regionalt stråk och sträcker sig från Västerås och upp gom Dalarna till norska gräns norr om Säl. Väg utgör av de viktigaste sammanhängande stråk för de regionala och interregionala transporterna i området. Väg är utpekad som riksintresse. D i det här projektet aktuella vägsträckan ligger i Malung-Säls kommun, Dalarna, och det är del mellan Östra Tandö och Bu, norr om Malung, som omfattas av vägplan. Väg är av stor betydelse för såväl Malung-Säls kommun som för de stora turistanläggningarna i Sälfjäll. Trafikmängd varierar kraftigt under året. Under vintersäsong är trafikintsitet hög med toppar över 9000 fordon/dygn. Årsgomsnittet är ca 1830 fordon/dygn söder om väg 1040:s (Vjansväg) anslutning och 2870 fordon/dygn norr om anslutning vid mätningar utförda 2014. Andel tunga fordon är cirka 8-10 % Sträckan Östra Tandö Bu har i nuläget låg trafiksäkerhetsstandard med ca 6-6,5 m vägbredd och skymd sikt vid backkrön och kurvor på flera ställ. Vägs sidoområd uppfyller inte gällande krav på släntlutning och dikesutformning sett ur trafiksäkerhetssynpunkt. Bebyggelse med ett stort antal direktutfarter, ca 90 st, med dålig standard bidrar till att ortsbefolkning vid hög trafikintsitet upplever det näst intill omöjligt att ta sig ut på eller av väg på ett trafiksäkert sätt. Framkomlighet för gomfartstrafik är låg gom Rissätra, Ytternäs och Bu eftersom hastighet är sänkt från 90 km/h till 70 km/h. På sträckan blandas oskyddade trafikanter med biltrafik och säkerhet är otillräcklig. Det finns ett stort behov av att öka trafiksäkerhet, både för biltrafik och för oskyddade trafikanter. Dessutom behövs förbättring av framkomlighet på sträckan. De oskyddade trafikanterna bör ges möjlighet att kunna färdas längs väg, på separerade gång- och cykelvägar och gom gång- och cykelportar, till busshållplatser och rekreationsområd. De många direktutfarterna från fastigheter som finns längs sträckan bör minimeras. Jämfört med övriga delar av väg 66 mellan Malung och Säl håller dna sträcka låg standard. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Vägprojektet är beläget vid Västerdalälv i ett till största del öppet odlingslandskap med mycket tilltalande landskapsbild med särskilt fina utblickar över älv och det gamla kulturlandskapet. Befintlig väg passerar bebyggelse som till stor del är beläg i gränszon mellan skogsmark och det öppna odlingslandskapet. Längs större del av sträckan på väg 66 från Östra Tandö till Ärnäs finns bebyggelse. Bostadshus och uthus/lador i direkt anslutning till väg förekommer på flera ställ, främst på sträckan från Östra Tandö till Bu. Bodemiljön påverkas negativt av d vintertid höga trafikintsitet. Störningarna består främst av buller och andra miljöproblem. Det är dessutom besvärligt för bode att ta sig ut på och korsa väg vid högtrafik i samband med turistsäsong för Sälfjäll. Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöd Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas 0 km, finns ing i dagsläget Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: 0 km, finns ing i dagsläget Väglängd: 7,3 km Vägstandard: Vägtyp ( 2kf utan separering), vägbredd (6-6,5 m) och skyltad hastighet (90/70 km/h) Vägtrafik: ÅDT (1830/2870 f/d), mätår (2014) och lastbilsandel (8-10%) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.4 Fyrstegsanalys Vid planering av ny väg eller järnväg tillämpar Trafikverket fyrstegsprincip. Avsikt med princip är att inrikta planeringsarbetet mot ett brett angreppssätt, där d bästa åtgärd för att lösa brist ska hittas. Det aktuella projektet har som ändamål att både höja trafiksäkerhet och framkomlighet på väg 66 och för att förbättra möjlighet för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter på ett trafiksäkert sätt. Därför bedöms inte åtgärder ligt steg 1-2 ge möjlighet till detta. Åtgärder ligt steg 4 har inte ansetts vara relevanta då kultur- och naturvärd berörs i stor omfattning och att totalkostnad skulle bli betydligt större med nysträckning. Vid analys har steg 3 åtgärd, som innebär åtgärder som förbättrar väg och mindre ombyggnader, tagits fram som lämplig och värd att utredas vidare med hänsyn taget till trafiksäkerhet, framkomlighet och förbättrad bodemiljö. Gom