Rätt person på rätt plats Vägledning för myndigheters arbete med krigsorganisation och krigsplacering
Rätt person på rätt plats Vägledning för myndigheters arbete med krigsorganisation och krigsplacering Version:.0
Rätt person på rätt plats Vägledning för myndigheters arbete med krigsorganisation och krigsplacering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Emma Steen, 00-40 4 7 Produktion: Advant Produktionsbyrå Publikationsnummer: MSB8 - mars 08 ISBN: 978-9-78-807-8
Innehåll Vägledningen... 6 Avgränsningar... 6 Reglering för myndigheter... 6 Metodik för arbete med krigsorganisation... 8 Vikten av en krigsorganisation... 8 Skapandet av en krigsorganisation... 8. Kartlägg planeringsförutsättningar...8. Analysera myndighetens ansvar under höjd beredskap...8. Beakta ledningsförhållanden...9 4. Prioritera verksamheter...9 5. Förbered förändringar av verksamheten... 0 6. Bemanna krigsorganisationen... 7. Besluta om krigsorganisationen... 8. Utbilda och öva krigsorganisationen... Metodik för krigsplacering... 4 Vikten av att krigsplacera sin personal... 4 Process för krigsplacering... 4. En ledningsfråga... 4. Säkerställ intern samordning... 5. Informera arbetstagarorganisationerna och myndighetens personal... 6 4. Genomför disponibilitetskontroll... 6 5. Kom överens med annan myndighet var individen ska vara krigsplacerad... 7 6. Fatta myndighetsbeslut om krigsplacering av personalen... 7 7. Meddela Rekryteringsmyndigheten som registrerar krigsplaceringen... 9 8. Meddela varje individ skriftligt om beslutet och dess innebörd... 9 9. Genomför en årlig översyn... 0. Utbilda och öva krigsplacerade...
Vägledningen 5 Vägledningen
Vägledningen 6 Vägledningen Vägledningen Rätt person på rätt plats ska vara ett stöd till er som arbetar på en myndighet och som kommer att involveras i totalförsvarsplaneringen på arbetsplatsen. Mer specifikt ska vägledningen användas som ett stöd i arbetet med att ta fram myndighetens krigsorganisation och i arbetet med att krigsplacera den personal som ska ingå i krigsorganisationen. Avgränsningar Den första utgåvan av vägledningen riktar sig till myndigheter. Andra offentliga och privata aktörer kommer att involveras i kommande arbeten. Den metod som beskrivs i vägledningen för krigsplacering gäller den krigsplacering som görs inom ramen för allmän tjänsteplikt och med stöd av anställningsavtalet. Vägledningen omfattar därmed inte värnplikt som rör det militära försvaret eller civilplikt som för närvarande är vilande. Reglering för myndigheter Vid höjd beredskap ska berörda myndigheter, enligt förordning (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap, fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgång på personal och förhållanden i övrigt. Personal som är anställd på en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras på myndigheten. Personal som är krigsplacerad på myndigheten med stöd av anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där personen är anställd, ska genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats.
Metodik för arbete med krigsorganisation 7 Metodik för arbete med krigsorganisation
Metodik för arbete med krigsorganisation 8 Metodik för arbete med krigsorganisation Vikten av en krigsorganisation Att er myndighet skapar en fungerande krigsorganisation handlar ytterst om att bidra till ett fungerande samhälle vid höjd beredskap och som en del i det värnandet av målet för det civila försvaret. Genom arbetet med att ta fram en krigsorganisation läggs grunden till myndighetens beredskapsplanering. Genom att påbörja arbetet kan er myndighet under ordnade former planera för vilka delar av verksamheten som ska bedrivas vid höjd beredskap och hur verksamheten behöver anpassas för att fungera under de förutsättningar ni planerar för. Det skapar en förmåga att snabbt kunna ställa om verksamheten i händelse av höjd beredskap. Skapandet av en krigsorganisation Skapandet av en krigsorganisation är ett arbete som förutsätter att er myndighet har en tydlig beskrivning av de uppgifter som den ska utföra i händelse av höjd beredskap. Utformning och bemanning av krigsorganisationen är en kontinuerlig process som behöver fortgå över tid och genomföras i olika steg. I situationer med nära förestående eller pågående kriser eller under höjd beredskap bör ändringar i ledningsförhållanden, organisation och arbetssätt undvikas så långt det är möjligt. I planeringen bör ni i er organisation säkerställa att omställningen till krigsorganisation kan genomföras så snabbt och smidigt som möjligt. I det här avsnittet beskrivs hur ni kan genomföra arbetet med att ta fram myndighetens krigsorganisation.. Kartlägg planeringsförutsättningar För att kunna påbörja arbetet med myndighetens krigsorganisation behövs ett antagande om vilka typer av händelser som Sverige kan komma att ställas inför och vilka konsekvenser det kan komma att få för samhället. Utifrån dessa antaganden måste en analys göras av hur detta kan komma att påverka er myndighet. Planeringen för höjd beredskap ska dimensioneras enligt den hotbild och de typsituationer som beskrivs i FOI Memo 5089, där främst typfall 4 fullgör funktionen som gemensamma planeringsförutsättningar för aktörernas planering inför höjd beredskap. Därutöver har typfall A med tillhörande antaganden delgivits berörda myndigheter inom ramen för arbetet med stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap. För aktörer som även har tillgång till typfall A kan detta också användas i tillämpliga delar.. Analysera myndighetens ansvar under höjd beredskap En analys behöver göras av vilket ansvar myndigheten kommer att ha vid höjd beredskap enligt gällande regelverk och utifrån det vilka leveranser som ska åstadkommas.
