Tillsammans blir vi bättre

Tillsammans blir vi bättre Tips, råd och information till dig som jobbar operativt med järnvägstrafik Version 4, 2017

Innehållsförteckning Kontaktledningens uppbyggnad 3 Att sopa snö ur en växel eller spårspärr 4 Luftslangar och automatkoppel 5 Att tänka på när du sandar från ett drivfordon och halkbekämpning 6 Felaktiga beläggningar tillsammans kan vi lösa problemen med bromsflagor 7 Skadad kolslitskena och ADD 8 KIKA 9 Rimfrost 10 Att välja strömavtagare och kombinationer av strömavtagare 11 Utrustning på drivfordon 12 Skyddssektioner 13 Tågvärme- och lokvärmeposter 14 Vanligt förekommande skador på strömavtagare 15 Sugtransformatorer 16 Iakttagelser att rapportera 17 JIMO 18 Länkar 16 Syfte I dagens järnvägssystem är många aktörer in blandade. Då är det viktigt att alla informerar varandra om händelser som påverkar de andras verksamhet. Därför har Trafikverket tillsammans med Branschföreningen Tågoperatörerna tagit fram den här broschyren som innehåller tips, råd, telefonnummer, exempel på åtgärder vid särskil da händelser med mera. Den är inte ett styrande dokument utan ett kom plement till järnvägsföretagens och Trafikverkets ordinarie dokumentation. Broschyren riktar sig till personal som arbetar operativt med järnvägs trafik inom spåranläggningar som förvaltas av Trafikverket. Om du har synpunkter, frågor eller kommentarer är du välkommen att skicka dem till: peter.larsson@trafikverket.se Anders.olofsson@tagakeriet.se Thord.Vedlund-Vall@sj.se Per.ericson@greencarco.com FÖRKORTNINGAR ADD = Automatic Dropping Device edi = Eldriftingenjör dt = Drifttekniker tkl = Tågklarerare KIKA = Kolslitskenekamera sth = Största tillåtna hastighet 2

Kontaktledningens uppbyggnad BT-systemet är system som har använts sedan elektrifieringen av järnvägen påbörjades på 1920-talet. BT står för Booster Transformer. I BT-tekniken används sugtransformatorer för att återleda returströmmen. Sugtransformatorn är en speciell sorts transformator som tvingar strömmen att passera dess lindningar och suger därmed returströmmen till återledningen. Detta är nödvändigt för att inte få störningar i teleoch signalkablar som ligger i banvallen. AT-Systemet används på t.ex. Malmbanan och Botniabanan och är en modern teknik för att distribuera elenergi till tågen. Systemet går under benämningen AT, där AT står för Autotransformer. Fördelen med ATsystemet är att man kan mata med dubbla spänningen, 30 kv mot normalt 15 kv för BT-systemet. Överföringsförlusterna blir mindre, vilket ger mer kraft till tågen. Tekniken möjliggör inte bara tyngre tåglaster utan möjliggör dessutom att avstånden mellan transformatorstationerna eller omformarstationerna kan ökas Kontaktledningens normalhöjd är 5,5 meter över spåret men kan variera upp eller ned en halvmeter vid broar, plankorsningar och industrispår. Stolpavståndet är normalt 60 till 65 meter men minskas vid kraftiga kurvor eller på särskilt vindutsatta ställen för att inte kontaktledningen ska hamna utanför lokets strömavtagare om den påverkas av vind. Jordpunkt Genom S-rälen leds returströmmen till närmaste jordpunkt och vidare till återledaren Matande station 15 kv Å-skena* * Återledningsskena Autotransformatorsystem 30 kv Kontaktledning Bärlina Återledning Sugtransformator Var 5:e km dras det mesta av returstr ömmen till återledaren Från omformarstationen matas ledningen med 15 kv/16,7 Hz enfasström S-räl Viss markspridning kan inte undvikas Ca 10 km 15 kv Autotransformator Autotransformator AT-ledning Kontaktledning S-räl Mer information: Lärobok Kontaktledning 3

