Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2017-2018 Prästbols skola
Innehåll Kunskap och kompetens...3 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag.3 Vision för grundskolan i Sunne kommun.3 Vad som ska känneteckna undervisningen......3 Vad som ska prägla vårt uppdrag.4 Prioriterade mål för Prästbols skola.....5 Process..5 Dokumentation 6 Utvärdering..8 Analysstöd 8 Ledarskap.8 Studiestöd och modersmålsundervisning..8 Lärandemiljö 7 Mål 7 Process..7 Dokumentation 7 Utvärdering..8 Skolutveckling..8 Mål 8 Process..8 Dokumentation 8 Utvärdering..9 2
Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Prästbols skolas arbete ska skapa förutsättningar för en trygg inlärningsmiljö där varje elev känner tilltro till sin egen förmåga samt upplever att de kan påverka sin vardag och framtid. Våra förväntningar på både den enskilda eleven och gruppens utvecklingsförmåga har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Vi tror på att alla människor kan och vill utvecklas. Vårt mål är att varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så lång det är möjligt. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. I Prästbols skola strävar vi efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Människors olikheter används aktivt för att visa att mångfald ökar värdet av gemenskapen med varandra. Ledarskapet i klassrummet grundas i ömsesidig respekt och utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar både sociala och kunskapsmässiga färdigheter och förmågor. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). Vi arbetar strukturerat och metodiskt i syfte att höja resultaten och ge förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt det är möjligt. Vi utvecklar undervisningen genom kollegiala samtal. Vi diskuterar eleverns kunskapsutveckling utifrån våra pedagogiska planeringar, prov och andra exempel på kunskapsredovisningar. Vision för grundskolan i Sunne kommun Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. Vad som kännetecknar undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Därför poängterar vi pedagogens ledarskap i klassrummet som en viktig del av strukturen för att eleverna ska kunna ta till sig undervisningen. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär 3
detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Tydlighet med hur kursplanernas förmågor och kunskapskraven hänger ihop finns med i alla ämnen. Exempel på vad nivåerna av olika kunskaper innebär visas eleverna och tas också fram tillsammans med eleverna. De har goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. Tydlighet i mål, innehåll och struktur Syfte vad förväntar jag mig att eleverna ska lära sig vet eleverna det Start när startar lektionen/aktiviteten Struktur hur vet eleverna vad de ska arbeta med och hur länge Avslut hur sammanfattar jag lektionen, hur vet jag att de vet vet de att de vet Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Höga förväntningar Studiero Respekt Individanpassning, variation och utmaningar Kognivitva, tankemässiga utmaningar Alla är olika Alla ska med Vad ska prägla vårt uppdrag Vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt det är möjligt. Vi arbetar främjande genom att förstärka och fokusera på de faktorer som påverkar en positiv utveckling. Att se och bli sedd Alla elever ska känna sig trygga med att det finns vuxna i deras närhet och ingriper i situationer som upplevs obekväma. De ska även känna att deras lärare och fritidspedagoger ser och följer deras utveckling och lärande. Detta innebär att alla vuxna på skolan och i fritidshemmet ska ta gemensamt ansvar för alla barn. Lärare och fritidspedagoger ska uppmärksamma eleverna och skapa ett gott samtalsklimat. Tillgänglighet Skolans och fritidshemmets miljö och undervisning ska vara tillgänglig för alla. Detta innebär att undervisningen och arbetsmaterial ska anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Att lärare och övrig personal reflekterar och diskuterar utifrån de 4
olika diskrimineringsgrunderna. Att alla elever upplever att de får ta del av utbildningen utifrån sina förutsättningar. Delaktighet och ansvar Elever, vårdnadshavare och personal ska känna delaktighet och ansvar för skolans och fritidshemmets arbetsmiljö. Vi är varandras arbetsmiljö och behöver hjälpas åt för att skapa arbetsro och en stimulerande lärmiljö. Detta innebär att vi i både ord och handling möter varandra med respekt. Mötesstruktur för arbetslaget Prästbols skola, läsåret 2017/2018 Varje vecka genomförs i arbetslaget en konferens á 1 timme, som protokollförs. En gång i månaden ersätts denna konferens med APT, då rektor medverkar. En gång per termin genomförs klasskonferens, där eleverns kunskaps- och sociala utveckling diskuteras. Två gånger per termin ifylls blanketten uppföljning kunskapsutveckling, för samtliga årskurser. En gång per termin genomförs betygskonferens. Prioriterade mål för Prästbols skola Alla elever ska känna igen och skriva alla bokstäver när de slutar förskoleklass ska kunna läsa i slutet av årskurs 1 når minst kravnivån på ämnesproven i årskurs 3 når minst E på ämnesproven i årskurs 6 har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen, ska genomgöra Skolverkets lagstadgade kunskapstest för olika årskurser samt framtagna prov för Sunne kommun: Bornholmsmodellen, Ängelholmsprovet, DLS, Bravkod, Förstå och använda tal samt Diamant. Process Årskurs 1 har ett särskilt fokus på läsinlärningen, med början redan i förskoleklass. Årskurs 1-3 har läsläxa varje vecka. I årskurs 4-6 ska även elevernas läsförståelse följas upp och utvecklas genom att medvetet och strukturerat arbeta bland annat med olika lässtrategier och genrepedagogik. Årskurs 4-6 har genomgående läsläxor av olika karaktär ex. ska varje elev varje månad läsa en valfri bok hemma, som hon/han sedan ska berätta om för sina klasskamrater. De läxor eleverna får har ett tydligt syfte och anknyter till undervisningen. Vi arbetar med att anpassa klassrumsundervisningen utifrån elevens behov och på så sätt ge förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt det är möjligt. Kunskapskraven tydliggörs för eleverna och diskuteras tillsammans med dem. 5
