Policy för fördelning av timresurser vid institutionen för Kostvetenskap

Policy för fördelning av timresurser vid institutionen för Kostvetenskap Fastställd av prefekt vid beslutsmöte 14 november 2011 Cecilia Olsson Annica Nylander

1. Målsättningen med policy för fördelning av timresurser Den övergripande målsättningen med policyn är att bidra till en rimlig och rättvis arbetsbelastning för lärare samt kvalitetssäkra våra utbildningar genom att synliggöra vikten av pedagogisk utveckling samt hur undervisningsformer och examinationsformer är kopplade till förväntade studieresultat och främjar utveckling av studenternas generiska kompetenser. Utgångspunkten är att: Lärares faktiska arbetsinsats ska speglas i redovisning av timresursernas fördelning. Undervisnings- och examinationsformer ska anpassas till både förväntade studieresultat och tilldelad timresurs. Timresurser ska utnyttjas effektivt genom undervisnings- och examinationsformer som främjar studentaktivitet och effektiviserar läraraktivitet. 2. Funktioner i grundutbildningen Studierektor Studierektor är verksamhetsansvarig för grundutbildningen. Studierektor ansvarar för undervisningsplaneringen avseende bemanningen på grundutbildning och avancerad nivå samt för samordning, utvärdering och uppföljning av grundutbildningen. Studierektor ansvarar även för det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen samt leder arbetet i utbildningsutskottet. I bemanningsplaneringen ska studierektor beakta lärares kompetensprofil och individuella kompetensutvecklingsplan, arbetsbelastning över tid samt kontinuitet. I samband med förändringar i en kursbemanning ska studierektor först ha en dialog med den/de lärare som i sin individuella tjänstgöring berörs av förändringen, därefter en dialog med aktuellt lärarlag, innan bemanningen fastställs. Lärarlaget Alla lärarlag har planerings/utvärderingsmöten vår och höst inför kommande termin. Sammankallande är studierektor. Övriga planerings- och utvärderingsmöten sammankallas av programansvarig eller av lärarlaget utsedd person vid behov och läggs på måndag förmiddagar. För de av studierektor schemalagda träffarna tilldelas lärare varje termin 2-12 klocktimmar beroende på undervisningsgrad och antal kurser läraren är inblandad i. Övriga lärarlagsträffar, t ex utvärderingsmöten, ingår i kursernas timtilldelning. Lärarlaget är gemensamt ansvarig för att: Utse ordförande för planerings/utvärderingsmöten och att dagordningens punkter för planerings/utvärderingsmöten genomförs. Kursens upplägg och innehåll gör det möjligt för studenten att nå kursens förväntade studieresultat (FSR). Fördela kursens tilldelade timmar på kursadministration, pedagogisk utveckling, undervisning och examination i timber. Kursbemanningsplanen utgör grunden för timfördelningen på respektive lärare. Den färdiga timbern ska skickas till studierektor. Större förändringar måste förankras hos studierektor. Tidsplanera moment/kurs i samråd med andra lärarlag/institutioner; start- och stoppdatum, tentamen, omtentamen, studentsportardag. Schema, inklusive datum för tentamen och omtentamen, finns tillgängligt på webb och anslagstavla senast en månad innan kursstart. Dessutom ska tre gamla tentor finnas tillgängliga på kurswebben från kursstart. 1

Litteraturlista upprättas och att kursintroduktion, examination, betygsrapportering, värdering av moment/kurs samt arkivering utförs. Hushållstekniker kallas till lärarlagsträffar där hennes ansvarsområde berörs samt får en kopia på det slutgiltiga schemat. Detta inkluderar bl a köksverksamhet, livsmedel, gästföreläsare och andra besök. Livsmedelsbeställningar kommer till hushållstekniker senast onsdag kl: 12.00 veckan innan laborationstillfället samt att mallen för städning och hopplockning följs vid laborationer i kök. Föreslå betygsättande lärare på moment och hel kurs som ska ansvara för