Sektion 9. Bedömning av risker i anknutning till oförutsedda

Sektion 9 Bedömning av risker i anknutning till oförutsedda händelser

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 625 9 Bedömning av risker i anknytning till oförutsedda händelser 9.1 Inledning 9.1.1 Mål och syfte Oförutsedda händelser är olyckor som inträffar. I projektbeskrivningen i kapitel 3 nämns två huvudsakliga skeden då risker för människor och miljön måste bedömas, nämligen: Installationen av rörledningarna Användningen av rörledningarna. Installation är den term som vanligast används för att beskriva konstruktionsverksamhet ute till havs. I det här projektet ingår ingrepp på havsbottnen, transport av rör och röranläggning i installationen. En del risker har lindrats samtidigt som planeringen framskridit. I ett skede föreslogs exempelvis en serviceplattform till havs längs rörledningens sträckning inom den svenska ekonomiska zonen. Den skulle ha medfört risker i form av kollisioner mellan plattformen och fartyg med gasläckage som följd. Den här risken har emellertid helt eliminerats genom att plattformen till havs har lämnats bort från konstruktionsplanen. Det här kapitlet handlar om risker i anslutning till den senaste konstruktionsplanen. Här be handlas inte risker som inte längre finns som en följd av ändringar i konstruktionsplanen. Vid den kvalitativa analysen bedömdes miljöriskerna i anslutning till förberedelserna för ibruktagningen vara försumbara inom den finska sektorn. Av den här orsaken har de lämnats bort från den detaljerade riskbedömningen. Likaså har inte de risker som i framtiden uppkommer vid avveckligen av rörledningen be dömts i detalj. Om rörledningarna avlägsnas då deras brukstid är slut, kan riskerna vara liknande som i installationsskedet. Det finns också den möjligheten att rörledningen lämnas på plats, fylls med vatten och tätas. I detta fall skulle riskerna vara liknande som vid tidpunkten före ibruktagningen. Avvecklingsprocessen beskrivs mera detaljerat i kapitel 10. I det här kapitlet: Räknar man upp oförutsedda händelser som skulle kunna ske under installationen och användningen av Nord Streams gasledningar. Klassificeras riskerna som medelstora eller stora risker i en kvalitativ riskbedömning som har tagits fram för en detaljerad, kvantitativ bedömning. Förklaras bedömningarna som har gjorts av de kvalitativa och kvantitativa riskerna och de resultat som erhållits.

626 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Om ytterligare information behövs gällande de risker i anslutning till oförutsedda händelser som inte behandlas i den här rapporten, hänvisas till kapitel 5 i Nord Streams Esborapport. 9.1.2 Resultat och slutsatser Resultaten av de omfattande analyserna av riskerna under installationen och användningen av Nord Streams rörledningar visar att inga av de risker som oförutsedda händelser förorsakar människor och miljö är oacceptabla i jämförelse med risktoleranskriterierna man kommit överens om för projektet. Detta är inte överraskande med tanke på att gasledningar används runtom i världen och anses utgöra ett säkert sätt att transportera stora volymer gas. Exempelvis finns det drygt 122 000 km gasledningar i Europa /450/, över 548 000 km naturgasledningar i USA /451/, 21 000 km ledningar för transport av naturgas i Australien /452/, och ännu fler kilometrar av gasledningar i Ryssland och Kanada. De största enskilda riskerna för vilka människor utsätts är, inte överraskande, de risker arbetarna utsätts för under anläggningen av rörledningen. Under anläggningen av rörledningen begränsas risken för tredje parter till besättningar och passagerare ombord på fartyg som kan kollidera med rörläggningsfartygen. Dessa risker är betydligt lägre än projektets kriterier med avseende på riskerna för allmänheten. De största miljöriskerna i anläggningsskedet kommer från potentiella oljeläckage till följd av kollisioner mellan tankfartyg och rörläggningsfartyg. De skyddszoner som inrättas runt rörläggningsfartygen kommer att minimera att detta scenario förverkligas. Vid driften av rörledningen uppstår risker för tredje parter främst till följd av en potentiell rörledningsskada som leder till gasläckage och antändning. Man har påvisat att den risken är minimal. Den främsta möjliga orsaken till en rörledningsskada är drivande ankare (eller sjunkande fartyg i en del sektioner). I alla fall kommer ledningen att utmärkas på sjökort i syfte att säkerställa att fartygstrafiken i närheten av rörledningen är medveten om dess position. Ledningen kommer även att skyddas av stenläggning i vissa områden för att hindra drivande ankare att orsaka rörledningsskada.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 627 9.2 Beskrivning av riskhanteringsprocessen Anläggningen och användningen av Nord Streams rörledningar ger upphov till vissa risker som kan utgöra fara för allmänheten/tredje parter 1, projektarbetare och miljön. Riskhantering är en process för att uppskatta risker, tolka resultat och skrida till nödvändiga åtgärder. Riskhanteringen använder resultaten från riskbedömningen för att överväga om tillräckliga åtgärder har vidtagits eller om flera åtgärder borde vidtas för att förhindra misstag. Ofta använder man kostnadsnyttoanalyser för att undersöka kostnadseffektiviteten för alternativa, riskminimerande åtgärder. Riskbedömningar används i huvudsak för att kunna identifiera de behövliga åtgärderna för att försäkra sig om att de risker som förorsakas av faror i tillräckligt hög grad behärskas eller elimineras helt och hållet. Nord Streams sätt att reagera för att hantera risker beskrivs i de viktigaste projektdokumenten /453, 454/. 9.2.1 Definitioner Trots att fara och risk ofta används utan åtskillnad i vardaglig vokabulär är det nyttigt att göra en principiell skillnad mellan en fara och en risk enligt följande: fara - eventuellt men som uppstår av en intern egenskap eller benägenhet för någonting som kan förorsaka olägenheter risk - möjligheten att någon eller någonting som har ett värde, kommer att påverkas negativt av faran på ett bestämt sätt. En alternativ och enkel definition för risk är möjlighet till fara. Oberoende av den exakta definitionen har risken två huvudkomponenter: sannolikhet eller frekvenskomponent (representerar omfattningen av sannolikhet eller möjlighet) konsekvens eller allvarlighetskomponent (representerar omfattningen av negativ effekt eller fara). Risken är en produkt av de här komponenterna (som kan summeras för alla potentiella olycksscenarier i anslutning till ett system, en verksamhet eller process). 1 Begreppen allmänhet och tredje part har i detta kapitel använts, utan åtskillnad, för att syfta på människor som inte är anknutna till projektet, exempelvis besättningar och passagerare på båtar som seglar på Östersjön.

628 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 9.2.2 Riskbedömning Regleringssystem kräver i vanliga fall att farorna identifieras, att av dem förorsakade risker bedöms och behövliga åtgärder vidtas för att minska dessa. Riskbedömningen är en noggrann undersökning av vad som kunde förorsaka men för människor och miljö i projektsammanhanget, en uppskattning av sannolikheten av det men man funnit och effekternas allvarlighetsgrad varvid man samtidigt uppskattar riskerna. För projektets del har riskbedömningen utförts enligt de relevanta normer, standarder och rekommenderade förfaranden som har utfärdats av Det Norske Veritas (DNV). De metoder som används vid riskbedömningen är i enlighet med den rekommenderade riskhanteringspraxisen för DNV /455/ och stämmer överens med det synsätt och de kriterier som föreslås av IMO (International Maritime Organisation) i dess officiella säkerhetsbedömningsanvisningar gällande utvärdering av risker. Vid beredningen av detta kapitel har man hänvisat till olika detaljerade riskbedömningsrapporter gjorda av bl.a. Ramboll, Global Maritime och SES (Saipem Energy Services, tidigare Snamprogetti). Figur 9.1. De viktigaste åtgärderna vid riskbedömning Riskbedömningen kan vara antingen kvalitativ eller kvantitativ: Kvalitativ (exempelvis bedömning av sannolikhet och konsekvenser med skalor från obetydliga till mycket omfattande ) Kvantitativ (exempelvis bedömning av sannolikheten i fråga om årlig förekomstfrekvens samt uppskattning av följderna vad gäller det exakta olycksantalet).

