Polisiärt arbete II (PO131A)

Transkript

1 1 (av 15) KURSPLAN för termin 3 för Polisutbildningen. Fastställd av utbildningsnämnden vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Polisiärt arbete II (PO131A) Engelsk titel: Police work II Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Kursen utgör termin 3 på polisprogrammet Förkunskapskrav För tillträde till termin tre krävs att studenten är godkänd på kursen PO121A. Vid underka nt prov och i de fall omprov eller resultat fra n prov tidsma ssigt ligger inom ramen fo r na sta kurs, kan studenten flyttas upp i va ntan pa fo rnyat prov och resultat. Underka nns studenten avbryts studierna pa den nya terminen. Huvudområde Inget huvudområde Syfte Kursen ska leda till fördjupade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt avseende polisiärt arbete i ärenden som berör personer med olika psykiatriska tillstånd, barn och unga samt brott i nära relationer. Preparatkunskap, drogtecken och symptom ingår. Den grundläggande kunskap och de färdigheter som förvärvats tidigare under utbildningen breddas nu och fördjupas genom att de tränas integrerat med fokus på olika arbetsområden. Ett viktigt inslag i kursen är förutsättningar för mellanmänskliga möten och kommunikation med syfte att öka samförståndet mellan polisen och olika grupper i samhället. Polisiär akutsjukvård övergår nu från att vara ett i huvudsak teoretiskt ämne till att studenten omsätter dessa kunskaper praktiskt i övningssammanhang. I delkursen polisiär tjänstefärdighet II breddar och fördjupar studenten de kunskaper om polisiär konflikthantering som förvärvats under föregående terminer. Ämnet integreras nu i ökad utsträckning i övriga delkursers arbetsområden och studenten övar på att tillämpa och växla mellan olika tekniker och taktiker i olika situationer och miljöer med varierade stressnivåer och hotbilder. En central del av momentet är att studenten reflekterar över de olika val som finns, och de olika val som görs, i en viss situation. Under delkursen utvecklar studenten även sina färdigheter i polistaktisk bilkörning samt radio och taktiskt samband.

2 (av 15) I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete. Studenten ges handledning i grupp löpande under terminen med särskilt fokus på professionellt bemötande och de situationer som studenten kan komma att möta i sitt yrke som polis. Innehåll Kursen består av 6 delkurser. Delkurs 6 ges löpande under terminen. 1.Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5hp Psychiatric conditions and drugs Innehåll Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och förklaringar till olika typer av beroendetillstånd och psykisk ohälsa för att kunna identifiera, förstå och kunna bemöta och kommunicera med personer med psykisk ohälsa. Tillämpbar lagstiftning som kan bli aktuell i dessa kontakter diskuteras samt ansvaret för vård och behandling av de aktuella grupperna. Psykiatriska tillstånd som diskuteras är vissa personlighetssyndrom, beroendetillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, affektiva sjukdomar såsom depression och bipolär sjukdom samt psykossjukdomar. Suicidrisker samt grunderna i dialog och kommunikation vid suicidrisk behandlas också. Delkursen behandlar även preparatkunskap med fokus på de vanligaste förekommande drogerna med syftet att studenten ska kunna identifiera symptom som är karakteristiska för dessa. Olika gruppers bruk och missbruk av droger och aktuell forskning av relevans för polisiärt arbete diskuteras också. Särskild vikt läggs vid tillämpning av narkotikalagstiftning och utredning av narkotikabrott. Kopplingen mellan droger och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet i relation till polisarbete diskuteras. I delkursen belyses även vikten av att kunna identifiera skillnader mellan psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och drogpåverkan för att göra polisiära ingripanden så säkra som möjligt för alla inblandade. Ämnet polisiär konflikthantering integreras i delkursen. Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för de vanligaste psykiatriska tillstånden och reflektera över dess betydelse för bemötandet av personer som polisen hanterar i sitt arbete, 2. redogöra för de rättsregler som är kopplade till polisiära åtgärder i samband med psykiatriska tillstånd samt kunna tillämpa tvångsmedelsanvändning som kan bli aktuell i polisiära ingripanden samt avrapportera dessa ärenden, 3. diskutera kopplingen mellan droger och/eller olika psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv, 4. diskutera förutsättningar för att genomföra förhör med personer med psykiatrisk funktionsnedsättning,