Att sopa snö ur en växel eller spårspärr Observera att snöröjning inom säkerhetszonen normalt sett är en underhållsåtgärd och personal ska då arbeta enligt Trafikverkets gällande regler och rutiner (A-skydd). Det är viktigt att du följer ditt företags regler och rutiner för vistelse i spår. Kom ihåg att snö har mycket god bullerdämpande effekt på rullande materiel och var därför extra uppmärksam på faran med fordonsrörelser i intilliggande spår. Manuell snöröjning i spårväxlar innebär risk för klämskador. Trafikverket har en E-utbildning om snöröjning i växlar: Snöröjning av spårväxlar. Du får skotta och sopa bort snö från spåret framför hjulen på dina fordon då det behövs för Omläggning av en växel och för kontroll av växelläget Att lägga en spårspärr i på- eller avläge Att lägga på eller ta bort en bromssko, bromssläde eller vagnförstängare Gör så här: Kontakta tkl som lokalfriger växeln. Tänd lampa i lokalställaren indikerar att växeln är lokalfrigiven samt i kontroll i endera läget. Det är viktigt att du ser att växeln är lokalfrigiven så att inte någon annan kan lägga om den då du befinner dig i den. Använd alltid en växelkvast, aldrig din hand eller fot Gör först rent stödräl och växeltunga innan du försöker manövrera växeln Sopa snön i riktning ut ur växeln. Det är mycket viktigt att utrymmet mellan stödräl och växeltunga sopas helt rent Sopa rent växelstagen och staggropen där stagen löper Var extra noga vid tungkontrollkontakterna Avsluta med att lägga om växeln och kontrollera att den går i kontroll i det önskade läget (lampan tänds igen efter omläggningen) Kontakta tkl då du är klar och meddela att lokalfrigivningen kan återtas. 4

Luftslangar och automatkoppel Vintertid uppstår problem med hängande luftslangar på lok och vagnar som släpar i snön och blir fyllda med snö i kopplingsnävarna. När man sedan kopplar ihop dem och trycksätter systemet blåser tryckluften runt snön och skapar bromsstörningar. Detta är vanligt förekommande på lok vid växling, rundgång samt efter avslutad tågtjänst. Vid klargörning och avställning var noga med att luftslangar är upphängda i sina fästanordningar. Vid koppling av fordon som är utrustade med automatkoppel är det mycket viktigt att koppelplanen är helt rena från snö och is. Avlägsna eventuell snö och is i luftanslutningar samt kring lågeffektdon innan koppling sker. Rapportera skadade koppelluckor för att undvika framtida problem. Stoppa inte in händer eller fingrar i kopplet! Använd en skruvmejsel eller liknande. 5

Att sanda från ett drivfordon Det är alltid du som förare som avgör när du behöver sanda och det finns inga restriktioner mot att sanda när det behövs för att undvika olycka eller allvarligt tillbud. Tänk ändå på att undvika sandning: I områden med växlar och spårkorsningar Under bromsning vid hastigheter lägre än 20 km/tim När fordonssättet står stilla. Invid signaler och detektorer Ett flertal fel, såsom växlar ur kontroll och felaktiga spårledningsbeläggningar, har bland annat visat sig bero på sandning från drivfordon eller slirning i växlar och på isolerskarvar invid signaler och detektorer. Halkbekämpning Väder-och årstidstyrd beredskap Nu jobbar vi än mer konsekvent och enhetligt med väder- och årstidsberedskapen på järnvägen. För att vi tillsammans med järnvägsföretag och entreprenörer ska få ännu bättre beredskap och minska effekten av väderstörningar. Läs mer på Årstidsrelaterat underhåll 6