Metodik för arbete med krigsorganisation 9 De fredstida lagarna gäller som regel även vid höjd beredskap. Men vid höjd beredskap kan regeringen fatta beslut om att så kallade fullmaktslagar ska träda i kraft. Lagstiftningen ger staten ökade befogenheter att använda samhällets resurser för försvaret av Sverige. Den ändrar myndigheternas befogenheter och vissa av de principer som gäller i fred.. Beakta ledningsförhållanden Planeringen syftar till att skapa en ledningsförmåga vid höjd beredskap och ska även vara ett stöd för fortsatt ledning över tid. Er myndighet kan redan på ett tidigt stadium behöva ompröva planeringen utifrån det aktuella läget. Därför är det viktigt att organisationen, inklusive ledningsfunktionerna, är flexibla och kan utökas eller minskas beroende på vilka behov som uppstår. Vid höjd beredskap kommer det att ställas andra krav på krisledningsorganisationen än vid fredstida kriser. Vissa verksamheter kan tillkomma och andra kan försvinna. En del verksamheter kan komma att utökas i omfattning medan andra reduceras. Andra skillnader är också att krisledningsorganisationen måste kunna vara i funktion under betydligt längre tid än vid de flesta fredstida kriser. Arbetet kommer sannolikt att stundtals behöva genomföras under störda förhållanden med till exempel tele- och IT-störningar, bortfall av el och vatten. Det bör beaktas om det behövs annan personal som stöd till ledningsplatserna för att möjliggöra kontinuerlig drift (till exempel tekniskt stöd och basal försörjning). I en mer omfattande beredskapsplanering ingår även många andra aspekter för att kunna bedriva ledning över tid under svåra förhållanden som logistik, hygien, vilomöjligheter, tekniska system och fysiskt skydd. Resultatet kan sammanställas i listor med de funktioner som behöver finnas för att säkerställa ledningen av verksamheten vid höjd beredskap. För att underlätta arbetet kan dessa listorna utgå från organisationens vanliga dokumentation av sin krisledningsorganisation. 4. Prioritera verksamheter I planeringen kommer er myndighet behöva göra en prioritering av vilka verksamheter som ska bedrivas. Beroende på situationen kan myndigheten under höjd beredskap komma att tvingas till svåra prioriteringar där begränsade resurser måste användas till störst nytta för så många som möjligt. Det är därför nödvändigt att göra en rangordning av er myndighets verksamheter i höjd beredskap. För att kunna göra en sådan prioritering behöver ni identifiera myndighetens samhällsviktiga verksamheter. Här kan ni ta hjälp av redan genomförda arbeten där samhällsviktiga verksamheter har identifierats. Till exempel inom ramen för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetshantering/-planering eller andra motsvarande analyser där hänsyn tas till de förhållanden som gäller vid höjd beredskap. Kontinuitetshantering är en god grund för arbetet med att kartlägga myndighetens samhällsviktiga verksamheter samt vilka aktiviteter och beroenden/resurser som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Vägledning för kontinuitetshantering, SS 04:04 är ett generellt stöd som kan användas av myndigheterna. Avsnitt 8... beskriver konsekvensanalysen och utgör ett särskilt stöd i prioriteringsarbetet.
Metodik för arbete med krigsorganisation 0 Utifrån de identifierade samhällsviktiga verksamheterna behöver er myndighet ta ställning till följande frågor: Vilken verksamhet ska bedrivas? Vilken verksamhet ska inte bedrivas under höjd beredskap? Vilken verksamhet kan tillkomma under höjd beredskap? Svaren på frågorna ovan kan bland annat grunda sig i: myndighetens ansvar vid höjd beredskap enligt gällande författningar, målen för det civila försvaret (värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld), samhällets, inklusive samhällsviktiga verksamheters, beroenden av de verksamheter er myndighet bedriver, exempelvis utifrån olika scenarier och bristsituationer. En prioritering kan dokumenteras på olika sätt. Ett sätt kan vara att göra listor utifrån följande kategorier:. Verksamheter som är prioriterade och som måste fungera vid höjd beredskap.. Verksamheter som inte är absolut kritiska eller bortprioriterade alltså sådana verksamheter som bör bedrivas om möjlighet finns.. Verksamheter som inte kommer bedrivas vid höjd beredskap. Oavsett hur er myndighet genomför sin prioritering bör verksamheterna dokumenteras i vald prioriteringsordning. En sådan lista kan även kompletteras med rangordningar mellan verksamheter, särskilt viktiga tekniska system, krigsviktiga lokaler med mera. Vidareutvecklingen kan vara ett bra stöd i arbetet med att skapa en krigsorganisation. 5. Förbered förändringar av verksamheten För att fortsatt kunna bedriva verksamhet under andra förhållanden än i fredstid bör behovet av att förbereda förändringar av verksamheten analyseras. Det kan till exempel röra sig om att leda från annan plats, flytta personal från en enhet för att förstärka en annan, skapa eller förstärka funktioner, skapa personal pooler eller ändra inriktningen på viss verksamhet. Ett sätt att göra det är att utifrån identifierade samhällsviktiga verksamheter: kartlägga vad som behövs för att upprätthålla verksamheten, exempelvis interna och externa beroenden, avgöra hur länge ett beroende kan ligga nere utan att det får konsekvenser för verksamheten, identifiera hot och risker kopplade till beroendenas tillgänglighet, planera för att kunna upprätthålla verksamheten.
Metodik för arbete med krigsorganisation 6. Bemanna krigsorganisationen I det fortsatta arbetet bör ni identifiera och beskriva viktiga befattningar i krigsorganisationen. Därefter kopplas kompetenser och namngiven personal till de verksamheter som ingår. De verksamheter som inte ingår i krigsorganisationen har personal som kan användas för att förstärka andra prioriterade verksamheter. En analys bör göras hur den personalen kan användas på bästa sätt. I arbetet bör ni beakta risken för att delar av personalen kanske inte kommer kunna ta sig till arbetet av olika anledningar. En plan för hur myndigheten ska hantera ett sådant bortfall bör tas fram. Ni bör även analysera om det finns verksamheter som myndigheten behöver bedriva vid höjd beredskap och som inte kan försörjas med egen personal. Om myndigheten behöver externt personalstöd bör det förberedas genom att uppskatta behovet av personal, vilken kompetens eller utbildning som behövs, var de primärt skulle nyttjas och liknande önskemål. Det kan fungera som ett underlag för begäran om externt stöd om behov uppstår. För att säkerställa att användandet av externt stöd fungerar bör myndigheten upprätta planer, rutiner och/eller checklistor för hur det ska ske samt öva med den tilltänkta resursen. Frivilliga försvarsorganisationer I vissa fall kan behov av externt stöd lösas med hjälp av frivilligresurser. När det gäller bemanning kan till exempel de frivilliga försvarsorganisationerna tillhandahålla: utbildade och övade förstärkningsresurser, erfarenhet från skarpa krisinsatser, specialkompetenser, ökad bemanning samt ökad uthållighet personalavlösning, flerskiftsarbete med mera. En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret får enligt förordningen (994:54) om frivillig försvarsverksamhet ingå ett skriftligt avtal med en person som tillhör en frivillig försvarsorganisation om att personen ska tjänstgöra inom totalförsvaret. Innan avtal ingås ska myndigheten kontrollera med den frivilliga försvarsorganisationen att personen i fråga är lämplig för tjänstgöringen. 7. Besluta om krigsorganisationen Ett formellt beslut om krigsorganisationen bör göras. Krigsorganisationen bör vidare finnas beskriven i myndighetens styrande dokument. Följande delar bör ingå i beskrivningen av krigsorganisationen: Krigsorganisationens ledningsorganisation. De verksamheter som ingår i krigsorganisationen, i prioriteringsordning. Inkludera även de funktioner som ni avser att lägga till. Bemanning. Processen för att nå önskad förmåga.