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 629 Riskbedömningen är en förutsägande teknik, som vanligen utnyttjar historiska data, modeller, antaganden och expertutlåtanden och som sådana finns det alltid en viss osäkerhet i riskuppskattningarna. Där det förekommer betydande brister i kunskap tenderar riskbedömningen och beslut i anslutning till riskhanteringen att bli relativt försiktiga och ger bättre skydd då riskens betydelse och dess osäkerhetsnivå ökar. 9.2.2.1 Identifiering av faror Med hänvisning till figurerna 9.1 och 9.2 är identifiering av farorna utgångspunkten för en officiell riskbedömning. Detta kallas också HAZID. I Nord Stream-projektet företogs detta officiellt i workshopformat med hjälp av multidisciplinära grupper av specialister som hade kännedom och erfarenhet av att anlägga och använda gasrörledningar till havs. 9.2.2.2 Kvalitativ riskbedömning I Nord Stream-projektet har man använt den kvalitativa riskbedömningsmatrisen i figur 9.2 som bygger på den av DNV rekommenderade praxisen DNV-RP-H101 /455/. Ur figuren kan man se att användningen av matrisen inkluderar bedömningar av händelsernas sannolikhet (i fyra kategorier, allt från sällsynt till ofta förekommande) och konsekvenserna av händelserna (i fyra kategorier från sjukdom/lindrig skada till dödsfall). Matrisen innehåller också risktoleranskriterier (exempelvis hög = oacceptabla risker, låg = allmänt accepterade risker och området däremellan = ALARP eller toleransregionen). Matrisen används som ett redskap för att kvalitativt undersöka risknivån som de identifierade farorna medför. Figur 9.2. Riskmatris och därtill hörande toleranskriterier

630 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 9.2.2.3 Kvantitativ riskbedömning Den kvantitativa riskbedömningen består av följande funktioner: Identifiering av eventuella oförutsedda händelser (HAZID); Kvantitativ uppskattning av den förväntade frekvensen av de oförutsedda händelserna; Kvantitativ eller kvalitativ uppskattning av konsekvenserna för de oförutsedda händelserna; Bedömning av risknivåer och jämförelse med risktoleranskriterier för att avgöra om risken kan tolereras eller inte; och Identifiering av potentiella risklindrande åtgärder och prioritering av dessa med hjälp av metoder såsom riskrankning och kostnadsnyttoanalyser. Faktorerna visas i figur 9.1. Inom den finska ekonomiska zonen (EEZ) har specifika riskstudier utförts och de utgör grunden för avsnitten 9.3 och 9.4. 9.2.3 Riskramarnas toleranser Health and Safety Executive (HSE) i Storbritannien utvecklade ett ramverk för risktolerans (TOR) som i stor omfattning har använts av stater/reglerande organ som rutinmässigt använder riskbaserade metoder 1. Inom detta ramverk är de huvudsakliga testerna, som används för att få fram beslut enligt vilka åtgärder skall vidtas, mycket lika de tester människor tillämpar i sin vardag. I det vardagliga livet finns vissa risker som människor väljer att ignorera och andra risker som de inte är beredda att bemöta. Men det finns också risker som människor är beredda att ta genom att överväga skillnaden mellan fördelarna av att ta risker och de förebyggande åtgärder vi alla måste vidta för att minimera oönskade effekter. Ramverket visas i figur 9.3 /456/. Figur 9.3. Ramverk för risktolerans. 1 Exempelvis Sydafrika, Holland, Hong Kong, Australien

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 631 I det här ramverket representerar det mörka området upptill ett oacceptabelt område där risknivån anses vara oacceptabel oberoende av nivån på fördelarna i anslutning till verksamheten. Det ljusare området nedtill representerar ett allmänt accepterat område där riskerna över lag anses vara obetydliga och lätthanterade. Området mellan det oacceptabla och det allmänt acceptabla området är det tolererade området. Med tolerabelt område avses i det här sammanhanget en samhällelig vilja att som en hel het leva med en risk för att garantera en del fördelar i tron att risken är värd att ta och att den kan hanteras. Det betyder inte att alla skulle acceptera risken. Det allmänna godkännandet blir allt mera gällande ju närmare det allmänt accepterande området man kommer. Således tolereras risker på det tolererade området för att garantera fördelar, förutsatt att: riskernas natur och nivå bedöms noggrant och resultaten används på ett behörigt sätt för att bestämma kontrollåtgärder de resterande riskerna är inte oförsvarligt stora och de hålls så små som det i praktiken är möjligt (ALARP-principen) riskerna granskas med jämna mellanrum för att säkerställa att de fortsättningsvis stämmer överens med ALARP-kriterierna. I princip kan TOR-ramverket tillämpas på alla faror. Då man besluter om de åtgärder som skall vidtas för en speciell fara, beror det emellertid delvis på gränsdragningen mellan oacceptabla, tolererade eller allmänt accepterade områden om det alternativ man har valt för att hantera risken är tillräckligt bra eller inte. Det är skäl att observera, att riskramverkets tolerans som beskrivs ovan är en begreppsmässig modell och att användningen av den saknar juridiskt mandat. Dessutom finns det inga juri diskt beräknade gränser mellan de olika områdena, även om olika tillämpliga system har utfärdat anvisningar om de risknivåer som skall tolereras. Dessa har antagits av olika branscher som en grund för bestämningen av en måttlig praktisk tillämpning av kontrollåtgärder. Det skall observeras att den övre (maximalt tolerabla) riskgränsen (för individuell och samhällelig risk) inte har utfärdats på basen av någon vetenskaplig beräkning, utan genom observationer av vad det nutida samhället för tillfället tolererar. Det är därför hellre en sociopolitisk fråga än en vetenskaplig fråga. 9.2.4 Kriterier för risktolerans En viktig synpunkt vid riskbedömningen är utvecklingen av en metod genom vilken resultaten från riskanalysen kan förvandlas till rekommendationer gällande tolerans av allmänna systemrisker och i vilken grad vidare vidtagna åtgärder för att minska riskerna är motiverade. Riskkriterierna utgör viktiga utgångspunkter för en den i fråga varande metoden.

632 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 9.2.4.1 Kriterier för Nord Stream-rörledningens felfrekvens Såsom beskrivs i de följande avsnitten, har potentiella skador och fel förorsakade av fartyg på rörledningen (exempelvis draggande ankare, sjunkande skepp) utvärderats i detalj. Då rörledningen är i användning kommer de rörledningsavsnitt där mer än 250 fartyg årligen korsar rörledningen per kilometer att vara kritiska. Det här kriterievärdet motsvarar mindre än 1 fartyg per kilometer per dag och värdet används för att utmärka de rörledningssektioner som berörs av en intensiv fartygstrafik. Frekvensen av växelverkan och rörledningens skadefrekvens har uppskattats för varje rörledningsavsnitt med fartygstrafik på denna nivå, eller livligare. Vid diskussioner med DNV och i enlighet med DNV:s standarder har Nord Stream godkänt ett kriterievärde på 10-4 fel per kritiskt rörledningsavsnitt per år 1. Där man kan visa att rörledningsavsnittets (skade)frekvens är lägre än detta värde, kan därtill hörande risker anses vara allmänt acceptabla så att inga vidare analyser är nödvändiga. Det oaktat har Nord Stream också företagit konsekvensanalyser och riskberäkningar för att risker i anslutning därtill kan jämföras med de överenskomna risktoleranskriterierna (se diskussionen i nästa avsnitt och metodologin gällande kvantitativ riskbedömning i kapitel 9.3.3). 9.2.4.2 Individuella riskers toleranskriterier Med individuell risk avses risker som riktar sig mot individer (t.ex. arbetstagare eller enskilda medborgare). Detta hänför sig vanligen till dödsrisk och uttrycks i allmänhet som en individuell, årlig risk (IRPA) eller som dödsorsakande olycksmängd (FAR) per 100 miljoner exponeringstimmar. De allmänt uppsatta toleranskriterierna för individuella (döds)risker i offshorebranschen, som har antagits av Nord Stream-projektet, är följande 2 : 1 De mekaniska skademekanismerna på rörledningen som togs i beaktande bestod av förluster av betongbeläggning/stålexponering, veckning av röret och för stor böjning av röret. Dessa kan i sin tur utlösa felmekanismer såsom förlust av bottenstabilitet, förhinder att använda servicedon, minskning av brottkapacitet, lokal tillbuckling/kollaps, brott/plastkollaps, utmattning och hålfigurning. 2 Normeradvetenskaplig beteckning En normerad vetenskaplig beteckning är ett enkelt sätt att arbeta med mycket stora eller små tal och används regelbundet av vetenskapsmän, konstruktörer och matematiker. Utan normerade vetenskapliga beteckningar är mycket stora och mycket små tal besvärliga att använda. Exempelvis skrivs 1 000 000 000 000 som 1,0 x 1012 eller 1,0 E12 och 0,000000015 skrivs som 1,5 x 10-8 eller 1,5 E-8. Det här formatet kan användas i Microsoft Excel och används för att presentera resultaten i det här kapitlet. Exempel på nummerformaten finns nedan

