Polisiärt arbete I (PO121A)

Transkript

1 21 (av 13) KURSPLAN för termin 2 för Polisprogrammet. Fastställd av utbildningsnämnden vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Polisiärt arbete I (PO121A) Engelsk titel: Police work I Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Kursen utgör termin 2 på polisprogrammet. Förkunskapskrav För tillträde till termin två krävs att studenten är godkänd på kursen PO111A. Vid underka nt prov och i de fall omprov eller resultat fra n prov tidsma ssigt ligger inom ramen fo r na sta kurs, kan studenten flyttas upp i va ntan pa fo rnyat prov och resultat. Underka nns studenten avbryts studierna pa den nya terminen. Huvudområde Inget huvudområde Syfte Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskap om polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan och om de målkonflikter som kan uppstå mellan polisens olika uppdrag. Kursen fokuserar både på övergripande teoretiska utgångspunkter och på polisens lokala tillämpade och kontaktskapande arbete. Vidare är syftet att studenten ska utveckla en interkulturell kompetens för ett professionellt bemötande i sin yrkesroll som polis. Kursen fokuserar sedan särskilt på rättskedjans olika aktörer och hur handläggning av brottsutredningar genomförs. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid bevissäkring, tvångsmedel, förhör och psykologiska aspekter, liksom rättssäker dokumentation över vidtagna åtgärder i polisiära system. Frågor om polisens uppdrag gällande upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i samhället och relevant lagstiftning i relation till en brottsutredning diskuteras och problematiseras. Genomgående diskuteras betydelsen av polisens inledande utredningsåtgärder och bemötandet av brottsoffer för ärendets vidare gång i rättskedjan samt i förlängningen olika gruppers förtroende för polisen. Som en del i detta fördjupar studenten sin kunskap om och utredningsfärdighet i demokrati- och hatbrott. Under kursen genomför studenten även en fältstudievecka.

2 (av 13) Under kursen fördjupas studentens teoretiska och praktiska kunskap om polisens våldsanvändning. Studenten utvecklar sin kunskap om grundläggande principer, metoder och tekniker för polisiära ingripanden och deltar i praktiska övningar som integrerar olika kunskapsområden inom polisiär konflikthantering. Den praktiska vapenutbildningen introduceras under denna termin. Andra tjänstefärdigheter som introduceras är förarutbildningen och polisens användning av radio och taktiskt samband. I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete. Studenten ges löpande under terminen handledning i grupp med särskilt fokus på grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen. Innehåll Kursen består av 4 delkurser. Delkurserna 3 och 4 ges löpande under terminen. 1. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan, 4,5hp Crime and fear preventive work in collaboration Delkursens syfte är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt om hur denna kunskap kan användas i kartläggning och analys av brottsproblem. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna resonera kring och förhålla sig kritisk till hur kunskap om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan tillämpas i polisiärt arbete generellt samt i förhållande till specifika metoder för att bidra till sin egen och professionens kunskapsutveckling. Ett annat syfte är att studenten ska få kunskap om hur brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan följas upp och utvärderas samt hur poliser kan förhålla sig till utvärderingar av verksamheten. Delkursen inleds med en diskussion om polisens organisation och styrning i förhållande till det brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdraget. Vidare behandlas teoretiska grunder för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt polisens möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer på kort såväl som på lång sikt. Med utgångspunkt i den kunskap om brott och trygghet som förvärvats tidigare under utbildningen arbetar studenterna med kartläggning och analys av olika problemområden, diskuterar åtgärder, åtgärdernas kunskapsbas och hur dessa kan fungera i olika kontexter och i förhållande till olika grupper i samhället, särskilt i relation till kön och etnicitet. Hur olika åtgärder kan följas upp och utvärderas med vetenskapliga metoder tränas och diskuteras. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grunder i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete,