Metodik för arbete med krigsorganisation Som stöd i arbetet med att sätta ambitionsnivåer för krigsorganisationen kan ni ta hjälp av ett planeringsverktyg för krigsduglighet, KDU. Verktyget syftar till att göra det lättare att fastslå och följa upp ambitionen för krigsorganisationen som helhet. MSB har tagit fram KDU-verktyget för att kunna utveckla sin egen krigs organisation och samtidigt erbjuda ett konkret stöd till andra myndigheter. Verktyget hittar ni på MSB:s webbplats i anslutning till vägledningen. 8. Utbilda och öva krigsorganisationen En förutsättning för en fungerande krigsorganisation är att organisationen utbildas och övas kontinuerligt. En flerårig utbildnings- och övningsplan bör därför tas fram. Här kan ni ta hjälp av MSB:s vägledning: Stöd för att utveckla en flerårig övningsplan MSB659.
Metodik för krigsplacering Metodik för krigsplacering
Metodik för krigsplacering 4 Metodik för krigsplacering Vikten av att krigsplacera sin personal Krigsplacering av totalförsvarspliktiga som kan komma att tas i anspråk med allmän tjänsteplikt är ett viktigt planeringsverktyg för att säkerställa krigsorganisationens bemanning och för att säkerställa att personerna i fråga är placerade i den verksamhet där de gör störst nytta för totalförsvaret. Process för krigsplacering I det här avsnittet beskrivs de olika steg er myndighet bör vidta i arbetet med krigsplacering av myndighetens personal. Utgångspunkten är de steg som Rekryteringsmyndigheten utgår från i sin information.. En ledningsfråga En första åtgärd är att er myndighet beslutar att krigsplacering ska ske och vilken enhet eller motsvarande som ska ha huvudansvaret för att genomföra arbetet. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Krigsplacering är inte en HR-fråga och inte heller en fråga för en enskild beredskapshandläggare. Man måste utgå från vad som är myndighetens uppgift vid höjd beredskap, och därmed är det en fråga för myndighetens ledning." Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten Rikspolischefen har fattat ett beslut om att all tillsvidareanställd personal ska krigsplaceras vid myndigheten. Martin Lundin, Polismyndigheten MSB:s generaldirektör fattade i maj 07 beslut om att krigsplacering skulle ske av all tillsvidareanställd personal. Anna-Karin Silverin, MSB Ledningen beslutade att beredskapsfunktionen skulle genomföra en inventering i tre steg av vilka funktioner som behöver ha krigsplacerad personal och fullfölja detta genom att personer krigsplaceras för att kunna tjänstgöra vid dessa funktioner vid höjd beredskap. Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län
POSTADRESS TELEFON TELEFAX E-POST OCH INTERNET Kustbevakningen 0776-70 70 00 (växel) 0455-05 registrator@kustbevakningen.se Box 56 www.kustbevakningen.se 7 KARLSKRONA Metodik för krigsplacering 5 I vårt arbete med att krigsplacera personalen inom Kustbevakningen har vi följt den mall som Rekryteringsmyndighet tagit fram. Med tanke på Kustbevakningens olika uppdrag så kom myndigheten fram till att all personal som innehar en tillsvidareanställning ska krigsplaceras i myndigheten. Det var generaldirektören som fattade beslutet. Håkan Aronsson, Kustbevakningen Organisatorisk enhet Handläggare VLS StabsE Håkan Aronsson Enligt sändlista Datum Dnr 07-05-08 07-58 Informationssäkerhetsklassificering Öppet BESLUT Beslutande Generaldirektör Lena Jönsson Föredragande Analytiker Håkan Aronsson Förankring 6 i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap Beslut om krigsplacering av all personal i Kustbevakningen Med stöd av 6 i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap beslutar Kustbevakningen att all tillsvidare anställd personal inom myndigheten ska krigsplaceras för tjänstgöring under höjd beredskap och krig. Lista på all personal ska därför sändas till Totalförsvaret rekryteringsmyndighet för krigsplacering. Därefter kommer Kustbevakningen sända ut beslut om krigsplacering till de som blir krigsplacerade i Kustbevakningen. Anledningen till att Kustbevakningen krigsplacerar sin personal är för att säkerställa att myndigheten kan utföra sina uppgifter vid ett eventuellt läge av höjd beredskap och krig. Åtgärden om krigsplacering har sin bakgrund i regeringsbeslut från slutet av 05 då Kustbevakningen tillsammans med flera andra myndigheter fick i uppdrag att återuppta planeringen för totalförsvaret. I detta ärende har generaldirektör Lena Jönsson beslutat. Analytiker Håkan Aronsson har varit föredragande. I det slutliga avgörandet av ärendet har överdirektör Anders Kjaersgaard, stabschef Annika Wahlfried-Wikingsson och enhetschef Ingvar Lindholm deltagit. ---- Lena Jönsson generaldirektör Håkan Aronsson analytiker. Säkerställ intern samordning Oavsett vilken funktion inom myndigheten som får ansvaret att leda arbeta med krigsplaceringen kommer sannolikt flera delar av organisationen att behöva bidra till arbetet. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Inom Polisen är det HR-avdelningen som ska genomföra arbetet med krigsplaceringen inom ramen för nationella operativa avdelningens ansvar för krisberedskapsfrågor. I arbetet kring krigsplaceringarna kommer framförallt HR- respektive juridisk kompetens att behövas. Frågor som kommer upp handlar till exempel om krigsplacering under tjänstledighet, utlandsvistelser, långtidssjukskrivning, med mera, vad krigsplaceringen innebär för den enskilde, idag och vid höjd beredskap/krig, registerhantering, eventuell överföring av krigsplacering från annan myndighet eller organisation. Även frågor som rör personal som till exempel reservofficerare och deras möjligheter till ledighet/tjänstgöring kommer upp i samband med ett sådant här arbete. Martin Lundin, Polismyndigheten I vårt eget krigsplaceringsarbete skapade vi en arbetsgrupp med jurister, HR-personal, avdelningschefer, kommunikatörer och de som för register. Arbetsgruppen tog fram en arbetsordning och informationspunkter och föredrog det hos GD och hade återkommande avstämningsmöten. Den tog även fram förslag på texter som skulle gå ut till medarbetare, förslag på krigsplaceringsbesked samt en kommunikationsplan. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten HR-funktionen samt kommunikationsfunktionen behövde vara väl införstådda och stödja den process som genomfördes, bl.a. i kommunikationen med Rekryteringsmyndigheten och i kommunikationsplanering avseende processerna riktade både till den interna organisationen och den enskilde som skulle omfattas av krigsplacering. Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län