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 633 Den maximalt tolererade risken för NS-projektarbetare -3 1 x 10 per person per år Den maximalt tolererade risken för medborgare -4 1 x 10 per person per år De lägre värdena för medborgare förklaras av det faktum att medborgarna inte får någon direkt nytta av sin exponering, de kan inte hantera risken och accepterar den nödvändigtvis inte frivilligt. Bland medborgarna finns också grupper som är speciellt utsatta (t.ex. mycket unga och mycket gamla). För att jämföra dessa sannolikheter med de risker som individer i olika länder utsätts för på grund av andra mera allmänt förekommande hot, såsom motorfordonsolyckor, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, hänvisas till tabell 5.1 i Nord Streams Esborapport. 9.2.4.3 Samhälleliga riskers/gruppriskers toleranskriterier Samhällsrisken (ibland också kallad kollektiv risk eller grupprisk) utgör ett mått på aggregatrisk som hänför sig till något visst system eller funktion. Den står för en sannolik effekt av alla olyckshändelser, inte enbart gällande en viss typ av individer, såsom vid individuella risker, utan den gäller alla individer som kan exponeras för risken, oberoende av om de är arbetstagare eller tredje parter. I vanliga fall hänvisar detta till risken för dödsfall och uppges vanligen som ett medeltal av dödsfall per år som kunde förväntas inträffa. I bland kallas det också för årlig dödlighet eller potentiella dödsfall (PLL). För att kunna beräkna den samhälleliga risken (för varje identifierad olyckshändelse och vad den möjligen leder till), måste uppskattningar av de årliga händelsernas frekvens göras, f, liksom också antalet dödsfall i anslutning till dessa, N. Den resulterande datan bildar en serie f-n par och det är vanligt att man beaktar den kumulativa frekvensen, F, av alla händelser som leder till N stycken eller flera dödsfall. Den här datan utskrivs vanligen som en kontinuerlig kurva på logaritmiska axlar för både F och N, vilka ger en färdig jämförelse gentemot kriterier för de risker som inte kan tolereras och för de allmänt tolererade riskerna, och de visas med hälp av F-N-kurvor. Ett typiskt F-N-diagram visas i figur 9.4 tillsammans med kriterielinjerna som antagits för detta projekt.

634 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Figur 9.4. Exempel på F-N-kurva. F-N-kriterielinjerna visar sambandet mellan olyckornas frekvens och allvarlighetsgrad i hänseende till risktoleransen. Om exempelvis den kumulativa olycksfrekvensen som föranleder 10 dödsfall eller mera är större än 0,001 (eller 1 E-3) (motsvarar olyckor där dödsfallen är 10 eller flera och olyckorna händer oftare än en gång på 1 000 år) skulle det anses vara oacceptabelt. Om däremot den kumulativa frekvensen av dylika olyckor är mindre än 0,00001 (eller 1 E-5) per år (d.v.s. de händer mera sällan än en gång på 100 000 år), skulle det anses allmänt acceptabelt. 9.2.4.4 Miljö- och anseenderiskers toleranskriterier De accepterade kriterierna för miljö- och anseenderiskerna anges i riskmatrisen i figur 9.2. Riskerna bedöms beroende på till vilken av de tre kategorierna de hör: Hög (röd): - risknivån kan inte tolereras/är oacceptabel och det krävs en minskning av sannolikheten eller konsekvensen (eller båda) för att minska risknivån så att projektet kan genomföras. Medelhög (orange): - risknivån kan tolereras/alarp. Åtgärder bör sökas för att ytterligare minska risken och förverkligandet borde ske endast om kostnaderna inte är oproportionerligt höga i jämförelse med nyttan. Låg (ljusblå): - risknivån är allmänt accepterad och det krävs inga vidare lindringsåtgärder.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 635 9.2.5 Minskning/hantering av risker Alla praktiskt möjliga åtgärder skall tas för att eliminera eller minska varje identifierad risk vid riskbedömningen. Riskminskande åtgärder skall prioriteras enligt en kontrollhierarki. Den baserar sig på ett koncept enligt vilket elimineringen eller förhindrandet av en fara i grund och botten är bättre än att leva med en risk som man kontrollerar eller minskar. En typisk kontrollhierarki är följande: Eliminering vidta åtgärder för att eliminera faror i sin helhet, exempelvis genom att avlägsna farliga element, såsom ammunition. Ersättning vidta åtgärder för att minska faror, exempelvis genom att använda andra och mindre farliga material. Konstruktionskontroller vidta åtgärder för att förhindra eller minska faror genom konstruktionskontroller inbyggda i processtrukturen, exempelvis genom att använda skadesökande utrustning som är konstruerad för att minska sannolikheten för fel på grund av mekaniska faror eller processfaror. Konstruktionskontrollerna kan vara passiva (t.ex. tjock väggtjocklek), d.v.s. de kräver ingen belastning för att fungera, eller aktiva (t.ex. korrosionsgranskning, varningsutrustningar), d.v.s. de kräver responsåtgärder. I kontrollhierarkin ligger de passiva kontrollerna på en högre nivå än de aktiva. Isolering/avskiljning - vidta åtgärder för att avskilja faran från andra faror eller människor, egendom och miljö; t.ex. att öka avståndet mellan en fara och rörledningen genom att flytta och isolera rörledningen från saker som kunde förorsaka eller påverkas av en olycka, exempelvis genom att hålla andra fartyg på avstånd, att hålla tillräckligt långa avstånd till övriga anläggningar och byggnader. Minskning av exponering - minska tiden under vilken exponering för faror kan ske, t.ex. att minimera installationstiden under svåra förhållanden till havs, minska den tid som tillbringas på ur miljösynpunkt känsliga områden etc. Processer - använda trygga arbetssätt (t.ex. processer, anvisningar, arbetsövervakning, tillsyn etc.) för att hantera riskerna genom att försäkra sig om att åtgärden utförs på ett tryggt sätt av den arbetande personalen. Personlig skyddsutrustning (Personal Protective Equipment, PPE) - skydda arbetstagaren från faror genom att använda skyddsutrustning, exempelvis handskar, hjälm, skyddsstövlar, brandsäkra overaller, skyddsglasögon etc.

