Kapitel 5. Riskbedömning SWE

Transkript

1 Kapitel 5 Riskbedömning

2

3 Innehåll Sida 5 Riskbedömning Introduktion & definitioner Faror och risker Riskbedömning & riskkontroll Riskhantering Kriterier för risktolerans Hierarki för riskkontroll Projektfaser som framkallar faror & risker Metodik för riskbedömning Kvalitativ bedömning Anläggning av rörledningar Kvantitativ bedömning Anläggning och drift av rörledningar Resultat av riskbedömningen Risker för människor Utläggning av rörledning Risker för människor Rörledning i drift Miljörisker utläggning av rörledning Miljörisker drift av rörledningen Global uppvärmningspotential Diskussion av riskresultaten Risker för människor Risk för miljön Åtgärder för att minska riskerna Konstruktion Anläggning Drift Sammanfattning & slutsatser Referenser 294

4

5 231 5 Riskbedömning 5.1 Introduktion & definitioner Anläggning och drift av gasledningarna från Nord Stream ger upphov till många faror som utgör risker för allmänheten/tredje part (1), arbetare och miljö. I detta kapitel ligger fokus på att beskriva de riskbedömningar som har genomförts för att värdera riskerna för tredje part och för miljön. Riskerna för byggarbetarna har också bedömts. Dessa risker, liksom nödvändiga riskreducerande åtgärder, kommer att hanteras av Nord Streams miljöledningssystem och dess anläggnings-/entreprenörsorganisationer. Riskerna för arbetarna ingår därför inte i de bedömningar som beskrivs här Faror och risker Även om faror och risker i vardagsspråket ofta används med samma betydelse, kan det vara bra att göra en principiell skillnad mellan en fara och en risk enligt följande: Fara - den möjliga risken för skada som uppstår genom en inneboende egenskap eller en benägenhet hos något att orsaka skada Risk - chansen att någon eller något som bedöms kan påverkas negativt på ett visst sätt av faran. En alternativ och enkel definition av risk är möjlig fara. Oavsett den exakta definitionen består risk av två nyckelkomponenter: Sannolikhet eller frekvens (som står för omfattningen av utsikten eller möjligheten) Konsekvens eller allvar (som står för omfattningen av den negativa påverkan eller faran) Risk är produkten av dessa komponenter (som kan summeras för alla möjliga olycksscenarier som hör till ett system, en operation eller en process) Riskbedömning & riskkontroll I regelverk krävs vanligen att man ska fastställa farorna, bedöma riskerna som de ger upphov till och vidta lämpliga kontrollåtgärder mot riskerna. (1) Allmänheten och tredje part används i det här kapitlet i samma betydelse och syftar på människor som inte har någon anknytning till projektet, till exempel besättning och passagerare på handelsfartyg i Östersjön.

6 232 En riskbedömning är en noggrann undersökning av projektaktiviteterna om vad som skulle kunna orsaka skada för människa och miljö, bedömning av sannolikheten för att skadan uppstår och allvarlighetsgraden för effekterna. På så sätt kan en uppskattning av riskerna göras. För projektet har riskbedömningarna genomförts enligt relevanta regler, standarder och rekommenderade tillvägagångssätt från Det Norske Veritas (DNV). En riskbedömning kan vara kvalitativ eller kvantitativ: Kvalitativ (t.ex. en bedömning av sannolikheten och konsekvenserna utifrån en skala från mycket liten till mycket stor ) Kvantitativ (t.ex. en bedömning av sannolikheten vad gäller den årliga förekomsten och en uppskattning av konsekvenserna i fråga om det specifika antalet drabbade) Riskbedömning är en teknik där man förutspår vissa händelser och förlopp med hjälp av historikdata, modellering, antaganden och expertbedömningar. Därmed finns det alltid en viss grad av osäkerhet i riskberäkningarna. Om det finns betydande luckor i kunskaperna tenderar riskbedömningen och riskhanteringen att bli ganska försiktig, vilket resulterar i högre skyddsnivåer allt eftersom betydelsen och nivån på osäkerheten för risken ökar Riskhantering Riskhantering är den övergripande processen när det gäller att bedöma riskerna, tolka resultaten och vidta lämpliga åtgärder. I riskhantering används ofta resultaten från riskbedömningen för att beakta om tillräcka försiktighetsåtgärder har vidtagits eller om mer ska göras för att förebygga skada. Ofta används en lönsamhetsanalys för att undersöka kostnadseffektiviteten för olika alternativ till riskreducerande åtgärder. I huvudsak används riskbedömning som en hjälp att fastställa vilka åtgärder som krävs för att riskerna ska kunna kontrolleras/hanteras på lämpligt sätt eller helt elimineras. Nord Streams strategi för riskhantering beskrivs i relevanta projektdokument (1),(2) Kriterier för risktolerans En viktig aspekt av riskbedömningen är att utveckla en metod för att kunna överföra riskanalysresultatet till rekommendationer vad gäller toleransen för risken för systemet, och i (1) Nord Stream AG. August Introduction to Health, Safety and Environmental (HSE) Management in Nord Stream AG. Nord Stream Report No. G-GE-HSE-PRO L1. (2) Nord Stream AG and Snamprogetti. January HSE Activities Management Plan. Nord Stream Report No. G- EN-HSE-REP

7 233 vilken utsträckning ytterligare åtgärder kan motiveras för att minska risken. Riskkriterier är viktiga utgångspunkter för en sådan metod. Ramverk för risktolerans Det brittiska hälso- och säkerhetsrådet (UK Health and Safety Executive HSE) har utvecklat ett ramverk för risktolerans (TOR) som har antagits av många länder/myndigheter som rutinmässigt använder riskbaserade strategier (1). De främsta testerna som används för att fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas liknar dem som människor använder i sin vardag. I det dagliga livet finns det vissa risker som människor väljer att inte bry sig om och andra som de inte är beredda att utsätta sig för. Men det finns också många risker som människor är beredda att acceptera genom att kompromissa mellan fördelarna man kan uppnå och de försiktighetsåtgärder vi alla måste vidta för att mildra de oönskade effekterna. Denna struktur visas i Figur 5.1 (2). (1) Till exempel Sydafrika, Nederländerna, Hong Kong, Australien. (2) UK Health and Safety Executive Reducing Risks, Protecting People: HSE s decision-making process. ISBN