Vi arbetar för att synliggöra elevens lärande för eleven genom strukturerad undervisning. Undervisningen är varierande till innehåll för att eleverna skall kunna finna det sätt som just hon/han lär sig bäst på. Vi genomför kunskapsuppföljningar minst fyra gånger per läsår i syfte att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Elever i behov av stöd får det i första hand genom extra anpassningar i undervisningen. Vi använder Elevhälsans stöd- och bedömningsmaterial. Så snart en elev riskerar att inte nå målen görs en kartläggning där mentor och elevhälsan samarbetar för att finna stöd till eleven att nå kunskapskraven, eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Vi utvärderar vår egen undervisning i syfte att säkerställa att den ger ökade effekter i elevernas kunskapsutveckling. Dokumentation Den skriftliga individuella utvecklingsplanen, IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering Skolverkets utprövade tester i svenska och matematik Betygsstatistik i årskurs 6 Kunskapsuppföljning för samliga elever i samtliga ämnen åk 1-6, fyra gånger per läsår Resultaten av de nationella proven för årskurs 3 och årskurs 6 Protokoll arbetslagsmöten Utvärdering Dagliga observationer Regelbundna diskussioner i arbetslaget Analys av kunskapsuppföljningen Analys av kunskapsresultaten/klasskonferens en gång per termin Samrättning av nationella prov Analys av resultaten från de nationella ämnesproven Betygskonferenser två gånger per läsår Utvecklingssamtal med elev och föräldrar en gång per termin 6
Lärandemiljö Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga på skolan. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att undervisningen skapar nyfikenhet och lust att lära sig mera. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga genom att lärarna lyssnar på deras åsikter. Alla elever ska veta vad de ska kunna i de olika ämnena för att nå målen. Alla elever känner att deras lärare tydliggör målen för varje skolämne. Alla elever känner att deras lärare ger dem återkoppling för vad de ska kunna. Alla elever känner att deras lärare förväntar sig att de ska nå de uppsatta målen. Alla elever är förtrogna med skolans Likabehandlingsplan där bland annat inkludering och integration finns förtydligad. Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med skolans Likabehandlingsplan. Vi har gemensamma tvärgrupper och samarbetsövningar. Vi ser och bekräftar eleverna genom att hälsa på dem, samtala om deras intressen och vardag utanför skolan och lyssnar på dem. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar i klassråd för att bland annat diskutera en trygg rast- och lärandemiljö. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i skolans elevråd. Varje rast finns en rastvärd ute. Den bär reflexväst, för att synas bra. Dessutom bär två elever i årskurs 4-6 (veckans klassvärdar) reflexväst, då de är behjälpliga som extra rastvärdar varje rast. Vi genomför i årskurs 2 och 5 en skolenkät om trivsel och trygghet och samtliga elever får även ange på en skolgårdskarta om/var eventuella otrygga platser upplevs finnas. Trivselprogrammet genomförs på skolan och vi har även TL-dagar där Trivselledarna lär ut lekarna. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. Dokumentation Uppföljning av skolans Likabehandlingsplan Enkätsammanställningar Utvecklingssamtal 7
Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Sammanställning av otrygga platser på skolans område Utvärdering Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtal Svenska som andraspråk Vi har en nyanländ i åk 6, som får svenska som andraspråk. Skolutveckling Mål Eleverna ges ökat inflytande över sin studiesituation utifrån sin ålder. Eleverna ökar sin medvetenhet om nyttan med kunskap. Rektors samråd med föräldrar dokumenteras och delges vårdnadshavarna. Process I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval. Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan vidare till elevråd. Vid elevens val på mellanstadiet har eleven möjlighet att arbeta med sina framåtsyftande utvecklingsmål som finns i elevens IUP. Eleverna äger kunskapen och ansvaret för de korta mål de sätter upp för sin egen kunskapsutveckling. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. I samtal med eleverna jämförs kunskaper och används kunskaper om olika situationer för att elevernas egna tankar om sitt lärande ska växa. Dokumentation Anteckningar och protokoll från klassråd och elevråd. Elevens val dokumenteras i IUP. 8
Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar. Utvärdering Kvalitetsredovisning Veckobrev på Office 365 Samtal med eleverna Samtal med föräldrarna Enkäter och intervjuer 9