636 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 9.3 Riskbedömning av oförutsedda händelser under installationen av rörledningen Det här avsnittet är ett sammandrag av nyckelinformationen från en detaljerad riskbedömningsrapport som Global Maritime har gjort på begäran av Nord Stream /457/. Bedömningen täckte hela installationsskedet av rörledning 1 och 2 inklusive bottenarbetena före och efter rörläggningen (arbeten/stenläggning inklusive lastning av fartygen), de huvudsakliga rörläggningsarbetena (inklusive lastning och transport av rören) samt arbetena före ibruktagningen. Man uppskattar att åtgärderna före ibruktagningen kommer att vara försumbara inom den finska ekonomiska zonen, varför det inte företogs någon kvantitativ riskbedömning. Bedömningen gällde: Risk för människor: manskap ombord på fartyg, personal på land, tredje parters personal (t.ex. på passerande fartyg); och Risker för omgivningen och miljön. 9.3.1 Identifiering av farorvid installationen Installationsverksamheten kan indelas i ett antal underverksamheter för vilka följande faror kunde identifieras. Allmänna marina aktiviteter inklusive fiske kollision (passerande båtar och underhållsfartyg) grundstötning skeppsbrott sjunkande fartygsbrand bränslepåfyllning i fartyget militära manövrer ammunition och fat helikoptertransporter turister dåligt väder Miljöfaror sedimentspridning arbeten på fiskarnas lekplatser buller störning av havsbottnen avfallshantering på installationsfartygen

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 637 Arbeten efter anläggningen montering av korsningsstöd (vid behov) montering av rörledningens stödkonstruktioner Start av rörläggningen riggningsarbeten högt över vattennivån vajerfel i startskedet rörelse av död mans ankare åtdragningsfel Normala rörläggningsarbeten åtdragningsfel positionsfel krigsmateriel kollision dåligt väder (låg temperatur, hård vind och hög sjö) Stödfartygsanvändning skador/dödsfall bland fartygsbesättningen bristande kommunikation med rörläggningsfartyget ROV-fel under TDM-användning Ankarhanteringsarbeten skador/dödsfall bland ankarhanteringsbesättningen bristande kommunikation med rörläggningsfartyget skador på närliggande rörledningar Kabelkorsningar Övergivning av rörläggning och räddningsoperationer åtdragningsfel räddningsvinsch- eller vajerfel fel på anläggningshuvudets svetsfogar plötsligt dåligt väder Rörtransport och hanteringsarbeten till havs Reparation av tillbucklat rör (beredskap) Sammanfogning under vatten lyftkrans-/riggningsfel dykarfartygets felaktiga position vid installationen funktionsfel i undervattensutrustningen styrproblem i fråga om undervattensutrustningen dykolyckor

638 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Stenläggningsarbeten fartygets instabilitet fartyg går på grund fartygskollisioner i hamn positionsfel passerande fartyg kolliderar med stenläggningsfartyg Avtestning och inledande ibruktagning av rörledningen passerande fartyg kolliderar med stödfartyg utrustningsfel under tryck marin nedsmutsning av testvatten 9.3.2 Bedömning av de kvalitativa riskerna vid installationsarbetet Man gjorde en kvalitativ bedömning av säkerhets- och miljöfarorna vid ovan nämnda installationsskeden med hjälp av projektets riskbedömningsmatris, som har utarbetats av DNV-RP- H101 /455/. Se figur 9.2. En del faror sållades ut, d.v.s. de ansågs vara obetydliga på basis av motiverade argument. Bedömningarna gjordes av personal med betydande relevanta erfarenheter (inklusive erfarenheter av befälhavare, marinarkitekter och experter för rörledningar och undervattenskonstruktioner). Risker som bedömdes vara måttliga togs fram för en detaljerad kvantitativ bedömning för att identifiera möjliga åtgärder för att vid behov minska risknivåerna, d.v.s. då kriterierna för godkännande av riskerna/risktoleranserna överskreds. Inga risker ansågs som höga i bedömningen. Risker i anslutning till krigsmateriel och militärmanövrer identifierades också som måttliga risker emedan de här riskerna är svårare att bedöma enligt kvantitet på grund av begränsad information. Det oaktat är dessa risker kvalitativt identifierade och diskuterade, inklusive relevanta lindrande åtgärder. Man har genomfört undersökningar av förekomsten av ammunition för att fastställa mängden, positionen och typen av odetonerad ammunition och kemiska stridsmedel som kan utgöra en fara för rörledningen eller miljön under anläggningsarbetena och under rörlednings systemets brukstid i rörledningskorridoren. Detaljer och fynd beskrivs i kapitlen 5.6.5 och 5.6.6. Miljöeffekterna i samband med ammunition diskuteras i kapitel 8, Konsekvensbedömning. Miljöriskerna i anslutning till fynden av tunnor och fat beskrivs i kapitel 9.3.3.3. Undersökningen skall utvidgas till att täcka hela ankarkorridoren som sträcker sig 1 km på båda sidor om rörledningskorridoren. På basis av dylika undersökningar skall rörledningen anläggas så att den undviker ammunition där det är möjligt eller alternativt skall eventuella sprängämnen och eventuellt ammunition avlägsnas. Resultatet av undersökningen av ankarkorridoren skall användas som en grund för en officiell bedömning som skall göras före rörledningen läggs ner. Den rengjorda korridorens mått baserar sig på detaljerade analyser gällande effekterna av undervattensex-

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 639 plosioner 1, för att vara säker på att exploderande krigsmateriel i korridorens randområde inte förorsakar skador på rörledningen. Det finns också en liten möjlighet att krigsmaterielet kan sättas i rörelse under anläggningen och driva mot röret efter anläggningen. Man har emellertid rapporterat att strömningarna nära bottnen inom dumpningsområdet är för svaga för att flytta tungt krigsmateriel 2 och att denna risk kan anses vara låg. Förutsatt att relevanta förebyggande åtgärder vidtas har man ansett att riskerna som uppstår till följd av krigsmateriel kommer att minska till en godtagbar nivå. 9.3.3 Kvantitativa risker vid anläggningen av rörledningen Den kvalitativa bedömningen identifierade följande medelstora riskkategorier för vilka kvantitativa bedömningar utförs: Passerande fartyg kolliderar med anläggningsfartygen Eldsvåda på anläggningsfartyget Anläggningsfartyget går på grund Oljeläckage under pågående bränslepåfyllning Anläggningsfartyget sjunker eller kapsejsar Helikopterolycka Fartygets positionsfel (förankrat eller flyttbart) Fallande föremål Av ovan nämnda skulle följande möjliga faror kunna ha miljöeffekter: Kollision mellan anläggningsfartygen och tredje parters fartyg som leder till oljeutsläpp Risk för oljeutsläpp under bränslepåfyllning (anläggningsfartyget) Föremål som faller från anläggningsfartygen Risk i anslutning till rörledning 2 då rörledning 1 är i bruk Riskerna i anslutning till bränslepåfyllningen av anläggningsfartyget har bedömts vara låga och togs inte med i den kvantitativa bedömningen /457/. Vid lastningen av rörsektioner från ett transportfartyg till anläggningsfartyget finns det en risk för att ett röravsnitt kan falla. Eftersom den här faran enbart har en begränsad effekt på miljön togs den inte med i den kvantitativa bedömningen. 1 Effects of Underwater Explosions, Snamprogetti report, 10 June 2008. Nord Stream document no. G-EN- PIE- REP- 102-0072528-2 2 Report on Chemical Munitions Dumped in the Baltic Sea - Helcom March 1994