8 234 Figur 5.1 Struktur för risktolerans I den här strukturen utgör det mörka området längst upp en oacceptabel zon, där risknivån anses oacceptabel oavsett vilka fördelar som är förknippade med aktiviteten. Det ljusa området längst ned utgör en helt acceptabel nivå, där riskerna i allmänhet betraktas som obetydliga och tillräckligt kontrollerade. Området mellan det oacceptabla och det helt acceptabla är den tolerabla nivån. I detta sammanhang syftar tolerabel på en villighet från samhället som helhet att leva med en risk för att säkerställa vissa fördelar. Detta sker i förvissningen om att det är en risk som är värd att ta och som är ordentligt kontrollerad. Det innebär inte att alla är villiga att acceptera denna risk. Allmänt accepterande blir dock allt vanligare ju närmare den helt acceptabla nivån man kommer. I detta område accepteras alltså risker för att säkerställa fördelar, i tron på att: Typen och nivån på riskerna är korrekt bedömda och resultaten används rätt för att fastställa kontrollåtgärder De återstående riskerna är inte oskäligt höga och hålls så låga det rimligen är möjligt (ALARP-principen) Riskerna granskas regelbundet för att kontrollera att de fortfarande uppfyller ALARPkriteriet I princip kan TOR-strukturen tillämpas på alla risker. När man beslutar om rimligt genomförbara åtgärder för en särskild risk, oavsett om det valda alternativet för att kontrollera risken är tillräckligt bra eller inte, beror det delvis på hur gränserna har satts mellan områdena oacceptabelt, tolerabelt eller helt acceptabelt. Det bör noteras att strukturen för risktolerans som beskrivs ovan är en principmodell och dess tillämpning är inte föreskriven genom lagstiftning. Dessutom finns det inga lagstiftade kvantifierade gränser mellan olika områden, även om vissa regelverk ger riktlinjer om tolerabla risknivåer. Dessa har antagits av olika branscher som ett underlag för att fastställa rimliga och praktiskt genomförbara kontrollåtgärder. Det bör noteras att den övre (maximalt tolerabla) riskgränsen (för individrisk och samhällsrisk) inte har angetts genom någon vetenskaplig beräkning utan genom observationer av vad som för närvarande tolereras i samhället. Detta är därför mer en sociopolitisk än en vetenskaplig fråga.

9 235 Projektspecifika kriterier för ledningsbrottsfrekvens för kritiska rörledningssektioner Risken för skador och brott på rörledningarna på grund av kontakt med fartyg (t.ex. draggande ankare, sjunkande fartyg) har utvärderats i detalj för projektet (som beskrivs i följande avsnitt). För driften av rörledningarna anses de kritiska rörledningssektionerna vara de där antalet fartyg som korsar rörledningen överskrider 250 fartyg/km/år. Detta motsvarar mindre än ett fartyg/km/dag och används för att skilja ut de rörledningssektioner som har intensiv fartygstrafik. För varje sådan identifierad sektion, där minst denna aktivitetsnivå finns, uppskattas kontaktfrekvensen och skadefrekvensen för rörledningarna. I diskussion med DNV och i enlighet med relevanta DNV-standarder har Nord Stream fastställt ett värde på 10-4 brott per kritisk rörledningssektion per år (1). Där det kan påvisas att ledningsbrottsfrekvensen (skadefrekvensen) ligger under detta värde, anses de tillhörande riskerna vara helt acceptabla och då krävs ingen ytterligare analys. Trots det har Nord Stream också genomfört konsekvensanalyser och riskberäkningar för att tillhörande risker ska kunna jämföras med de överenskomna kriterierna för risktolerans (se diskussionen i följande avsnitt och beskrivningen av kvantitativa riskbedömningsmetoder i avsnitt 5.3.2). Individrisk Individrisk är risken för enskilda personer (t.ex. allmänheten, besättning på andra fartyg). Detta syftar vanligtvis på risken för dödsfall och uttrycks vanligen som individrisk per år (IRPA) eller antal dödsfall (FAR) per 100 miljoner exponeringstimmar. Toleranskriterierna som har satts upp för individrisk (för dödlighet) i offshoreindustrin och som har antagits för projektet är följande (2) : (1) De rörledningsskador som har beaktats är förlust av betongbeläggning/stålexponering, bucklor på ledningen/jack och överböjning. Dessa kan i sin tur utlösa fel som förlorad bottenstabilitet, förhindrat underhåll, minskad sprängkapacitet, lokal buckling/kollaps, brott/plastkollaps, utmattning och hål. (2) Standardiserad vetenskaplig benämning Den standardiserade vetenskapliga benämningen är ett enkelt sätt att arbeta med mycket stora eller mycket små tal och det används av vetenskapsmän, ingenjörer och matematiker. Utan den standardiserade vetenskapliga beteckningen är det mycket besvärligt att hantera mycket stora eller mycket små tal. Exempelvis skrivs som 1,0 x 1012 eller 1,0 E12, och 0, som 1,5 x 10-8 eller 1,5 E- 8. Det här formatet kan användas i Microsoft Excel och det är det som används för att presentera resultaten i det här kapitlet. Exempel på talformaten finns här nedanför Normal decimalbeteckning Standardiserad vetenskaplig E-beteckning beteckning ,0 x ,0 E3

10 236 Högsta tolerabla risk för arbetare Högsta tolerabla risk för allmänheten Helt acceptabel risk 1 x 10-3 per person per år 1 x 10-4 per person per år 1 x 10-6 per person per år Den lägre siffran för personer ur allmänheten återspeglar det faktum att personer ur allmänheten inte har några direkta fördelar av att exponeras, de har ingen kontroll över risken och i allmänhet behöver de inte nödvändigtvis acceptera den. Allmänheten omfattar också särskilt känsliga grupper (t.ex. mycket unga eller mycket gamla). För att dessa kriterier för risktolerans ska kunna jämföras med mer kända dödsorsaker, anges dödlighetsrisken i vissa europeiska länder (i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och trafikolyckor) i Tabell , ,5 x ,5 E ,56 x ,56 E12 0,001 1,0 x E-3 0,0001 1,0 x E-4 0, ,0 x E-6