3 (av 13) 2. diskutera polisens roll och förutsättningar i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet som enskild aktör och i samverkan, 3. tillämpa kriminologisk kunskap och polisiära metoder genom att kartlägga och analysera problem som utgångspunkt för förslag på kort- och långsiktiga åtgärder samt diskutera hur dessa åtgärder kan följas upp, och 4. värdera förutsättningar för olika åtgärder att fungera i olika kontexter och i förhållande till olika grupper i samhället, speciellt i relation till kön och etnicitet, samt kommunicera arbetets mål och innehåll. Arbetsformer Arbetsformerna består av föreläsningar, seminarier, grupparbete och enskilda studier. För att uppnå lärandemål 1, 2 och 4 diskuteras grunderna i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, polisens roll och förutsättningar i detta arbete, samt vikten av att kommunicera det brottsförebyggande arbetets mål och innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 3 och 4 arbetar studenterna i grupp med att kartlägga och analysera ett problemområde och komma med förslag på åtgärder på kort och lång sikt samt diskutera förutsättningarna för att de föreslagna åtgärderna ska fungera i relation till olika kontexter och grupper i samhället. Bedömningsformer Kursen examineras genom en enskild skriftlig tentamen och en gruppuppgift som presenteras skriftligen i form av en rapport. Lärandemål 1och 2 examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för grunderna i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt förmågan att reflektera över polisens roll och förutsättningar i detta arbete. Lärandemål 3 och 4 examineras i form av en gruppuppgift som presenteras skriftligt i form av en rapport. Individuell bedömning sker genom att gruppen redogör för enskilda studenters insatser genom att föra loggbok under kursens gång. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa kriminologisk kunskap för att kartlägga och analysera ett problem samt att värdera förutsättningar för att olika åtgärder ska fungera i relation till olika kontexter och grupper i samhället. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen. För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs därutöver väl godkänt resultat på skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG). 2. Introduktion till ingripandearbete och brottsutredning, 17 hp Introduction to criminal investigation Delkursen inleds med en diskussion om polisens olika uppdrag, särskilt gällande upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i samhället samt därtill relevant

4 (av 13) lagstiftning. Därefter fokuseras brottsutredningsprocessen med syftet att studenten ska förvärva kunskaper och färdigheter om rättskedjans olika aktörer och polisens brottsutredande uppdrag och olika utredningsförfaranden. Kopplingen mellan ingripandeuppdraget och brottsutredning belyses särskilt för att skapa förståelse för vikten av korrekta åtgärder av förste polis på plats för ärendets vidare gång i rättskedjan. I detta avseende diskuteras polisens olika metodstöd såsom exempelvis polisens nationella utredningsdirektiv (PNU), polisens utredningsstöd vid grova brott (PUG) och metoder för utredning av demokrati- och hatbrott. Studenten förvärvar sedan färdigheter i hur handläggning av brottsutredningar genomförs på ett rättssäkert sätt. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid bevissäkring och förhör, inklusive psykologiska aspekter i mötet med olika aktörer. De kriminaltekniska momenten introducerar ämnesområdet Forensik. Studenten ska erhålla grundläggande kunskaper om och färdigheter i att planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll, generellt och i relation till specifika brottstyper. Särskild vikt läggs vid straffrätt och straffprocessrättsliga regler gällande brott med inriktning mot den rättsliga hanteringen av brott mot person och förmögenhetsbrott. Under delkursen diskuteras brottsofferperspektivet med fokus på den informationsskyldighet Polisen har till brottsoffer avseende möjlighet til stödåtgärder och ekonomisk ersättning. Särskild vikt läggs vid att reflektera över polisiär yrkesetik i relation till brottsutredning och bemötandets betydelse för ärendets vidare gång i rättskedjan. I samband med att studenten genomför en fältstudievecka behandlas polisens ingripande- och utredningsarbete samt brottsförebyggande arbete. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1. beskriva grundläggande moment i polisens uppdrag att upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i samhället, 2. tillämpa grundläggande polisiär juridik som polislag, och annan relevant lagstiftning för upprätthållande av ordning, trygghet och säkerhet, 3. tillämpa regler om förundersökning i rättegångsbalken, förundersökningskungörelsen samt tillhörande författningar på ett rät tssäkert och effektivt sätt i praktiskt utredningsarbete, 4. identifiera sambandet mellan förundersökning och huvudförhandling, 5. tillämpa relevanta delar av polismyndighetens nationella utredningsd irektiv i praktiskt utredningsarbete, 6. redogöra för vilka metoder som ska tillämpas och vilka material som ska samlas in och analyseras vid brottsplatsundersökningar samt kunna planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll,