640 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Under anläggningen av rörledning 2 kommer ledning 1 att vara i bruk och riskbedömningen beaktade de möjliga skador på rörledningen som fallande rör vid lastningen kan förorsaka. Risken ansågs vara mycket låg då rörledningarnas avstånd från varandra är 100 m. På några avsnitt kommer emellertid avståndet att minskas och det kan vara nödvändigt att begränsa rörlastningsarbetena på dylika områden /457/. 9.3.3.1 Bedömning av kollisionsfrekvensen mellan två fartyg Före, under och efter anläggningen av rörledningarna och tills de tas i bruk kommer fartygstrafiken att öka till följd av trafiken med rörtransport-, anläggnings- och underhållsfartyg. Det här avsnittet presenterar en kvantitativ uppskattning av kollisionsfrekvensen under anläggningstiden för en rörledning och den villkorliga sannolikheten för ett oljeutsläpp. Genom att använda allmän trafikinformation gällande farlederna i Östersjön, rörtransport- och anläggningsfartygen samt underhållsfartygen kan man beräkna kollisionsfrekvensen /458/. Den allmänna informationen om fartygstrafiken i närheten av bägge rörledningssträckningarna hämtades från AIS-data /459/, medan informationen om den fartygstrafik som berör anläggningen baseras på planlagd marin logistik under anläggningsfasen. Se atlaskartorna SH-1-F - SH-6-F för att få detaljerad information gällande fartygstrafiken och fartygsrutterna. Det kommer att finnas två anläggningar för viktbeläggningen av rören, ett i Mukran i Tyskland och ett i Kotka i Finland. De två viktbeläggningsanläggningarna förser anläggningsfartyget och de tre omlastningsstationerna (upplagringsplatser) med rör. Omlastningsstationen i Finland finns i Hangö. Anläggningsfartyget kommer att ta emot rör från viktbeläggningsanläggningarna och omlastningsstationerna då det förflyttar sig över Östersjön. Figur 9.5 visar de huvudsakliga fartygsrutterna (blåa linjer med pilar), omlastningsstationen i Hangö (röd prick) och rörledningens sträckning (grön streckad linje) inom den finska ekonomiska zonen. Den gula linjen är rutten för fartyg som transporterar rör till Nord Stream-projektet.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 641 Figur 9.5. Rutterna för de fartyg som transporterar rör till/från Hangö i förhållande till huvudfarlederna inom den finska ekonomiska zonen. Figuren nedan (figur 9.6) visar de sektioner av den föreslagna Nord Stream-rörledningen som tangerar huvudfarlederna. Dessa sektioner är märkta med gul färg. De röda linjerna är gränser för de ekonomiska zonerna (EEZ) och de gröna linjerna är territorialvattengränserna för respektive Östersjöstat.

642 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Figur 9.6. Tre rörledningsavsnitt (märkta med gult) där rörledningens sträckning tangerar de viktigaste farlederna. Kollisionsfrekvensen mellan anläggningsfartygen och den allmänna fartygstrafiken på Östersjön har bedömts med hjälp av den metodik som beskrivs i figur 9.7 /458/. De huvudsakliga resultaten har presenterats i detta kapitel. Figur 9.7. Metodik för beräkning av kollisionsfrekvensen mellan två fartyg under anläggningsfasen.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 643 Anläggningsfartyget Tabell 9.1 innehåller projekterade sannolikheter för fartygskollisioner där anläggningsfartyget och underhållsfartygen är parter. Anläggningsfartyget med de tillhörande underhållsfartygen innebär en ökad risk för fartygskollisioner. I analyserna har man konservativt antagit att anläggningsfartyget inklusive underhållsfartygen (ankarfartyg och undersökningsfartyg) i praktiken upptar ett område på 2 x 2 km. Tabell 9.1. Kollisionsfrekvenser och motsvarande upprepningsperioder för anläggningsfartyget inom den finska ekonomiska zonen. Avsnitt Kollisionsfrekvens (per år) Upprepningsperiod (år) Avsnitt 1 - Korsande farled A-4 9,6 10-6 103 899 Avsnitt 2 - Korsande farled A-3 och J 2,3 10-5 43 533 Avsnitt 3 - Korsande farled H 5,5 10-7 1 830 452 Totalt 3,3 10-5 30 173 Rörtransportfartyg Eftersom rörtransportfartygen transporterar rör från omlastningsstationerna kommer fle ra farleder att korsas för att transportfartygen skall komma till anläggningsplatsen. Kolli sionsfrekvenserna för transportfartygen har sammanställts i tabell 9.2 för var och en av de farleder som fartygen måste korsa för att kunna nå anläggningsfartyget inom den finska ekonomiska zonen, se figur 9.5. Tabell 9.2. Kollisionsfrekvenser och motsvarande upprepningsperioder för rörtransportfartyg inom den finska ekonomiska zonen. Sträckning Kollisionsfrekvens (per år) Upprepningsperiod (år) Korsande farled A-4 4,3 10-5 23 199 Korsande farled A-3 7,4 10-5 13 503 Korsande farled E 7,0 10-6 143 610 Korsande farled J 1,1 10-5 90 879 Totalt 1,4 10-4 7 407

644 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Fartyg som gör ingrepp på havsbottnen Kollisionsfrekvensen beträffande fartyg som gör ingrepp på havsbottnen (stödsammanfogningar och stenbeläggning) inom den finska ekonomiska zonen visas i tabell 9.3 tillsammans med de potentiella farleder som berörs av de planerade ingreppen på havsbottnen. Tabell 9.3. Kollisionsfrekvenser och motsvarande upprepningsperioder för fartyg som gör ingrepp på havsbottnen inom den finska ekonomiska zonen. Sträckning Kollisionsfrekvens (per år) Upprepningsperiod (år) Korsande farled A-4 3,5 10-5 28 582 Korsande farled J 4,4 10-5 22 477 Korsande farled A-3 1,1 10-5 89 122 Korsande farled A-3 9,2 10-6 108 978 Totalt 9,9 10-5 10 081 Då man samlar ihop kollisionsfrekvenserna gällande alla Nord Stream-projektets fartyg, är den totala ökningen av årliga fartygskollisioner vid anläggningen av den första rörledningen inom den finska ekonomiska zonen kalkylerad till 2,7 x 10-4, vilket motsvarar en återkomstperiod på 3 729 år. Rörtransportfartygen svarar för största delen av bidragen till den totala ökningen av kollisionsfrekvensen. Bidraget från anläggningen av den andra rörledningen är av samma storleksgrad. Fartygstrafiken på Östersjön är livlig och årligen är ett antal fartyg inblandade i olyckor. Tabell 9.4 innehåller antalet kollisioner mellan fartyg i Östersjöområdet under perioden 2004-2006 /460/. Tabell 9.4. Antalet kollisioner mellan fartyg på Östersjön 2004-2006 /460/. År Antalet årliga kollisioner mellan fartyg 2004 19 2005 30 2006 28

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 645 Resultat Genom att jämföra det här med den uppskattade ökade risken för fartygskollisioner i anläggningsskedet kan man dra slutsatsen, att Nord Stream kommer i teorin att ha en liten effekt på de nuvarande riskerna för kollision mellan två fartyg. Ökningen av den årliga frekvensen för kollisioner mellan två fartyg med anledning av Nord Stream-projektet kommer att vara mycket begränsad, totalökningen är mindre än 0,02 procent. 9.3.3.2 Bedömning av frekvensen för oljeutsläpp under anläggningen För att ett oljeläckage skall äga rum måste fartygen kollidera och då är läckaget antingen fråga om bränsle (passagerar- och fraktfartyg) eller råolja (tankfartyg). Risken för ett oljeutsläpp är härmed en produkt av kollisionsfrekvensen och den villkorliga sannolikheten att ett utsläpp sker till följd av en olycka. Den största risken under anläggningen är den ökade kollisionsfrekvensen på grund av den fartygstrafik som projektet förorsakar. Den här ökade trafiken orsakas av projektets rörtransport- och anläggningsfartyg samt av de fartyg som gör ingrepp under havsytan såsom be skrivs i avsnitten ovan. I det osannolika scenariot att en kollision sker, kan lasten och/eller bränslet hamna/rinna ut i havet. Se tabell 9.5. Tabell 9.5. Potentiella källor för oljeutsläpp. Fartyg Bränsle Frakt NSP-fartyg Diesel Ingen 3 :e partens fartyg (befintlig trafik) Diesel, bunkerolja m.m. Oljeprodukter eller råolja De potentiella oljeutsläppsscenarion som beaktas i detta projekt innehåller: läckage från NSP-fartyg som förorsakar bränsleutsläpp (anläggningsfartyget Castoro Sei har som jämförelse en bränslekapacitet på 3 122 m3 diesel) och utsläpp på grund av kollisioner mellan NSP- och tredje parters fartyg eller mellan NSPfartyg. I /457/ baserad på från en undersökning om förorening av vatten i Storbritannien uppnåddes en villkorlig sannolikhet på 0,18 för marina oljeutsläpp vid användning av analysmodellen event tree. Genom att kombinera den här siffran med den uppskattade ökningen av kollisionsfrekvensen mellan fartyg har man kalkylerat att de extra oljeutsläppen till följd av Nord Stream-projektet är 4,8 10-5 oljeutsläpp per år. Det motsvarar en återkomstperiod på 20 718 år.