11 237 Tabell 5.1 Årlig sannolikhet för dödlighet i olika länder Land Sannolikhet att dö i cancer Sannolikhet att dö i hjärt-kärlsjukdomar Sannolikhet att dö i en trafikolycka (2004)* (2002) (2002) Danmark 1,7 E-3 1,8 E-3 6,8 E-5 Estland 1,5 E-3 4,4 E-3 1,3 E-4 Finland 1,2 E-3 2,0 E-3 7,2 E-5 Tyskland 1,4 E-3 2,1 E-3 7,1 E-5 Lettland 1,6 E-3 4,8 E-3 2,2 E-4 Litauen 1,6 E-3 3,9 E-3 2,2 E-4 Ryssland 1,5 E-3 6,9 E-3 2,4 E-4 Sverige 1,2 E-3 1,8 E-3 5,3 E-5 Medelvärde 1,4 E-3 3,5 E-3 1,3 E-4 Källa: Data från World Health Organisation Statistical Information System (WHOSIS), utom * som kommer från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa Samhällsrisk Samhällsrisk (kallas ibland kollektiv risk eller grupprisk) är ett mått på den totala risken som är förknippad med ett system eller en verksamhet. Den anger den troliga effekten av alla olycksfall, inte bara för en viss typ av individer som i fallet med individrisk, utan för alla individer som kan utsattas för risken, oavsett om de är arbetare eller tredje part. Detta syftar åter på risken för dödsfall och brukar uttryckas som ett genomsnitt av det förväntade antalet dödsfall per år. Det kallas också antal döda per år eller potential loss of life (PLL). För att beräkna samhällsrisken måste uppskattningar göras dels för varje identifierad olyckshändelse och dess troliga utgång, dels av frekvensen för hur många gånger händelsen inträffar per år, f, och dels antalet dödsfall, N. Resultatet blir en uppsättning fn-par och man brukar beakta den ackumulerade frekvensen, F, för alla olyckor som leder till N eller fler dödsfall. Dessa data brukar ritas som en kontinuerlig kurva med logaritmiska värden för både F och N på axlarna. Detta ger en lätt jämförelse med kriterierna för oacceptabla och acceptabla risker, vilka också kan visas som FN-kurvor. Ett typiskt FN-diagram visas i Figur 5.2, tillsammans med kriterielinjerna som har antagits för detta projekt.

12 238 Figur 5.2 Exempel på FN-kurva Diagrammet över F-N visar förhållandet mellan frekvens och allvarlighetsgrad för olyckor när det gäller tolerans. Om exempelvis den ackumulerade frekvensen för olyckor som resulterar i 10 dödsfall eller fler är större än 0,001 (eller 1 E-3) per år (motsvarande olyckor som ger 10 dödsfall eller fler som händer oftare än en gång på år) skulle det anses oacceptabelt. Om den ackumulerade frekvensen för sådana olyckor är mindre än 0,00001 (eller 1 E-5) per år (dvs. inträffar mer sällan än en gång per år), skulle den anses som helt acceptabel Hierarki för riskkontroll Alla rimliga genomförbara åtgärder måste vidtas för att eliminera eller minska risker som identifieras under en riskbedömning. Riskreducerande åtgärder ska prioriteras enligt en kontrollhieraki. Denna baseras på principen att i grunden är det bättre att eliminera eller förebygga en fara än att leva med risken och kontrollera eller mildra den. En typisk kontrollhierarki kan se ut så här: Eliminering vidta åtgärder för att helt och helt hållet eliminera faror genom att t.ex. ta bort riskfyllda hinder som krigsmateriel Utbyte vidta åtgärder för att minska faror genom att t.ex. använda andra och mindre riskfyllda material

13 239 Teknisk kontroll vidta åtgärder för att förebygga eller minska faror genom att använda tekniska kontroller som är inbyggda i processen, t.ex. utrustning med hög tillförlitlighet som är konstruerad för att minska sannolikheten för faror på grund av mekaniska faktorer eller processfel. Tekniska kontroller kan vara passiva (t.ex. tjocka väggar), vilket innebär att de inte kräver någon insats för att fungera, eller aktiva (t.ex. korrosionsövervakning, säkerhetsvarningssystem, osv.), de kräver alltså en reaktion. I kontrollhierarkin befinner sig passiva kontroller högre än aktiva Segregation/separation vidta åtgärder för att avskilja en fara från antingen andra faror eller från människor, anläggningar eller miljön. Det kan t.ex. ske genom att öka avståndet mellan en fara och rörledningen genom att ändra sträckningen, och frånskilja ledningen från saker som kan orsaka eller påverkas av en incident, t.ex. genom att hålla undan andra fartyg eller hålla stort avstånd till andra anläggningar eller byggnader Reducerad exponering minska tiden under vilken exponering för faran kan föreligga, t.ex. genom att minimera anläggningstiden under ogynnsamma förhållanden till havs, minska tiden i miljömässigt känsliga områden osv. Arbetsmetoder använda säkra arbetssystem (dvs. metoder, instruktioner, kontroller, övervakning osv.) för att kontrollera faror genom att säkerställa att berörd personal utför arbetet på ett säkert sätt Personlig skyddsutrustning (PPE) arbetaren skyddas från faran med hjälp av PPE, t.ex. handskar, hjälm, skyddsskor, brandskyddade arbetskläder, skyddsglasögon osv. I avsnitten 5.6.1, och presenteras projektspecifika riskreducerande åtgärder som ska tillämpas vid konstruktion, under anläggning och under drift av rörledningar. 5.2 Projektfaser som framkallar faror & risker I projektbeskrivningen i kapitel 4 ser man att det finns två viktiga faser inom projektets omfattning där riskerna (för människor och miljö) måste bedömas. Dessa är: Anläggningen av gasledningarna Driften av gasledningarna Det finns vissa risker som har kunnat minskas med hjälp av ändringar allteftersom konstruktionen har utvecklats. I ett skede så ingick det offshoreplattformar längs rörledningarnas sträckning, vilket kunde ge upphov till risker vid kollision mellan fartyg och plattformar (och möjliga gasutsläpp). Denna risk har dock helt undanröjts eftersom offshoreplattformarna har utgått ur projektomfattningen. I det här kapitlet behandlas riskerna som finns kopplade till den

14 240 gällande utformningen av systemet. Här diskuteras dock inte risker som inte längre finns tack vare ändringar av utformningen. 5.3 Metodik för riskbedömning Den metodik som används vid riskbedömningen överensstämmer med riktlinjerna för riskhantering från DNV (1) och med den strategi och de kriterier som internationella sjöfartsorganisationen (IMO) föreslår i sina formella riktlinjer för säkerhetsbedömning med riskutvärdering. Inför sammanställningen av detta kapitel har en mängd olika detaljerade riskbedömningsrapporter granskats, från bland andra Ramböll, Global Maritime och Snamprogetti Kvalitativ bedömning Anläggning av rörledningar Anläggningsaktiviteter/bedömda faror Bedömningen täcker hela anläggningsfasen för linje 1 (väst) och linje 2 (öst) inklusive färdigställande av landföringsanläggningar. Den omfattar för- och efterläggningsarbeten (arbete och stendistribution inklusive fartygslastning), de främsta rörläggningsoperationerna (inklusive lastning av rör och transport) samt avtestning och kontroll före idrifttagande. Dessa anläggnings- /installationsarbeten kan brytas ned i ett antal underaktiviteter där faror kan identifieras och risker bedömas. Nyckelbedömningen i anläggningsfasen har utförts av Global Maritime (2). Riskmatris I den kvalitativa bedömningen har riskmatrisen som presenteras i Figur 5.3 använts. Den baseras på DNV:s riktlinje (3). Matrisen omfattar också bedömningar av sannolikheten för en händelse (i fyra kategorier från ytterst liten till frekvent) liksom av dess konsekvenser (i fyra kategorier från sjukdom/lindrig skada till dödsfall). Bedömningarna gjordes av personal med avsevärd relevant erfarenhet (inklusive kapten, skeppsbyggnadsingenjör, rörledningsingenjör och undervattensingenjör). (1) Det Norske Veritas (DNV). January Risk Management in Marine and Subsea Operations. Recommended Practice. DNV-RP-H101. (2) Global Maritime. September Nord Stream Pipeline Project Risk Assessment Construction Phase. Report No. GM Nord Stream Report No. G-GE-RSK-REP-126-GM (3) Det Norske Veritas (DNV). January Risk Management in Marine and Subsea Operations. Recommended Practice. DNV-RP-H101.

