Grunder i polisiärt arbete, 30 hp (PO111A) Engelsk titel: Basics of police work Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Kursen utgör första terminen på polisprogrammet. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet och särskilda antagningskrav som gäller för antagning till polisutbildning. Huvudområde Inget huvudområde Syfte Kursens övergripande syfte är att introducera studenten till polisens roll och uppdrag, den samhällskontext polisen verkar i samt grundläggande polisiära tjänstefärdigheter. Studenten förvärvar grundläggande kunskap om svensk statsförvaltning och om polisens demokratiska och samhällsbärande roll samt kunskaper om brottslighetens och otrygghetens mönster, utveckling och orsaker för att kunna sätta uppdraget i ett samhällsperspektiv. I fokus är även de juridiska ramar som styr polisiärt arbete, särskilt de civil- och offentligrättsliga områden som har särskild betydelse för det polisiära arbetets teori och praktik. Straffrätten har här en framskjuten roll i undervisningen. Under kursen introduceras studenten till grunderna i polisiärt omhändertagande av akut skadade och sjuka personer samt förvärvar kunskap om krisreaktioner. Studenten introduceras även till polisiär tjänstefärdighet med fokus på ämnet polisiär konflikthantering. I ämnet ingår mental förberedelse, kommunikation, hantering av egen stress, polisiär utrustning och de juridiska förutsättningarna för polisens våldsanvändning. Studenten genomför även olika tester av den fysiska förmågan för att kunna relatera den egna hälsosituationen till polisyrkets krav. Andra tjänstefärdigheter som introduceras är vikten av rättssäker dokumentation i polisiära system och det övergripande målet för Polismyndighetens IT- och informationssäkerhetsarbete. Kursen tar även upp vikten av Polismyndighetens krav på verksamhetsskydd för medarbetare och information om lokaler och utrustning. I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete.
Innehåll Kursen består av sex delkurser. Delkurs 6 ges löpande under terminen. 1. Samhällsperspektiv på polisiärt arbete, 4,5 hp. Societal perspectives on police work Innehåll Syftet med delkursen är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om polisens organisation och styrning, svensk statsförvaltning och polisens demokratiska och samhällsbärande roll. Delkursen ger en beskrivning av det svenska politiska systemet, hur statsförvaltningen är organiserad och hur den styrs. Denna beskrivning inkluderar den svenska statsförvaltningens arbete och roll i det europeiska samarbetet. Den politiska styrningen av polisen diskuteras med fokus på hur den enskilda polisen navigerar i ett komplext styrlandskap där olika politiska, juridiska och medborgerliga krav bör balanseras och hanteras. Fokus riktas mot att polisens arbete i stor utsträckning präglas av samverkan med andra myndigheter, aktörer och organisationer, inte minst på lokal nivå med skola, socialtjänst och det civila samhället. I delkursen diskuteras även studentens bild av polisyrket med fokus på polisens roll och uppdrag i samhället i förhållande till den omgivande samhällskontexten. Här diskuteras särskilt polisens värdegrund och mångfaldsarbete samt polisens yrkeskultur med fokus på genus i polisens organisation och ledarskap. Delkursen är även en introduktion till polisutbildningen och akademiska studier, akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för den svenska statsförvaltningens organisation och styrning, 2. reflektera över polisens demokratiska roll och diskutera betydelsen av statsvetenskaplig kunskap för polisiärt arbete, 3. diskutera bedömningar utifrån ett etiskt perspektiv i situationer där värde- och målkonflikter uppstår och kunna motivera sina bedömningar, 4. diskutera polisens yrkeskultur i relation till egna och andras uppfattningar om polisyrket med fokus på kön i polisens organisation och ledarskap, och 5. reflektera över och visa grundläggande kunskap om akademiskt skrivande, informationssökning och källkritik. Arbetsformer
Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter och självstudier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform och studenten arbetar med övningsuppgifter som diskuteras och redovisas i grupp. För en djupare förståelse av lärandemålen diskuteras och analyseras delar av delkursens innehåll även på seminarier. För att uppnå lärandemål 5 diskuteras och tränas olika typer av akademiskt skrivande och informationssökning i relation till kursens olika examinationsformer. Seminarierna är obligatoriska. Bedömningsformer Seminarier och enskild skriftlig tentamen utgör underlag för bedömning av samtliga lärandemål. Lärandemål 1, 2 och 5 bedöms i huvudsak genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att reflektera över polisens organisation, roll och uppdrag. Lärandemål 3 och 4 bedöms i huvudsak vid obligatoriska seminarier. Inför seminarierna lämnar grupperna in en text som sedan ligger till grund för en gemensam diskussion. Den enskilda studentens prestation bedöms genom muntlig aktivitet. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att göra etiska bedömningar i situationer där värde- och målkonflikter kan uppstå. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs väl godkänt resultat på skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG). 2. Brott och trygghet, 4,5 hp Crime and security Innehåll Delkursen ger en introduktion till ämnesområdet kriminologi med syftet att studenten ska förvärva kunskap om karaktären av brottsligheten och tryggheten i samhället och kunna förhålla sig kritiskt till detta. Delkursen inleds med en diskussion om brottslighetens och otrygghetens omfattning, utveckling och orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Därefter ges en orientering om den officiella brottsstatistiken och andra informationskällor som är centrala för att studera brottslighetens och otrygghetens omfattning och utveckling, samt dessa informationskällors användningsområden och begränsningar. I kursen diskuteras löpande den kriminalpolitiska utvecklingen och betydelsen av kriminologisk kunskap för ett kunskapsbaserat polisarbete.
Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för brottslighetens och otrygghetens karaktär, omfattning och utveckling, 2. diskutera olika förklaringsmodeller till brott och otrygghet, 3. söka, sammanställa och analysera information om utveckling av brott och otrygghet samt förhålla sig kritisk till de informationskällor som ligger till grund för kunskap om utvecklingen, och 4. resonera kring polisens roll och uppdrag i förhållande till brottslighetens och otrygghetens mönster samt reflektera över och värdera betydelsen av kriminologisk kunskap för kunskapsbaserat polisarbete. Arbetsformer För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras brottslighetens och otrygghetens karaktär, omfattning, utveckling, förklaringsmodeller, olika informationskällor samt betydelsen av kriminologisk kunskap för polisiärt arbete i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemålen arbetar studenterna även i grupp med att analysera och diskutera brotts- och trygghetsutveckling och betydelse av kriminologisk kunskap för polisiärt arbete. Av de schemalagda momenten är redovisningsseminariet obligatoriskt. Bedömningsformer Kursen examineras genom enskild skriftlig tentamen och gruppuppgift. Lärandemål 1-3 examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och analysera brottslighetens och otrygghetens utveckling och orsaker i förhållande till olika grupper i samhället. Lärandemål 3 och 4 examineras genom en gruppuppgift där studenterna ska analysera betydelsen av kriminologisk kunskap för polisiärt arbete samt polisens roll i förhållande till brottslighetens och otrygghetens mönster utifrån ett specifikt problem. Den enskilda bedömningen sker genom att uppgiften presenteras muntligt av samtliga studenter i gruppen och att studenterna för loggbok under arbetet. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för ett problem och att diskutera kopplingen mellan kriminologisk kunskap och det polisiära arbetet. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom en enskild muntlig redovisning. För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs väl godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
3. Rättssystemets grunder, 5 hp Introduction to the legal system Innehåll Delkursen är en introduktion till rättsvetenskapen och till juridisk metod där även rättens roll i samhället studeras. Rättskällor och tolkningsprinciper samt den organisatoriska uppbyggnaden av rättssystemet behandlas, liksom grundläggande konstitutionella och förvaltningsrättsliga principer. Vidare beskrivs hur Europarättens två delar, EU-rätten och Europakonventionen, påverkar den svenska rättsordningen, i synnerhet grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, liksom etiska aspekter på offentlig maktutövning. Särskild tonvikt läggs vid offentligrättslig lagstiftning av relevans för polisiärt arbete, exempelvis polislagen och ordningslagen. I delkursen behandlas även straff- och förvaltningsprocessen översiktligt. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för lagmotiv med hjälp av förarbeten, 2. redogöra för aspekter av rättssäkerhet av relevans för polisiärt arbete, 3. relatera olika typer av åtgärder till de offentlig- och processrättsliga regler samt övergripande rättsliga och etiska principer som styr lagstiftningen inom området, 4. tillämpa rättsregler på områden av särskild betydelse för polisiärt arbete, och 5. diskutera och analysera den juridiska normbildningen. Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, gruppövningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1 utarbetar studenten, med hjälp av informationssökning av förarbeten, en skriftlig redogörelse för lagmotiv. För att uppnå lärandemål 2 och 3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar, varefter studenten förbereder och vid grupparbeten diskuterar såväl verkliga rättsfall som fingerade rättsliga situationer som kan uppstå i polisens arbete. Lärandemål 2-5 stöds av att studenten presenterar, analyserar och diskuterar sina bedömningar och slutsatser vid seminarier. Av de schemalagda momenten är redovisningstillfällen obligatoriska. Bedömningsformer Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras även genom en individuell skriftlig tillämpningsuppgift. Fokus i bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att tillämpa ett juridiskt tillvägagångssätt vid tolkning och tillämpning av rättsreglerna samt redogörelser för relevanta polisiära
förhållanden. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på skriftlig tentamen och den individuella skriftliga tillämpningsuppgiften. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på skriftlig tentamen och godkänt på den individuella skriftliga tillämpningsuppgiften. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
4. Grundläggande straffrätt, 7 hp Basics in criminal law Innehåll Delkursen introducerar straffrätten, den del av rättssystemet som behandlar brott och straff, och hur den skiljer sig från och samspelar med andra rättsområden. Delkursens övergripande syfte är att studenten ska förvärva kunskaper för att självständigt kunna analysera straffrättsliga problem i relation till påföljdsbestämning. Kursen behandlar i huvudsak Brottsbalken och diskuterar allmänna bestämmelser, brotten och påföljderna. I samband med att påföljdssystemets uppbyggnad och gemensamma regler tas upp diskuteras syftet med straff och dess funktion. Specialstraffrätten berörs också. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för straffrättens uppbyggnad, 2. förklara samspelet mellan civilrätt och straffrätt samt redogöra för vissa civilrättsliga avgränsningar, 3. identifiera brottsliga gärningar och relatera dessa till straff och andra påföljder samt resonera kring påföljdens funktion, 4. tillämpa juridisk metod för att identifiera och lösa straffrättsliga problem, och 5. redogöra för situationer där samverkan med andra myndigheter är betydelsefulla inom straffrätten. Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, basgruppövningar samt seminarier i större grupper. För att studenten ska kunna uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsningsform. För att uppnå samtliga lärandemål presenterar, analyserar och diskuterar studenten även sina bedömningar och slutsatser samt i förekommande fall föreslår lämplig samverkan med andra yrkesgrupper i olika typer av sociala situationer. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska. Bedömningsformer Lärandemål 1-4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar samt att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser. Samtliga lärandemål examineras även genom seminarieuppgifter. Fokus i bedömningen av dessa ligger på studentens förmåga att muntligt reflektera över beslutens konsekvenser liksom att muntligt formulera slutsatser. Bedömningen omfattar även studentens redogörelser för samverkan med
företrädare för t.ex. polis, sjukvård och skola i olika typer av sociala situationer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på skriftlig tentamen och på seminarieuppgifterna. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på skriftlig tentamen, samt godkända seminarieuppgifter. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG). 5. Teoretiska grunder för akutsjukvård inom polisiärt arbete, 4hp Basics in emergency medical care for the police Innehåll Kursen omfattar basala teoretiska kunskaper i anatomi och fysiologi av människokroppen med relevans för akutsjukvård. Vidare innehåller kursen teoretiska kunskaper utifrån principen S-CABCDE i samband med omhändertagande av person med akut sjukdom eller skada. Dessutom ingår kunskaper om omhändertagande av nack- och ryggskador, personer som blivit utsatta för trubbigt och/eller penetrerat våld, termiska skador, alkohol och drogpåverkan samt kunskap om alternativa orsaker till olika symtom samt kunskap rörande förhindring av smittspridning. Kursen innehåller även reflektioner kring krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1.redogöra översiktligt för anatomi och fysiologi med relevans för akutsjukvård, 2. beskriva åtgärder lämpliga vid akuta livshotande tillstånd eller skada såsom hjärtstopp, blödning, förgiftning och chock utifrån principen S-CABCDE samt kunskap om alternativa orsaker till olika symtom och åtgärder för att förhindra smittspridning, och 3.reflektera över krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer. Arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbete och egna studier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras de teoretiska grunderna för akutsjukvård av särskild relevans för polisiärt arbete och följs upp i seminarieform. För att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna även i grupp med att diskutera åtgärder i akuta situationer. Av de schemalagda momenten är ett seminarium obligatoriskt. Bedömningsformer Lärandemål 1 examineras med en enskild skriftlig tentamen med fokus på studentens förmåga att redogöra för kroppens anatomi och fysiologi av relevans för akutsjukvård. Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom deltagande i seminarier där studentens förmåga att diskutera åtgärder vid akuta tillstånd samt att reflektera över krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer bedöms. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom en skriftlig individuell uppgift. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG). 6. Polisiär tjänstefärdighet: grunder, 5 hp Basics in practical police work Innehåll Delkursen syftar till att introducera studenten till polisiära färdigheter med fokus på ämnet polisiär konflikthantering och betydelsen av skrivande och rättssäker dokumentation för polisyrket. Kursen består av två moment: 1. Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 3,5hp Momentet introducerar studenten till ämnet polisiär konflikthantering (Polkon) och dess kunskapsgrund. De moment som ingår i terminen är mental och fysisk förberedelse och stresshantering, kommunikation, grunderna i taktiskt uppträdande, teoretiska och praktiska grunder i fysiska tekniker och metoder, kunskap om säkerhet vid vapenhantering och en diskussion kring de regler som styr polisens våldsanvändning. Lärandemål Efter genomgånget moment ska studenten kunna
1. förklara samband mellan tankar, känslor och beteenden samt redogöra för strategier för egen stresshantering på lång och kort sikt, 2. redogöra för och problematisera kring sambanden mellan den egna hälsan och yrkets krav, 3. genomföra och diskutera fysiska tester av relevans för yrket, 4. redogöra för innebörden av konflikttriangeln och den grundläggande taktiska förklaringsmodellen, 5. beskriva grundläggande principer för fysiska tekniker och metoder och utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker samt redogöra för skador som kan uppstå i samband med ingripanden, 6. förklara innebörden av säkerhetsregler som ska tillämpas vid all vapenhantering, och 7. diskutera polisiär våldsanvändning utifrån de regelverk som styr, forskning och i relation till kön och etnicitet. Arbetsformer Momentets arbetsformer består av självstudier, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1-2 presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform och studenterna arbetar med övningsuppgifter som diskuteras i grupp. För att uppnå lärandemål 3 diskuteras och genomförs olika typer av fysiska tester. Studenterna får i en workshop arbeta med olika övningar i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar fysisk hälsa. För att uppnå lärandemål 4-6 diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 5 deltar studenterna i praktiska övningar där tekniker och metoder tillämpas. För att uppnå lärandemål 7 diskuteras polisens våldsanvändning ur ett juridiskt och empiriskt perspektiv samt i relation till kön och etnicitet i föreläsnings- och seminarieform. Bedömningsformer Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift som diskuteras muntligt vid ett seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring den mentala och fysiska hälsans betydelse för polisiärt arbete. Lärandemål 4 och 5 examineras genom en enskild skriftlig tentamen och lärandemål 5 examineras även genom ett praktiskt prov. Fokus i bedömningen av den skriftliga tentamen är studentens förmåga att redogöra för grundläggande taktiska förhållningssätt och fokus i bedömningen av det praktiska provet är studentens förmåga att utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker. Lärandemål 6 och 7 examineras genom deltagande i seminarier om polisens våldsanvändning. Till seminariet hör en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring polisens våldsanvändning ur olika perspektiv. 2. Polisiär tjänstefärdighet, Rättssäker dokumentation, 1,5hp Momentet behandlar de grundläggande momenten i upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system och dokumentationens betydelse i rättsprocesser. Vidare diskuteras problematiken med att polisiära texter rör sig mellan talspråk, byråkratspråk och lagspråk. Särskilt diskuteras i relation till detta betydelsen av val av ord och uttryckssätt i polisiära texter, i offentliga sammanhang och i kontakt med andra aktörer. Dessutom diskuteras vikten av att uppträda korrekt i mötet med de olika aktörerna i en brottsutredning. Brottsofferperspektivet beaktas särskilt.