att bredda väg så kan trafiksäkerhet och framkomlighet ökas. Flera skilda fastighetsutfarter kan stängas för fordonstrafik och samlas ihop till parallellvägar som ansluter till väg 66 i bättre planlagda korsningar och därmed öka trafiksäkerhet. Gom att flytta väg väster om Rissätra kan d gamla väg användas som lokalgata och fungera som del i ett stråk för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelväg kan anläggas längs delar av väg 66 och kan tillsammans med det lokala vägnätet och två planfria gång- och cykelvägspassager ingå i ett sammanhängande gång- och cykelstråk för huvuddel av sträckan. Åtgärder ligt steg 3 bedöms som relevanta för projektet. 1.5 Syfte Syftet med d samlade effektbeskrivning är att ge uppdaterad bild av åtgärds samlade effekter i ett sare skede av planeringsprocess, då kunskap kring åtgärds effekter och konsekvser har ökat, jämfört med tidigare SEB från 2013. Huvudsyftet med projektet är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på riksväg 66 mellan Malung och Säl, öka kapacitet i korsningarna samt minska restider och fordonskostnader. Projektet syftar också till att förbättra bodemiljön gom minskad trafik gom bostadsområd och att förbättra möjlighet för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter på ett trafiksäkert sätt. Syftet med upprättandet av samlad effektbedömning (SEB) är att ta fram ett uppdaterat underlag med samhällsekonomisk kalkyl samt inför översyn av länstransportplan för Dalarnas län. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.6 Förslag till åtgärd/er Åtgärd innebär både ombyggnad och omläggning av väg 66 på del från Östra Tandö (korsning väg 1049) till Bu (söder korsning väg 1045) vilket bland annat kommer att medföra färre direktutfarter och förbättringar för gc-trafik. Flera skilda fastighetsutfarter stängs för fordonstrafik och samlas ihop till parallellvägar som ansluter till väg 66 i bättre planlagda korsningar. Väglängd är ca 7,3 km varav 1,7 km i ny sträckning. Vägstandard blir tvåfälts normalväg om 9 meters bredd, med refershastighet på 80 km/h. Gång- och cykelväg anläggs öster om väg 66 på sträcka där man ansluter till befintlig väg 66. I södra änd anläggs planfri gång- och cykelvägspassage som ansluter till d gamla järnvägsbank. I Bu anläggs ny gång- och cykelväg med planfri passage under väg 66. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Ombyggnad och omläggning ligt "1.6 Förslag till åtgärd/-er" ovan. Vilka steg 4-åtgärder ingår? Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: ca 1,5 km totalt Bredd 3 m Inga mätningar eller uppskattningar gjorda ca 1,5 km totalt Bredd 3 m Inga mätningar eller uppskattningar gjorda Projektet är cirka 7,3 km varav cirka 1,7 km i ny sträckning. Ej separerad tvåfältsväg om 9 meters bredd, refershastighet blir 80 km/h på berörda avsnitt. Trafikmängd varierar kraftigt under året. Under vintersäsong är trafikintsitet hög med toppar över 9000 fordon/dygn. Årsgomsnittet är ca 1830 fordon/dygn söder om väg 1040:s (Vjansväg) anslutning och 2870 fordon/dygn norr om anslutning vid mätningar utförda 2014. Andel tunga fordon är cirka 8-10 %. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad bil 2a_ 140702_VM022_Rv 66 Ö Tandö- Bu_FKS.xlsx 136,8 2014-07-02 2013-06 Kostnadsanalys ligt Successivprincip, gomförd i Gävle Successiv kalkyl 50 % Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Evtuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Länstransportplan Dalarnas län 2014-2025 0 135,8 136 2015-06 Prisnivåomräkning av Succesiv kalkyl 50% 1.8 Planeringsläge Vägplan i skede Fastställelsehandling, 2015-04-15 1.9 Relation till andra åtgärder Väg 66 är klassad som regionalt stråk, och utgör därmed av de viktigaste sammanhängande vägarna för de regionala och interregionala transporterna. Ombyggnad av väg 66 mellan Östra Tandö och Bu ingår inte som del i ett större projekt. Väg är av stor betydelse för såväl Malung-Säls kommun som de stora turistanläggningarna i Sälfjäll. I Länstransportplan är sträckan mellan Östra Tandö till Bu idtifierad flaskhals som med föreslag åtgärd kommer ge positiv lokal effekt för nordvästra Dalarna. Åtgärd medför förlängning av befintlig väg. 1.10 