inrapportering till studieadministratör. Förslag till förändringar i kursens innehåll, FSR, pedagogiska upplägg och examination presenteras för programansvarig och studierektor. Skriftligt sammanställa det pedagogiska utvecklingsarbetet som rapporterats i timber. Det färdiga protokollet från lärarlagsmötena omgående läggs ut på internkost (Cambro). Hushållstekniker Deltar i lärarlagsmöten för kurser där laborationer i kök ingår och ansvarar för bokning av kök för undervisningen i momentet Livsmedelskunskap och matlagningsteknik på Kostvetenskap B. Ansvarar för att beställa livsmedel och andra varor till laborationer i kök efter beställning av lärare och studenter. Ansvarar för att plocka fram livsmedel och andra varor till laborationer i kök. För övriga rutiner i kök följs särskilda rutiner tillgängliga på internkost (Cambro). Ansvarar för inköp av köksutrustning, kökskläder och uppföljning av serviceavtal. Ansvarar för att inventarieförteckning över utrustningen i köken hålls uppdaterad. Ansvarar för utlåning av kökskläder, omklädningsskåp och klädskåp till studenterna. Ansvarig för skötsel och tvätt av institutionens kökskläder, handdukar etc. 3. Fördelning av timresurser till kurs och moment Grundprincipen är en tilldelning om 44 klocktimmar per 1,5 hp i en kurs med 24 studenter (Tabell 1). Kurser på nät och distans har samma tilldelning som campuskurser baserat på antal studenter. Undantag från regeln 44 klocktimmar är Kostvetenskap A som har en tilldelning på 48 klocktimmar per 1.5 hp för att säkra genomströmningen (Tabell 2). Den extra tilldelningen på 4 klocktimmar per 1.5 hp skall uteslutande användas till stödjande undervisning av tidigare genomgånget kursinnehåll. I timbern ska det framgå hur kursens/momentets tilldelade timmar används och fördelas mellan olika arbetsuppgifter och mellan olika lärare. Vägledande ska vara att timbern i så stor utsträckning som möjligt ska motsvara faktisk arbetsinsats vilket innebär att det är viktigt att alla ingående arbetsuppgifter redovisas. I timtilldelningen ingår kursadministration (enl Dagordning för lärarlagsträffar ), pedagogisk utveckling, undervisning (inkl för- och efterarbete) och examination. Det ingår också att att följa med kunskapsområdet, ta hand om utrustning och material i anslutning till kursen, delta i lärarlagsarbete samt olika mindre uppgifter som hör till utvecklingen av det utbildningsprogram där kursen ingår. 2

Tabell 1: Schablon för timtilldelning och fördelning av timresurser vid olika gruppstorlek. Fördelning av timresurser (kl tim) Kursinnehåll < 15 stud 24 stud 36 stud 48 stud 7.5 hp 15 hp 7.5 hp 15 hp 7.5 hp 15 hp 7.5 hp 15 hp Kursadministration 5-10 10-20 5-10 10-20 5-10 10-20 5-10 10-20 Pedagogisk utveckling 5-15 10-30 5-15 10-30 5-15 10-30 5-15 10-30 Laborationer, seminarier 30 60 40-60 80-120 60-80 120-160 80-100 160-200 Övriga undervisningsformer inkl examination 115-130 230-260 135-170 270-340 135-170 270-340 135-170 270-340 Summa 170 340 220 440 240 480 260 520 Tabell 2: Schablon för timtilldelning och fördelning av timresurser på Kostvetenskap A, 36 studenter. Fördelning av timresurser (kl tim) Livsmedelskemi och nutrition Kursinnehåll Näringsfysiologi och per Näringslära 7.5 hp Livsmedelsmikrobiologi 12 hp metabolism 1.5 hp INTRO* LIKE NÄLÄ* 7.5 hp INTRO* NÄLÄ* 3 hp Kursadministration 1-2 1 7-14 1 5-10 0 5-9 2-4 Pedagogisk utveckling 1-3 1-2 7-21 1-2 5-15 1 5-14 2-6 Laborationer, seminarier 12-16 6-8 82-110 8-10 60-80 4-6 54-74 24-32 Stödjande undervisning 4 0 27 2 20 0 18 8 Övriga undervisningsformer inkl examination 27-34 15-18 185-234 19-22 135-170 10-12 125-158 54-68 Total timresurs 52 26 357 34 260 17 240 104 *) Total timresurs på INTRO respektive NÄLÄ ska överensstämma inom respektive moment. Timresurs för respektive kursinnehåll ska överensstämma totalt sett men kan fördelas flexibelt mellan momenten.