5 (av 13) 7. planera, genomföra och utvärdera förhör i enlighet med rättslig regler ing och baserat på kunskap om psykologiska aspekter, 8. identifiera brottsoffers behov och redogöra för adekvata stödåtgärder, 9. upprätta olika typer av handlingar i polisiära system och diskutera betydelsen av rättssäker dokumentation, och 10. reflektera över ingripandearbetets förutsättningar att utföra tillräckliga utredningsåtgärder vid brott. Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, basgruppövningar, seminarier i större grupper samt praktiska övningar där studenten tränar sina färdigheter i olika scenarion. Studenten genomför även en fältstudievecka. Lärandet bygger på studentens aktiva medverkan i case- och problembaserad undervisning som innebär att studenten utifrån situationer som förekommer i polisens arbete tränar på att analysera och lösa olika problem. För att studenten ska uppnå lärandemål 1-9 diskuteras kursinnehållet vid föreläsningar. Lärandemålen stöds även genom att studenterna utifrån förberedelser i basgrupp diskuterar såväl verkliga rättsfall som fiktiva rättsfall och situationer i seminarieform. För att uppnå lärandemål 2-5 presenterar, analyserar och diskuterar studenterna sina bedömningar och slutsatser vid seminarier. För att uppnå lärandemål 2 och 3, 6 och 7 samt 9 utför studenten även praktiska övningar och tränar där sina färdigheter vid olika polisiära scenarion. För att uppnå lärandemål 10 genomför studenten en fältstudievecka. Av de schemalagda momenten är seminarier, praktiska övningar och fältstudieveckan obligatoriska. Bedömningsformer Samtliga lärandemål examineras genom skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar samt att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser. Samtliga lärandemål examineras även genom seminarieuppgifter. Fokus i bedömningen av dessa ligger på studentens förmåga att muntligt reflektera över beslutens konsekvenser samt att muntligt formulera slutsatser. Lärandemål 6 och 7 samt 9 examineras även genom praktiska prov på förvärvade kunskaper avseende brottsplatsundersökning och spårsäkring, förhörssituationer och dokumentation. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att praktiskt genomföra olika moment i en brottsutredning. Lärandemål 10 bedöms genom deltagande i seminarium med tillhörande enskild skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflekterar över ingripandearbetets förutsättningar att utföra tillräckliga utredningsåtgärder vid brott utifrån erfarenheter från fältstudieveckan. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

6 (av 13) För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på tentamen, praktiska prov och på seminarieuppgifterna. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på skriftlig tentamen, samt godkänt på samtliga examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). 3. Handledning och professionsutveckling, 1hp Professional development Under delkursen diskuteras grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen. Med utgångspunkt i händelser som inträffat under fältstudieveckan diskuterar även studenten sin uppfattning av polisrollen och hur mötet med polisorganisationen i en samhällelig kontext påverkat den egna uppfattningen av polisyrket. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1. diskutera grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen, och 2. reflektera över den egna uppfattningen av polisyrket utifrån självupplevda händelser under en fältstudievecka, särskilt i relation till kön och etnicitet. Arbetsformer Arbetsformerna består av reflektionsseminarier och handledning i grupp. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras den polisiära professionen, särskilt i relation till kön och etnicitet, i seminarieform. Därutöver, för att uppnå samtliga lärandemål, sker handledning i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Handledarens roll är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket och aktuella händelser. Bedömningsformer Lärandemålen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över den polisiära professionen utifrån upplevelser under fältstudieveckan. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen. För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U) eller Godkänd (G).