Metodik för krigsplacering 6. Informera arbetstagarorganisationerna och myndighetens personal Arbetstagarorganisationerna och personalen bör informeras om det pågående arbetet. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Info till personalen har framförallt skett via intranätet och interntidning. På intranätet har en sida med FAQ fyllts på vartefter nya frågeställningar kommit upp. Martin Lundin, Polismyndigheten Efter generaldirektörens beslut om att samtliga tillsvidareanställda ska krigsplaceras inom myndigheten informerades personalen. Informationen spreds på Kustbevakningens intranät. Håkan Aronsson, Kustbevakningen Den arbetsgrupp som skapats för att arbeta med krigsplaceringarna svarade för att ta fram texter, juridiskt och språkligt granskade. Vi informerade på intranätet och i samverkansgrupper. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten 09 MAJ 07 Kustbevakningens personal krigsplaceras Generaldirektören beslutade den 8 maj att all tillsvidareanställd personal i Kustbevakningen ska krigsplaceras. Det innebär i praktiken att myndigheten gör en genomgång av vilka resurser som finns att tillgå vid höjd beredskap och vilka som är krigsplacerade på annat ställe. Regeringen beslutade den 0 december 05 att de bevakningsansvariga myndigheterna ska återuppta planering för totalförsvaret. För att Kustbevakningen ska kunna planera verksamheten inför höjd beredskap behövs kontroll över vilken personal som kommer att finnas tillgänglig vid höjd beredskap. Ett bra tillvägagångsätt är att krigsplacera all tillsvidareanställd personal. På så sätt får Kustbevakningen kontroll över vilka personella resurser som finns tillgängliga. Vid höjd beredskap kan regeringen besluta om allmän tjänsteplikt för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Fördelen med att krigsplacera sin personal är att man vet i förväg vilken personal man då har att tillgå. Efter generaldirektörens beslut om att all tillsvidareanställd personal ska krigsplaceras kommer nu Totalförsvarets rekryteringsmyndighet att få i uppdrag att krigsplacera den tillsvidareanställda personalen. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet kommer gå igenom och kontrollera vilka som redan har krigsplacering i annan organisation. För den personal som redan är krigsplacerad kan det blir frågan om en diskussion med den organisation som det redan finns en krigsplacering om vart den enskilde ska krigsplaceras. Efter det att Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har krigsplacerat kommer ett enskilt beslut skicka ut till varje medarbetare som fått en krigsplacering. Om man avslutar sin anställning kommer automatiskt krigsplaceringen att upphöra. Därför kommer Totalförsvarets rekryteringsmyndighet att minst en gång om året kontrollera vilka som är kvar i Kustbevakningen och därmed ha kvar sin krigsplacering. Enhetschefer informerades först i ledningsgruppen. Därefter informerades personalen brett via Intranet och personalinformationsträff om den kommande processen kring krigsplacering, myndighetens roll i totalförsvaret och varför krigsplacering behövde genomföras. Konkurrensen om personal, att säkerställa den egna personaltillgången vid höjd beredskap, var förutom myndighetens eget totalförsvarsuppdrag de huvudsakliga budskapen om varför krigsplacering genomfördes. Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län 4. Genomför disponibilitetskontroll I det här steget ska en disponibilitetskontroll hos Rekryteringsmyndigheten göras. Av disponibilitetskontrollen framgår det vilka medarbetare som är tillgängliga för krigsplacering och vilka medarbetare som är ianspråktagna av annan aktör. Rekryteringsmyndigheten vill ha in en fil i Excel-format med personnummer på de personer som myndigheten önskar ianspråkta under höjd beredskap. Filen vill Rekryteringsmyndigheten helst ha på CD eller USB-minne. Utöver det som finns på filen vill Rekryteringsmyndigheten veta inom vilken organisation som personerna ska registreras samt kontaktperson. Om någon är ianspråktagen hos någon annan aktör kommer Rekryteringsmyndigheten ge besked om det. Rekryteringsmyndigheten rekommenderar att den första disponibilitetskontrollen omfattar all personal i organisationen. Då får man en tydlig bild av vilka som redan är krigsplacerade. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Ett tämligen stort antal av Polismyndighetens personal har varit krigsplacerade hos Försvarsmakten men en mindre andel har även varit krigsplacerade hos andra myndigheter/organisationer. Hittills har disponibilitetskontrollen genomförts vid personliga besök hos Rekryteringsmyndigheten i Karlstad. Martin Lundin, Polismyndigheten
Metodik för krigsplacering 7 Excel-fil över samtlig personal lämnades personligen över till Rekryteringsmyndigheten för kontroll över vilka som var krigsplacerade i annan organisation. Håkan Aronsson, Kustbevakningen 5. Kom överens med annan myndighet var individen ska vara krigsplacerad I de fall där en person är ianspråktagen av en annan aktör kan myndigheten där personen är anställd behöva föra en dialog med den andra aktören om var personen i fråga bör vara krigsplacerad. Detta förutsatt att personen kan anses göra större nytta hos er myndighet. Om personal har ingått personliga avtal, frivilligavtal, med annan aktör kan frågan lyftas till enskilda individer om de kan tänka sig att säga upp sina avtal med annan aktör och låta sig krigsplaceras vid er organisation istället. Detta förutsatt att personen i fråga kan tänkas göra större nytta hos er myndighet utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: En överenskommelse har slutits med Försvarsmakten om att ta över krigsplaceringen för flertalet anställda i Polismyndigheten med krigsplacering i Försvarsmakten. Överenskommelsen omfattar även reservofficerare som också kommer krigsplaceras hos Polisen men ha möjlighet att ha kvar ett avtal med Försvarsmakten för utbyte av erfarenhet och kompetens mellan myndigheterna. Hemställan om överflyttning kommer behöva göras till övriga organisationer avseende de enskilda individer som är krigsplacerade hos MSB, Åklagarmyndigheten, räddningstjänster med flera. Martin Lundin, Polismyndigheten "För de som är krigsplacerade i annan organisation kommer diskussion genomföras för att utröna var de gör störst nytta i totalförsvaret. Nyckelpersoner ska först inventeras inom Kustbevakningen innan ovan beskrivna diskussion genomförs. Håkan Aronsson, Kustbevakningen 6. Fatta myndighetsbeslut om krigsplacering av personalen När beslut om krigsplacering ska tas kan beslutet omfatta vilka delar av personalen som ska krigsplaceras alla eller vissa nyckelfunktioner. Det kan också röra huruvida bara tillsvidareanställda eller även visstidsanställda ska krigsplaceras. Er myndighet måste själv ta ställning till omfattning och principer för krigsplacering. En rutin kan också fastställas för hur arbetet ska bedrivas och hur krigsplaceringslistorna ska förvaras och uppdateras samt hur informationssäkerheten ska beaktas.