646 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Statistiskt uppskattas antalet oljeutsläppsolyckor på Östersjöområdet till 2,9 per år /189/. Den årliga oljeutsläppsfrekvensen på Östersjön på grund av Nord Stream-projektet ökar med mindre än 0,003 procent jämfört med situationen utan anläggningsaktiviteter. Därför bidrar Nord Stream med en försumbar ökning av risken. 9.3.3.3 Bedömning av miljörisker förorsakade av fat Detta avsnitt innehåller en bedömning av miljöriskerna gällande fynden av fat och tunnor som beskrivits i kapitel 5.6.6. Bedömningen är baserad på antagandet att inget av faten har med ammunition att göra och att de inte innehåller några kemiska stridsmedel. Faten som presenteras i kapitel 5.6.6. kan innehålla ämnen som är skadliga för miljön. På lång sikt kommer fatens innehåll att läcka ut och blandas med havsvattnet eller bottensedimenten. Eventuell nedsmutsning kan emellertid ske som en följd av att faten går sönder i rörledningens anläggningsskede eller vid underhållsåtgärder av denna. Miljörisken beror på den kemiska sammansättningen i fatens innehåll. En exakt riskbedömning är inte möjlig, eftersom granskningen av videomaterialet för undersökningen inte gav någon detaljerad information om fatens innehåll. Endast ett fat (se figur 5.98 (uppe till vänster) i kapitel 5.6.6) hade en etikett, men antagligen finns det inte något kvar av den ursprungliga hydraulikoljan i den. Fat av kategorin 1 och 2 (beskrivs i kapitel 5.6.6) har åtminstone en öppen ända. Det fasta materialet i de här faten har varit exponerat för havsvatten under en längre tid. Kvarblivet material är troligtvis i olöslig form. Därför är det osannolikt att en plötslig krossning av de här faten skulle leda till en betydande ökning av miljöriskerna. Materialet kan spridas på havsbottnen, varvid ytan som exponeras av havsvatten ökar. Eftersom man antar att materialen är rätt olösliga, skulle detta inte öka mängden oupplöst material i någon betydande utsträckning. Tre av faten som tillhör kategori 3 (beskrivs i kapitel 5.6.6) har ett eller flera överloppshål och därför var de sannolikt tomma då de dumpades. De andra två är små 40 liters kärl som vanligen inte används för förvaring av kemikalier eller avfall. I tre av faten på 200 liter, som tillhör kategori 3, är proppen avlägsnad och de var antagligen tomma då de dumpades. De kan emellertid ha innehållit och fortsättningsvis innehålla farliga ämnen. ID-numren för de här faten är: R-11-3380 (avstånd från rörledningens sträckning -130,08 m), R-11-3434 (avstånd 51,73 m) och R-W13CG-EE-004-A (avstånd -6,96 m). Fat av kategori 4 (beskrivs i kapitel 5.6.6) kan ha innehållit och kan fortsättningsvis innehålla farliga ämnen som inte har exponerats för havsvatten. Det är inte säkert eftersom det finns videomaterial endast från den ena ändan av fatet. ID-numren för de här faten är: R-06-008 (avstånd 0,82 m) och R-10-3281 (avstånd -18,6 m). Genom att kombinera fatens kategori och fatens positioner är R-W13CG-EE-004-A och R-06-008 de mest kritiska faten. De här faten kan innehålla upp till cirka 300 kg farligt material och de befinner sig inom 7,5 m:s avstånd från sträckningens mittlinje. Det finns inte tillräckligt med videomaterial för att kunna bedöma om faten har öppningar eller inte.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 647 9.3.4 Resultatet av miljöriskbedömningen med tanke på oljeutsläpp Fynden i miljöriskbedömningen visas i riskmatrisen nedan i figur 9.8 och av den framgår att det inte förekommer fall med hög risk men det finns ett antal fall med medelhög risk som är uppräknade efter matrisen. Figur 9.8. Riskbedömningsresultat för oljeutsläpp. De lågriskscenarion (grön bakgrund) som identifierats är: a - fartygskollision med tredje part, 1-10 tons utsläpp b - fartygskollision med tredje part, 10-100 tons utsläpp e fartygskollision med tredje part, över 10 000 tons utsläpp k - eldsvåda ombord på rörtransportfartyg eller bogserbåt för ankarhantering l - eldsvåda ombord på stenläggningsfartyg m - eldsvåda ombord på röranläggningsfartyg n - eldsvåda ombord på underhållsfartyg för dykare och schaktning o - grundstötning med rörtransportfartyget p - grundstötning med stenläggningsfartyg n - grundstötning med underhållsfartyg för dykare och schaktning k - skeppsbrott för rörtransportfartyg eller bogserbåt för ankarhantering s - skeppsbrott för rörläggningsfartyg p - skeppsbrott för stenläggningsfartyg u - bränslepåfyllning i bogserbåt för ankarhantering m - bränslepåfyllning i röranläggningsfartyg De scenarion med måttlig risk (vit bakgrund) som identifierats är: c - fartygskollision med tredje part, 100-1 000 tons utsläpp d - fartygskollision med tredje part, 1 000-10 000 tons utsläpp f - anläggningsfartyget kolliderar g - DSV/underhållsfartyg för schaktning kolliderar h - stenläggningsfartyg kolliderar

648 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 i - rörtransportfartyg kolliderar j - bogserbåt för ankarhantering kolliderar Man kan se att samtliga av de här riskerna hör samman med fartygskollisioner och det fordras en minskning av kollisionsrisken för att kunna minska på potentialen för miljöskada. Det krävs att anläggningsfartygen har skeppsvisa nödplaner för oljeutsläpp (SOPRP), nödprocedurer vid oljeutsläpp och oljebekämpningsutrustning ombord. Dessutom krävs det att en beredskapsplan för oljeutsläpp inkluderas i Nord Streams nödanmälningsprocedur som kommer att finnas till hands i anläggningsskedet. 9.3.5 Resultat av anläggningsriskbedömningen för individer och tredje parters fartyg I det osannolika fallet av en kollision mellan tredje parters fartyg och anläggningsfartygen finns det risk för dödsfall ombord på det passerande fartyget. Risken har bedömts. För Nord Stream-projektet har man för tredje part satt upp kriterier för den individuella risken som uppgår till 10-4 årliga dödsfall per person /457/. Om man använder samma kriterier /457/ vid bedömningen av den individuella risken för tredje parter ombord på passerande fartyg inom den finska ekonomiska zonen uppskattas risken vara: -7 Lastfartyg 5,6 x 10 per person per år -7 Tankfartyg 1,1 x 10 per person per år -9 Passagerarfartyg 2,3 x 10 per person per år Som synes ligger risken för tredje parters personal klart under det för projektet överenskommna kriterievärdet gällande riskerna för medborgare, vilket är 10-4 (antas gälla också tredje parters arbetstagare). Observera att det är inte lämpligt att addera de här värdena, eftersom de är risker för specifika individer med beaktande av deras exponeringstid (t.ex. heldagsarbetande besättningsmedlem på ett fraktfartyg). Ingen individ är utsatt för den årliga risken på alla de tre fartygstyperna. 9.3.6 Resultat av anläggningsriskbedömningen för grupper och tredje parters fartyg Med hänvisning till F-N-kurvan i figur 9.9 kan man se att riskerna för alla fartygsbesättningar ligger inom det acceptabla området, trots att riskerna är störst för besättningar på lastfartyg. Kollisionsriskerna kommer att hanteras genom verkställande av standardiserade kollisionsriskreducerande åtgärder för olje- och gasindustrin till havs, såsom verkställande av säkerhetszoner (avskiljningszoner, vilka skulle finnas utöver handelsflottans normala säkerhetsavstånd vid navigeringen).