15 241 Denna matris omfattar också kriterier för risktolerans (dvs. stora - oacceptabla risker, små - helt acceptabla risker, och området däremellan - ALARP eller toleransnivå). Beskrivning 1 Omfattande 2 Svåra 3 Måttliga 4 Mindre STOR MEDEL Sannolikhet Konsekvenser (ökande sannolikhet ) Ytterst Osannolik Sannolik Frekvent Människor Miljö liten ( ( ( (< 10-5/år) /år) /år) /år) Global eller nationell effekt. Dödsfall Återställandetid A1 B1 C1 D1 > 10 år Återställandetid > 1 år. Svåra Återställandekostnader skador A2 B2 C2 D2 > USD 1 mil. Återställandetid > 1 månad. Mindre Återställandekostnader skador A3 B3 C3 D3 > USD Återställandetid Sjukdom < 1 månad. eller Återställandekostnader lindrig skada < USD A4 B4 C4 D4 Risken betraktas som oacceptabel. Skyddande åtgärder (för att minska den förväntade förekomstfrekvensen och/eller konsekvenserna) måste vidtas för att uppnå en acceptabel risknivå. Projektet ska inte anses som genomförbart utan att skyddande åtgärder införs. Risken ska om möjligt minskas, såvida inte genomförandekostnaderna är oproportionerliga i förhållande till effekten av det uppnådda skyddet. LITEN Risken betraktas som tolerabel och inga vidare åtgärder krävs Figur 5.3 Riskmatris & tillhörande toleranskriterier Riskerna som är kopplade till aktiviteterna/farorna som anges ovan har från början bedömts med matrisen (även om vissa i förväg har sållats bort, dvs. att de har ansetts obetydliga utifrån

16 242 framförda argument). Risker som har identifierats som medel eller stora har analyserats ytterligare med en detaljerad kvantitativ bedömning (inklusive identifiering av möjliga åtgärder för att minska identifierade risker) Kvantitativ bedömning Anläggning och drift av rörledningar I allmänhet har de kvantitativa riskbedömningarna omfattat följande steg: Identifiering av risker för att fastställa incidentscenarier, faror och riskfyllda händelser, orsaker och mekanismer Uppskattning av frekvens för att fastställa förekomstfrekvensen för identifierade riskfyllda händelser och olika utfall (t.ex. med hjälp av en händelseträdsanalys) Konsekvensanalys för att fastställa omfattningen av konsekvenserna för identifierade riskfyllda händelser Risksammanfattning för att fastställa risknivåer Riskbedömning för att fastställa om risken är tolerabel/oacceptabel och för att identifiera möjliga riskreducerande åtgärder och prioritera sådana med hjälp av metoder som riskrankning och lönsamhetsanalys De olika delarna visas i flödesdiagrammet i Figur 5.4.

17 243 Figur 5.4 Metodik för kvantitativ riskbedömning För detta projekt och för rörledningarnas driftsfas har olika tekniska undersökningar genomförts för de ekonomiska zoner (EEZ) som rörledningarna berör, nämligen Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. En särskild dokumentation har förberetts där riskerna i varje land bedöms, och där hänsyn tas till de specifika egenskaperna/förhållandena för respektive lands rörledningssektion. Dessa dokument omfattar: Bedömning av kontaktfrekvens Bedömning av skador på rörledningarna Riskbedömningsrapport

18 244 Identifiering av risker När det gäller uppförandet av rörledningar har den kvantitativa bedömningen utförts för de faror som har identifierats och fastställts på risknivån medel eller stor i den kvalitativa bedömningen (se metodiken i avsnitt 5.3.1). För driften av rörledningarna har följande möjliga orsaker till brott på rörledningen beaktats: Korrosion (invändig och utvändig) Materialdefekter och mekaniska defekter Naturrelaterade faror, t.ex. strömmar och vågor, storm Övrigt/okänt, t.ex. sabotage, oavsiktligt förflyttade minor Externa störningar, t.ex. fiske, trafik med marin- och handelsfartyg, osv. Dessa har hämtats från en riskidentifieringsövning och en teoretisk granskning av olyckor med gasledningar. Det är viktigt att fastställa möjliga orsaker till olyckor eftersom det kan påverka hur en eventuell händelse utvecklas. En rörledningsskada som orsakas av till exempel ett sjunkande fartyg, brukar i allmänhet orsaka större skada (som gasutsläpp) än ett tappat ankare på grund av fartygets avsevärt större vikt. Var och en av dessa möjliga olycksorsaker diskuteras mer längre fram. Korrosion Inre och yttre korrosionsproblem betraktas som negligerbara källor till de övergripande felfaktorerna av följande skäl: Gasen är torr (och därmed är risken för inre korrosion mindre) Rörledningarna har en invändig beläggning (främst för att minska hydraulisk friktion/förbättra flödet, men det skyddar också mot inre korrosion) Det finns ett utvändigt korrosionsskydd som består av ett primärt system (högkvalitativa antikorrosions- och betongbeläggningar) och ett sekundärt system (katodiskt skydd genom offeranoder) Rörväggarna är tjocka (vilket minskar sannolikheten för att korrosionen hinner orsaka fel innan den upptäcks)