Kursadministration För kursadministration avsätts på varje 1.5 hp 1-2 klocktimmar av kursens tilldelade resurs (Tabell 1). Lärarlagens kursadministrativa uppgifter framgår av Dagordning för lärarlagsträffar. Dessa timmar är inte till för den enskilde lärarens planering av sin egen undervisning. Användandet av dessa timmar specificeras under administrativa uppgifter i timbern för varje kurs/moment på den/de lärare som utför arbetet. Vägledande för hur många klocktimmar som tilldelas till kursadminstration på kurs/moment är främst hur många lärare som deltar samt om lärarna är anställda vid institutionen eller är externa. Mest tid avsätts till kurser/moment med många externa lärare och minst tid till kurser/moment med få lärare anställda vid institutionen. Storlek på studentgrupp kan också vara vägledande. Pedagogisk utveckling På varje 1.5 hp ska 1-3 klocktimmar avsättas till pedagogisk utveckling (Tabell 1). Följande aspekter av pedagogiskt utvecklingsarbete ska prioriteras av lärarlaget: 1. Utveckla och implementera undervisningsformer som främjar studentaktivitet och effektiviserar läraraktivitet, t ex undervisning baserad på IT-stödd kommunikation, blended learning, problembaserad undervisning. 2. Kvalitetssäkra och synliggöra i timber hur undervisningsformer och examinationsformer är kopplade till förväntade studieresultat. 3. Synliggöra hur undervisnings- och examinationsformer främjar utveckling av studenternas generiska kompetenser. Det pedagogiska utvecklingsarbetet ska betraktas som en ständigt pågående process och ha ett långsiktigt perspektiv med fokus på att kvalitetssäkra utbildning och bidra till en rimlig arbetsbelastning för lärare. Lärarlaget förväntas inte genomföra pedagogisk utveckling av hel kurs inom de avsatta timresurserna. Det är rimligt att det pedagogiska utvecklingsarbetet vid varje kurs/momenttillfälle begränsas till att omfatta t ex 1-2 förväntade studieresultat, 1-2 laborationer/seminarier eller delar av examinationen. Beroende på de utmaningar ett lärarlag står inför kan de 3 aspekterna av pedagogiskt utvecklingsarbete ha olika prioritet över tid. Pedagogisk utveckling rapporteras i timber samt planeras och utvärderas vid planerings/utvärderingsträffar både vår och höst. Undervisning och examination Den tid som återstår efter att tid avsatts till kursadministration och pedagogisk utveckling ska fördelas på undervisning och examination (Tabell 1). Observera att på varje moment/kurs ska 8-12 kl timmar per 1.5 hp avsättas till laborationer och seminarier (Tabell 1). Oavsett gruppstorlek ska varje student ha rätt till ungefär lika mycket kontakttid med lärare. Därför måste timtilldelningen avseende laborationer och seminarier anpassas efter antal studenter, hur gruppdelning görs och kursens karaktär. Detta har betydelse på kurser som kan ha stora variationer i antalet studenter och därmed brytpunkter för gruppindelningar. Vid planering av undervisning är det viktigt att lärarlaget anpassar kontakttiden med studenterna så att tillräckliga timresurser kan fördelas till examination. Gruppstorlek och timtilldelning Schablon för beräkning av timtilldelning vid olika gruppstorlek presenteras i tabell 1. Vid överskridande av brytpunkt är dock grundprincipen att antalet tilldelade timmar ska utökas i relation till de faktiska extra undervisnings- och examinationsinsatser som genereras vid laborationer, seminarier, handledning och examination. Möjligheten att modifiera uppgifter 4