Övrigt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (äv kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metod CBA (cost-befit analysis) gör värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av åtgärd. D samhällsekonomiska analys innebär strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet gom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder åtgärd till ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. Med andra ord, åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värdering av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas gom marknadspriser medan andra effekter värderas gom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkyl. För att analys ska bli fullständig måste emellertid kalkyldel kompletteras med beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkyl. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall dast verbalt m de kan äv kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Person2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Gods2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scario Se gods- och personprognos Näringslivsscario Se gods- och personprognos Övrig scarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA 2008-01-01, uppdat nya trafikräkn. ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärd 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Eva 2.96 2017-02-10 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet 2.1.1.3 Trafiktillväxttal TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Tidsperiod Huvudscario Personbil 18,0% Lastbil Kommtar till tabell 2.2: 2014-2040 2014-2060 26,0% Refersscario: 19,0% 44,0% 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Successiv kalkyl 50 % Successiv kalkyl 85 % Basår för pningvärde 2015-06 2014-medel 2014-medel 2015-06 2014-medel 2014-medel Nominell åtgärdskostnad 136 155 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 186 0 211 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % 186-134 -0,72-0,78 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Successiv kalkyl 85 % 211-159 -0,75-0,81 Känslighetsanalys CO2- värdering=3,50 kr/kg Successiv kalkyl 50 % 186 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret Successiv kalkyl 50 % 186 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvudkalkyl Successiv kalkyl 50 % 186 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dags nivå (2014). Successiv kalkyl 50 % 186 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalys 80 km/tim äv i basvägnätet Successiv kalkyl 50 % 186-85 -0,46-0,50 * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnad. ** Nettonuvärdeskvot NNK-i är nettonuvärdet dividerat med d samhällsekonomiska investeringskostnad. ***Nettonuvärdeskvot NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av d samhällsekonomiska investeringskostnad och nuvärdet av nettoförändring av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärd som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (gom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i d samhällsekonomiska analys anting som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall effekt är konstaterad och evtuellt kvantifierad m inte värderad redovisas d verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas viss effekt anting monetärt värderad i tabell 2.5a eller bart beskriv i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid d monetära värdering av effekt dast vissa delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser. I sådana fall kan man komplettera d monetära värdering av effekt i tabell 2.5a med beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekt som inte ingår i värdering. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 2040 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil Lägre medelhastighet och något längre körväg. Något längre körväg ger ökade kostnader för fordonslitage mm. 5,3 kftim/år -52 Eva 2.96-54 0,1 mnkr/år -2 Eva 2.96 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil En tunga trafik får något högre medelhastighet totalt sett, vilket ger tidsvinster trots d något längre körväg. Något längre körväg ger ökade kostnader för fordonslitage mm. Gods-kostnad Något högre medelhastighet. -0,1 0,1 0,0 kftim/år 2 Eva 2.96 mnkr/år -2 0 Eva 2.96 mnkr/år 0 Eva 2.96 PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl för tung trafik. Ej beräknat 0 Ej relevant TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet - totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade - - 45-0,02 pers/ år - -0,11 pers/ år - 45 Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