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 649 Figur 9.9. F-N-kurva för kollisionsrisken för passerande fartyg vid anläggningen av rörledningen. 9.3.7 Resultaten av den individuella riskbedömningen för Nord Streams projektarbetare Projektets toleranskriterier för de individuella riskerna för arbetstagare är 10-3 per person per år. De individuella riskerna för personalen på anläggningsfartygen uppskattades för alla faror och man fann dem vara lägre än de överenskomna toleranskriterierna: -4 Castoro 6 anläggningsfartyg (förankrat) 1,4 x 10 per person per år. -5 Solitaire anläggningsfartyg (flyttbart) 4,8 x 10 per person per år. -5 Rörtransportfartyg 3,9 x 10 per person per år. -5 Ankarhanteringsfartyg 2,1 x 10 per person per år. -5 Stenläggningsfartyg 1,5 x 10 per person per år. -5 Underhållsfartyg för dykare 3,9 x 10 per person per år. -6 Underhållsfartyg för schaktning 1,6 x 10 per person per år. Trots att kollisionsriskbedömningen är försiktig, visar resultaten att den största risken som anläggningsfartygen kan möta under projektet är kollision med passerande fartyg. Det är uppenbart att de åtgärder som vanligen används för att minska kollisionsriskerna på livligt trafikerade områden måste tillämpas i detta projekt.

650 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 9.4 Riskbedömning för oförutsedda händelser under driften av rörledningen 9.4.1 Identifiering av faror I en HAZID-undersökning som gjordes år 2007 av SES (Saipem Energy Services, tidigare Snamprogetti) (projektets planeringsentreprenör) identifierades en del faror som kan leda till skador på rörledningen, vilket i sin tur kan ge upphov till ett gasläckage på havsbotten. Dessa omfattar: Korrosion Materialfel och mekaniska defekter Naturliga faror Isslitage Jordskred Övriga/okända orsaker Krigsmateriel Faror orsakade av fisktrålning /461/ Yttre störningar i anslutning till fartygstrafiken Sjunkande fartyg Fartyg som kör på grund (relevant enbart vid kusterna) Draggande eller fallande ankare Fallande föremål Sabotage/terrorism Var och en av de faror som nämns ovan var föremål för en kvantitativ riskbedömning som gjordes av specialistgrupper med hjälp av Nord Stream-projektets riskbedömningsmatris i figur 9.2. Man fann att yttre störningar från fartygsrelaterade händelser var de mest betydande bidragande orsakerna till fel på rörledningen i detta projekt. Därför fördes dessa faror vidare för ytterligare detaljerad, kvantitativ bedömning. Resultaten av bedömningen ingår i avsnitt 9.4.2. De övriga farorna bedömdes enbart utgöra försumbara risker och togs inte med i de fortsatta analyserna. Riskerna fastställdes vara försumbara. Förlustfrekvensen för fiskebåtar som på grund av att fiskeutrustningen hakar sig fast i rörledningen, har uppskattats till 1,7 x 10-7 per år då bägge rörledningarna är i användning och därför är risken för enskilda individer mycket liten (av samma storleksordning som sannolikheten för att bli dödad av ett blixtnedslag). /461/. Nord Stream förvaltade risk bedömningen av de oförutsätta händelserna (motor eller vinsch brist, brist på en navigerings system osv.) som

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 651 ska ny bli uppdaterad med resultaten baserat på skala model testen och längre perspektiv gått från fiskare. Eftersom en liten risk ändå existerar, rekommenderas att rörledningens utformning garanterar att antalet fria spann minskas till ett minimum, att yrkesfiskarna får skolning och information om riskerna vid fiske i närheten av rörledningarna och att rörledningarna finns utritade på sjökorten. Man borde överväga att begränsa fiskeverksamheten på områden där de fria spannen inte kan undvikas. Trålningsanalyserna har visat att rörledningen tål trålningsutrustningens inverkningar med tanke på den första stöten och att trålen dras över röret på platser där röret ligger på havsbottnen 1. De största krafterna mot rörledningen skulle föranledas av att trålen skulle haka sig fast under röret. Detta skulle enbart kunna inträffa där det förekommer höga fria spann. I vilket fall som helst ingår det svaga länkar och låsanordningar i trålutrustningen som skulle ge vika före skador skulle uppstå på rörledningen. 9.4.2 Kvantitativ bedömning av den risk som fartyg föranleder för den ibruktagna rörledningen Detaljerade analyser utfördes gällande följderna av ett gasläckage till havs på grund av ett rörledningsfel som orsakats av: Sjunkande fartyg Grundstötande fartyg Fallande föremål Draggande eller fallande ankare Vid nyligen förda diskussioner med relevanta nationella myndigheter i behöriga länder valdes Kallbådagrundets nya sträckningsalternativ och följande resultat gäller enbart för den här sträckningen. Det här avsnittet är en sammanfattning av den information som ingår i följande tre rapporter: Nord Stream & Snamprogetti, 2008. G-GE-PIE-REP-102-00085216 Frequency of Interaction Report (Kalbådagrund) /462/ Nord Stream & Snamprogetti, 2008. G-EN-PIE-REP-102-00072525 Pipeline Damage Assessment against Commercial Ship Traffic Threats in the Finnish EEZ (Kalbådagrund Corridor Re-routing) /463/ Nord Stream & Snamprogetti, 2008. G-GE-PIE-REP-102-00085217 Risk Assessment Report for Finnish Area Operational Phase (Kalbådagrund) /464/ 1 Pipe/Trawl Gear Interaction Study. Snamprogetti report, 25 January 2008. Nord Stream document no. G-EN- PIE- REP- 102-0072505-3

654 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Figur 9.10. Schematisk skiss av gasutsläpp från en rörledning till havs. I /464/ har konsekvenserna av ett gasutsläpp behandlats i detalj. Analyserna innehöll följande skeden: Definition av händelseparametrar såsom hålets/brottets storlek, tryck och temperatur, vattendjup m.m. Modellering av undervattensdispersionen Effekter på havsytan Dispersion i atmosfären Eventuell eldsvåda I analysen har läckage simulerats i punkterna KP 147, KP 210 och KP 362 (vattendjup 37,8 m) med hjälp av programvaran OLGA 2000 för scenarion med ett obetydligt hål, ett hål och en rämnad rörledning. Programvaran OLGA används världsomfattande för transienta, föränderliga flödesscenarion. Platserna valdes för att uppnå ett konservativt resultat som kan tillämpas på kända kritiska röravsnitt /464/. Utsläppsmängderna från simuleringarna används som startvärden för kalkyleringen av undervattensdispersionen. Radien av utströmningsområdet på ytan (centralt bubblingsområde) för de tre scenarierna sammanfattas i tabell 9.8.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 655 Tabell 9.8. Resultat av beräkningarna för gasens undervattensdispersion vid olika slags utsläpp /464/. Utsläppspunkt Läckagetyp Vattendjup Områdets radie vid vattenytan KP 147 KP 210 KP 362 [m] [m] Obetydligt hål 7,35 Hål 69,7 8,20 Brott 17,40 Obetydligt hål 6,20 Hål 57,7 7,60 Brott 15,90 Obetydligt hål 7,70 Hål 74,7 8,70 Brott 18,00 För att kunna beräkna omfattningen av det farliga området med avseende på blixteld (snabb antändning), har man gjort en modell av dispersionen. För att kunna beräkna de koncentrationsvariationer som kan leda till lokala koncentrationer högre än den lägsta flampunktsgränsen (LFL), visas också gasmolnets omfattning med ½ LFL-koncentrationer. Den övre flampunktsgränsen (UFL) är den punkt där molnet är för tätt för att antändas. Resultaten framgår ur tabell 9.9. Tabell 9.9. Omfattningen av det farliga gasmolnet vid olika typers utsläpp, /464/. Utsläppspunkt Hålets storlek Avstånd för flamgränser vid 10 meters höjd över havsytan KP 147 KP 210 KP 362 UFL [m] LFL [m] ½LFL [m] Obetydligt hål 0,0 0,0 33,5 Hål 17,9 70,2 137,3 Brott 78,0 135,0 192,5 Obetydligt hål 0,0 0,0 33,0 Hål 17,6 69,1 135,5 Brott 79,4 136,4 193,8 Obetydligt hål 0,0 0,0 29,0 Hål 18,0 72,0 134,2 Brott 79,3 136,4 193,5 9.4.2.3 Bedömningsresultat gällande användningsriskerna för grupper Såsom tidigare nämnts kan följande händelser inträffa som en följd av gasutsläpp till havs och utgöra en säkerhetsrisk för människor: Blixteld Avsaknad av lyftkraft hos vattnet