vid laboration eller seminarium, ev. i kombination med att förlänga schemalagd undervisningstid ska alltid övervägas innan beslut tas om utökade timresurser alternativt utökat gruppantal. Samråd med studierektor görs alltid om en studentgrupp ligger strax ovanför en brytpunkt. Kurser/moment med få studenter (< 15) får en lägre tilldelning (studierektor beslutar i varje enskilt fall). 4. Fördelning av tid för undervisning och examination Fördelning av tid för undervisning och examination ska anpassas till både förväntade studieresultat och tilldelad timresurs på kurs/moment. Det kräver ett kritiskt och granskande förhållningssätt till hur vi använder timresurserna på bästa sätt och att kontakttiden med studenterna blir effektiv. Schemaläggning kräver att klocktimmar läggs ut som kontakttid med studenterna. Schemalagd tid omräknas med en faktor 1-5. Omräkningen innebär att en timme undervisning (à 45 minuter) kan motsvara 1-5 klocktimmar (à 60 minuter) arbete. Den faktor som används ska vara relaterad till innehåll, undervisningsform och lärarens erfarenhet. Lärarlaget ska alltså beakta att: Olika kursinnehåll ställer olika krav på att hålla sig uppdaterad inom ett ämnesområde. Nytt kursinnehåll kräver mer förarbete. Olika undervisningsformer kräver olika mycket för- och efterarbete. Oerfarna lärare behöver mer tid än erfarna lärare. Detta kompenseras delvis även med utökad kompetensutvecklingstid för nya lärare den första terminen. Ovanstående innebär att omräkningsfaktorn för ett undervisningstillfälle kan variera mellan olika kurs/momenttillfällen. Föreläsning Som föreläsning räknas de tillfällen när ett nytt kunskapsområde förmedlas. Det som förmedlas ska utgå från läroboken, men det ska inte bara vara en upprepning av det som står i läroboken. Vi strävar efter att studenterna själva inhämtar delar av enklare karaktär. Undervisningen ska följa forskningen vilket alltså kräver mer än enbart pedagogisk förberedelsetid. Läraren föreläser framförallt om komplicerade saker/det som står krångligt i litteraturen eller inte står alls. Endast i undantagsfall får mer än 3 undervisningstimmar läggas efter varandra. Vid omräkning av föreläsningstimmar till klocktimmar används faktor 1-5. Undervisningsformer baserade på IT-stödd kommunikation Dessa undervisningsformer innefattar olika former av nätbaserad kommunikation med studenterna i form av text, ljud och bild. Kontakten med studenterna kan vara både asynkron och synkron. Asynkron kontakttid kan t ex vara inspelade föreläsningar eller problemformuleringar till uppgifter som läggs ut samt att läsa och svara på skriftliga studentinlägg i efterhand. Synkron kontakttid kan t ex vara att läsa och svara på skriftliga studentinlägg i realtid. För dessa undervisningsformer kan det krävas att en större andel av timresurserna för undervisning och examination avsätts till att producera studieguider, kommunicera med studenterna, läsa och kommentera uppgifter etc. Vid dessa undervisningsformer används faktor 1-5. 5

Problembaserad undervisning/case-metodik Vid undervisningsformer som baseras på att studenterna aktivt löser problem ska den största delen av lärarens arbetsinsats betraktas som handledning. Andra undervisningsformer kan dock ingå i liten omfattning, t ex i form av ett redovisande seminarium. Stödjande undervisning Som stödjande undervisning räknas undervisningsformer som ger studenter möjlighet att tillgodogöra sig tidigare genomgånget kursinnehåll genom att repetera, öva, ställa frågor etc. Den stödjande undervisningen kan vara i form av t ex inspelade