Felaktiga beläggningar tillsammans kan vi lösa problemen med bromsflagor En studie av de sex största stråken visar att just bromsflagor orsakar flera hundra förseningstimmar och drygt 1500 tåg störs under ett år. I järnvägssystemet finns det flera aktörer som både påverkas av bromsflagor och som behöver medverka för att minska störningarna av dem. Förslag på åtgärd Motverka bildandet av flagor Tågoperatörerna: Se över materialval i bromsbelägg, justera fordonens bromsar samt regelbunden rengöring av bromsar och magnetskenor Minimera användandet av magnetskenbroms Undvika att magnetskenbroms ligger an över isolerskarvar Trafikverket: Möjliggör jämnare körning: tidtabeller, långtågvägar och signalsträckor Rälssmöjning vid skarpa kurvor i torra miljöer Genom engagemang från alla berörda aktörer i branschen, med att förfina och verkställa åtgärder kommer vi på ett effektivt sätt att kunna minimera problemen med bromsflagor. 7

Skadad kolslitskena och ADD Många strömavtagare utrustas med ADD (Automatic Dropping Device). Inuti kolslitskenan finns en luftkanal som står i förbindelse med den utrustning som lyfter strömavtagaren. Om kolslitskenan skadas förloras trycket i luftkanalen varvid strömavtagaren snabbsänks. På vissa fordonstyper snabbsänks båda strömavtagarna vid multipeldrift. Vad gör du som lokförare om kolslitskenan skadas eller om ADD har aktiverats? Edi och tkl har mycket större möjlighet att besluta om rätt åtgärder om de får lokförarens iakttagelser. Exempel på åtgärder: Om det finns ytterligare en strömavtagare ska den användas. Om det inte är möjligt att skifta strömavtagare bör lokföraren samråda med edi, tkl samt operatörens fordonsledning eller motsvarande innan for donet får fortsätta till närmast lämpliga driftplats. Där bör en mer omfattande kontroll utföras. Det är vanligt att tkl ber näst kommande tåg att syna linjen med be gränsad sth. Vid dubbelspår bör linjen om möjligt avsynas från det andra spåret. Notera kilometertal och stolpnummer för händelsen. Bromsa fordonet till stopp. Meddela tkl att kolslitskenan skadats eller att ADD har löst ut och att kontaktledningen kan ha skadats. Syna strömavtagare och kontaktledning från marken. 8

KIKA Trafikverket har kameradetektorer som överva kar strömavtagarens kolslitskena. Detektorerna går under namnet KIKA. Sammanlagt finns det 22 detektorer på totalt 10 platser från norr till sö der. Vanligtvis finns det 2 kameror på enkelspår och 1 kamera per spår vid dubbelspår. Enkelspår har kamera i båda riktningarna. Kameradetektorn är vanligtvis placerad på en bro eller viadukt. Enkelspår Kiruna km 1416 Jörn km 1002 Myra km 230 Ryggen km 75 Detektorn larmar automatiskt den av Trafikverkets driftledningscentraler som ansvarar för området. Vid skada beordrar tkl lokföraren att sänka sth till 20 km/tim och att snarast skifta strömavtagare. Om det inte är möjligt att skifta strömavtagare, bör lokföraren samråda med eldriftledare och tkl innan fordonet får fortsätta till närmast lämpliga driftplats. Där bör en mer omfattande kontroll utföras. Dubbelspår Bensjöbacken km 509 Marma km 81 Stockholm km 0 Huvudsta km 4 Alingsås km 414 Tjörnarp km 557 Nässjö km 354 Läs mer om detektorer på Trafikverket.se: Länk Karta över Trafikverkets detektorer 9

Rimfrost Vintertid bildas det ibland rimfrost på kontaktledningen. Detta medför att det uppstår en ljusbåge mellan kontaktledningen och ström avtagaren. Ljusbågen kan ibland ge skador på kolslitskenorna och kontaktledningen. Vid förarbyte samt vid klargöring och avställ ning av drivfordon bör du som är lokförare alltid syna kolslitskenan från marken. Tillstånd att använda dubbla strömavtagare vid kraftigt rimfrostbelagd kontaktledning Det har visat sig att moderna lok som trafikerat sidotågväg har haft svårt att få dragkraft på grund av svår rimfrost. Vid de tillfällena kan det efter dialog med eldriften tillåtas att ha båda strömavtagarna uppfällda för att ta sig ur den akuta situationen. Om du ser en särskilt aggressiv ljusbåge bör du omgående informera fjtkl eller tkl. Det är van ligt att kraftig rimfrost eller is ger upphov till: kraftigt ihållande ljusbåge upprepade frånslag av huvudbrytaren kraftiga svängningar på linjevoltmetern. Störningar på strömriktare Observera kontaktledningen och andra for dons strömavtagare och kolskenor när du kör: Syna mötande fordon på sidospår och dubbelspår. Var uppmärksam på kraftiga svängningar på kontaktledningen, både ovanför ditt eget och mötande fordon. Det kan vara ett tecken på skadad kolslitskena. 10