19 245 Intelligenta servicedon ska användas för planerad inspektion med jämna intervall (möjliggör identifiering av eventuell korrosion innan den blir kritisk) Materialdefekter och mekaniska defekter Denna kategori omfattar både materialdefekter i stålröret (plåttillverkningsdefekter eller defekter i de längsgående svetsfogarna) och konstruktionsfel (vanligen kritiska defekter i rundsvetsarna). Tidigare erfarenheter visar att sådana händelser är extremt sällsynta som orsaker till rörledningsbrott (1), särskilt på moderna ledningar där avancerad rörteknik och kvalitetskontroll tillämpas, liksom god svetsteknik och kontrollrutiner. Frekvensen för gasutsläpp på grund av mekaniska defekter anses därför som försumbara, eftersom följande åtgärder har vidtagits: Allt material och alla tillverkningsmetoder och rutiner uppfyller erkända standarder, rutiner och/eller inköpsspecifikationer Oförstörande provning (NDE) vid tillverkningsanläggningen (rörfabrikerna) kommer att utföras enligt DNV-standarder Provtryckning av varje enskild rörsektion genomförs vid rörfabriken Innan röret läggs ut på havsbottnen görs automatisk ultraljudsprovning (AUT) och godkännande av varje svetsfog ombord på utläggningsfartyget Rörets belastning övervakas kontinuerligt under utläggningen för att säkerställa rörledningens hållfasthet/täthet Rörets placering på havsbotten övervakas kontinuerligt med en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV) för att okulärt bekräfta rörledningens stabilitet på havsbottnen Bottenarbeten (stendistribution och efterschaktning) för att säkerställa rörledningarnas slutliga stabilitet på havsbotten Efter utläggning till havs utförs en provtryckning av rörledningssystemet Inspektion på olika nivåer ska utföras av leverantörens och entreprenörernas inspektörer, Nord Streams inspektörer och DNV:s inspektörer (för Tyskland också SGS-TÜV). (1) Energy Institute PARLOC 2001: The update of Loss of Containment Data for Offshore Pipelines. Report prepared by Mott MacDonald Ltd for The Health and Safety Executive, The UK Offshore Operators Association and The Institute of Petroleum. ISBN

20 246 Naturfaror - jordbävning Geologiska data har samlats in och utvärderats och en omfattande bedömning av seismiska risker har genomförts (1). I Figur 5.5 visas historiska data och fördelningen av seismisk aktivitet från 1300-talet fram till Södra Finland, Östersjön och omgivande regioner (dvs. Nordtyskland, Polen, Litauen, Lettland och Estland) har i stort sett ingen seismisk aktivitet. Utifrån dessa resultat har man dragit slutsatsen att seismisk aktivitet inte är någon dominerande konstruktionsfaktor för rörledningen (teknisk bedömning). Med tanke på rörledningens kraftiga konstruktion anses det dock att det skulle krävas en kraftig jordbävning för att orsaka ett betydande brott. Om en sådan händelse ändå skulle inträffa är det osannolikt att gasutsläpp från rörledningen skulle orsaka större påverkan på människor. Sådan påverkan skulle i så fall orsakas av den tsunami som då troligen skulle uppstå. Figur 5.5 Seismisk aktivitet i undersökningsområdet (1) Snamprogetti. March Seismic Design Basis. Nord Stream Report No. G-EN-PIE-REP

21 247 Naturfaror - jordskred Redan från projektets början har man för hela rörledningens sträckning gjort en kvalitativ utvärdering av om jordskred skulle kunna genereras, vilka skulle påverka rörledningens hållfasthet. Slutsatsen blev dock att rörledningarna inte hotas av jordskred. Förekomsten av jordskred avgörs av att flera olika förhållanden föreligger samtidigt: 1) Tjocka lager av mycket mjukt sediment på branta sluttningar 2) Lutningsvinklar som kan utlösa utvecklingen av instabilitet i marken 3) Utlösande mekanismer som orsakar jordskred (t.ex. seismisk påverkan, vågor, snabb ansamling av mjuka sediment) INga sådana förhållanden har påträffats längs rörledningens sträckning. Dessutom ligger den föreslagna sträckningen långt från någon betydande sidolutning. Naturfaror - extrem storm Följande metoceana konstruktionsförhållanden har använts för den detaljerade konstruktionen av Nord Streams rörledningar för återkommande händelser varje på 1, 10 och 100 år. Extrema vind-, våg- och strömförhållanden under vissa årstider eller under hela året Riktad signifikant våghöjd Våg- och strömklimat för utmattningsanalys Extrema lufttemperaturer och klimatet vid landföringsplatserna Uthållighet vid storm och under lugna förhållanden vid operationer på plats Växlande vattenstånd i havet Hydrologiska havsvattenparametrar (temperatur, salthalt och densitet) Förekomsten och utbredningen av vinteris Figur 5.6 visas ett typiskt exempel på extrema vindhastigheter och vindriktningsuppgifter för 1, 10 och 100 års storm vid en plats längs rörledningen.

22 248 Figur 5.6 Vägledande extrema vindhastigheter för på 1, 10 och 100 årsstormar De förhållanden som ger mest belastning för de olika punkterna längs sträckningen har valts ut som konstruktionsvillkor. Rörledningen har konstruerats att stå emot maximala krafter under påverkan av 100 års stormar (krav i DNV-Code). Det har aldrig skett några utsläpp från stålrörledningar på grund av naturliga risker (1) därmed betraktas även denna felfaktor som försumbar. och Det bör också noteras att vid extrema väderförhållanden under anläggningen, kommer transportfartyg, stenläggningsfartyg och stödfartyg att söka skydd i närmaste säkerhetsområde, t.ex. en hamn. Rörläggningspråmarna är mycket större och kan i allmänhet rida ut en storm utan att behöva söka skydd, även om det kan bli nödvändigt att lägga ner rören innan det hårda vädret sätter in. Under extrema förhållanden kan rörläggningsfartygen också flytta till en skyddad plats så länge stormen varar. Det finns inga rapporter om att något rörläggningsfartyg skulle ha sjunkit eller kapsejsat. (1) PARLOC The update of Loss of Containment Data for Offshore pipelines

23 249 Naturliga risker historisk erfarenhet Databasen PARLOC 2001 innehåller data om incidenter och tillhörande förluster av innehåll vid rörledningar till havs i Nordsjön. Där rapporteras 13 incidenter på grund av naturrelaterade risker (10 orsakades av strömmar och vågor, 1 av stormskador, 1 av erosion och 1 av sättningar. Ingen av dessa orsakade dock några utsläpp från stålrören och endast 3 linjer förblev skadade (och då endast beläggningen). Nord Streams rörledningar är konstruerade för att stå emot naturliga risker orsakade av strömmar och vågor enligt DNV RP F109. Totalt sett är risken för rörledningsbrott på grund av påverkan från naturliga risker att betrakta som försumbar. Övrigt/okända orsaker Andra/okända orsaker omfattar samtliga incidenter som inte har några särskilda identifierade orsaker, även om inga sådana läckage har registrerats för stålrörledningar med stor diameter. För detta projekt kommer systemfel inom konstruktionen att minimeras till en försumbar nivå genom att man tillämpar rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, har genomgångar av konstruktionsutformningen samt dedikerade HMS-genomgångar/studier. Endast sabotage och/eller oavsiktligt förflyttade minor identifieras som möjliga övrigt/okända orsaker men dessa betraktas som mycket osannolika. Sabotagehotet kommer att minska genom ett kraftfullt säkerhetssystem. Externa störningar Det är endast externa störningar från fartygsrelaterade händelser som betraktas som en betydande faktor för potentiella rörledningsbrott i detta projekt. Det har därför genomförts noggranna undersökningar och detaljerade analyser, bland annat har följande beaktats: Tappade föremål Tappade ankare Draggande ankare Sjunkande fartyg Grundstötta fartyg (där det är relevant)

