Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Dialogfrågor Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga? Hur möter vi barn och ungas vårdbehov på nya arenor? Tandvårdens roll i Västra Götalands omställningsarbete? Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården
Disposition Relevanta lagrum Vad vet vi om dagens och morgondagens unga Kunskap forskning Vad vet vi om munhälsa hos dagens och morgondagens unga Grupper Promotion och prevention Vad styr vården
Tre olika perspektiv Övergripande befolkningsperspektiv Patientorienterat perspektiv Patientens perspektiv
Allas lika rätt till vård och hälsa FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Tandvårdslag 1985:125 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 3 Akuta fall ska behandlas med förtur 3 a Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 3 b Patienten ska få information om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.
Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 3 kap. 1 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. Information - Patientlag 2014:821
Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 18 kap. 2 Landsting och kommuner ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av dels kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område, dels folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landsting och kommuner ska i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra och med berörda universitet och högskolor.
12000000 Prognos folkmängd; antal 10.118.996 11.897.578 2,008 10000000 2,703 8000000 6000000 4000000 2000000 2,388 2,770 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 0-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-79 år 80 + år SCB, aug 2017
Prognos folkmängd; föredelning 100% 19,8% 22,7% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 23,1% 10% 23,3% 0% 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 0-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-79 år 80 + år SCB, aug 2017
Barn och ungdom Var 5:e till var 4:e person är 19 år eller yngre! Ganska många! Ökar i antal och i andel Antalet nyfödda Migration Effekter? 135000 133000 131000 129000 127000 125000 123000 121000 119000 117000 115000 113000
25 miljarder kronor per år 7% av HSV Staten, 5 miljarder: ATB, 1 miljard STB, endast lite Högkostnadsskydd, 4 miljarder Landstingen, ca 4 miljarder: Barntandvård, sjukhustandvård och äldretandvård Privat, resten (ca 16 miljarder)
Evidensbaserad vård När man integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga underlag med klinisk expertis/erfarenhet och patientens önskemål/behov
Evidenspyramid
Gör vi rätt? Varför har vi valt de metoder och strategier vi tillämpar idag? Hur effektiva är de (egentligen)? Behöver vi göra något anat/annorlunda? Implementeringsforskning! NNT (numbers needed to treat) Hälsoekonomi
FRAMM Fluor Råd Arena Mat Motivation http://brattas09.blogspot.no/2016/10/fluorlackning-och-tandvardsinformation.html
Läkartidningen 2012;109:1720-1 http://www.lakartidningen.se/oldwebarticlepdf/1/18706/_1720_1721.pdf
Ej evidensbaserad vård Kortisoninjektioner vid tennisarmbåge gör mer skada än nytta Robotar för kirurgi otillräckligt utvärderat Hemblodtrycksmätning lika effektivt, men incitament saknas Motivationshöjande samtal bra ibland men inte för allt
Vad är en kunskapslucka? När systematiska litteraturöversikter visar på osäker effekt av en medicinsk metod När det saknas systematiska litteraturöversikter om en medicinsk metod Viva La Evidence https://www.youtube.com/watch?v=_ev-tt0wbg8
http://www.sbu.se/contentassets/3605d4ee17984976bae18be35aa1c 587/barn_och_ungdomstandvard_webb.pdf Nästan bara kunskapsluckor inom barntandvården 400 systematiska översikter 40 kvalitet för att dra slutsatser Fluortandkräm Visst stöd för fissurförsegling vid hög kariesrisk Svagare stöd för fluor i andra former än tandkräm
Tandhälsan utmaningar 0-19 år Samband mellan munhälsa och allmän hälsa Karies ökar hos barn Nå alla barn Riskfaktorer Funktionsnedsättning, sjukdom Socioekonomiska skillnader Barnkompetens
Långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, 10-15% Karies Vissa diagnoser Vissa medicineringar Annan behandling, mer tandutdragningar Ökade skillnader med stigande ålder PREVENTION! Stödjevävnader Beroende av andra Svårt utföra munvård Tandköttsinflammation Tandsten På sikt tandlossning Mindre fluortandkräm PREVENTION
Speciella behov för tandvård Viktigt säkerställa resurs! Medicinska risker Kostnad
Oral hälsa vid funktionsnedsättning Patienter/föräldrar ej munhälsomedvetna Mun och munhälsa saknas i medicinsk planering av patienter Organisatoriska och individuella faktorer Omhändertagandet av barn med funktionsnedsättning inom tandvården varierar mycket Organisatoriska och individuella faktorer
Oral hälsa vid funktionsnedsättning Detta innebär en ökad risk för o(jäm)likhet i munhälsa Munhälsan måste tydliggöras hos såväl patienter, anhöriga som hos tandvård och sjukvård Behov kunskap bättre finansiering tydligare organisatoriskt stöd forskning
Friska eller inte? 90 80 70 60 50 40 30 3 yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs 20 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 2008 2010 2011 2013 2014 2015 Eller 2015 hade 4 % av 3-åringarna och 25 % av 6-åringarna manifest karies som behövde behandlas eller hade behandlats för karies!
