breda och tidiga våldspreventiva insatser med genusperspektiv

Relevanta dokument
Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

En vision och en modell. Västerås

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström Män för Jämställdhet

Unga, maskulinitet och våld

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.

Vi kan minska killar & mäns våld men hur?

Unga, maskulinitet och våld

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

CARINA BÄCK. Trygga idrottsmiljöer TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN. Utvecklare Trygga Idrottsmiljöer, Riksidrottsförbundet

Genus och maskulinitet. Åland

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn

33. Förebygg mäns våld i praktiken med Unizons våldspreventionsguide ONSDAG ZARAH LEANDER

Respekt och självrespekt

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Trygg Idrott. Carina Bäck

Barn och ungas utsatthet för våld

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Treälvsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Unga, maskulinitet och våld

The English Nursery School Creating Passion for Learning and Development since 1983

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Att ställa frågor om våld

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Kan vi minska våldet med 90% på 34 år?

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Policy: mot sexuella trakasserier

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Jämställdhetsutskottet

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

SDF-konferens. 14 juni 2018

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Trygghetsplan. förskolan Linden

Förskolan Frö & Freja

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sexuella trakasserier i skolan

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

otrygg, kränkt eller hotad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Klätten Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åbyggeby skola. Reviderad vt

Pedagogisk omsorgs trygghetsplan mot kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna

Beckombergaskolan. Beckombergaskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

LINKÖPING VÄRDEGRUNDSGRUPPEN Sophia Karlsson Susanne Larsson Cecilia Söderlund

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

TÅL DU INTE ETT SKÄMT?

Bergmanska Förskolan

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Tjejers utsatthet för våld i nära relationer. Normaliserat, vanligt, ouppmärksammat.

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Transkript:

breda och tidiga våldspreventiva insatser med genusperspektiv

Var tredje kvinna och var fjärde man rapporterar att de som barn (innan 18 år) varit utsatta för någon form av allvarligt våld. [NCK 2014]

Det finns en tydlig koppling mellan utsatthet för allvarligt våld och olika former av fysisk och psykisk ohälsa: Post-traumatisk stress (PTSD) Depression och ångest Självskadebeteende Riskbruk av alkohol Allmän upplevelse av kroppslig hälsa Psykosomatiska symptom Hjärtinfarkt Källa: NCK, 2014

Misstänkta för hot Misstänkta för misshandel Misstänkta för sexualbrott Kvinn or 11% Kvinn or 14% Kvinnor 2% Män 89% Män 86% Män 98% Brå 2014, Gärningspersoners kön och ålder

WHO (2010) Violence prevention: the evidence.

Exempelvis socialtjänst, elevhälsa, hälso- och sjukvård, rättsväsendet, behandling och jourer. Släcka bränder. Exempelvis skola, polis, sociala insatser etc. Exempelvis skola, idrotten, BVC, samfund, fritid etc.

1. Utveckla säkra, stabila och vårdande relationer mellan barn och deras föräldrar och vårdnadshavare. 2. Utveckla livskunskap hos barn och ungdomar. 3. Minska tillgången och skadligt bruk av alkohol. 4. Minska tillgången till vapen. 5. Främja jämställdhet för att förebygga våld mot kvinnor. 6. Förändra kulturella och sociala normer som stödjer våld. 7. Identifiera våldsutsatta samt tillhandahålla vård och stödprogram. WHO (2009) Violence prevention: the evidence.

Föräldrars omsorgssvikt Tidigt trauma Maskulin självbild Emotionella svårigheter Stimulansmissbruk Avpersonifierat sex Könsstereotypa uppfattningar Kompisars stöd Möjligheter Familjestress Lydnadskoder Uteblivna sanktioner Hedersnormer Diskriminering Hatgrupper Berättigande Utsatta områden Nedvärdering av kvinnor Straffrihet Våld och porr i media Barns status Stereotypa maskulinitetsnormer

WHO (2007), Barker et al.

Exempel på aktörer Tjej- och kvinnojourer Killjourer Elevhälsan Socialtjänst Ideella organisationer Skolor Kultur och fritid Idrottsklubbar Ideella organisationer Religiösa samfund Hälso- och sjukvård, BVC, MVC Polis, kriminalvård & rättsväsende Universitet/högskola Kollektivtrafik, ordningsvakter, frisörer, veterinärer Jämställdhets- och preventionssamordnare Folkhälsosamordnare Politiker Strateger Exempel på insatser Utbildning Killfrågor.se Response based practice (RBP) ATV Handledning MVP Agera tillsammans Aktivera åskådaren (BiTB) Machofabriken Jämt Föräldraskap Fotboll för alla Huskurage/grannsamverkan Våga se, våga fråga Kartläggning Strukturerad samverkan Kampanjer Kommunala handlingsplaner Länsstrategi Nationell strategi Film, kultur, debatt Lagstiftning

1. Öka medvetenheten och kunskapen om våld. 2. Utmana våra tankar - att tänka självständigt och kritiskt. 3. Öppna för dialog och skapa reflekterande samtal. 4. Inspirera till ledarskap att vilja göra skillnad!