7 (av 13) 4. Polisiär tjänstefärdighet I, 7,5hp Practical police work I Kursen består av tre delmoment. Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp Momentet syftar till att omsätta den teoretiska kunskap som förvärvats i Polisiär konflikthantering: grunder, till färdighet i momenten taktik, fysiska tekniker och metoder samt vapenhantering. Taktik innebär att tillämpa stressreducerande strategier, att uppvisa kommunikativ förmåga, att på ett säkert sätt stoppa fordon och söka i lokaler. Inom fysiska tekniker och metoder tränas olika grepp och ingripandetekniker. Vapenmomentet omfattar praktisk tillämpning av säker vapenhantering på skjutbana och skjutteknik. Det ingår även kunskap om den utrustning som polis bär med sig vid tjänstgöring, dess funktion och tillämpningsområde. Momentet syftar till att lägga grunden för mentala och fysiska tekniker inför förberedelse, genomförande och bearbetning av situationer relevanta för yrket. Lärandemål Efter avslutat moment ska studenten kunna 1. förklara de teoretiska grunderna för och uppvisa grundprinciperna vid fordonsstopp, lokaliseringssök och orientering i okänd terräng, 2. beskriva polisiär utrustning, resonera kring dess funktioner samt tillämpa säkerhetsregler vid handhavande av utrustning (avseende vapen, batong, OC och handfängsel) 3. tillämpa grundläggande skjuttekniker, grepp- och ingripandetekniker, 4. diskutera hur mentala och fysiska tekniker kan användas som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning efter situationer relevanta för yrket, och 5. genomföra livräddning i vatten, och 6. diskutera olika lärandemiljöer i relation till kön och makt. Arbetsformer Momentets arbetsformer består av självstudier, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1-3 och 6 diskuteras och övas olika taktiker, fysiska tekniker och användning av vapen och annan utrustning i samband med praktiska övningar. I samband med detta diskuteras även olika lärandemiljöer i relation till kön och makt. För att uppnå lärandemål 4 presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i seminarier och studenten arbetar med övningsuppgifter som diskuteras i grupp. För att uppnå lärandemål 5 deltar studenten i en workshop.

8 (av 13) Bedömningsformer Lärandemål 1, 2, 5 och 6 examineras genom individuella praktiska examinerande moment. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att hantera polisiär utrustning och att tillämpa polisiära tekniker och metoder samt att reflektera över de olika lärandemiljöerna i relation till kön och makt. Lärandemål 3 examineras genom praktiskt prov. Fokus i bedömningen av fysiska tekniker och metoder är de principer som ligger till grund för teknikerna. För bedömning av vapenmomentet ligger fokus på säkerhet och träffkrav. Lärandemål 4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen där fokus i bedömningen är att diskutera betydelsen av mentala och fysiska tekniker för genomförande av och hantering av polisiära situationer. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen. Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning 1,5hp Momentet introducerar studenten till arbetsområdet trafikmiljö och dess risker. Momentet inleds med en diskussion om den polisiära föraruppgiften, grundläggande trafiksäkerhetsarbete utifrån Trafikverkets nollvision samt grundläggande trafiklagstiftning. Vidare diskuteras olika faktorers betydelse för framförande av fordon och arbete i trafikmiljö. Momentet introducerar studenten till praktisk polisbilskörning vilket bland annat inkluderar fordonskontroll, handhavande av fordonets reglage och utrustning samt lågfartsmanövrering. Lärandemål Efter avslutat moment ska studenten kunna 1. redogöra för lagstöd för att framföra utryckningsfordon och reflektera över faktorer som påverkar trafiksäkerheten, 2. redogöra för Trafikverkets nollvision och grundläggande trafiklagstiftning, och 3. framföra bilen enligt gällande trafiklagstiftning, säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande trafikmiljöer. Arbetsformer Momentets arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i att framföra polisbil. För att uppnå lärandemål 1 och 2 diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 3 deltar studenten i praktiska körövningar. Seminarier och praktiska körövningar är obligatoriska. Bedömningsformer Lärandemål 1 och 2 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för grundläggande trafiksäkerhetsarbete utifrån Trafikverkets nollvision samt grundläggande trafiklagstiftning. Lärandemål 3 examineras genom praktiska examinerande moment med fokus på studentens förmåga att framföra bilen enligt gällande trafiklagstiftning säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande

9 (av 13) trafikmiljöer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Praktiska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom ett nytt praktiskt övningstillfälle. Polisiär tjänstefärdighet, Radio och taktiskt samband, 1,5hp Momentet introducerar studenten till radiohantering med det polisiära radiokommunikationssystemet Rakel och taktiskt samband i polisiärt arbete. Fokus är på hur rakelnätet är uppbyggt i Sverige och grunderna för kommunikation och taktiskt samband. I detta ingår korrekta trafikuttryck, det internationella bokstaveringsalfabetet, handstationens olika knappfunktioner, anrop mot Regionledningscentralen (RLC) och individanrop via radions direktvalsknappar. I kursen varvas teori med praktik och studenten tränar på att använda radion i praktiska övningar integrerat med andra färdighetsmoment. Lärandemål Efter avslutat moment ska studenten kunna 1. redogöra för säkerhetskrav, rakelnätets uppbyggnad, samhällets krisberedskap och diskutera betydelsen av väl fungerande taktiskt samband inom och mellan myndigheter som samverkar vid olika händelser, såväl lokalt, regionöverskridande som internationellt, 2. redogöra för grundfunktionerna i Rakel och kunna tillämpa hand- och fordonsstationernas funktioner korrekt, och 3. genomföra korrekta anrop till RLC och individer. Arbetsformer Arbetsformerna består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemålen diskuteras grunderna för samhällets krisberedskap och hur Rakel fungerar som stöd för ledning och samband samt rakelnätet och dess funktioner i seminarie- och föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 2 och 3 tränar studenten på att använda fordons- och handstationerna på ett korrekt sätt både avseende funktioner och språkbruk vid radiokommunikation i lärosal samt i övningsmiljöer. Studenten genomför löpande kunskapskontroller som diskuteras i grupp. Praktiska övningar är obligatoriska. Bedömningsformer Samtliga lärandemål examineras genom aktivt deltagande i ett seminarium med tillhörande individuell skriftlig uppgift samt en praktisk övning. Fokus i bedömningen av seminarieuppgiften är studentens förmåga att diskutera betydelsen av taktiskt samband för det polisiära arbetet. Fokus i bedömningen av den praktiska övningen är studentens förmåga att genomföra korrekta anrop. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom deltagande i nytt praktiskt moment.

10 (av 13) För att få betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt på samtliga examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyg för hela kursen För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delkurser. För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänt på delkurs 1 och 2, samt att övriga delkurser är godkända. Rätt till omtentamen Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat. Kurslitteratur och övriga läromedel 1.Brottsförebyggande arbete i samverkan Andersson T, (2018) Kriminologi och polisens roll i det brottsförebyggande arbetet. I Eklund N, Landström L, Polisen verksamhet och arbete (red). Stockholm: Liber AB, Malmö. 20 sidor. Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen: en kommentar. Stockholm: Wolters Klüwer. 253 sidor (cirka 5 sidor). Brottsförebyggande rådet, (2018) Det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Nuläge och utvecklingsbehov Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 68 sidor. Brottsförebyggande rådet, (2018) Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor. Brottsförebyggande rådet, (2016) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor. Brottsförebyggande rådet, (2015) Börja med kartläggning! Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor. Brottsförebyggande rådet, (2011) Polisen strategiska brottsförebyggande arbete. återrapportering av regeringsuppdrag. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor. Ivert AK, Mellgren C, Torstensson Levander M, (2019, planerad utgivning) O- trygghet? Lund: Studentlitteratur. 150 sidor. Lum C, Koper SC, (2017). Evidence-based policing. Translating research into practice. Oxford: Oxford university press. 323 sidor (valda delar). Nordh M, (2016) Polisens brottsbekämpning. Stockholm: Wolters Kluwer. 234 sidor. (Valda delar om cirka 100 sidor).