Metodik för krigsplacering 8 Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Utifrån att Polismyndigheten ska fortsätta sin verksamhet så långt möjligt även vid höjd beredskap samt de tillkommande uppgifter som Polismyndigheten kommer behöva lösa i en sådan situation, bedömdes att all personal kommer behövas även vid höjd beredskap. Det är klokt att göra en grundlig bedömning av behoven innan beslut fattas om vilka grupper/funktioner eller om alla anställda ska krigsplaceras och ha enhetliga principer för bedömningarna eftersom beslutet kan få stor påverkan på vissa personer redan idag. Detta gäller då i första hand personal som är krigsplacerade hos Försvarsmakten och har ett stort engagemang där men som kanske förs över till den egna organisationen och då tvingas avsluta sitt engagemang i Försvarsmakten, vilket då kan få både ekonomiska och sociala konsekvenser för den enskilde. Martin Lundin, Polismyndigheten Det går bra att krigsplacera visstidsanställda. Det är MSB som har valt att krigsplacera medarbetare först när de är tillsvidareanställda, detta av praktiskt skäl för att minska administrationen. Vi har sett det som onödigt att krigsplacera personer som anställs för kortare tid och/eller på timbasis. Anna-Karin Silverin, MSB Kustbevakningen kom fram till att myndigheten kommer att behöva all personal för att kunna fullfölja myndighetens verksamhet vid höjd beredskap. Myndigheten kommer exempelvis att övervaka trafiken över Sveriges gränser enl. lag om gränsövervakning i krig med mera. Vidare så är Kustbevakningen en bevakningsansvarig myndighet och dessutom ska myndigheten under krig stödja Försvarsmakten enligt förordningen om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten. Detta sammantaget medför att Kustbevakningen bedömer att all tillsvidare anställd personal behöver krigsplaceras inom Kustbevakningen för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppdrag vid höjd beredskap. Håkan Aronsson, Kustbevakningen "Rekryteringsmyndigheten vill kunna disponera all anställd personal. Samtliga har därför krigsplacerats med stöd av anställningsavtalet. Parallellt med detta har vi fortsatt att analysera vilken kompetens som behövs vid höjd beredskap. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten De tre steg som ledningen beslutade om var följande: Steg : Vilka funktioner behöver fungera vid en kris idag? Dessa funktioner säkerställdes genom krigsplacering av personal i steg ett. Steg : Vilka funktioner behöver finnas vid länsstyrelsen för att hålla igång samhällsviktig verksamhet? Som ett led i detta, vilka personer behöver krigsplaceras vid länsstyrelsens alla enheter för att det inte ska generera eller förvärra en krissituation? Dessa funktioner säkerställdes genom krigsplacering av personal i steg två. Steg : Vilka funktioner behöver fungera vid höjd beredskap eller krig, utifrån de lagar och förordningar som då träder i kraft? Som ett led i detta, vilka personer behöver krigsplaceras för att länsstyrelsen ska kunna lösa sina uppdrag under lång tid, år, med höjd beredskap? Dessa funktioner säkerställdes genom krigsplacering av personal i steg tre. Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län
Metodik för krigsplacering 9 7. Meddela Rekryteringsmyndigheten som registrerar krigsplaceringen Rekryteringsmyndigheten registrerar den personal som inte är ianspråktagen av annan organisation. Rekryteringsmyndigheten gör det i sitt redovisningssystem PLIS. Rekryteringsmyndigheten återredovisar resultatet. Registreringen genomförs för närvarande utan kostnad. När krigsplaceringsarbetet har övergått i förvaltning bör ändringar göras löpande, både nyregistreringar och avregistreringar. Det går bra att skicka in ändringar löpande. Vid nyanställning går det bra att skicka ett enkelt mail till oss med namn och personnummer på den som blivit anställd. Det behövs inte något Excel dokument vid enstaka ändringar. Även avregistreringar kan göras löpande. När anställda slutar kan det ingå i avslutningssamtalet att avregistrera personen. Då slipper man krockar som uppstår när avregistreringar släpar efter till den årliga översynen. Det här är ett bra sätt att vara registervårdande inom den egna myndigheten. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten Exempel hur andra myndigheter gått tillväga: USB-minne har sänds till Rekryteringsmyndigheten i säkerhetspåse i rekommenderat brev." Håkan Aronsson, Kustbevakningen 8. Meddela varje individ skriftligt om beslutet och dess innebörd Den anställde ska få ett skriftligt besked om att denne är krigsplacerad. Beskedet bör skickas till hemadressen för att säkerställa att de som är tjänstlediga eller föräldralediga får beskedet. Det är den myndighet som krigsplacerar sin personal som ska ge det skriftliga beskedet. Det gäller även personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än där personen är anställd. Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats. Er myndighet behöver ta ställning till sekretessaspekten i informationen till anställda. Krigsplaceringsbeslutet med information om specifik krigsplacering sparas i personakten hos myndigheten. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Vi har gjort vissa förändringar i det ursprungliga beskedet utifrån nyvunnen kunskap och vissa erfarenheter. Bland annat har det funnits en del frågor kring kravet på omedelbar inställelse. Det har handlat om allt ifrån att både vuxna personerna i familjen är krigsplacerade och vem som då ska ta hand om barnen när båda ska inställa sig till vad som gäller om man är utomlands. Vi har också gjort förändringar kring sekretessen på innehållet i beskedet där vi initialt bedömde det som en högre sekretess men nu ser det mesta som öppen information. I den senaste versionen av besked finns bland annat följande information angiven: Med stöd av bestämmelserna i 6 förordning (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap har Polismyndigheten krigsplacerat er vid myndigheten. Krigsplaceringen innebär att du är skyldig att tjänstgöra vid Polismyndigheten om regeringen under höjd beredskap har beslutat om allmän tjänsteplikt vid myndigheten.