24 250 Uppskattning av frekvens Frekvensbedömningen omfattar en uppskattning av frekvensen för den initierande händelsen (t.ex. sjunkande skepp) och scenariomodellering för att fastställa frekvensen för riskfyllda utfall (t.ex. vad antänd utsläppt gas får för effekt för en fartygsbesättning). Vid riskbedömningen har händelseträdsanalys använts för att visa hur en specifik oönskad händelse kan leda till ett antal olika utfall, beroende på olika omständigheter (t.ex. bra väder), om människor agerar korrekt eller inkorrekt (t.ex. evakuering) och prestandan hos aktuella säkerhetssystem (t.ex. brandsläckare). De olika skyddsanordningarna, säkerhetssystemen eller metoderna betraktas som säkerhetsbarriärer som är avsedda att hindra utvecklingen av riskfyllda händelser (dvs. begränsa konsekvenserna). Om det finns ett antal säkerhetsbarriärer kan ett händelseträd ritas upp där varje lyckad säkerhetsbarriär utgör en förgrening. Genom att sannolikhet tilldelas till varje gren i trädet, kan den slutliga frekvensen för varje utgång fastställas. Frekvensen för varje utfall är produkten av frekvensen för den initierande händelsen och sannolikheten att händelseförloppet utvecklas till det aktuella utfallet. Exempel på händelseträd för att bedöma återhämtningen efter en vakthållningsincident visas i Figur 5.7. Figur 5.7 Exempel på ett händelseträd

25 251 Bedömning av kontaktfrekvens Kontaktfrekvensen är alltså den frekvens med vilken något kommer i kontakt med rörledningen (t.ex. ett draggande ankare eller ett sjunkande fartyg), oavsett vilken skada som därmed kan orsakas på ledningen (detta bedöms separat i bedömningen av skador på rörledningen). I denna bedömning av kontaktfrekvensen tas hänsyn till följande: Rörledningens storlek och placering Farledernas placering och bredd Fartygstrafikens intensitet, korsningsvinklar och fördelningen av fartygsklasser och -typer utifrån AIS-data (automatiska identifieringssystem) Fartygsegenskaper (t.ex. längd, kurs, vikt, hastighet, ankartyngd) Storlek och vikt på bulkfartygscontainrar Data för fartygsolyckor och incidenter (t.ex. frekvens för kollisioner, maskin- och styrningshaverier som kan leda till nödankring) Olika villkorsberoende sannolikheter (t.ex. att det finns ett sjunkande skepp i närheten av rörledningen) De främsta farlederna framgår av Figur 5.8.

26 252 Figur 5.8 De främsta farlederna visas

27 253 Bedömning av skador på rörledningen En översikt av analysstegen visas i Figur 5.9. Syftet med bedömningen av skador på rörledningen är följande: Att kvantifiera rörledningsskada och tillhörande felfrekvens vid de kritiska platserna som har identifierats vid bedömningen av kontaktfrekvens. Att definiera skyddsåtgärder för rörledningens kritiska platser där felfrekvensen överstiger Nord Stream-projektets acceptanskriterier (10-4 brott per kritisk rörledningssektion per år, enligt vad som beskrevs i avsnitt ) Felfrekvensen för rörledningen vid de kritiska platserna beräknas genom att man summerar de felfaktorer som är knutna till de olika störningsmekanismerna. Hänsyn tas till kontaktscenarier (tappade föremål, kastade ankare, draggande ankare, sjunkande fartyg och grundstötande fartyg) och rörledningens belägenhet (exponerad, nedgrävd eller skyddad). Denna felfrekvens anger hur ofta en skada på rörledningen kan uppskattas inträffa. Endast en del av skadeincidenterna förväntas resultera i gasutsläpp (en skada kan till exempel vara en buckla i rörledningen vilket hindrar användningen av rens- och inspektionsdon tills en reparation har utförts). Analysen omfattar beräkning av den kinetiska energin från fallande föremål (fartyg, container, ankare), det mekaniska beteendet hos bottenmaterialet vid ytbelastning och tryck som överförs till ledningen, beräkning av ledningens motstånd vad gäller att motstå yttre krafter, förhöjd belastning, lokala krafter och globala böjmoment samt en sannolikhetsbedömning av skador och fel på rörledningen. Utifrån dessa analyser förväntas inga gasutsläpp på grund av tappade föremål eller ankare. För draggande ankare förmodas 30% av skadefallen leda till gasutsläpp (totala rörbrott). Vid en skada på grund av sjunkande eller grundstött fartyg, förmodas all skada leda till gasutsläpp (majoriteten av dessa antas vara totala rörbrott).

28 254 Figur 5.6 Översikt av bedömning av skador på rörledningen

29 255 Konsekvensanalys När det gäller driften av rörledningen fokuseras analysen på konsekvenserna av ett gasutsläpp under vatten. Detta omfattar flera steg: från utsläppstakten under vattnet och därtill hörande beräkningar av tryckminskning, vidare till effekterna vid havsytan och den atmosfäriska modelleringen av gasspridning och slutligen till bedömningen av de fysiska effekterna av slutscenariot. Det finns flera utfall att beakta (t.ex. eldstråle, blixtbrand, explosion, oskadlig spridning) beroende på om antändning sker (omedelbart eller fördröjt) och på graden av inneslutning. Detta innebär i sin tur att även följande måste beaktas: Brottets storlek (småhål, större hål eller totalt brott) Typen av utsläppt materiel (d.v.s. naturgas) Processparametrar (tryck och temperatur som avgör utflödeshastigheten) Vattendjup Atmosfäriska förhållanden (atmosfärisk stabilitet och vindhastighet) Sannolikhet för antändning Den slutliga uppskattningen av de sannolika personskadorna vid ett antänt utsläpp grundas på antalet exponerade personer, baserat på det normala antalet personer på olika fartygstyper (fraktfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg osv.) och deras sårbarhet (t.ex. förväntas endast människor som befinner sig på öppet däck omkomma om de skulle överraskas av lågorna i en blixteld). Summering av riskerna Detta steg innebär att sammanföra frekvens- och konsekvensinformation för alla möjliga utfall och sammanställa åtgärder till stöd för beslutsfattande. För den kvantitativa bedömningen omfattar detta beräkning av individ- och samhällsrisker. Dessa kan jämföras med de tidigare definierade kriterierna för risktolerans. Trålning & risk för fiskefartyg Nord Stream har en pågående dialog med fiskeorganisationer och myndigheter i Östersjön för att diskutera och komma överens om vilka åtgärder som måste vidtas för att samordna fisket och anläggningsverksamheten.

