Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Relevanta dokument
Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

Drogpolitiskt program

Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS) En samlad strategi för Österåkers kommun

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Remiss - Drogpolitiskt program

ANDT-program

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Remissvar - Drogpolitiskt program

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

att de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal

ANDT-strategi för Söderhamns kommun ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI

Strategin lyfter också tydligare än tidigare att ANDT-frågorna ska samordnas

Handlingsplan för ANDT-strategi

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Drogpolitiskt program

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs

Drogpolitiskt program

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Policy och riktlinjer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Ungdomars drogvanor 2016

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

Mall: Drogpolitisk plan

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Alkohol- och drogpolitiskt program

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Skolelevers drogvanor

Bilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),

Skolelevers drogvanor 2017

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa?

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Drogpolitiskt program Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Datum Socialnämnden för Barn och Unga: Uppdrag att genomföra en översyn av drogpolicy för Uppsala kommun

Resultaten i sammanfattning

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0

Stockholmsenkäten 2010

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Drogpolitiskt program

Ungdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen

Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Stockholmsenkäten 2014

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

Skolelevers drogvanor

Aktuellt inom ANDT-området. Aktualitetskonferens 14 sep

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Cannabisförebyggande arbete i Jämtlands län

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

ILFA. en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Alkohol- och drogpolitiskt program

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Skolelevers drogvanor

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Svenska elevers drogvanor

Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Drogvaneundersökning Ånge kommun

ANDT-strategi för Värmdö kommun

Hur många missbrukar cannabis?

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Drogpolitisk handlingsplan 2018

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Transkript:

1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop. 2010/11:47) och beslutade samtidigt om det övergripande målet för ANDT-politiken: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. På regional nivå har Gävleborgs län sedan 2013 ett Samhällsråd för arbetet med ANDT-frågorna. Samhällsrådet består av de högsta cheferna från Länsstyrelsen Gävleborg, Polisområde Gävleborg, Region Gävleborg samt representanter från länets kommuner. Även Migrationsverket deltar i Samhällsrådet möten. Rådet har tagit fram en gemensam strategi för ANDT-arbetet i Gävleborgs län. Syftet med den regionala strategin är att bygga en gemensam plattform för ett samlat agerande på länsnivå samt tydliggöra rollerna i det ANDT-förebyggande arbetet. Kommunfullmäktige fastställde Hudiksvalls kommuns drogpolitiska program 2009. Programmet ska revideras vart fjärde år. Den regionala ANDT-strategin ligger till grund för revideringen. Det lokala ANDT-arbetet berör många förvaltningsområden i kommunen som i sin tur är beroende av andra myndigheter/organisationer för att arbetet ska bli heltäckande: polisen, hälso- och sjukvården och ideella organisationer. Förebyggande arbete är komplext och måste byggas på kunskap och samarbete samt innehålla långsiktighet, vara avgränsat och ha ett etiskt perspektiv. Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till god hälsa och livskvalitet. Särskilt fokus riktas mot förebyggande arbete gentemot barn och ungdomar. Hudiksvalls kommuns vision 2020 är Sveriges bästa kommun att leva och verka i - med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050. Det drogpolitiska programmet tar avstamp i de tre övergripande målen för att nå visionen: Samhällstjänster av högsta kvalitet Blomstrande näringsliv Attraktiv och hållbar livsmiljö Nedan följer en nulägesbeskrivning av situationen för ANDT-frågor bland kommunens unga samt vuxna över 20 år. Sedan följer en redovisning av kommunens mål och indikatorer för det drogförebyggande arbetet. Statistiken som ligger till E-post: gunilla.andersson@hudiksvall.se Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: social.omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 Fax: 0650-381 90 www.hudiksvall.se Org. Nr: 212000-2379