KLIMAT CO2-ekvivalter Avser koldioxid 0,00 kton/ år 0 0 Eva 2.96 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolvät Svaveldioxid - -0,358-0,167 0,000 - ton/år ton/år ton/år 3 - - - 3 Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 Luft - Partiklar Partiklar -0,011 ton/år - Eva 2.96 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Minskat antal bullerutsatta Minskat antal bullerutsatta till följd av delvis ny sträckning. Beräknat m SoundPLAN, se separat bullerutredning. Manuell värdering mha ASEK 6.0-37 Bostadsf astighete r. 44 44 SoundPL AN+Excel +ASEK 6 BUDGETEFFEKTER Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperiod -0,6 mnkr/år 15 15 Eva 2.96 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekt år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 7 mnkr/ år -186-186 Eva 2.96 NETTONUVÄRDE -134 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till dna tabell med refers nummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Motivering 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 100 50 0-50 -100-150 -200 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärd som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas samhällsekonomisk effekt anting i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att dast delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekt som inte ingår i värdering i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D sammanvägda bedömning görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkning av nettonuvärde m som ingår i d sammanvägda bedömning Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av Restid - total Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ej bedömt Ing effekt RESENÄRER Minskad restidsosäkerhet Åtgärderna bedöms minska d restidsosäkerhet som finns idag för såväl gomgåde trafik som för lokal trafik till följd av de kapacitetsproblem som idag förekommer vid högtrafik (upp till 5 gånger ÅDT). Ej bedömt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Minskad transporttidsosäkerhet Åtgärderna bedöms minska de transporttidsosäkerheter som finns Ej till följd av de kapacitetsproblem som bedömt idag uppstår under högtrafiktid. PERSONTRANSPORTFÖRETAG Förbättrad service för passagerare etc Minskad transporttidsosäkerhet De delar av befintlig väg 66 som utgår ur allmänt underhåll ligger kvar och nyttjas av lokaltrafik, bl a ökar tillgänglighet till busshållplats mm då gomfartstrafik minskar. Särskilt tydligt under vinterns högtrafiktid. Åtgärderna bedöms minska transporttidsosäkerhet för kollektivtrafik, då möjligheterna att hålla tidtabell äv vid högtrafiktid ökar. ca 20 ca 20 turer/vard agsdygn turer/vard agsdygn TRAFIK-SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t- kollektivtraik De delar av bef. väg 66 som utgår ur allmänt underhåll ligger kvar och nyttjas av lokaltrafik. Det kraftigt minskade trafikflödet förbi busshållplatserna bedöms medföra ökad trafiksäkerhet för de resärer som nyttjar hållplatserna. ca 20 turer/vard agsdygn KLIMAT CO2- ekvivalter Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Människors hälsa - buller Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Människors hälsa - vibrationer Inom planområdet för väg är det stora flertalet av bonings-hus belägna på fast mark i form av morän, sand och grus. Dessa jordarter är inte vibrations-känsliga och risk för störning från vibrationer är lit. Vägplaneförslaget kommer inte förändra situation avsede vibrationer och ing påverkan förväntas. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Människors hälsa - Ljusstörninga r Längs de delar av väg 66 som inte dras om förändras inte situation så mycket jämfört med nuläget, dock profiljusteras väg så fastigheter kan påverkas både positivt och negativt. Längs nuvarande väg i byn Ytternäs kommer störningarma att minska tack vare minskade trafikmängder. Längs vägs nya dragning, finns risk för ökade ljusstörningar vid bebyggelse, t.ex. vid d gamla skolan i Rissätra. Konsekvserna bedöms totalt sett bli något positiva eftersom Ytternäs, där det bor flesta berörda, får förbättrad situation avsede ljusstörningar. HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Människors hälsa - vattförsörjn ing Att trafik flyttas och skyddsåtgärder vid vatttäkt i Rissätra medför positiv påverkan för vattförekomsterna som helhet. Påverkan på grundvattförekomsterna som helhet bedöms vara lite positiv, främst eftersom trafiksäkerhet ökar. Efter gomförd ombyggnad kommer väg 66 att gå inom vattskyddsområdet för Rissätra vatttäkt. Sammantaget kommer risk för vatttäkt att öka jämfört med dags situation i och med att trafik kommer närmre vatttäkt och det finns kortare tid tillgänglig för sanering efter evtuell olycka jämfört med dags situation. D negativa påverkan bedöms dock vara lit då skyddsåtgärder gomförs. Människors hälsa - vattförsörjn ing Påverkan för de skilda brunnarna längs sträckan bedöms vara något positiv för brunnar som ligger längs de sträckor där vägplanealternativet följer befintlig väg. Påverkan bedöms vara lite negativ där ny väg 66 följer befintlig väg 1044. Sammantaget för vattförsörjning bedöms påverkan på vattresurser vara lit negativ eftersom situation för vatttäkt i Rissätra försämras. Detta medför att lit negativ konsekvs uppstår. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Vatt - ekologi En viss grumling kan uppstå i samband med schaktarbet vid anläggandet av trumma/rörbro i korsande biflöda till Västerdalälv/ Görälv. Hänsyn skall tas till fiskbestånd under byggtid. D nya sträckning innebär intrång i bäckarnas strandzon. Disps från strandskydd erfordras. Mark - förorade områd Inga uppgifter om förekomst av mark och vattföroringar föreligger i planområdet. Risk finns dock att vägs sidområd är förorade och provtagning av dikesmassor kommer ske inför byggandet och sanering utförs vid behov. Materiella tillgångar - areella näringar Konsekvserna för jordbruket är stora på grund av arealförlust, att väg skapar barriär samt gom d fragmtering av odlingsmark som uppkommer. Arealförlust beräknas till 5,8 ha och ytor som kommer att bli svåra att bruka uppgår till minst 0,5 ha. Ersättning och inlös kommer att ske inom ram för projektet så att konsekvserna materiellt och ekonomiskt blir mindre, m bedöms inte till fullo kompsera för de negativa effekter som uppstår. Negativt Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär I nysträckning väg kommer att läggas på bank med höjd mellan 1 drygt 2 m över omgivande mark. Detta ger negativ påverkan på landskapsbild då väg kommer att stå i stor kontrast mot omgivande odlingslandskap och påverka utblickarna över landskapet. Väg kommer att leda till att åkermark fragmteras. Här finns risk för igväxning då små, obrukbara kilar skapas mellan väg, banvall och dik, vilket leder till färre utblickar för både bod och trafikanter. Sträckan har ett högt landskapsvärde. Påverkan bedöms som måttligt till mycket negativ vilket ger stor negativ konsekvs. D indirekta negativa konsekvs kan bli mycket stor. Ombyggnadssträckan bedöms sammantaget ha ett måttligt värde och planförslaget ger måttlig negativ påverkan. Detta ger lit måttlig negativ konsekvs. Negativt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) D föreslagna vägsträckning kommer att ge förbättringar i tillgänglighet i de delar som idag har de största barriäreffekterna, främst Ytternäs med dess tätare bebyggelse och där behovet att röra sig längs och tvärs väg är störst, tack vare att trafik flyttas till ny sträckning väster om befintlig väg. Tillgänglighet längs befintlig väg 1044 kommer dock försämras kraftigt. Ökad trafikmängd och högre hastigheter medför att ny väg 66 kommer att utgöra barriär för de bode, speciellt vintertid då trafikmängd är hög. Behovet att röra sig längs med och tvärs väg är emellertid betydligt mindre här. Sammantaget ger planförslaget dock positiva konsekvser för det stora flertalet bode längs vägplans område. Positivt Kulturmiljö - Intrång i gårdsmiljöber Att ekonomibyggnader och andra byggnader på gamla