30 256 För att behandla alla frågor som berör fiskeverksamhet i alla de berörda länderna har en arbetsgrupp för fisket bildats inom Nord Stream. Denna ska organisera och samordna all verksamhet som rör fiske. Arbetsgruppen ska också definiera och införa en gemensam policy för de nationella arbetsgrupperna i upphovsländerna och andra utsatta länder. Policyn ska grundas på undersökningar, provningar och riskbedömningar som har genomförts av FOGA, SINTEF, Rambøll och DNV. Erfarenheter från många rörledningar till havs i Nordsjön visar att fiske och rörledningar kan samexistera på ett säkert sätt. Situation i Östersjön är dock möjligen annorlunda vad gäller typer av trålningsutrustning, storleken på fartyg/motorer och förhållanden på havsbotten. Därför måste kontakt mellan trålningsutrustning och rörledningar under driftsfasen noggrant bedömas. Under anläggningen måste fiskeverksamheten tillfälligt upphöra inom säkerhetszonen runt rörläggningspråmen och stödfartygen. Det är också standardpraxis att en representant från yrkesfiskarna följer med på ett anläggningsfartyg så att aktiviteterna kan samordnas när så behövs och så att fiskarna kan få information både före och under driften. Under normal drift i rörledningarna kommer trålning att utföras i områdena runt ledningarna. I områden där rörledningen är nedgrävd, eller där stendistribution har gjorts för att täcka rörledningen, kan trålning ske utan risk för att trålningsutrustningen ska komma i kontakt med rörledningen. Om rörledningen inte är täckt kan dock trålbord eller tyngder stöta emot rörledningen när man trålar utmed havsbotten. I de flesta fall kommer redskapen att dras över ledningen, men det finns en risk att trålutrustningen fastnar på ledningen, särskilt om det finns fria spann eller om vinkeln mot rörledningen är för snäv. Detta kan leda till skador på trålningsutrustningen eller innebära att starka krafter utövas på trålvajern, vilket kan leda till att den brister och att utrustningen därmed går förlorad. Typen av sediment påverkar också sannolikheten att fastna eftersom det påverkar i vilken grad rörledningen sjunker ner i botten och i vilken utsträckning trålbord kan sjunka in i botten när de dras längs ledningen. Om utrustning fastnar kan det i extrema fall vid felaktig hantering leda till förlust av både fartyg och besättning, vilket inträffade i brittiska vatten Den slutgiltiga kapsejsningen skede dock när man försökte rädda utrustningen som fastnat och inte som en direkt följd av att man fastnade. Detta understryker vikten av att informera och utbilda fiskarna om vad de ska och inte ska göra om de fastnar eller hakar i med trålutrustningen. Nord Stream undersöker fortfarande dessa frågor vad gäller vissa detaljer. Det gäller till exempel följande: Fastställande av fisketeknik, fiskefartyg och vilken slags utrustning som används i Östersjön (FOGA)

31 257 En undersökning av kontakt mellan rörledning och trålutrustning (Snamprogetti) med fokus på rörledningens integritet. Med tanke på detta har följande faser av kontakt mellan rörledning och trålutrustning fastställts: - Sammanstötning, inklusive bedömning av sammanstötningsenergi (bedömning av rena stålledningars förmåga att stå emot sammanstötningar och, separat, betongens kapacitet att ta upp trålutrustningens rörelseenergi) - Överdragning, inklusive kraftberäkningar och analys av ledningens reaktion under och efter påverkan från trålutrustning. Vid analysen av rörledningens reaktion har belastning från det största förväntade trålredskapet använts - Ihakning/fasthakning, inklusive analys av rörledningens reaktion efter bortlyftning från botten En bedömning av risken för skador på trålningsutrustning (Rambøll). I denna togs hänsyn till trålningstid per fångst, trålhastighet och antalet trålar per dag för att antalet trålar som korsar rörledningen skulle kunna uppskattas, samt tillhörande risker Ett övertrålningsbarhetstest i modellskala med upp till 2 meter fria spann genomfördes av SINTEF i Hirtshals, Danmark, under perioden december Fiskeorganisationer från Tyskland, Danmark, Finland, Sverige, Polen och Nederländerna och representanter för BS-RAC, FOGA och DNV deltog. 5.4 Resultat av riskbedömningen Risker för människor Utläggning av rörledning I den kvalitativa bedömningen identifierades inga stora risker som inbegrep tredje part eller miljön. Följande medelstora riskkategorier identifierades dock och vidarebefordrades för ytterligare kvantitativ bedömning (1) : Kollision mellan passerande fartyg och anläggningsfartyg Oljespill under bunkringsoperationer (1) Ett antal andra medelrisker som endast påverkar anläggningsarbetare identifierades också och vidarebeordrades för kvantifiering, däribland brand på anläggningsfartyg, grundstötningar, sjunkna eller kapsejsade fartyg, helikopterolyckor, instabilitet i monteringsfärdiga broar, spänningsfall, fel på A&R-vinsch och wire, förlorad fartygsposition (förtöjd och dynamiskt positionerad) och dykoperationer.

32 258 Tappade föremål I den kvantitativa bedömningen uppskattas individrisker för tredjeparts-personal på passerande fartyg till följande nivåer (alla siffror är per person och år) (1) : Lastfartyg 4,0 x 10-6 Tankfartyg 8,2 x 10-7 Passagerarfartyg 1,7 x 10-8 Man kan se att riskerna för denna tredjeparts-personal är mycket lägre än projektets godkända kriterievärde för risker för allmänheten på 1 x Nedbrytning av nivåerna per land visas i Tabell 5.2. Tabell 5.2 Individuella risker för tredjeparts-personal på passerande fartyg per land och fartygstyp Land Rörledningens Individuell risk för personal på längd (km) Lastfartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Ryssland 123 6,4 E-8 1,3 E-8 2,7 E-10 Finland 370 5,6 E-7 1,1 E-7 2,3 E-9 Sverige 506 2,7 E-6 5,5 E-7 1,1 E-8 Danmark 136 2,6 E-7 5,3 E-8 1,1 E-9 Tyskland 85 4,2 E-7 8,6 E-8 1,8 E-9 Totalt ,0 E-6 8,2 E-7 1,7 E-8 Riskerna som är kopplade till krigsmateriel, militärövningar och kemiska stridsmedel identifierades också som medelrisker, även om dessa risker är svårare att kvantifiera på grund av begränsad tillgång på data. De här riskerna är dock erkända och diskuteras kvalitativt, däribland relevanta riskreducerande åtgärder, i avsnitt Gruppriskerna för tredjeparts-personal visas i FN-kurvan i Figur 5.10, tillsammans med kriterier för risktolerans. I avsnitt beskrevs tidigare hur FN-kurvor skapas och hur de ska tolkas. (1) Lägg märke till att det inte är lämpligt att lägga till dessa siffror eftersom de är risken för specifika individer, med hänsyn till deras utsatthet (t.ex. en person i heltidsbesättningen på ett lastfartyg). Ingen individ är exponerad för årsrisken på alla tre fartygstyperna.