2018-04-09 2 (6) grund för beskrivningen av ungdomars drogvanor är hämtad från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN:s) drogvaneundersökningar 2016 och 2017. 1 När det gäller Vuxna så har man dels tittat på socialtjänstens aktualiseringar för vuxna 20 år och uppåt för åren 2014 och 2017 dels hämtat statistik från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2004 och 2014. 2 Tobak CAN:s undersökning från 2016 visar på en positiv utveckling när det gäller tobaksrökning i såväl årskurs 9 i grundskolan som år 2 på gymnasiet, en trend som gäller för hela riket. År 2016 uppger 32 % av flickorna och 30 % av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de röker. Det är en minskning med 14 % respektive 13 % sedan 1998. År 2017 uppger 11 % av flickorna i årskurs 9 och 9 % av pojkarna att de röker. Det är en minskning med 24 % respektive 17 % sedan 1999. I 2017 års CAN-undersökning (årskurs 9) uppger 12 % av pojkarna och 16 % av flickorna i Hudiksvall en tobaksdebut vid 13 års ålder eller tidigare. Där har det även skett en minskning sedan 2011. Då svarade 36 % av flickorna och 29 % av pojkarna att de hade haft tobaksdebut före 13 års ålder. Snusningen bland flickor i Hudiksvall ligger högre än riksgenomsnittet. I Hudiksvalls kommun anger 5 % av flickorna i årskurs 9 att de snusar medan motsvarande siffra för riket ligger på 1 %. För pojkarna är motsvarande siffror 8 % i Hudiksvall och 10 % i riket. Även på gymnasiet ligger andelen snusare klart högre i Hudiksvall än i riket i övrigt både gällande flickor och pojkar. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar på att sedan 2004 har andelen män och kvinnor som röker dagligen minskat med fem procentenheter vardera i Hudiksvall. Vad gäller daglig snusning har andelen ökat en procentenhet för män sedan 2004 medan andelen kvinnor har ökat med tre procentenheter. Nationellt har andelen dagligrökare minskat med åtta procentenheter för kvinnor och fyra procentenheter för män. Andelen dagligsnusare har varit stabil över tid för kvinnor medan den minskat med fyra procentenheter för män. Alkohol Alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Hudiksvall fortsätter att minska. Nedgången är tydligast i högstadiet. Andelen flickor som uppger att de druckit alkohol under det senaste året har minskat från 75 % 1999 till 37 % 2017. Motsvarande siffror för pojkarna är 70 % 1999 och 37 % 2017. När det gäller 1 Uppgifterna om ungdomars drogvanor i Hudiksvall har hämtats ur de senaste undersökningarna som gjorts av Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN) i grundskolans år 9 (2017) och i år 2 på gymnasiet (2016). Enkäten är en totalundersökning och görs vart tredje år. 2 Enkäten Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning och som görs av Folkhälsomyndigheten vart fjärde år. Den är personer mellan 16-84 år som besvarat enkäten

2018-04-09 3 (6) gymnasieungdomarna är minskningen inte lika tydlig. Andelen flickor i gymnasiet som uppger att de druckit alkohol ligger på 79 % 2017 och på 93 % för 2004, vilket är över läns- och riksgenomsnitten. När det gäller pojkarna ligger siffrorna på 75 % 2017 och 83 % 2004, vilket är under län- och riksnivå. Hudiksvall sticker ut när det gäller andelen som druckit hembränt både årskurs 9 (11 %) och årskurs 2 på gymnasiet (13 %) ligger klart över läns- och riksgenomsnittet. Andelen vuxna kvinnor med riskabla alkoholvanor har sedan 2004 ökat med tre procentenheter i Hudiksvall. För män har andelen minskat med elva procentenheter. Skillnaderna mellan könen har gått från nitton procentenheter till fem procentenheter. Nationellt har andelen kvinnliga riskkonsumenter varit stabil sedan 2004 medan andelen för män minskat något med tre procentenheter. I Gävleborg var andelen med riskkonsumtion av alkohol störst bland unga, 25 %, och minst bland äldre, 6 %, vid mätningen 2014. I riket var andelen med riskkonsumtion av alkohol störst bland unga, 27 procent, och minst bland äldre, 9 procent, vid mätningen 2014. Andelen män med riskkonsumtion minskar i takt med att åldern ökar. För kvinnor är andelen riskkonsumenter högst bland unga för att sedan minska i yngre medelålder och sedan öka igen i övre medelåldern. Samma mönster syns såväl i länet som i riket. Narkotika När det gäller användningen av narkotika är utvecklingen inte lika positiv som när det gäller alkohol och tobak. Den tydligt sjunkande trend som vi ser vad gäller bruk av tobak och alkohol kan vi inte se när det kommer till ungas bruk av narkotika. Cannabis är det i särklass vanligaste preparatet bland unga. När det gäller tillgängligheten på narkotika har den sjunkit från förra mätningen. 2013 svarade 41 % procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet att de hade blivit erbjudna att köpa/testa narkotika. 2016 var motsvarande siffra 31 %. På högstadiet är narkotikabruket bland både pojkar och flickor i princip oförändrat över tid under perioden 1996-2017. I Hudiksvalls kommun uppger 4 % av pojkarna och 7 % av flickorna att de har erfarenhet av narkotika i 2017 års undersökning. Bland elever i gymnasiet årskurs 2 är det intressant att följa tendensen över tid. Vid en jämförelse av siffrornas variation under perioden 1998-2016 kan man se stabila nivåer med vissa variationer. 1998 uppgav 18 % av pojkarna och 7 % av flickorna att de har erfarenhet av narkotika. 2016 var motsvarande siffror 16 % för pojkarna och 10 % för flickorna. De flesta hade testat 1-4 gånger. Både när det gäller årskurs 2 samt årskurs nio ligger nivåerna i paritet med riket och länet.