bebyggelseläg rivs medför att uppfattning av hur gårdsbebyggelse sett ut i äldre tider till viss del tappas. Äv bild av aktiv, småskalig kulturbygd påverkas. Påverkan på kulturmiljön i och med att byggnader rivs bedöms vara måttlig negativ då d historiska läsbarhet reduceras, dvs. det blir svårare att uppfatta hur kulturmiljön sett ut gom histori. Byggnader i kulturmiljön bedöms ha ett högt värde och detta sammantaget med måttlig negativ påverkan ger att de negativa konsekvserna blir måttliga till stora. Negativt Kulturmiljö - Värdfulla kulturmiljöer Vägsträckan gom kulturmiljön i Rissätra har höga kulturhistoriska värd och detta, kombinerat med planförslagets måttligt negativa påverkan, ger måttliga till stora negativa konsekvser för kulturmiljön i området. Negativt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) Kulturmiljö Riksintress Kulturmiljö - Fornlämninga r och övriga kulturhistoris ka lämningar Påverkan på riksintresseområdet Olsmyran bedöms vara lit negativ då sambandet mellan älv och skogsmark blir svårare att uppfatta och d historiska läsbarhet minskar, m de utpekade värda påverkas ej. Vägsträckan gom Olsmyran bedöms ha ett högt värde och planförslaget ger lit negativ påverkan. Sammantaget bedöms detta ge små negativa konsekvser. Påverkan på lämningarna som berörs direkt är av varierande omfattning. En bytomt påverkas av gång- och cykelväg till port vid Östra Lillmon. Hur stor påverkan blir beror på val av utformning under kommande projektering. Några fyndplatser för slagg mm berörs i lit omfattning i områdas yttre gräns. En lämning av slagg och lämning av kvarn berörs till stor del då väg kommer att korsa över lämningarna. Sammantaget bedöms intrång i lämningarna ge måttlig negativ påverkan då objekt av lokalt och regionalt värde skadas i och med vägs intrång. Detta rör främst lämningarna där väg korsar över delar av lämningarna. Dna påverkan tillsammans med lämningarnas måttliga värde ger negativ konsekvs som är lit till måttlig. Negativt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
LANDSKAP Naturmiljö - riksintress Riksintresset Olmyran omfattar både älv och kringliggande markområd och hela vägsträckan ligger inom riksintresseområdet. Värd som speciellt pekas ut inom riksintresset är vissa geologiska bildningar, det variationsrika odlingslandskapet och faunan längs älv. Odlingslandskapet kommer att påverkas i form av fragmtering. För vattdrag och faunan i dessa kommer situation att förbättras i och med att trummor som idag utgör vandringshinder kommer att bytas ut. I Buvallabäcks närhet finns sumpskog som kommer att påverkas mycket negativt. D skyddsvärda ängs- och hagmark som finns inom området kommer inte att påverkas av projektet. Inga geologiska bildningar av värde för riksintresset kommer att påverkas. Sammantaget bedöms konsekvserna för riksintressets värd vara små negativa och ing risk för att påtaglig skada ska uppstå på riksintresset bedöms föreligga. Negativt Naturmiljö - Odlingslands kapet Påverkan på odlingslandskapet består av att väg kommer bli ett mer dominant inslag och att mark tas i anspråk. D sammanhängande odlingsmark i Rissätra fragmteras till viss del. Påverkan bedöms bli lit negativ då de naturtyper och miljöer som finns idag inom vägplaneområdets odlingslandskap kommer att bibehållas. Lit negativ påverkan på odlingslandskapets mycket höga naturvärd medför att konsekvs för odlingslandskapets naturvärd blir måttlig negativ. Negativt Naturmiljö - ängs- och hagmarker D planerade ombyggnad av väg 66 tangerar ängsmark Östra Tandö, m inga intrång sker i ängsmark då d ligger utanför vägplaneområdet. Det är idag ing hävd av området vilket håller på att växa ig. Områda Östra Lillmon 1 (Tomtan) och 2 (Torsegdom) berörs inte av ombyggnad av väg 66 då de är belägna på västra sidan av banvall och väg 66 på banvalls östra sida. Ing påverkan på ängs- och hagmark bedöms ske, och därmed fås inga konsekvser. Ing effekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Naturmiljö - vattmiljöer Befintliga vägtrummor vid nuvarande väg rivs och förutsättningarna för fiskvandring kommer att förbättras i och med att d nya rörbron läggs på ett ur naturvårdshänsede bättre sätt. Utteråtgärderna