3 (av 15) 5. diskutera de förväxlingsrisker som finns med avseende på psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och drogpåverkan och hur denna risk kan minimeras i samband med polisiära ingripanden, 6. redogöra för och kunna identifiera tecken och symptom på bruk av narkotika, dopning och alkohol och relatera detta till bemötande och polisiära ingripanden, och 7. redogöra för narkotikalagstiftning och kunna tillämpa denna vid utredning av narkotikabrott. Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 1 och 2 samt 4-6 övar studenten även på att agera i möten med personer i olika psykiatriska tillstånd. För att uppnå lärandemål 6 och 7 diskuteras symptom på drogpåverkan, psykiatrisk sjukdom och ohälsa samt ingripande och tillämpbar juridik och avrapportering av ärenden i samband med övningar. Praktiska övningar och tillhörande seminarier är obligatoriska. Delkursens examinationsformer består av enskild skriftlig tentamen samt deltagande i seminarier och praktiska övningar. 1 och 2 samt 5-7 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för psykiatriska tillstånd och droger samt de lagar som styr polisens arbete i denna typ av ärenden. 1 och 2 samt 4-6 examineras även genom praktiska övningar med tillhörande seminarier där fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över sitt eget och andras sätt att bemöta personer med skilda behov. 3 och 4 examineras genom deltagande i seminarier med en tillhörande enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera kopplingen mellan droger och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv. Eventuell frånvaro vid obligatoriska praktiska övningar och tillhörande seminarier kompletteras genom deltagande i ny praktisk övning och skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt betyg på individuell skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

4 (av 15) 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 6hp Police work with children and young people Innehåll Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med att förebygga och utreda brott i ungdomsmiljö med unga lagöverträdare. Under delkursen läggs återkommande vikt vid beaktandet av barnperspektivet i arbetet med barn och unga med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention. Inledningsvis förs en diskussion om ungdomars brottsutsatthet och ungdomsbrottslighetens karaktär och utveckling samt olika förklaringsmodeller till varför ungdomar begår brott. För att öka polisens förmåga att kommunicera med olika grupper diskuteras olika påverkansfaktorer såsom ungdomskulturer med fokus på interkulturella miljöer, kön, och grupprocesser. Därutöver behandlas hur polisen samverkar med andra aktörer i ärenden som involverar barn och unga, exempelvis skola, socialtjänst och civilsamhällets organisationer. Relevant lagstiftning gås igenom, exempelvis socialtjänstlagen, lagen om vård av unga (LVU) och sekretess. Den speciallagstiftning som gäller unga lagöverträdare och brottsutredningar för lagöverträdare mellan 15 och18 år och lagöverträdare under 15 år, behandlas särskilt. Förhållningssätt och regler vid samtal och förhör med barn och unga diskuteras. Delkursen innefattar även övningar i kriminalteknik och övningar där studenten tillämpar sina teoretiska och praktiska kunskaper avseende ingripande, avrapportering och handläggning av ärenden med unga lagöverträdare. Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogo ra fo r ungdomsbrottslighetens mönster, karaktär och utveckling samt diskutera och föreslå förklaringar och förebyggande åtgärder, 2. resonera kring ungdomskulturer med fokus på interkulturella miljöer, kön, och grupprocesser, 3. redogo ra fo r hur ra ttssystemet hanterar unga lago vertra dare och de utredningsregler som ga ller fo r ga rningspersoner under 18 a r, vilka samverkanskrav detta sta ller pa polisen samt i denna kontext även reflektera över barnperspektivet i det polisiära arbetet, och 4. självständigt utreda och avrapportera ungdomsa renden i enlighet med relevant lagstiftning, polisiära rutiner och beprövad erfarenhet. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras kursens innehåll i föreläsningsform