11 (av 13) Torstensson Levander M, Wikström P-O H, (2019, planerad utgivning) Brottslighetens orsaker och prevention. Lund: Studentlitteratur. 150 sidor. Wikström P-O H, (2006) Att handla utan kunskap. Vanliga fallgopar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Polishögskolan. 35 sidor. Wikström P-O H, (2011) Begreppet Brottsförebyggande Arbete och dess tillämpning i polisarbetet. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. 20 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar och rapporter, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 2. Grunder i ingripandearbete och brottsutredning, 18 hp Ask S, (2013) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur. 103 sidor. Axnäs N, (2018) Polisen och mängdbrottsresultaten ständigt i fokus men aldrig bra nog. (2018). I Lindström P, Sempert U, (red.). Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur. 23 sidor ( ). Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen: en kommentar. Stockholm: Wolters Klüwer. 253 sidor (valda delar). Dahlström M Westerlund G, Wredenfeldt C, (2015) Civilrätt - För polisens rättsvårdande och utredande verksamhet. Stockholm: Jure förlag. 222 sidor. Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2017) Brott och påföljder. Stockholm: Bruun Juridik. 612 sidor. Fitger P, Sörbom M, Eriksson T, Hall P, Palmkvist R, Renfors C, (2017) Särtryck ur rättegångsbalken kap 19-28, 36. Stockhjolm: Nordstedts Juridik. 490 sidor. Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2016) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 135 sidor. Hed I, (2007) Sekretess: handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 150 sidor (Valda delar). Kronkvist O, (2016) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups. 240 sidor. Kruse C, (2017) Teknisk bevisning - hur går det till? en kriminalteknisk resa genom rättsväsendet. Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. 99 sidor. Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer rättsliga perspektiv. Lund Studentlitteratur. (alda delar, cirka 60 sidor). Olsson J, Kupper T, (2017) Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag. 387 sidor (valda delar). Westerlund G, (2013) Straffprocessuella tvångsmedel: en studie av rättegångsbalkens 24 till 28 kapitel och annan lagstiftning. Stockholm: Bruun juridik. 245 sidor. Zila J, (2016) Specialstraffrätten: en introduktion. Stockholm: Wolters Kluwer. 100 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

12 (av 13) 3.Handledning och professionsutveckling Lauritz L-E, (2009) Spirande polisidentiteter. En studie av polisstudenters och nya polisers professionella identitet. Umeå: Umeå universitet. 244 sidor (valda delar). Granér R, (2006) Självständiga sheriffer eller lojala byra krater om patrullerande polisers yrkeskultur. I Agevall L, Jenner H. Bilder av polisarbete Samha llsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Växjö: Va xjo University Press. Sid Polisiär tjänstefärdighet I Polisiär konflikthantering Berggren N-O, Munck J, (senaste upplagan) Polislagen, En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB. 253 sidor (Valda delar). Norée A, (2008) Polisers rätt till våld. Stockholm: Norstedt Juridik. 184 sidor. Noreé A, (2000) Polisens rätt att skjuta. Stockholm: Wolters Kluwer. 143 sidor. Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson P-A, (2017) Use of pepper spray in policing: retrospective study of situational characteristics and implications for violent situations. Police practice and reasearch. An international journal, 18(4), Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s). Förarutbildning Ceder M, Magnusson B, Ro mbo E, Sta hl A, (2016) Trafikkommentarer. Stockholm: Norstedts Juridik. 856 sidor (Valda delar). Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor. Fuhrman H, (2011) Trafiknykterhetsbrott. Umeå: Polisutbildningen, Umea Universitet. 137 sidor. Lundälv J, (2012). Polisaspiranten och utbildningsansvaret polisbilskörningens dilemman och värdegrund. Socialmedicinsk tidskrift, 6, Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s). Radio & taktiskt samband Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Ca 65. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 200 s). Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till

13 (av 13) studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. Under kursen genomförs dessutom en formativ utvärdering (s.k. temperaturtagning) efter halva tiden. Även resultatet av denna diskuteras med studenterna på schemalagd tid. Övergångsbestämmelser Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.