som gomförs minskar risk för påkörning av utter och ger äv bättre möjligheter till fiskvandring då de ger upphov till områd med lägre vatthastighet som kan nyttjas som ståndplatser för fisk. Oforsvallabäck påverkas positivt då de trummor som ligger där idag byts ut mot rörbro som inte utgör vandringshinder och som förbättrar för uttern. Påverkan på övriga vattdrag bedöms vara små positiva då trummor som dag utgör vandringshinder åtgärdas. Totalt sett bedöms påverkan på de naturliga vattdrag vara lit positiv, och tillsammans med deras måttliga värd fås lit positiv konsekvs för vattdrag. Naturmiljö - vattmiljöer Vägbank vid passag av Buvallabäck kommer att som mest bli ca 3 m hög och har i vägplaneförslaget projekterats med räcke och branta slänter för att minska intrånget i området. Trots detta kommer vägområdet att bli runt 30 m brett. Sumpskogs östra del kommer att påverkas mycket negativt pga. vägslänterna som tar stor yta i anspråk. Sumpskog påverkas mycket negativt. I kombination med områdets måttliga värd fås måttliga negativa konsekvser för sumpskog Negativt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Naturmiljö. Biotopskydda de områd Allén vid infart till Flötnäs gård kommer att påverkas vid föreslag kurvrätning, ett 15-tal träd kommer att behöva tas ned. Påverkan bedöms dock vara lit då allén är lång och d största del av d bevara. De biotopskyddade dika korsas av väg och de trummor som ligger under d befintliga väg kommer att bytas ut. Idag utgör många av trummorna vandringshinder, vilket kommer att åtgärdas när nya trummor läggs, vilket är positivt för fauna i området. I de läg där nya trummor anläggs kommer d befintliga floran och faunan i skyddade dik tillfälligt att försvinna och det blir glapp mellan områd belägna uppströms och nedströms trumman. På sikt bedöms dock dikas flora och fauna återetableras. Sammantaget bedöms d negativa påverkan på de biotopskyddade objekt vara lit. Detta i kombination med objekts måttliga värd ger lit negativ konsekvs för flora och fauna. Naturmiljö - Skyddade arter Gerellt inom vägplaneområdet bedöms inte några biotoper viktiga för artrikedom påverkas till d grad att arter riskerar att försvinna i området, däremot kommer väg att ta mark i anspråk. Uttern kommer att påverkas positivt av föreslagna åtgärder m gerellt för arterna bedöms påverkan vara ing eller lite negativ. Arternas värde har bedömts vara högt, m påverkan lit. Sammantaget ger detta lit negativ konsekvs. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Naturmiljö - Natura 2000 Väg 66 är beläg öster om Natura 2000-området och berör inte området direkt. Väg ligger dock inom älvs tillrinningsområde och flera bäckar som rinner ned till älv berörs, totalt drygt 10 bäckar/ vattförande dik. I de vattdrag som passeras finns det idag trummor som i många fall utgör vandringshinder.dessa kommer att bytas och ersättas av nya trummor som läggs på ett sådant sätt att de inte utgör vandringshinder, vilket ger positiv effekt för älvs fauna. Vägobjektet bedöms inte påverka Natura 2000-områdets bevarandevärd med avsede på de specifika vattståndsvariationerna och de naturtyper som utvecklats. ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ange annan övrig extern effekt Okänt INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Okänt kostnader i JA KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Okänt Motivering: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till dna tabell med refersnummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Motivering Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Negativ (lit) Vilk kompetsnivå har de som gjort bedömning? Motivering: Miljö- och hälsoeffekterna är både positiva och negativa, m svagt negativa vid sammanvägning då det är något fler negativa effekter än positiva. I stort sett alla övriga effekter är positiva eller försumbara, så totalt sett bedöms effekterna blir positiva, m i mindre uttalad omfattning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.3 Sammanvägning av åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabell bedömda av: Huvudanalyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 136 Storlek på åtgärdskostnad tillåter