Att välja strömavtagare och kombinationer av strömavtagare Drivfordon som är utrustade med två strömav tagare och har en obrukbar strömavtagare bör inte avgå från en driftplats där det finns en fordonsverkstad el ler andra reparationsmöjligheter. Så kallade strömavtagarstudsar kan förutom felaktigt strömavtagarval även bero på för lågt upptryck Motorvagnar På motorvagnar blir strömavtagarna av naturliga skäl ofta placerade långt ifrån varandra vid mul tipelkoppling. Val och kombination har då min dre betydelse. Multipla lok Du bör använda strömavtagare 1 + 4 eftersom det ger längst avstånd och därmed mindre upplyft och mekanisk påverkan på kontaktledningen. Vid rimfrost kan man använda strömavtagare 2 + 4 för att få en bättre arbetsmiljö genom att ljusbågen blir något skymd för lokföraren. Undvik att använda två intilliggande strömavtagare. Tre lok Du bör använda strömavtagare 1 + 4 + 6 eller 1 + 3 + 6. Ett lok Normalt ska du använda den bakre strömavtagaren. 11

Utrustning på drivfordon Bekanta dig alltid med ditt fordon hur det är vinterutrustad. Följande utrustning bör vara standard på drivfordon: växelkvast spett yxa snöskyffel övergångskoppel (gäller endast motorvagnar och lok som inte har standard koppel av typen skruvkoppel). Det är mycket viktigt att föraren har kunskap och fortbildning i att montera och använda övergångskopplet. Då övergångskoppel ska användas är det viktigt att föraren är väl förtrogen med både övergångskopplet och de åtgärder som måste vidtas på det bogserade fordonet. Man kan inte utgå från att förare på hjälpfordon har denna kompetens. 12

Skyddssektioner Kontaktledningshaverier inträffar relativt ofta vid ingången till skyddssek tioner. Statistiken visar att det sker ungefär 10 12 gånger per år i landet. Ljusbågar som leder till att kontaktledningshaverier uppstår på grund av att man passerar spänningslösa skyddssektioner med drivmotorström. Det är lika viktigt att man inte använder återmatande elbroms. Status på skyltar och lampor vid skyddssektionen Meddela drifttekniker när du observerar nedsmutsade kopplingstavlor och trasiga lampor. Strömbegränsningstavla: Passera tavlan utan strömpådrag eller med så lågt pådrag som omständigheterna medger. Se till att strömpådraget är 0 i god tid före ingången på skyddssektionen (på de fordon som kräver att huvudbrytaren är frånslagen ska även detta vara utfört i god tid). När du kör med två eller tre lok måste sista lokets strömavtagare med säkerhet helt ha lämnat skyddssektionen innan du får på börja strömpådraget. Övergång mellan dubbelspår är att betrakta som en plats där strömbegränsning råder eftersom man inte vet om förhållandena på det intillliggande spårets spänningsmatning. 1 2 3 4 Om ett fordon blir ståendes med strömavtagaren på en spänningslös skyddssektion kan det finnas möjlighet att spänningssätta den manuellt eller fjärrstyrt via eldriftcentralen. Om det uppstår ska man kontakta eldriftingenjören. Strömbegränsningstavla Nedkopplingstavla med tänd signallampa Nedkopplingstavla med släckt signallampa Nedkopplingstavla utan signallampa 13