Lärandemål Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna 1. redogöra för de grundläggande momenten i upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system, 2. redogöra för de rekommendationer som finns angivna i polismyndighetens riktlinjer avseende dokumentation vid exempelvis anmälningsupptagning, och 3. reflektera över dokumentationens betydelse i rättsprocesser, särskilt i relation till kön och etnicitet. Arbetsformer Arbetsformerna består av föreläsningar och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras hur en text utformas rättssäkert och de språkliga problem som kan uppstå vid samtal med en aktör i samband med anmälningsupptagning i föreläsningsform. Under praktiska övningar tränar studenten på att dokumentera på ett rättssäkert sätt. Övningar är obligatoriska. Bedömningsformer Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att uttrycka sig rättssäkert och tydligt, att reflektera över betydelsen av detta, och att texten är uppställd på ett sätt som följer Polismyndighetens riktlinjer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G) Betyg för hela kursen För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående examinerande moment i respektive delkurs. För betyget väl godkänd krävs betyget VG på delkurserna 1-5, samt att övriga examinerande moment är godkända. Rätt till omtentamen Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Litteratur 1. Samhällsperspektiv på polisiärt arbete Agevall L, Jenner H, (Red.) (2006) Bilder av polisarbete samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Växjö: Växjö University Press. 151 sidor (valda delar) Bengtsson H, (2010) Offentlig förvaltning att arbeta i demokratins tjänst. Lund: Gleerups. 199 sidor. Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen. En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB. 253 sidor (valda delar). Eklund N, Landström, (2018) Polisen verksamhet och arbete. Stockholm: Liber. Sidan 15-94, 115-130, 191-211. 114 sidor. Furuhagen B, (2009) Fra n fja rdingsman till na rpolis en kortfattad svensk polishistoria. Va xjo : Va xjo University Press, Nr 002/2006. 60 sidor. Gillberg N, (2018) Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur. 144 sidor. Ivarsson Westerberg A, (2004) Papperspolisen Den ökade administrationen i moderna organisationer. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm. 331 sidor (valda delar). Åberg K, (2017) Ordningslagen kommentarer och rättspraxis. Stockholm: Wolters Kluwer. 409 sidor (Valda delar). Regeringen, (senaste upplagan) Regleringsbrev för rättsväsendet. Statskontoret, (2015) Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar. Stockholm: Statskontoret (s.1-132, 193-207). Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 2. Brott och trygghet Andersson T, (2018) Kriminologi och polisens roll i det brottsförebyggande arbetet. I: Eklund N, Landström L, (red). Polisens verksamhet och arbete. Liber AB, Malmö. 18 sidor. Brottsförebyggande Rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. BRÅrapport 2017:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Valda delar. 175 sidor.
