Digitaliseringen av skolan

Kommer att prata om Varför Process Ansvar Resurser

Varför digitalisering

Varför digitalisering Effektivisera system Transporter Betalningssystem Handeln Sjuk- och hälsovården Omsorg Branschomvandling Vem kan bygga bilar Vem kan bygga mobiltelefoner

De senaste åren.. Sommaren 2015 uppdrag att utveckla nationella skolutvecklingsprogram Hösten 2015 uppdrag att utveckla nationella strategier 12 februari 2016: Nationellt skolutvecklingsprogram för digitaliseringen 21 mars 2016 : öppen remiss styrdokumenten 31 mars2016: Utredning om nationella prov presenteras 5 april 2016: Skolverkets uppföljning 5 april 2016: Strategi grundskolan Slutet av april 2016: formell remiss styrdokument 30 april 2016: Strategi gymnasieskolan 30 juni 2016: Styrdokument

De senaste åren.. Februari 2017 nya styrdokument beslutas Oktober 2017 nationell strategi beslutas 2018 handlingsplaner 2018 försöksverksamhet digitala nationella prov 2018/19 digitala nationella prov i Engelska, svenska och svenska som andraspråk

Skolans digitalisering är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt.

Strategi Styrdokument Implementering Leda digitalisering

Skolverkets regleringsbrev 2017 9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration. Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.

Vision 2022 Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

Digitaliseringsstrategi för skolväsendet Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Ur den nationella strategin. Det är därför betydelsefullt med samverkan mellan staten och huvudmännen, men även med de som tillhandahåller digitala verktyg och lärresurser samt kompetensutveckling och stöd. Det är även viktigt med samordning och samarbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar inom skolväsendet samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv.

Ur den nationella strategin. På så vis kan dubbelarbete undvikas och det kan säkerställas att olika system kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra ( interoperabilitet ). Det kan också skapa förutsättningar för huvudmän med begränsade utvecklingsresurser att ta del av befintliga lösningar. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens.

Ur den nationella strategin. För att digitaliseringen ska få genomslag är det viktigt att huvudmännen förhåller sig aktiva till utvecklingen och t.ex. utarbetar lokala strategier som knyter an till nationella strategier och mål. Stödfunktioner måste finnas tillgängliga för att säkerställa avbrottsfria uppkopplingar och att digitala verktyg och övrig it - utrustning fungerar så att undervisningen kan bedrivas utan teknikrelaterade störningar.

Ur den nationella strategin. Det är viktigt att huvudmännen säkerställer att det utöver tillgång till digitala verktyg finns en ändamålsenlig och fungerande infrastruktur för användandet av digitala lärresurser men även skoladministrativa systemlösningar. Det är viktigt att det lokalt säkerställs ändamålsenlig infrastruktur när det gäller tillgång till trådlöst nät, tillräcklig bredbandskapacitet och tillgång till annan relevant utrustning, men även tillgång till pedagogiskt support.

Ur den nationella strategin. Genom digitaliseringen kan verktyg och metoder utvecklas som underlättar personalens administration samt planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen. Digitaliseringens potential i det här avseendet måste realiseras. Arbetsmiljöer med exempelvis dåligt fungerande digitala verktyg, systemlösningar eller uppkoppling riskerar att leda till ökad administrativ börda för förskollärare, lärare och annan personal såväl som för förskolechefer och rektorer. Informationsförsörjning i form av exempelvis ökad tillgång till data skapar möjligheter att använda information för att förbättra och effektivisera utbildning och administration.

Styrdokumentsförändringar

Styrdokumentsförändringar Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle Använda och förstå digital teknik Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Styrdokumentsförändringar Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling

Styrdokumentsförändringar Rektorn har ansvaret att; personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen,

Skolformsspecifika delar Grundskolan: - förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen, framför allt i teknik och matematik. Gymnasieskolan: - Programadekvat digital kompetens. - Ta höjd för elevernas ökade förkunskaper.

Gymnasieskolan Stärkta skrivningar i: Läroplan Examensmål Gymnasiegemensamma ämnen Översyn av: Programmeringsämnen Trädde i kraft 1/8 2017 Träder i kraft 1/8 2017-31/7 2018.

Programmering i gymnasieskolan Ta vid efter grundskolans ökade kunskaper. Hur ökar vi intresset för programmering?

Gymnasieskolan (vux) programmeringsämnen Generellt uppdatera innehållet till de tekniska förändringar som skett på området. Möjliggöra för alla elever på de nationella programmen att läsa programmering genom att programmering 1 och tillämpad programmering läggs in i alla programfördjupningar.

Tillämpad programmering Nytt ämne Inomvetenskaplig fördjupning: - exempelvis programutveckling, programspråk, algoritmer och systemutveckling Tvärvetenskaplig fördjupning: - Olika tillämpningsområden som ekonomiska, humanistiska, konstnärliga, kreativa, medicinska, naturvetenskapliga, pedagogiska, samhällsvetenskapliga eller tekniska.

Tillämpad programmering Bredd eller fördjupning inom valt kunskapsområde Kurs, 100 poäng. Kan läsas flera gånger mot olika innehåll. Kommentarmaterial kommer.

Implementeringsinsatser Diskussionsunderlag Kommentarsmaterial Konferenser Kompetensutveckling

Kritisk användning av nätet Leda och lära i tekniktäta klassrum Digitalt berättande Säker användning av nätet

Programmering Om programmering Webbkurs / MOOC För alla Matematik och tekniklärare Lärportalen.se Universitet 7.5 hp

Leda digitalisering

...adekvat förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete.

Leda digitalisering Digitalisering Samhälle/Skola Digitalisering - Ledarskap Effektkedjan Digitalisering - Undervisning Digitala ekosystem Utvecklingsplan

Skolans digitalisering är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt.

Peter Karlberg Undervisningsråd - skolans digitalisering peter.karlberg@skolverket.se @peterkarlberg