Rekryteringsmyndigheten, Karolinen, 65 80 Karlstad, Besöksadress Våxnäsgatan 0, Karlstad Telefon 077-4 40 00, Fax 00-8 0 0, www.rekryteringsmyndigheten.se, exp@rekryteringsmyndigheten.se, Org.nummer 000-477 Vår beteckning Metodik för krigsplacering 0 Vid kallelse ska du utan onödigt dröjsmål inställa dig vid det tjänsteställe där du för närvarande tjänstgör eller, i förekommande fall, är tjänstledig ifrån. Om situationen inte medger detta ska du anmäla dig vid närmaste polisstation. Vid beredskapslarm är du enligt 5 förordning (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap skyldig att omedelbart inställa dig till tjänstgöring enligt detta besked. Har uppgift om befattning/funktion eller specifik inställelseplats angivits, får uppgiften ej delges utomstående! Vid inställelse ska följande utrustning medföras: Tjänstelegitimation och tjänstekort. Personal som tilldelats uniform, tjänstevapen eller annan personlig utrustning ska medföra tilldelad utrustning om sådan finns på annan plats än tjänstestället. Dessutom bör personlig utrustning medföras såsom mat för minst ett dygn, kläder för tjänstgöring utomhus, toalettartiklar m.m. Larmsignaler Beredskapslarm ges med 0 sek signal med mellanliggande paus om 5 sek och innebär omedelbar krigsfara och att du utan dröjsmål ska inställa dig för tjänstgöring. Viktigt meddelande avges med 7 sek signal med mellanliggande paus på 4 sek och uppmanar till att söka information via media. Detta besked ska förstöras om nytt besked om krigsplacering erhålls. Om inte annat besked ges gäller din krigsplacering så länge din anställning i Polismyndigheten varar och upphör om din anställning avslutas. Martin Lundin, Polismyndigheten Vi har valt att skicka brev till hemadressen för att säkerställa att beskedet kommer fram till den anställda, även den som är sjukskriven eller tjänst- eller föräldraledig. Förutom krigsplaceringsbeskedet skickar vi med ett informationsblad till de anställda. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten «förnamn» «efternamn» «adress» «postnummer» «postanstalt» 07-06- Du är krigsplacerad vid Rekryteringsmyndigheten () Med stöd av bestämmelserna i 6 förordning (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap har Rekryteringsmyndigheten krigsplacerat dig vid myndigheten. Av bestämmelserna i förordningen framgår att den som är anställd hos en myndighet och inte tas i anspråk av totalförsvaret i övrigt får krigsplaceras vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet. Krigsplaceringen innebär att du är skyldig att tjänstgöra vid Rekryteringsmyndigheten om regeringen under höjd beredskap har beslutat om allmän tjänsteplikt vid myndigheten. Vid höjd beredskap ska du inställa dig på din ordinarie arbetsplats. Ann Elgemark Tf avdelningschef Saker som behöver övervägas är sådant som mottagningsbevis och hantering av sådana samt hantering av eventuella returer, särskilt om det handlar om stora volymer. RM000, v.0, 0-06-4 Det är också klokt att se till att beslutet om vilka som krigsplaceras sker så nära inpå utskicket av besked som möjligt för att undvika att personer som hunnit avsluta sin anställning får motta besked om krigsplacering. I beskeden behöver även finnas med information om personuppgiftsbehandling. Polismyndigheten har skickat besked via brev. Trots stora volymer har antalet returer varit hanterbart. Adresser har hämtats från Skatteverkets register. Martin Lundin, Polismyndigheten RM4000, v.0, 0-06-4 07-06-5 () Fakta om krigsplacering för dig som är anställd i Rekryteringsmyndigheten Krigsplacering Bestämmelser om krigsplacering av personal vid statliga myndigheter finns i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap. Av förordningens 4 framgår att myndigheterna ska beakta totalförsvarets krav och att de så långt som möjligt ska planera för att verksamheten ska fortsätta under höjd beredskap. Myndigheten har därför rätt att krigsplacera sin personal med stöd av anställningsavtalet (6 förordningen). Men detta gäller under förutsättning att den personen inte tas i anspråk av någon annan myndighet eller organisation inom totalförsvaret. Vad innebär krigsplaceringen Krigsplaceringen innebär att vi är skyldiga att tjänstgöra vid Rekryteringsmyndigheten om regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten innebär en skyldighet att kvarstå i anställningen, Det betyder att vi inte kan säga upp oss under höjd beredskap. Det betyder också att vi är skyldiga att utföra det arbete som arbetsgivaren anvisar, det vill säga fortsätta arbetet inom eget eller utökat kompetensområde. Detta framgår av lagen om totalförsvarsplikt. Att vara krigsplacerad vid Rekryteringsmyndigheten innebär inte att bära eller använda vapen av något slag. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den som är krigsplacerad omedelbart inställa sig på den ordinarie arbetsplatsen. Sammantaget innebär detta att krigsplaceringen är ett planeringsbeslut och tjänstgöringsskyldigheten inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Krigsplaceringen upphör när vi slutar vår anställning Som krigsplacerade vid Rekryteringsmyndigheten registreras vi i Plis på samma sätt som andra civila organisationers medarbetare. Krigsplaceringen upphör automatiskt när anställningen upphör.