5 (av 15) och i seminarieform. För att uppnå lärandemål 4 deltar studenten även i praktiska övningar. Av de schemalagda momenten är de praktiska övningarna obligatoriska. Kursen examineras genom enskild skriftlig tentamen och deltagande i praktiska övningar. Samtliga lärandemål examineras med enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur rättssystemet hanterar unga lagöverträdare och för de regler som gäller vid utredning av ärenden med gärningspersoner som är upp till 18 år. en 4 bedöms även genom deltagande i praktiska övningar. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att ingripa i, utreda och avrapportera ungdomsärenden i enlighet med relevant lagstiftning. Studentens bemötande och kommunikation är också i fokus i dessa övningar. Eventuell frånvaro vid obligatoriska praktiska övningar kompletteras genom deltagande i ny praktisk övning enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på varje examinerande moment. För att erhålla betyget Väl Godkänd på delkursen krävs därutöver betyget Väl Godkänd på individuell skriftlig tentamen Betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). 3. Brott i nära relation, 6hp Crime in close relationships Innehåll Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med att utreda brott i nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och polisens möjligheter att förebygga brott enskilt och i samverkan med andra. Särskild vikt läggs vid studentens helhetsförståelse för ärendegången i brott i nära relationsärenden från adekvata förstahandsåtgärder, exempelvis bemötande, bevissäkring, dokumentation och förhör på plats, till vidare utredning och överlämnande av ärende till åklagare. Delkursen behandlar även vikten av bevissäkring, det vill säga kriminaltekniska utredningsåtgärder, i samband med sexualbrott samt den straff- och processrättsliga lagstiftning som är relevant i dessa ärenden. Delkursen inleds med en diskussion om olika förklaringsmodeller och faktorer, särskilt kön, etnicitet och sexuell läggning, som kan påverka utsattheten för brott med syftet att skapa förståelse för de utsattas situation och kunna bemöta brottsoffer utifrån olika behov på ett professionellt sätt. För att bättre kunna tillgodose behov av information, stöd och skydd samt motivera fortsatt medverkan i brottsutredningen förs en diskussion kring polisens arbete med att förebygga brott i nära relation, enskilt och i samverkan med andra aktörer. Sekretess diskuteras också.

6 (av 15) Delkursen behandlar barnperspektivet, särskilt barn utsatta för brott i nära relation, direkt och indirekt genom de konsekvenser det innebär för barn att bevittna brott i nära relation. Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogo ra för olika förklaringsmodeller till brott i nära relation, 2. redogo ra fo r och tillämpa den juridik som särskilt kan beröra brott i na ra relation, 3. beskriva polisens brottsofferarbete och diskutera vikten av ett korrekt bemötande, 4. kritiskt diskutera polisens arbete med att förebygga brott i nära relation, enskilt och i samverkan med andra aktörer, samt självständigt utföra och förhålla sig kritisk till riskanalys vid brott i nära relationsa renden med hjälp av lämpliga informationskällor, och 5. självständigt utreda och avrapportera brott i enlighet med relevant lagstiftning och polisiära rutiner. Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar. För att uppnå lärandemålen diskuteras kursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2-5 genomförs även tillämpningsövningar där studenten tränar bemötande, samtal och förhör med särskilt utsatta och sårbara brottsoffer utredning av brott i nära relationsärenden samt att genomföra riskanalys. Därutöver deltar studenten i praktiska kriminaltekniska övningar och avrapporteringsövningar. Tillämpningsövningar är obligatoriska. 1-3 och 5 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att redogöra för ärendegången i brott i nära relationsärenden. 5 examineras även genom tillämpningsövningar. Fokus i bedömningen av tillämpningsövningarna är studentens förmåga att uppvisa korrekt bemötande och vidta adekvata utredningsåtgärder. 4 examineras genom en individuell skriftlig uppgift som diskuteras i seminarieform. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring riskanalysens möjligheter och begränsningar. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom deltagande i ny tillämpningsövning enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

7 (av 15) För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på individuell skriftlig tentamen. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). 4.Handledning och professionsutveckling, 1 hp Professional development Innehåll Under delkursen diskuteras polisyrket ur olika perspektiv. Studenten reflekterar över polisyrket och utbildningen till polis i relation till kön och etnicitet och dess betydelse för utövandet av polisiärt arbete. Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. reflektera över polisyrket och utbildningen till polis, särskilt i relation till kön och etnicitet, och dess betydelse för utövandet av polisiärt arbete. na består av seminarier och handledning i grupp. Handledning sker i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Handledarens roll är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket. Studenten skriver även en reflektionsuppgift. Seminarier är obligatoriska. Delkursen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över polisarbetet och utbildningen till polis i relation till olika maktordningar. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras med en enskild skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator. För betyget Godkänd krävs godkänt betyg på reflektionsuppgiften. Betygsskala Underkänd (U) eller Godkänd (G).