dast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanståde parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i -0,72 Översstämmer Baserade på Trafikverkets räkningar och uppräkningstal Negativ (lit) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 24 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Olönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Olönsam Motivering: De beräkningsbara effekterna omfattar positiva effekter avsede trafiksäkerhet och buller, m också negativa restidsförluster. D beräknade nyttan är positiv, +50,5 mkr, m dna räcker inte för att täcka investeringskostnad, nettonuvärdet är negativt, varför projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Utöver de beräkningsbara effekterna finns hälsoeffekter, landskapseffekter och effekter för natur- och kulturmiljö mm som inte är beräkningsbara. Sammanvägning av dessa effekter bedöms ge ytterligare lit positiv nytta till projektet. Dna bedöms dock inte räcka för att projektet totalt sett skall bedömas vara lönsamt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
3. Fördelningsanalys D samhällsekonomiska analys (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet gom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. D traditionella samhällsekonomiska analys tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärd. Därför kan d samhällsekonomiska analys behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av d analyserade åtgärd. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av d aktuella åtgärd fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas äv av indirekta effekter som kan uppstå till exempel gom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa uppskattning av d direkta och omedelbara fördelning av positiva och negativa nyttoeffekter. Om fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modell) ska d redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om företagsekonomisk konsekvsbeskrivning har gjorts ska d redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompets-område för dem som gjort bedömning Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män: (60 %) Kvinnor: (40 %) Neutralt Mäns andel av vägtrafikarbetet för personbil är högre än för kvinnor, samtidigt som förhållandet är det motsatta avsede busstrafik. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Regionalt Nytta lokalt gom minskad andel gomfartstrafik och det blir också lättare att angöra väg speciellt vintertid i högtrafik. Nytta regionalt för regionalt resande längs med väg på grund av ökad trafiksäkerhet m också störst "onytta" till följd av längre restid. Nytta på större avstånd för rekreationsresor mellan befolkningsctra och rekreationsanläggningar i fjäll på grund av ökad trafiksäkerhet, dock äv onytta pga ökad restid, knappt 30 sek/fordon. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Län Dalarna Neutralt Dalarna Nytta lokalt gom minskad andel gomfartstrafik och det blir också lättare att angöra väg speciellt vintertid i högtrafik. Nytta regionalt för regionalt resande längs med väg på grund av ökad trafiksäkerhet m också störst "onytta" till följd av längre restid. Nytta på större avstånd för rekreationsresor mellan befolkningsctra och rekreationsanläggningar i fjäll på grund av ökad trafiksäkerhet, dock äv onytta pga ökad restid, knappt 30 sek/fordon. Kommun Malung Neutralt Flera kommuner Nytta lokalt gom minskad andel gomfartstrafik och det blir också lättare att angöra väg speciellt vintertid i högtrafik. Nytta regionalt för regionalt resande längs med väg på grund av ökad trafiksäkerhet m också störst "onytta" till följd av längre restid. Nytta på större avstånd för rekreationsresor mellan befolkningsctra och rekreationsanläggningar i fjäll på grund av ökad trafiksäkerhet, dock äv onytta pga ökad restid, knappt 30 sek/fordon. Trafikanter, transporter och externt berörda Resärer Godstransport er Resärer Ökad trafiksäkerhet och minskad restidsoäkerhet, främst lokalt m äv för gomgåde trafik vid högtrafik. Dock tar det knappt 30 sekunder längre tid att köra d aktuella sträckan, vilket totalt sett ger större onytta för åtgärd. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 41 SEB version 1.16 (Eva-mall)