Lum C, Koper SC, (2017) Evidence-based policing. Translating research into practice. Oxford: Oxford university press. 323 sidor. Torstensson Levander M, (2013) Kronisk kriminalitet som livsstil. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. 2013:2. 40 sidor Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Begreppsdefinitioner och mått. Sveriges Kommuner och Landsting: Trygghet & Säkerhet som välfärdsfaktor. Stockholm: Modintryckoffset. 40 sidor. Torstensson Levander M, Ivert A-K, (2018). Ungdomskriminalitet och sociala miljöer. I Ju förr desto bättre. Delbetänkande av utredningen Framtidens socialtjänst. SOU 2018:32. 13 sidor. Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 100 sidor (valda delar). Nationella Operativa Avdelningen, (2017) Utsatta områden, social oordning, kriminell och struktur och utmaningar för polisen. 40 sidor. Sporre T, Standar R, (red.) (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Stockholm: Fritzes. 152 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s). 3. Introduktion till rättssystemet Berggren NO, Munck J, (2017) Polislagen, en kommentar. Stockholm: Nordstedts Juridik. 253 sidor (valda delar). Josefsson T, (2018) Författningssamling i polisrätt. Stockholm: Norstedts juridik. 693 sidor (valda delar). Staaf A, Nyström B, Zanderin L, (2016) Rätt och rättssystem - en introduktion för professionsutbildningen. Stockholm: Liber. 2 uppl. 115 s. Staaf A, Zanderin L, (2017) Förvaltningsrätt en introduktion för professionsutbildningar. 6 [uppdaterade] uppl. Malmö: Liber. 125 s. Zetterström S, (2017) Juridiken och dess arbetssätt: en introduktion. 2., [uppdaterade] uppl. Uppsala: Iustus. 176 s. En högst 3 år gammal lagsamling, exempelvis: Sveriges Lag, Lund: Studentlitteratur AB, ca 100 s. ISBN: 9789144109954. Sveriges Rikes Lag, Stockholm: Nordstedts Juridik, ca 100 s. ISBN: 9789139018049.
Även tillgänglig på Sveriges riksdags hemsida, under dokument och lagar. Lagsamlingen används genom hela utbildningsprogrammet. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 4. Grundläggande straffrätt Anderberg A, Martinsson D, (2017) Hårdare tag i valårets tecken. Ett kritiskt inlägg om den senaste tidens straffrättspolitik. Juridisk tidskrift, 4, 921-938 Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2017) Brott och påföljder. Stockholm: Bruun Juridik. 612 sidor (valda delar). Henning-Mäki K, (2018) Straffrätt för brottsutredare. I Eklund, Landström (red.). (2018). Polisen verksamhet och arbete. Stockholm: Liber. Sidan 275-312. 37 sidor. Josefsson T, (2018) Författningssamling i polisrätt. Stockholm: Norstedts juridik. 842 sidor (valda delar). Wennberg S, (2017) Introduktion till straffrätten. Stockholm: Wolters Kluwer. 116 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 5. Polisiär akutsjukvård: teoretiska grunder Elmqvist C, Almerud Österberg S, (2014) Akut omhändertagande av trauma på skadeplats och på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur. ca 150 s. Englund L-E (2015) Akutsjukvård. Malmö: Gleerups. 320 sidor. Svenska rådet för hjärt- och lungräddning. Kursbok D-HLR. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 75 sidor. 6. Polisiär tjänstefärdighet: grunder
Polisär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen, En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB. 253 sidor (valda delar) Norée A, (2008) Polisers rätt till våld. Stockholm: Norstedt Juridik. 184 sidor. Noreé A, (2000) Polisens rätt att skjuta. Stockholm: Wolters Kluwer. 143 sidor. Thiblin I, (2011) Dödsfall vid polisingripande - Riskfall och rekommendationer. Stockholm: Polishögskolan, Sörentorp: EO Grafiska. 72 sidor. Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson PA, (2017), Police officer involved shootings retrospective study of situational characteristics. Police Practice and Research, 18(3), 306-321. 15 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, metodstöd och utbildningsmaterial i polisiär konflikthantering tillkommer. Cirka 75 sidor. Polisiär tjänstefärdighet, Rättssäker dokumentation Ask S, (2013) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur. 103 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument och riktlinjer, rapporter, metodstöd och utbildningsmaterial tillkommer. Cirka 75 sidor. Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. Under kursen genomförs dessutom en formativ utvärdering (s.k. temperaturtagning) efter halva tiden. Även resultatet av denna diskuteras med studenterna på schemalagd tid. Övergångsbestämmelser Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.