Metodik för krigsplacering Krigsplaceringsbesked skickas i slutet kuvert från arbetsgivaren med kvittens. Det lämnas på arbetsplatsen om möjligt, annars skickas det med ordinarie post REK." Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län Den enskilde får ett rekommenderat brev om sin krigsplacering i Kustbevakningen (utsänt av Kustbevakningen). Markering görs i personalsystemen om vilka som är krigsplacerade i myndigheten. Innan beskeden om krigsplacering meddelas på intranätet att krigsplaceringsbeskeden ska skickas ut. I brevet finns även kort information om bakgrunden till varför man krigsplacerats." Håkan Aronsson, Kustbevakningen 9. Genomför en årlig översyn Rekryteringsmyndigheten rekommenderar att registret i fredstid uppdateras minst en gång per år. Större organisationer där det är en större rörlighet på personalen bör registrera oftare. Rekryteringsmyndigheten rekommenderar en totalavisering på all den personal man önskar registrera vid varje tillfälle. Rekryteringsmyndigheten jämför sedan innehållet med tidigare registrering och tar bort de som inte längre ska vara kvar och lägger till de som är nya. Inget register är något värt om man inte registervårdar det. Vi avser ta fram en överenskommelse som vi ska börja använda, så att respektive myndighet kommer överens med oss om att göra en översyn minst en gång per år. Det gör man ganska enkelt. Bengt Forssten, Rekryteringsmyndigheten Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Enligt våra personuppgiftsansvariga jurister bör gallring av registret utföras regelbundet och minst varje halvår. Givetvis spelar storleken på organisation och personalomsättningen roll men kraven på registervård får anses tämligen höga. Martin Lundin, Polismyndigheten Process pågår för hur detta ska göras, ambitionen är att HR-funktion kan inrätta rutin för detta med stöd av beredskapsfunktion. Peter Forsström, Länsstyrelsen i Dalarnas län Uppföljning kommer ske en gång i halvåret så att listan på krigsplacerad personal är aktuell. Håkan Aronsson, Kustbevakningen 0. Utbilda och öva krigsplacerade Anställda som är krigsplacerade ska vara utbildade och övade för sin krigsuppgift. Exempel på hur olika myndigheter har gått tillväga: Utbildning och övning ska finnas med i flerårig övningsplan från år 09 och tas även upp i NAFS. Utveckling pågår. Peter Forsström, Länsstyrelsen i Dalarnas län
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 65 8 Karlstad Tel 077-40 40 www.msb.se Publ.nr MSB8 - mars 08 ISBN 978-9-78-807-8
Organisatorisk enhet VLS StabsE Handläggare Håkan Aronsson Enligt sändlista Datum Dnr 07-05-08 07-58 Informationssäkerhetsklassificering Öppet BESLUT Beslutande Föredragande Förankring Generaldirektör Lena Jönsson Analytiker Håkan Aronsson 6 i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap Beslut om krigsplacering av all personal i Kustbevakningen Med stöd av 6 i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap beslutar Kustbevakningen att all tillsvidare anställd personal inom myndigheten ska krigsplaceras för tjänstgöring under höjd beredskap och krig. Lista på all personal ska därför sändas till Totalförsvaret rekryteringsmyndighet för krigsplacering. Därefter kommer Kustbevakningen sända ut beslut om krigsplacering till de som blir krigsplacerade i Kustbevakningen. Anledningen till att Kustbevakningen krigsplacerar sin personal är för att säkerställa att myndigheten kan utföra sina uppgifter vid ett eventuellt läge av höjd beredskap och krig. Åtgärden om krigsplacering har sin bakgrund i regeringsbeslut från slutet av 05 då Kustbevakningen tillsammans med flera andra myndigheter fick i uppdrag att återuppta planeringen för totalförsvaret. I detta ärende har generaldirektör Lena Jönsson beslutat. Analytiker Håkan Aronsson har varit föredragande. I det slutliga avgörandet av ärendet har överdirektör Anders Kjaersgaard, stabschef Annika Wahlfried-Wikingsson och enhetschef Ingvar Lindholm deltagit. ---- Lena Jönsson generaldirektör Håkan Aronsson analytiker POSTADRESS TELEFON TELEFAX E-POST OCH INTERNET Kustbevakningen Box 56 7 KARLSKRONA 0776-70 70 00 (växel) 0455-05 registrator@kustbevakningen.se www.kustbevakningen.se
09 MAJ 07 Kustbevakningens personal krigsplaceras Generaldirektören beslutade den 8 maj att all tillsvidareanställd personal i Kustbevakningen ska krigsplaceras. Det innebär i praktiken att myndigheten gör en genomgång av vilka resurser som finns att tillgå vid höjd beredskap och vilka som är krigsplacerade på annat ställe. Regeringen beslutade den 0 december 05 att de bevakningsansvariga myndigheterna ska återuppta planering för totalförsvaret. För att Kustbevakningen ska kunna planera verksamheten inför höjd beredskap behövs kontroll över vilken personal som kommer att finnas tillgänglig vid höjd beredskap. Ett bra tillvägagångsätt är att krigsplacera all tillsvidareanställd personal. På så sätt får Kustbevakningen kontroll över vilka personella resurser som finns tillgängliga. Vid höjd beredskap kan regeringen besluta om allmän tjänsteplikt för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Fördelen med att krigsplacera sin personal är att man vet i förväg vilken personal man då har att tillgå. Efter generaldirektörens beslut om att all tillsvidareanställd personal ska krigsplaceras kommer nu Totalförsvarets rekryteringsmyndighet att få i uppdrag att krigsplacera den tillsvidareanställda personalen. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet kommer gå igenom och kontrollera vilka som redan har krigsplacering i annan organisation. För den personal som redan är krigsplacerad kan det blir frågan om en diskussion med den organisation som det redan finns en krigsplacering om vart den enskilde ska krigsplaceras. Efter det att Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har krigsplacerat kommer ett enskilt beslut skicka ut till varje medarbetare som fått en krigsplacering. Om man avslutar sin anställning kommer automatiskt krigsplaceringen att upphöra. Därför kommer Totalförsvarets rekryteringsmyndighet att minst en gång om året kontrollera vilka som är kvar i Kustbevakningen och därmed ha kvar sin krigsplacering.