8 (av 15) 5.Praktisk tillämpning av polisiär akutsjukvård, 3hp Practical emergency care in police work Innehåll Delkursen utgår ifrån de teoretiska kunskaperna som studenten tidigare utvecklat, vilket möjliggör att studenten kan utveckla förmågor och färdigheter att hantera och åtgärda situationer i akuta tillstånd utifrån S-CABCDE, med HLR, D-HLR och barn-hlr. Delkursen behandlar även samverkan mellan polis, sjukvård och räddningstjänst i akuta situationer och integreras delvis med praktiska moment i terminens övriga delkurser. Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. Visa förmåga och färdigheter att hantera akuta situationer utifrån S-CABCDE och genomföra HLR, D-HLR och barn-hlr, och 2. redogöra för samverkan mellan polis, sjukvård och räddningstjänst. Undervisningen består av seminarier, praktiska övningar och träning i kliniskt träningscentrum. För att uppnå lärandemålen övar studenterna på att hantera akuta situationer i praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 2 diskuteras förutsättningar för samverkan även i seminarieform. Praktiska övningar och träning i kliniskt övningscentrum är obligatoriska. Samtliga examineras individuellt i praktiska övningar. Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att hantera livshotande tillstånd utifrån S- CABCDE och att genomföra HLR, D-HLR och barn-hlr samt redogöra för samverkan med andra aktörer. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment ska enligt beslut av examinator kompletteras genom deltagande i ny praktisk övning. För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt betyg på samtliga praktiska examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U) eller Godkänd (G).

9 (av 15) 6. Polisiär Tjänstefärdighet II, 6,5hp Practical police work II Innehåll Delkursen består av tre moment. Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp I momentet fortsätter färdighetsträningen med att väva ihop teoretiska och praktiska grunder som förvärvats under tidigare färdighetsmoment. Momentet fokuserar särskilt på teoretisk kunskap om förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning och fördjupning i mentala och kommunikativa teorier. Polisens värdegrund och polisiär konflikthantering i relation till kön och etnicitet samt relevant juridik och regelverk diskuteras kontinuerligt i seminarieform. Under momentet integreras mental och fysisk förberedelse med de teoretiska och praktiska grunderna i polisiär konflikthantering. Under momentet genomförs övningar med hög ämnesintegration. Efter avslutat moment ska studenten kunna 1. tillämpa mentala tekniker som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning av polisiära uppdrag, 2. uppvisa en för polisyrket adekvat fysisk förmåga, 3. tillämpa fysiska tekniker och metoder samt tjänstevapenanvändning, 4. redogöra för och reflektera över förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning, och 5. tillämpa fordonsstopp och lokaliseringssök med såväl normal som förhöjd hotbild samt upprätta vägspärr. Momentens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras momentets innehåll i seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenten självständigt utifrån den kunskap som förvärvats under termin 1 avseende fysisk förmåga. För att uppnå lärandemål 3 och 5 tränas taktik, fysiska tekniker, metoder och vapenanvändning vid praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 4 diskuteras effekterna av tjänstevapenanvändning i seminarieform. 2, 3 och 5 examineras genom ett praktiskt prov. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa polisiära tekniker och metoder på ett korrekt sätt. 1 och 4 examineras genom deltagande i ett seminarium med tillhörande skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över den mentala förberedelsens betydelse för yrkesutövningen.

10 (av 15) Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Polisiär tjänstefärdighet, Radio och taktiskt samband, 1hp Momentet breddar och fördjupar de kunskaper som studenten förvärvat gällande den praktiska användningen av radio och gällande betydelsen av taktiskt samband vid olika insatser och vid samverkan med övriga användarorganisationer. Särskilt tränar studenten på direktvalshantering, hantering av kontakter, gateway och repeater samt scanningslistor. Radio och taktiskt samband är delvis integrerat i terminens övriga delkurser. Radio och taktiskt samband övas tillsammans med andra färdigheter inom terminens delkurser. 1. redogöra för hur Rakel fungerar när polisen samverkar med andra användarorganisationer och över regiongränser, 2. hantera gateway och repeater, 3. redogöra för korrekt sambandssamverkan med räddningstjänst och sjukvård vid större händelser, 4. tillämpa direktvalshantering, hantering av kontakter samt scanningslistor på mobila radiostationer, och 5. reflektera över uttrycksformer vid radiokommunikation, särskilt i relation till kön och etnicitet. Momentets arbetsformer är föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras kursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten även i praktiska övningar i lärosal och i övningsmiljö. Seminariet om uttrycksformer vid radiokommunikation är obligatoriskt. Samtliga lärandemål examineras genom ett praktiskt handhavandeprov. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa radio korrekt, att uttrycka sig korrekt i kommunikationen med andra samt att resonera kring betydelsen av taktiskt samband för polisiärt arbete. 5 examineras även genom deltagande i ett seminarium och en enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över betydelsen av olika uttryckssätt vid radiokommunikation utifrån olika exempel. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt belsut av examinator med en enskild skriftlig uppgift.