Tågvärme- och lokvärmeposter Trafikverket har flera olika modeller av tågvärme- och lokvärmeposter. På bilderna nedan kan du se vilka data som gäller för varje typ av post. Det är viktigt att du som är lokförare tänker på att: Anmäla fel på kontakter, kablar, lampor eller funktion hänga upp kablar på anvisad plats så att kontakten inte hänger ner i snön Tågvärmepost: 1000 V 16,7 Hz för till exempel persontåg Lokvärmepost: 3 x 400 V, 63 A, 50 Hz för till exempel diesellok T44, Td, V5, Z70 Ladduttag (Blå): 230 V, 16 A, 50 Hz för till exempel Y31 Lokvärmepost: 230 V, 16,7 Hz för till exempel lok Rc /Rm och Rd Tågvärmepost (Röd): 3 x 400 V, 32 A, 50 Hz för till exempel Y31 14

Vanligt förekommande skador på strömavtagare Vinterskador: Skador då i stort sett hela kolet är borta från kolskenan. Skadorna har setts varje vinter och bedöms ofta bero på att limmet som håller kolet på plats förstörs av de ljusbågar som uppstår under frostiga för hållanden vintertid. Slag i anläggningen: Dessa skador visar tydliga tecken på att strömavtagaren slagit i anläggningen. Ofta saknas en mindre bit av kolet eller att skenan är deformerad. Skadan beror till största del på felaktigheter i infra strukturen. Frekvensen av dessa skador är troligen konstanta under hela året och är således inte årstidsrelaterade. Kontaktledningen: Vanliga fel på kontaktledningen är att överkopplingslinor som sitter mellan kontaktledningssektioner korep samt att bärtrådar lossnar. Om dessa hänger ned i strömavtagarens område uppstår skador på kolskenorna. Läs mer på följande länk om Trafikverkets kraftförsörjningssystem 15

Sugtransformator Om det uppstår en situation där fordonet hamnar inom förbudszonen ska strömavtagaren fällas ned omedelbart och kontakt ska tas med tågklarerare och eldriftingenjör. Om fordonet blir stillastående vid en sugtransformator med strömavtagaren uppfälld passerar linjeströmmen från den ena till den andra kontakttråden genom kolskenan. Det är de andra tågens effektförbrukning som är det stora problemet och inte det egna fordonets förbrukning. Den passerande linjeströmmen ger en värmeutveckling samt möjligen även ljusbågar som gör att kontakttråden smälter av. Stoppförbudstavla Betydelse Föraren får inte stanna fordonssättet så att någon uppfälld strömavtagare hamnar mellan två stoppförbudstavlor. Om ett fordon med uppfälld strömavtagare tvingas stanna ska strömavtagaren genast fällas ned. För att ta sig från en situation där ett fordon blivit ståendes med strömavtagaren i förbudszonen gäller följande: 1. Om fordonet eller tågsättet kan fälla upp en annan strömavtagare som befinner sig utanför området med stoppförbudskyltar eller stoppförbudsmarkering kan denna fällas upp och fordonet kan fortsätta sin färd. 2. Om det ovanstående alternativet inte är möjligt krävs det att man kan säkerställa att strömmen genom kolskenan kan hållas låg så att risken för nedbränning minimeras. Detta kan ske genom att edi kopplar så att matning till det stående tåget sker enkelsidigt. 16

Iakttagelser att rapportera Vad är viktigt att rapportera? snötyngda, lutande träd nära kontaktledningen igensnöade växlar och signaler grenar farligt nära spåret oläsbara skyltar och signalbilder Fel på mötande tåg Kontakt Vid alla typer av störningar ska den initiala kontakten alltid tas med tkl. Det ger denne möjlighet att stoppa annan trafik på lämpliga platser och att förhindra att skador förvärras. I nästa skede kan det beroende på situation vara lämpligt att kontakt tas med edi vid kontaktledningsproblem eller dt vid andra typer av skador. Detta ökar möjligheten för edi respektive dt att vidta rätt åtgärder samt att kalla rätt resurser till rätt plats. Nationell Eldrift Anläggningsövervakning Boden 010-127 01 10 Boden 010-127 40 23 Ånge 010-127 01 20 Ånge 010-127 40 24 Gävle 010-127 01 30 Gävle 010-127 40 20 Stockholm Nord 010-127 01 40 Stockholm 010-127 30 20 Stockholm Syd 010-127 01 50 Hallsberg 010-127 01 60 Hallsberg 010-127 40 25 Norrköping 010-127 02 10 Norrköping 010-127 30 21 Malmö 010-127 02 30 Syd 010-127 10 20 Tunnel 010-127 10 21 Göteborg 010-127 02 20 Väst 010-12 72 020 17