En del av skolans arbete med värdegrunden, aktiva åtgärder och förebyggande arbete mot kränkande behandling.

Högstadium (ÅK7) och gymnasium (ÅK1) (anpassad version ÅK4) Syfte att förebygga pojkars och mäns våld. Manual med 7 tematiska lektioner á 2 timmar. Bygger på scenarion, reflektion och dialog för att uppfatta, förstå och hantera kränkningar och våld Kan byggas på med ungas mentorskap & kampanjer Skolverket utvärderar 2015 - VT2018

Mord Våldtäkt Systematisk misshandel Sexualiserade övergrepp Knuffar, slag & sparkar Verbala angrepp & hot, göra som i porren Nedvärderande kommentarer, blickar & inviter, titta på porr Sexistiska, rasistiska, homofobiska skämt, bilder & kommentarer, porrifierat bildspråk (normer, värderingar & attityder)

Fysiskt Undviker grupper Undviker vissa ställen Kollar inte i ögonen Stannar inte utanför krogen Män/killar Sexualiserat Tänker inte på det, Sexualiserat Undviker grupper Undviker vissa ställen Ber en bön Ex parken, mörka stigen Kollar inte i ögonen Har telefonen i handen Ringer innan, efter SMS Byter sida trottoar SKANNAR ALLTID AV Inte ut om inte väg hem Går aldrig ensam Har lurar, men inte ljud Byter skor, rätt kläder Joggar motsatt håll Inte buss eller Kvinnor/tjejer Fysiskt Typ samma som sexualiserat

(Kornulf, 2005; Hearn, 1998; jfr West & Zimmerman, 1987)

Den starkaste faktorn var killars attityder kring vad det betyder att vara en man. Unga män som bland annat tycker att killar ska visa sig starka även om de egentligen känner sig rädda och nervösa & en riktigt man säger inte nej till sex löper störst risk att begå sexuella trakasserier. Det var nästan 10 gånger så troligt att de hade trakasserat jmf med unga män som inte alls höll med om liknande föreställningar. Detta gällde män oavsett klass, utbildning & ålder Promundo (2018) Unmasking sexual harassment. How Toxic Masculinities Drive Men s Abuse in the US, UK, and Mexico and What We Can Do to End It

Risken för att ha utövat våld är 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller än för de som inte gör det enligt vår Ungdomsenkät 2015. (MUCF, 2015)

9 av 10 unga, 16-24 år, upplever förväntningar på hur de ska vara utifrån kön Manliga killar viktigare än kvinnliga tjejer Manligt/kvinnligt viktigare för killar Omgivningens förväntningar upplevs starkare än egna åsikter Unga och våld, MUCF (2013)

Källa: Oransky och Fischer (2009)

Våldsamt och aggressivt beteende Brottslighet Mobbning Homofoba attityder Söka mindre medicinsk hjälp Ha ett sexuellt riskbeteende Ha lägre självkänsla Lider oftare av obehandlad psykisk ohälsa (Oransky och Fisher, 2009).

Kunna identifiera en situation som problematisk och förstå de negativa konsekvenserna för den som utsätts. De som tillfrågas och går med på att hjälpa, är mer benägna att ingripa än de som inte tillfrågas. Att veta vilka valmöjligheter som finns och hur en ska ingripa i olika situationer Personer som bevittnar prosociala ingripanden är mer benägna att effektivt ingripa i framtiden. Ju fler personer som är närvarande desto mindre är sannolikheten att en åskådare ingriper effektivt.

Det är större sannolikhet att vi griper in om vi känner offret och svårare om vi känner förövaren. Har du språket, ett visst utseende, klädstil eller hur du "läses" av andra? Finns en kultur av att inte skvallra och visa lojalitet med den egna gruppen? Ingripande åskådare förbättrar oftast situationen Närvaron av en åskådare är signifikant kopplat till att polisen tillkallas Vänner är ofta de första och de enda som får vetskap om utsatthet En sätt att komma bort från positionerna offer förövare