2018-04-09 4 (6) Begreppet nätdroger används både om narkotikaklassade, icke-klassade substanser och substanser som är klassade som hälsofarlig vara och som saluförs via Internet. Det är svårt att helt omfamna vad det är för typ av droger men ofta är de framställda på kemisk väg (syntetiska droger) med centralstimulerande verkan eller med en effekt som påminner om cannabisrus. Fördjupande frågor om nätdroger inkluderades för första gången i undersökningen 2013. Då var det ca 4 % av ungdomarna i år 2 på gymnasiet som prövat nätdroger. Ingen större förändring över tid har skett sedan dess. När det gäller årskurs 9 så är det 1 % som svarat att de prövat nätdroger. Erfarenhet av anabola steroider visar att det alltsedan 1990-talet varit relativt sällsynt bland skolelever. Men alltmer har uppfattningen stärkts att det handlar om en underrapportering. Bland annat visar studier på att det finns ett klart samband med att använda olika narkotiska preparat och att använda anabola steroider. De CANundersökningar som har gjorts över tid svarar ca 1 % att de använt anabola steroider. Andelen män och kvinnor som någon gång brukat cannabis har från 2004 till 2014 varit stabil över tid, för såväl män som kvinnor, i såväl Hudiksvall som totalt sett i riket. 4 % kvinnor och 10 % svarade år 2014 i Hälsa på lika villkor att de någon gång prövat cannabis. Det totala antalet aktualiseringar på vuxenenheten utifrån eget missbruk av alkohol eller narkotika för år 2014 var 342 stycken. För år 2017 var antalet 530 stycken. Det totala antalet unika personer som aktualiserades på Vuxenenheten utifrån eget missbruk av alkohol eller narkotika var år 2014 var 192. För år 2017 var antalet 235 personer. Antal unga under 18 år som omhändertas enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) 2014 var 4 personer. År 2017 var det också 4 personer. Antal vuxna över 18 år som omhändertas enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) 2014 var 173 personer. År 2017 var det 159 personer. Mål och indikatorer Målen och indikatorerna är hämtade från den regionala ANDT-strategin och bedöms vara mest relevanta ur ett kommunalt- och ur ett barn- och ungdomspolitiskt perspektiv. Mål: Antal barn och unga som debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska minska samt att nolltolerans mot narkotika och dopningsmedel ska gälla enligt svenskt lagstiftning.

2018-04-09 5 (6) Indikatorer: Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som röker och eller snusar. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som någon gång har druckit alkohol. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som har druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som någon gång har använt narkotika. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som har använt narkotika de senaste 12 månaderna. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som någon gång har använt dopningsmedel. Anskaffningssätt (tobak och alkohol) Registrerade tobaksförsäljningsställen Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som alkoholdebuterat vid 13 års ålder eller yngre Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som tobaksdebuterat vid 13 års ålder eller yngre Mål: Antal personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol eller tobak ska minska samt att nolltolerans mot narkotika och dopningsmedel ska gälla enligt svenskt lagstiftning. Indikatorer: Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som använder tobak dagligen. Andel flickor/pojkar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som minst en gång i månaden intensivt dricker alkohol. Bruk av cannabis de senaste 12 månaderna (annan narkotika) fördelat på flickor och pojkar. Antal aktualiseringar inom socialtjänsten, per år, av ungdomar utifrån eget missbruk av alkohol eller narkotika. Antal unga under 18 år som omhändertas enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).

2018-04-09 6 (6) Antal aktualiseringar inom socialtjänsten, per år, av vuxna utifrån eget missbruk av alkohol eller narkotika Antal vuxna över 18 år som omhändertas enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB). Andel vuxna dagligrökare. Andel vuxna dagligsnusare. Andel vuxna med riskabla alkoholvanor. Andel vuxna som provat cannabis någon gång. Uppföljning och ansvar Uppföljningen av arbetet utifrån det drogpolitiska programmet sker i nämndernas årsredovisningar. En mer omfattande uppföljning sker vart annat år och samordnas av social- och omsorgsförvaltningen. Nämnder Varje nämnd har i uppdrag att bryta ner och arbeta in i nämndsplanen hur man jobbar utifrån målen i det drogpolitiska programmet. Arbetet redovisas sedan i årsredovisningarna till kommunfullmäktige. Revidering av programmet och kartläggning Det drogpolitiska programmet ska revideras vart fjärde år. Revideringen ska föregås av en kartläggning av drogsituationen i kommunen. Social-och omsorgsförvaltningen ansvarar för att revideringen av programmet utförs. Maria Lövgren Samordnare i Brotts- och drogförebyggandearbete