11 (av 15) Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1hp Den nationella förarutbildningen fortsätter med grundläggande trafiklagstiftning och teorier om polistaktisk körning och studenterna tillämpar denna kunskap i det praktiska polisarbetet i trafikmiljö, bland annat fordonsplats och omkörningstekniker. Under kursen diskuteras även bemötande av allmänheten i trafikmiljö. Under kursen läggs särskild vikt vid att kunna diskutera det egna och andra studenters beteende i trafiken på ett kritiskt och konstruktivt sätt, bland annat i förhållande till angelägenhetsgrad, kön och yrkeskultur. Efter genomfört moment ska studenten kunna 1. tillämpa säker polistaktisk körning i trafikmiljö, och 2. förhålla sig kritiskt och konstruktivt till sitt eget och andra studenters beteende i trafikmiljö. Momentets arbetsformer är föreläsningar, seminarium och praktiska körövningar. I den praktiska övningen samarbetar studenterna i par och analyserar varandras beteende i trafikmiljön utifrån Trafikverkets nollvision och polistaktik i trafikmiljö. Seminarier och praktiska körövningar är obligatoriska. en examineras genom ett praktiskt körprov med efterföljande seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att framföra fordon säkert och att förhålla sig kritiskt och konstruktivt till en annan students beteende i trafikmiljön. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska enligt beslut av examinator komplettera genom deltagande i nytt seminarium eller praktisk körövning. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på varje examinationsmoment. Betygsskala I momentet ges betyget Underkänt eller Godkänt. Betyg för hela kursen För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment i respektive delkurs. För betyget väl godkänd krävs att betygskriterierna för väl godkänt är uppfyllda för delkurserna 1-3, samt att övriga moment är godkända. Rätt till omtentamen Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på

12 (av 15) samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat. Litteratur 1.Psykiatriska tillstånd och beroendelära Andersson M, Asp P, Swenson Claréus P, Hempel A, Kankaanpää E, (2012) Narkotikabrotten : en kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott. Uppsala: Iustus. 194 sidor. Berggren N-O, Munck J, (2015) Polislagen, en kommentar. Stockholm: Norstedts Juridik, (valda delar, cirka 10 sidor). Cöster G, Swahn L, (2018) Polisiära omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård en kvantitativ pilotstudie. I Lindström P, Sempert, U. (red.). Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik (sid ). 22 sidor. Gumpert CH, Abbad Larsson G, Cederborg AC, (2009) Att intervjua barn : med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 80 sidor. Hartelius J, (2018) Narkotika, dopningsmedel och ha lsofarliga varor. Göteborg: Mediahuset. 64 sidor. Hed I, (2017) Sekretess!: handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 150 sidor (valda delar). Johnson B, Richert T, Svensson B, (2018) Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur. 381 sidor. Kronkvist O, (2017) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups. 240 sidor. Levander S, (2017) Fem typer av psykiska störningar som poliser och andra inom rättsväsendet ofta möter. Kunskapsbaserade råd om bedömning och bemötande (Fou-rapport 2017:2). Malmö: Malmö högskola. 82 sidor. Rask M, Kronkvist O, Åberg J, (2006) Polisers bemötande av personer med psykiatriska problem. I Agevall L, Jenner H, (red.). Bilder av polisarbete. Samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav (sid 51-68). Växjö: Växjö University Press. Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 2. Polisiärt arbete med barn och unga Andershed H, Andershed A-K, Söderholm Carpelan K, (2010) Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia Förlag AB (Kapitel 8-9), 51 s. Berggren N O, Munck J, (2015) Polislagen, en kommentar. Stockholm: Norstedts Juridik. (Valda delar, cirka 10 s). Brottsförebyggande Rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år BRÅ-rapport 2017:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Sid