ANSTÄLLNINGSBEVIS med information om anställningsvillkor enligt 6 c lagen (98:80) om anställningsskydd (LAS). Beslutsdatum Personnummer: Telefon : Din anställning i Rekryteringsmyndigheten Du är anställd som För närvarande placerad vid Huvudsakliga arbetsuppgifter Tillträdesdag Anställningens omfattning Anställningsform Grund för tidsbegränsad anställning Övrigt (t ex tillämpliga bestämmelser om visstidsanställning, namn på den som vikarien ersätter) Anställningsvillkor Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall (avtal om löner och allmänna villkor etc.) Genomsnittlig arbetstid per vecka Antal betalda semesterdagar per år Arbetstidens förläggning Löneutbetalning Begynnelselön i kronor, andra löneförmåner Gällande uppsägningstider enligt Övrigt Detta anställningsbevis gäller när anställningsbeslutet vunnit laga kraft. Besked om krigsplacering Du är med stöd av anställningsavtalet krigsplacerad vid Rekryteringsmyndigheten enligt 6 förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap. Vid höjd beredskap ska du inställa dig på din ordinarie arbetsplats. Krigsplaceringen upphör när du slutar din anställning i Rekryteringsmyndigheten. Beslutsfattarens underskrift Avdelningschef Kopia: Personalakten, HR-specialist Susanne Lindahl, Rekryteringsmyndigheten, FE, 80 7 Gävle Rekryteringsmyndigheten, Karolinen, 65 80 Karlstad, besöksadress Våxnäsgatan 0, Telefon 077-4 40 00, Fax 00-8 0 0 exp@rekryteringsmyndigheten.se, www.rekryteringsmyndigheten.se
07-06- () «förnamn» «efternamn» «adress» «postnummer» «postanstalt» Du är krigsplacerad vid Rekryteringsmyndigheten Med stöd av bestämmelserna i 6 förordning (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap har Rekryteringsmyndigheten krigsplacerat dig vid myndigheten. Av bestämmelserna i förordningen framgår att den som är anställd hos en myndighet och inte tas i anspråk av totalförsvaret i övrigt får krigsplaceras vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet. Krigsplaceringen innebär att du är skyldig att tjänstgöra vid Rekryteringsmyndigheten om regeringen under höjd beredskap har beslutat om allmän tjänsteplikt vid myndigheten. Vid höjd beredskap ska du inställa dig på din ordinarie arbetsplats. Ann Elgemark Tf avdelningschef RM000, v.0, 0-06-4 Rekryteringsmyndigheten, Karolinen, 65 80 Karlstad, Besöksadress Våxnäsgatan 0, Karlstad Telefon 077-4 40 00, Fax 00-8 0 0, www.rekryteringsmyndigheten.se, exp@rekryteringsmyndigheten.se, Org.nummer 000-477
07-06-5 Vår beteckning () Fakta om krigsplacering för dig som är anställd i Rekryteringsmyndigheten Krigsplacering Bestämmelser om krigsplacering av personal vid statliga myndigheter finns i förordningen (05:05) om totalförsvar och höjd beredskap. Av förordningens 4 framgår att myndigheterna ska beakta totalförsvarets krav och att de så långt som möjligt ska planera för att verksamheten ska fortsätta under höjd beredskap. Myndigheten har därför rätt att krigsplacera sin personal med stöd av anställningsavtalet (6 förordningen). Men detta gäller under förutsättning att den personen inte tas i anspråk av någon annan myndighet eller organisation inom totalförsvaret. Vad innebär krigsplaceringen Krigsplaceringen innebär att vi är skyldiga att tjänstgöra vid Rekryteringsmyndigheten om regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten innebär en skyldighet att kvarstå i anställningen, Det betyder att vi inte kan säga upp oss under höjd beredskap. Det betyder också att vi är skyldiga att utföra det arbete som arbetsgivaren anvisar, det vill säga fortsätta arbetet inom eget eller utökat kompetensområde. Detta framgår av lagen om totalförsvarsplikt. Att vara krigsplacerad vid Rekryteringsmyndigheten innebär inte att bära eller använda vapen av något slag. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den som är krigsplacerad omedelbart inställa sig på den ordinarie arbetsplatsen. Sammantaget innebär detta att krigsplaceringen är ett planeringsbeslut och tjänstgöringsskyldigheten inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Krigsplaceringen upphör när vi slutar vår anställning Som krigsplacerade vid Rekryteringsmyndigheten registreras vi i Plis på samma sätt som andra civila organisationers medarbetare. Krigsplaceringen upphör automatiskt när anställningen upphör. RM4000, v.0, 0-06-4
REKRYTERINGSMYNDIGHETEN 07-06-5 () Beslut om krigsplacering av medarbetare i Rekryteringsmyndigheten Generaldirektören har beslutat att samtliga tillsvidareanställda medarbetare i Rekryteringsmyndigheten ska vara krigsplacerade vid myndigheten (ML 07:5). Generaldirektörens beslut innebär att en så kallad disponibilitetskontroll kommer att ske vid alla former av anställningar men att krigsplacering sker om medarbetaren anställs tills vidare. Det är också generaldirektören som beslutar om undantag från krigsplacering. Till exempel om generaldirektören bedömer att en medarbetare gör störst nytta i totalförsvaret genom att vara krigsplacerad vid en annan myndighet eller organisation. Besked om krigsplacering Samtliga medarbetare som krigsplaceras ska få ett skriftligt besked om det. De medarbetare som var tillsvidareanställda den april 07 får beskedet i form av ett personligt brev. De medarbetare som anställs tillsvidare efter den april 07 får beskedet i anställningsbeviset. Varför krigsplaceras vi? Rekryteringsmyndigheten är en totalförsvarsmyndighet som vid höjd beredskap och krig bland annat ska en sådan planering och robusthet att verksamheten kan fortsätta även i en störd miljö. Vid höjd beredskap ska Rekryteringsmyndigheten fortsätta med den kärnverksamhet som myndigheten bedriver i fred. Krigsplaceringen är en del i beredskapsplaneringen En del av vår beredskapsplanering är att säkerställa att myndighetens anställda fortsätter sitt arbete inom det egna kompetensområdet när regeringen beslutar om höjd beredskap. Det kan också innebära ändrade eller utökade arbetsuppgifter beroende på situationen i landet och om Rekryteringsmyndigheten får andra uppgifter. Vid höjd beredskap kan Rekryteringsmyndigheten behöva förstärka med ytterligare personal. Därför kan till exempel tidigare anställda med stor erfarenhet av vår verksamhet krigsplaceras i Rekryteringsmyndighetens beredskapsorganisation. Ansvaret för krigsplacering Avdelningen för bemanning och beredskap har ansvaret för Rekryteringsmyndighetens bemanning vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för att disponibilitetskontroller sker vid anställning och att avisera till avdelningen för bemanning och beredskap så att tillsvidareanställda krigsplaceras.