Friska eller inte? 90 80 70 60 50 40 30 3 yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs 20 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 2008 2010 2011 2013 2014 2015 Eller 2015 hade 4 % av 3-åringarna och 25 % av 6-åringarna manifest karies som behövde behandlas eller hade behandlats för karies!
80 70 60 50 40 30 3 yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs 20 10 0 2010 2011 2013 2014 2015
Den eviga kampen Kampen för god munhälsa är en kamp som behöver utkämpas och vinnas varje dag om vi vill nå jämlik hälsa
Tandhälsan är inte jämlik 6 år gammalt barn Varje år sövs ca 800 barn i Skåne för tandbehandling, 450 av dem är under 7 år
Sociala strukturer 234.000 barn (12%) fattiga familjer. Ses en minskning om än i avtagande. Högst andel barnfattigdom i storstadsregionerna; lägst i välmående förortskommuner Malmö, i viss mån Göteborg Utländsk bakgrund Fler ensamstående föräldrar
http://malmo.se/kommun--politik/socialt-hallbart-malmo/kommission-for-ett-socialt-hallbart-malmo.html http://mah.se/upload/samverkan/in%20och%20ut/jämlik%20hälsa_150303.pdf
Trots att tandvården är kostnadsfri för barn och unga upp till 19 år, finns det sociala skillnader i tandhälsa bland barn i Sverige. Familjens sociala förhållanden har betydelse för barn både när det gäller hur ofta de besöker tandvården och när det gäller förekomsten av karies. Västra Götaland har exempelvis arbetat uppsökande riktat mot riskgrupper för dålig tandhälsa. För att minska skillnaderna i barns tandhälsa har Folktandvården Västra Götaland utvecklat det generella samhällsinriktade programmet FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation).
3 snabba så slipper du sjukdomar i mun och tänder Ät rätt frekvens, reducera sockermängd Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm Besök tandvården regelbundet
Socker Stor bov i uppkomsten av karies indirekta bevis Stor bov i många stora folksjukdomar övervikt, fetma, hjärt-kärl WHO mål att högst 10%, helst 5% av kostens energiinnehåll från socker Tandvården måste göra mer!!! Vi saknar bra utvärderade metoder Samverkan med andra sektorer och aktörer
Fluor Mycket kunskap unga permanenta tänder Remineralisering Rent på tanden för maximal effekt Fluortandkräm högt vetenskapligt stöd Tilläggseffekt andra metoder främst hos personer med risk för sjukdom Beakta sjukdomsförekomst i populationen Behov hälsoekonomiska analyser; NNT (numbers needed to treat) NB karies är ingen bristsjukdom pga för lite fluor
Besöka tandvården Betydelsen av mötet Tidig diagnostik Tidig intervention Prevention För barn viktigt att lära känna tandvården, trygghet
Promotion och prevention Prevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka. Hälsofrämjande arbete enligt WHO: Egenmakt Delaktighet i samhället Jämlikhet Självbestämmande Samarbete Ömsesidigt hjälpande Delat ansvar
Dahlgren och Whitehead, 1991
Hälsofrämjande Innovation i samverkan
Hälsofrämjande innovation i samverkan Trots ett generellt välfärdssystem växer hälsoklyftorna UTMANING Framtidens hälsa och sjukvård STEG Hälsofrämjande living labs i socialt utsatta områden Akademi, hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, medborgare, vårdföretag, IT-teknik, tjänste- och produktföretag och idéburen sektor
Health literacy: Människors förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa.
Tre olika perspektiv Övergripande befolkningsperspektiv Patientorienterat perspektiv Patientens perspektiv
Barntandvård = tid Tid är pengar Skilj mellan investering och kostnad Satsad tid skall ses som investering
Behov - önskelista Involvera barn och ungdomar Gemensam lagstiftning för patienterna bästa Värna 0-19 år framtidens vuxna, barnkompetens, ekonomiska förutsättningar långvarig sjukdom, funktionsnedsättning utsatta grupper socioekonomiskt, asylprocess, papperslösa Utveckla epidemiologisk analys population, analys, alla vårdgivare, övergripande ansvar nationellt tandhälsoregister Utveckla promotionsstrategier Forskningssamarbete använd akademin som motor samverkan! Nationella riktlinjer
Visionen så god munhälsa att man inte behöver söka tandvård
Gunilla Klingberg Dekanus, professor i pedodonti Odontologiska Fakulteten Malmö högskola 205 06 Malmö Carl Gustavs väg 34 Tel +46 40 665 84 85 gunilla.klingberg@mah.se