föreläsningar, frågeverkstad, räknestuga eller kombinationer av dessa. Stödjande undervisning ska schemaläggas, vara öppen för samtliga studenter men resurserna ska vara riktade mot studenter som riskerar att inte nå upp till de förväntade studieresultaten. Vid stödjande undervisning används faktor 1-2 beroende på lärarens erfarenhet inom ämnesområdet (normal arbetstid för erfarna lärare och faktor 2 för oerfarna lärare). Laborationer och seminarier Upp till 2 gruppdelningar används faktor 1-3. Om det är 3 eller fler grupper används faktor 1-2 för samtliga grupper. För- och efterarbete redovisas separat i timber och räknas timme för timme. Matlagningslaborationer förläggs som halvdagar och endast i undantagsfall ska de överskrida 4 lektionstimmar. För en 7,5 hp-kurs kan uppgifterna fördelas i t.ex. 2 seminariepass á 2 timmar/grupp och 2 laborationspass á 3 timmar/grupp. Restaurangdrift För restaurangdrift och handledning i kök ersätts timme för timme. OBS i timbern läggs uppskattad faktisk tid in. Av erfarenhet vet vi att köksverksamheten i början av kursen kan hålla på kl: 8-18, för att sedan minska när studenterna blir mer erfarna. Handledning Som handledning räknas vägledning samt skriftlig och muntlig återkoppling/feedback till studenter. Vid handledning används faktor 1 (normal arbetstid, timme för timme). Beräkna tidsåtgången för uppgiften satt i relation till antalet studenter och redovisa detta i särskild kolumn i timbern. Uppsatser Uppsatser på kandidatnivå: Handledare tilldelas 20 klocktimmar per uppsats i handledningstid och examinator tilldelas 12 klocktimmar per uppsats till examination. Uppsatser på masternivå: Handledare tilldelas 16 klocktimmar per uppsats i handledningstid och när det blir aktuellt för studenten att gå upp med sin uppsats tilldelas examinator 12 klocktimmar per uppsats till examination. Uppsatser som görs inom ramen för forskningsprojekt där handledaren medverkar tilldelas ingen tid för handledning. Möjlighet och former för extra tilldelning av handledningstid till uppsatser som kräver en större arbetsinsats kommer att ses över. För varje termin tilldelas 10-30 kl tim till pedagogisk utveckling av handledning och examination av uppsatser. 6

Praktik, fältstudier, VFU (verksamhetsförlagd utbildning) Timtilldelningen är olika för olika program. I regel sker tilldelningen i proportion till antalet studenter som ska ut på praktik och beroende på kursens/momentets upplägg. Examination Tidsåtgång för examination ersätts timme för timme och redovisas separat i timbern för varje lärare i relation till arbetsinsats. Den tid som ska tilldelas för examination beror på examinationens art och bör vara rimlig i relation till antal studenter och schemalagd kontakttid. Skriftlig ordinarie tentamen och omtentamen ska ingå i kursens timtilldelning. Tid för uppsamlingstentamen ersätts timme för timme och bokförs under den preliminära tilldelningen för oplanerat institutionsarbete. Kurser/moment med > 40 studenter får 10 extra klocktimmar för examination. Ingen schablon används vid fördelning av tid till examination då examinationsformer kan variera. Olika lärandenivåer på förväntade studieresultat ställer olika krav på examinationsform och examinationsformer kan vara antingen summativa, formativa eller blandningar av dessa. 5. Implementering och uppföljning Institutionens policy för fördelning av timresurser ska införas successivt under 2012 och vara fullt implementerad fr. o. m. vårterminen 2013. Policyn ska följas upp och revideras en gång per år. 7