13 (av 15) Brottsförebyggande rådet, (2016) Skolunderso kningen om brott Om utsatthet och delaktighet i brott. Rapport 2016:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 76 sidor. Cederborg A-C, Gumpert C, Hellner Abbad G, (2009) Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 80 sidor. Clevesko ld L, Thunved B, Thunved A, (2015) Samha llet och de unga lago vertra darna. Stockholm: Norstedts Juridik. 316 sidor. Estrada F, (1999) Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: Utveckling, uppmärksamhet och reaktion (Doktorsavhandling, avhandlingsserie nr 3). Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. (Kapitel 2, s ). Estrada F, Flyghed J, (red.) (2017) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. 377 sidor. Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer rättsliga perspektiv. Lund Studentlitteratur. (Valda delar, cirka 60 sidor). Hed I, (2017) Sekretess! : handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 150 sidor. (Valda delar) Kronkvist O, (2017) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups. 240 sidor. Ring J, Öberg J, (2012) Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor. I Brottsutvecklingen i Sverige Brå-rapport: 2012:13. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 28 s. Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 3.Brott i nära relation Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen. En kommentar. Stockholm: Norstedts Juridik. 253 sidor. Brottsförebyggande rådet, (2018) Polisiära arbetssätt för att förebygga partnervåld med fokus på våldsutövare (rapport 2017:13). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 100 sidor. Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Nationella trygghetsundersökningen. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Brottsutvecklingen i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer rättsliga perspektiv. Lund Studentlitteratur. (Valda delar, cirka 60 sidor). Hed I, (2017) Sekretess! Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 150 sidor (valda delar). Kronkvist O, (2017) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups. 240 sidor.

14 (av 15) Fitger P, Sörbo M, Eriksson, T, Hall P, Palmkvist R, Renfors C, (2017) Särtryck ur rättegångsbalken kap 19-28, 36. Stockholm: Nordstedts Juridik. 490 sidor (valda delar). Lange Thomsen J, (2006) Ra ttsmedicin. Stockholm: Liber. 448 sidor. Olsson J, Kupper T, (2017) Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag. 387 sidor (sid ). RFSL (2008). Va ldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: RFSL. 57 sidor. Regeringen. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utdrag (kapitel 5, sid ) ur Makt mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid. Skr. 2016/17:10. Tillgänglig, Sinisalo E, Moser-Hällen L, (2018) Våld i nära relationer. Stockholm: Liber. 381 sidor. Senast tillgänglig brottsstatistik. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). 4.Handledning och professionsutveckling Rask M, Kronkvist O, Åberg J, (2006) Polisers bemo tande av personer med psykiatriska problem. I Agevall, L, Jenner, H. Bilder av polisarbete Samha llsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Va xjo University Press, Va xjo universitet. Sid Holmberg C, (2006) Kvinnan i polisyrket vilken grund la ggs i utbildningen? I Agevall, L, Jenner, H. Bilder av polisarbete Samha llsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Va xjo University Press, Va xjo universitet. Sid Svedberg L, (2016) Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 56 s. av 359 s. 5.Polisiär akutsjukvård: praktisk tillämpning Bengtsson, M, Lundström, U (2018) Medicin 1+2. Malmö: Gleerups, 464. Elmqvist C, Almerud Österberg S, (2014) Akut omhändertagande av trauma på skadeplats och på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur, 2014, Senaste upplagan, ca 150 s. Svenska rådet för hjärt- och lungräddning. Kursbok D-HLR (beställ via: Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 50 sidor. 6. Polisiär Tjänstefärdighet II Polisiär konflikthantering Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen, En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB. 253 sidor (valda delar). Norée A, (2008) Polisers rätt till våld. Stockholm: Norstedt Juridik. 184 sidor.

15 (av 15) Noreé A, (2000) Polisens rätt att skjuta. Stockholm: Wolters Kluwer. 143 sidor. Förarutbildning Ceder M, Magnusson B, Ro mbo E, Sta hl A, (2016) Trafikkommentarer. Stockholm: Norstedts Juridik. 856 sidor (valda delar). Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor. Fuhrman H, (2011) Trafiknykterhetsbrott. Umeå: Polisutbildningen, Umea Universitet. 137 sidor. Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. Under genomförs dessutom en formativ utvärdering (s.k. temperaturtagning) efter halva tiden. Även resultatet av denna diskuteras med studenterna på schemalagd tid. Övergångsbestämmelser Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.