656 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Blixteld Såsom tidigare nämndes finns det i det sällsynta fallet (en gång per 28 300 år) av ett gasläckage under vattenytan, en antändningsrisk av gasmolnet med en blixteld som följd. Blixteldarna är i allmänhet kortvariga och därför orsakar de vanligtvis mindre skador på utrustning och konstruktioner än på människor som hamnat i elden. Uppskattningen av antalet dödsoffer i ett blixteldsfall baserar sig på antalet människor som utsätts för elden. Uppskattningen beaktar det typiska passagerarantalet ombord på olika fartygstyper (frakt-, tank-, passagerarfartyg etc.). Risken för människor visas som en F-N-kurva, med antalet dödsoffer som en funktion av händelsens frekvens. Resultatet för de kritiska röravsnitten inom det finska området visas i figur 9.11, där man kan se att risken gällande grupper är Allmänt acceptabla /464/ för alla kritiska avsnitt av rörledningen. Avsaknad av lyftkraft Gas som läcker ut från en eventuellt rämnad rörledning minskar vattnets täthet betydligt. Avsaknad av lyftkraft inträffar eftersom naturgasens täthet i rörledningen är över 1 000 gånger mindre än vattnets täthet. I värsta fall kan avsaknaden av lyftkraft föranleda instabilitet och eventuell kapsejsning för ett fartyg ovanför rämningsplatsen. Radien av gasplymen på ytan korrelerar med djupet av gasläckaget under vattenytan. Ju större vattendjupet vid läckaget är, desto större är radien. Fartygens säkerhetsavstånd med tanke på avsaknaden av lyftkraft varierar därför med djupet av gasläckaget. Man rekommenderar ett säkerhetsavstånd som motsvarar gasplymens radie på ytan (centralt kokområde). Resultaten av kalkylerna för undervattensdispersionen har sammanställts i tabell 9.8. Genom att jämföra storleken på det centrala kokområdet med fartygens storlek kunde enbart mindre fartyg löpa risk att sjunka som en följd av avsaknaden av lyftkraft. Figur 9.11. F-N-kurva för den finska ekonomiska zonen

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 657 9.4.2.4 Bedömningsresultat gällande användningsriskerna för miljön I det osannolika fallet av ett gasläckage (en gång på 28 300 år) kan följande miljöskador inträffa: Utsläpp av växthusgaser till atmosfären Effekter på vattenkvaliteten Effekter på fiskar, havsdäggdjur och fåglar Utsläpp av växthusgaser till atmosfären Bägge Nord Stream-rörledningarna kommer att leda 27,5 miljarder kubikmeter 1 torr svavelfattig naturgas varje år från Ryssland till Tyskland. Ett fullständigt brott av rörledningen uppskattas inträffa en gång per 28 300 år inom den finska ekonomiska zonen, så som tidigare har beskrivits. Därmed är det extremt osannolikt att en dylik händelse inträffar under rörledningens brukstid. Det oaktat har Nord Stream beaktat den globala uppvärmningspotentialen på jorden till följd av ett dylikt brott. I händelse av ett fullständigt rörbrott skulle rörledningens inloppsventil stängas och så mycket gas som möjligt skulle avlägsnas via utloppsventilen. Den utflytande gasens mängd kan emellertid uppskattas enligt en typisk uppskattning av det värsta fallet med antagandet att både inlopps- och utloppsventilerna stängs samtidigt. Därefter kommer rörledningens utjämningstryck att vara cirka 165 bar (som framgår av figur 9.12). Figur 9.12. Metangasens tryck i Nord Stream-rörledningen Utgående från rörledningens dimensioner som behandlas i projektbeskrivningen /464/ (innerdiameter 1 153 mm, längd 1 220 km) kan volymen av rörledningen beräknas till 1,27 miljoner kubikmeter. Med utjämningstrycket 165 bar kommer mängden (vid normaltryck) att motsvara 1 Standardkubikmeter - gas under standardförhållanden definierad vid 1 atmosfärs tryck och en temperatur på 15 C.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 659 Tabell 9.11. Koldioxidutsläpp från sjöfarten på Östersjön. Fartygstyp Uppskattade CO 2 -utsläpp. (1 000 ton/år) Motsvarande utsläpp från rörledningsbrott (%) Frakt 13 526,4 27,4 Tankfartyg 15 995,8 23,2 Passagerarfartyg 2 757,5 134,3 Övriga 2 899,3 127,8 Okända 4 131,3 89,7 Kombinerade (95 % av trafiken) 39 310,3 9,4 Sammanlagt (100 % av trafiken) 41 379,3 9,0 Som tabell 9.11 visar skulle det utsläppta metanet vid ett rörbrott, i hänseende till den globala uppvärmingspotentialen, motsvara ungefär 9 procent av de årliga koldioxidutsläppen från hela fartygstrafiken som trafikerar på Östersjön. Trots den mycket låga frekvensen för dylika händelser (motsvarar ungefär ett fel per 24 400 år), motsvarar mängden som i medeltal läcker ut vid ett fullskaligt rörbrott 152 ton per år eller 0,0004 procent av de årliga koldioxidutsläppen från fartyg på Östersjön. Effekter på vattenkvaliteten Naturgas har försumbar löslighet i vatten och har därför en mycket liten inverkan på vattenkvaliteten om ett undervattensläckage inträffar. Gasen stiger till vattenytan, och därifrån sprids den till atmosfären. I vilken grad gasen försvinner beror på de meteorologiska förhållandena och gasens vikt i förhållande till den omgivande luften osv. Kortvarig termisk inverkan (temperaturfall nedanför fryspunkten orsakade av gasens expansion eller Joule-Thomsoneffekten) kan uppträda i det omgivande vattnet. En annan tänkbar effekt på vattenkvaliteten av ett rörbrott och gasutsläpp är att bottenvatten dras upp mot ytan. Detta kan leda till att bottenvattnet blandas med ytvattnet, vilket påverkar salthalten, temperaturen och syrehalten. Effekter på fiskar, havsdäggdjur och fåglar I det osannolika fallet av ett gasläckage har man bedömt att all fisk, alla havsdäggdjur och fåglar innanför gasplymen eller i det därefter uppkomna gasmolnet dör eller flyr från influensområdet. Effekterna kommer att vara begränsade både vad varaktighet och omfattning beträffar. Miljöriskerna bedömdes med hjälp av riskmatrisen nedan som baserar sig på rekommendation enligt DNV-RP- H101, /470/. Ett obetydligt läckage rankas som en mindre konsekvens medan hål och rörledningsbrott kategoriseras som moderata konsekvenser. I figur 9.13 har risknivåerna som fartygstrafiken orsakar ritats in (obetydligt läckage: A, hål: B och rörbrott: C) och man kan se att alla feltyper ligger inom det acceptabla området och att det inte krävs några övriga reduceringsåtgärder /464/.

660 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 9 Figur 9.13. Miljöriskklassificering för växelverkan mellan gasutsläpp och fartygstrafik. 9.4.2.5 Sammandrag av riskresultaten för rörledningens driftskede Man har företagit olika riskbedömningar och undersökningar för driftskedet av Nord Streamprojektet. Riskerna för samtliga identifierade faror med anledning av oförutsedda händelser har visat sig vara allmänt accepterade och följer de relevanta riskacceptanskriterierna för projektet. Följaktligen krävs inga ytterligare riskreduceringsåtgärder.