JIMO förenklar tågavgångar På de platser där JIMO är infört kan tågföraren eller avgångssignaleraren meddela att man är klar för avgång via MobiSIRtelefoner, istället för att använda manöverskåp eller att ringa till trafikledningen. JIMO har två funktioner: Begäran om tågväg Begäran om annullering av fördröjd bomfällning. I Underlag till linjebok.anges det var JIMO finns samt vilka telefonnummer som gäller. För att Begära tågväg genom JIMO när tåget är klart för avgång ringer ombordpersonalen ett specifikt telefonnummer vilket uppmärksammar tkl om att tåget är redo för avgång. Ombordpersonalen får direkt återkoppling genom ett röstmeddelande. I tågledningssystemet tänds en indikering där tåget befinner sig. På så vis kan tkl se att tåget är klart för avgång och därefter lägga tågvägen. Att tänka på för förare och avgångssignalerare: Tågnumret ska registreras i MobiSIR-telefonen, om den inte är det fås ett felmeddelande. Lästa SMS ska raderas för att minimera risken för full inkorg (då inga ytterligare meddelanden kan tas emot) Om två tåg befinner sig framför samma signalpunkt - vänta till framförvarande tåg har passerat signalpunkten innan tjänsten begärs, annars ges meddelande Tjänsten kan ej begäras från aktuell position Om trafikledningen behöver hålla kvar tåget i flera minuter skickas ett SMS till MobiSIRtelefonen om att begäran har avbrutits. Då kan man ringa JIMO igen Om JIMO inte fungerar ring tågklareraren för att begära tågväg/bomfällning Ombordpersonalen kan placera sig var som helst, så de kan få full överblick utmed perrongen och snabbt kan ta sig ombord. Tkls arbetssituation underlättas eftersom de slipper ett antal telefonsamtal och kan fokusera tågledningssystemet. Risken är mindre att begäran om tågväg görs för fel tåg. 18

Länkar Lärobok Kontaktledning https://www.trafikverket.se/contentassets/c418e82fd2a1456a93d0b8c55dba2583/larobok_kontaktledning_introduktion.pdf?id=135915 Snöröjning av spårväxlar https://www.trafikverket.se/tjanster/utbildningar/arbete-pa-jarnvag/e-utbildning-snorojning-av-sparvaxlar/ Årstidsrelaterat underhåll https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/banarbeten/arstidsrelaterat-underhall/ Läs mer om detektorer https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/anlaggningsteknik/detektorer/ Karta över detektorplatser https://www.trafikverket.se/contentassets/aa399d15a6d94be48023a6efc62b1aea/trafikverkets_detektorsystem_151210_detektorer_tlo.pdf Läs mer om Trafikverkets kraftförsörjningssystem https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/anlaggningsteknik/elkraftsystemet/hogspanningsledningar/ Underlag till linjebok https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/underlag-till-linjebok/ 19

I samarbete med: Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. DECEMBER 2017. BESTÄLLNINGSNR: 100466. UTGÅVA 4. PRODUKTION: FORM OCH EVENT. TRYCK: BRANDFACTORY FOTO: P-J WEDELL, ANDERS OLOFSSON/GREEN CARGO.PETER LARSSON, STEN-ÅKE BERGHOLM, TORBJÖRN LÖVGREN,THOMAS JOHANSSON/TRAFIKVERKET.