33 259 Figur 5.10 FN-kurva för kollisionsrisken för passerande fartyg under utläggning av rörledning Man kan se att för all fartygsbesättning ligger riskerna inom regionen helt acceptabel, även om riskerna är störst för besättningen på lastfartyg. Kollisionsriskerna hanteras med åtgärder som normalt används inom olje- och gasindustrin till havs för att reducera kollisionsrisken, till exempel genom att upprätta en säkerhetszon (förutom de normala sjöfartsåtgärderna som handelsfartyg använder) Risker för människor Rörledning i drift Riskerna har undersökts för ett antal olika sträckningar för rörledningarna (se kapitel 6 Alternativ). Nord Streams prioriterade alternativ är sträckningen syd om Bornholm och korridoren vid Kalbådagrund, vilket stämmer överens med de senaste diskussionerna med berörda nationella myndigheter. I följande avsnitt presenteras därför endast riskresultatet för denna prioriterade sträckning. Som påpekats tidigare beräknas och presenteras resultaten separat för varje land som rörledningen löper genom, nämligen Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Resultaten för varje land presenteras i följande figurer och tabeller, som omfattar följande: Kontaktfrekvens för de kritiska rörledningssektionerna

34 260 Sannolikheten för fel på rörledningen för de kritiska rörledningssektionerna (lägg märke till att termen sannolikhet här används i allmän betydelse, eftersom de presenterade siffrorna är faktiska årliga frekvenser för skador på rörledning) Gasutsläppsfrekvens för de kritiska rörledningssektionerna FN-kurvan för de kritiska rörledningssektionerna tillsammans med acceptanskriterier (i avsnitt beskrevs tidigare hur FN-kurvor skapas och hur de ska tolkas) Kommentarer ges också för de dominerande faktorerna för kontaktfrekvenserna och sannolikheten för rörledningsfel, samt hur sannolikheten för rörledningsskada och FN-data jämförs med de tolerans-/acceptanskriteria som beskrivits tidigare. Ryssland Tabell 5.3 Kontaktfrekvenser Ryssland Här kan man se att tappade föremål är den dominerande felfaktorn för den totala kontaktfrekvensen (48 % för sektion 1 och 70% för sektion 2), medan grundstötta fartyg utgör 38 % i sektion 1 och draggande ankare 10 % respektive 27 % i sektionerna 1 och 2. Tabell 5.4 Sannolikheten för brott på rörledning & frekvens för gasutsläpp Ryssland

35 261 Sannolikheten för fullständigt brott på rörledning domineras av grundstötande fartyg (98 %) i sektion 1 och av draggande ankare (98 %) i sektion 2. Man kan notera att alla sektioner uppfyller acceptanskriteriet på 10-4 brott/sektion/år. Figur 5.7 FN-kurva Ryssland FN-resultaten visar att dödsfallsfrekvensen är helt acceptabel för alla sektioner.

36 262 Finland Tabell 5.5 Kontaktfrekvenser Finland Den totala kontaktfrekvensen domineras av tappade föremål (mellan 83 % och 98 %) för alla sektioner medan draggande ankare utgör 14 %, 13 % resp. 12 % i sektionerna 2, 5 och 1. Tabell 5.6 Sannolikheten för brott på rörledning & frekvens för gasutsläpp Finland Draggande ankare dominerar sannolikheten för brott på rörledning (> 88 %) i alla sektioner utom sektion 3, där draggande ankare fortfarande dominerar (55 %) men där sjunkna fartyg också utgör en stor del (43 %). Man kan notera att alla sektioner uppfyller acceptanskriteriet på 10-4 brott/sektion/år.

37 263 Figur 5.8 FN-kurva Finland FN-resultaten visar att dödsfallsfrekvensen är helt acceptabel för alla sektioner. Sverige Tabell 5.7 Kontaktfrekvenser Sverige

38 264 Tappade föremål dominerar den totala kontaktfrekvensen i alla sektioner (över 90 % i de flesta fall), även om draggande ankare utgör 35 resp. 19 % i sektionerna 7 och 2. Tabell 5.8 Sannolikheten för brott på rörledning & frekvens för gasutsläpp Sverige Draggande ankare dominerar sannolikheten för rörbrott i sektionerna 1 och 2 och 5 till 7 (94 % eller mer). För sektion 4 dominerar fortfarande draggande ankare (55 %), även om sjunkna fartyg också är en stor bidragande orsak (40 %). I sektion 3 dominerar sjunkna fartyg (61 %), medan draggande ankare bidrar med 33 %. Man kan notera att alla sektioner uppfyller acceptanskriteriet på 10-4 brott/sektion/år. Figur 5.9 FN-kurva Sverige FN-resultaten visar att dödsfallsfrekvensen är helt acceptabel i alla sektioner.

39 265 Danmark Tabell 5.9 Kontaktfrekvenser Danmark Tappade föremål dominerar den totala kontaktfrekvensen för alla sektioner (mellan 85 och 90 %), och draggande ankare utgör 14 resp. 12 % i sektionerna 1 och 3. Tabell 5.10 Sannolikheten för brott på rörledning & frekvens för gasutsläpp Danmark Draggande ankare dominerar sannolikheten för rörbrott (>84 %) i alla sektioner, även om sjukna fartyg bidrar med 14 % till sektion 2. Man kan notera att alla sektioner uppfyller acceptanskriteriet på 10-4 brott/sektion/år.

40 266 Figur 5.10 FN-kurva Danmark FN-resultaten visar att dödsfallsfrekvensen är helt acceptabel för alla sektioner. Tyskland Tabell 5.11 Kontaktfrekvenser Tyskland Tappade föremål utgör 49, 90 resp. 45 % av den totala kontaktfrekvensen för sektion 1, 2 och 3, medan draggande ankare utgör 47 % i sektion 1 och grundstötta fartyg 50 % i sektion 3. Som tidigare har noterats uppträder grundstötningsscenariot endast vid KP 1213 och 1214 (Elsagrund) i sektion 3. Där ska dock rörledningen grävas ned och man därför har bortsett från rörledningsbrott på grund av grundstötning.