Hållbarhetskriterier för biogas

Relevanta dokument
Hållbarhetskriterier för biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

SP Biogasar häng med!

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Marknadsanalys av substrat till biogas

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Från fordonsupphandling till upphandling av hållbara transporter

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Konsekvensutredning reduktionsplikt

Jordbruk, biogas och klimat

Drivmedelsfakta 2011

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Svensk författningssamling

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Lösningar för biogasens framtid

Stockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Potential för hållbara biodrivmedel

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Biogas och miljön fokus på transporter

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi

Biogasstrategi för Östersund kommun

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Statens energimyndighets författningssamling

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Forum för hållbara bränslen

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Rent vatten idag och i framtiden

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige

Stockholm Miljö- och energidepartementet

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

För frågor kring verktyget kontakta Carl-Magnus Pettersson, telefon eller e-post

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Klimatneutral kollektivtrafik med biogas

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Bioenergin i EUs 2020-mål

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Biogasanläggningen i Boden

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Hållbara drivmedel finns de?

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng

Svensk författningssamling

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Transkript:

Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från den 1/1 2018 - reducera utsläppen av växthusgaser med 60 % (anl. Från 5/10 2015) - reducera utsläppen av växthusgaser med 50 % (äldre anl.) För att anses vara hållbara får biodrivmedel inte - Produceras från råvaror från mark med stort värde för den biologiska mångfalden eller - Från mark med stora kollager Dessutom max 7 % biodrivmedel från grödor år 2020 samt iluc-faktorer.

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel Direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor (2009) Lagen om hållbarhetskriterier (2010) Förordningen om hållbarhetskriterier (2011) Föreskrifter om hållbarhetskriterier (2011) (STEM) Direktivet om ändring av direktiv om förnybara energikällor (2015) Ska implementeras i svensk lag senast den 10/9 2017.

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel Endast hållbara drivmedel räknas när medlemsstaterna ska uppfylla sina åläggande om en viss andel förnybar energi. Endast hållbara drivmedel är befriade från energi- och koldioxidskatt.

Hur beräkna utsläppsreduktion? Egna beräkningar enligt den metod som anges i direktivet. Normalvärden eller delnormalvärden. Den angivna metoden avviker i vissa delar från den ISO-standard som normalt tillämpas för LCA. För biogas innebär det många gånger ett sämre resultat.

RED vs ISO RED: Allokering baserat på värmevärde ISO: Systemexpansion Råvaror Råvaror Alternativ hantering Produktion Produktion Drivmedel Samprodukt Drivmedel Samprodukt Ersätter

RED vs ISO Börjesson et al. (2013)

Hur rapportera/visa utsläppsreduktion? 1. Genom att förse relevant nationell myndighet med uppgifter, i enlighet med de krav som medlemsstaten har fastställt (ett nationellt system ). Till exempel HBK-verktyget 2. Genom att använda ett frivilligt system som kommissionen har erkänt för detta ändamål. Till exempel BioGrace

Hur beräkna utsläppsreduktion? Egna beräkningar enligt den metod som anges i direktivet Normalvärden eller delnormalvärden enligt direktivet

Normalvärden Typisk reduktion Normalvärde Biogas av kommunalt avfall 80 % 73 % Biogas från flytande gödsel 84 % 81 % Biogas från fast gödsel 86 % 82 % Biogas från avloppsslam 73 % (STEM)

Normalvärden vs faktiska beräkningar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fast stallgödsel Flytgödsel Källsorterat matavfall Slam från kommunalt avloppsreningsverk Normal Faktiskt

Råvaror för biogasproduktion (2011 2015) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 Avloppsslam Källsorterat matavfall Avfall från livsmedelsindustri och handel Flytgödsel Övrigt

Hållbar biogas i Sverige (2011 2015) 80% 70% 72,5% 72,2% 71,5% 75,5% 60% 61,1% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015

RED vs ISO RED: Allokering baserat på värmevärde ISO: Systemexpansion Råvaror Råvaror Alternativ hantering Produktion Produktion Drivmedel Samprodukt Drivmedel Samprodukt Ersätter

Hantering av rötresten All anaerob produktion av biogas ger också en rötrest. Energimyndigheten säger att Om ett materialflöde från en process utgör ett väsentligt utfall av processen (i mängd och ekonomiskt värde) och detta material har annat användningsområde än energiändamål, så bör det utgöra en samprodukt trots att processen normalt inte optimeras mot denna produkt. Kommissionen säger att samprodukt (ett ämne som normalt sett kan lagras eller kan handlas)

Samprodukt eller inte spelar det någon roll? Om rötresten ses som en samprodukt ska den belastas med alla emissioner från att den bildats. Biogasproduktionen ska därmed inte belastas med emissioner från rötresthantering. Om den istället ses som ett avfall/restprodukt bör biogassystemet belastas med alla emissioner från lagring såväl som hantering. I HBK-verktyget inkluderas emissionerna från rötrestlagret innanför grindarna.

Samprodukt eller inte spelar det någon roll? Om rötresten ses som en samprodukt är det dessutom möjligt att allokera emissioner dit baserat på värmevärdet. I normala fall har rötresten dock inget värmevärde. Avvattnas den till cirka 10 20 % får den dock ett värmevärde.

HBK-verktyget vs BioGrace HBK-verktyget Nordisk elmix Insamling av matavfall Emissioner från rötrest vid anläggning Avloppsslam är avfall, därefter börjar biogassystemet Nationell elmix Ingen insamling av matavfall Inga emissioner från rötrest (samprodukt)

HBK-verktyget vs BioGrace

Matavfall Förnybar processvärme Uppgradering med vattenskrubber Distribution via gasnät

Matavfall 3,7 % CH 4 läckage (default) 30,0 25,0 20,0 15,0 70% 74% 77% 80% 82% 85% 10,0 5,0 0,0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Exkl. insamling Insamling Förbehandling Biogas Rötrest Uppgradering Distribution Metanläckage under 3,3 % motiverar egna beräkningar med nuvarande HBK-verktyg

Matavfall metanslipp med RTO 1,9 % CH 4 20,0 18,0 16,0 80% 14,0 84% 12,0 86% 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 90% 91% 95% 0,0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Exkl. insamling Insamling Förbehandling Biogas Rötrest Uppgradering Distribution

Biogas från flytgödsel 3,7 % CH 4 30 25 71% 20 76% 77% 15 82% 10 5 0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Insamling Biogas Rötrest Uppgradering Distribution Reduktion

Biogas från flytgödsel 1,9 % CH 4 (RTO) 18 16 81% 14 12 10 86% 87% 8 6 92% 4 2 0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Insamling Biogas Rötrest Uppgradering Distribution

Sammanfattning Det finns skillnader mellan nuvarande svenska tillämpning av direktivet och vad som till exempel tillämpas i BioGrace. Dessa tillämpningar antyder att Energimyndigheten bör beakta alternativa systemgränser för rötrest och insamling av matavfall en uppdaterad emissionsfaktor för elektricitet För avloppsslam har inga alternativa metoder identifierats. Energimyndigheten har möjlighet att gå före och definiera en svensk tillämpning. Är anaerob nedbrytning normal hantering av avloppsslam? Om inte - är rötat avloppsslam en samprodukt? Biogasaktörer bör arbeta för att minska emissionerna av metan!

Vad händer mer Förslag på reduktionsplikt ute nu. Gäller för låginblandning (ej biogas just nu). Ställer krav på en viss reduktion av växthusgasemissioner. Premierar drivmedel med hög reduktion. Skattereduktionen försvinner prishöjning? Föreslagen reduktionsnivå 2018 är 2,6 % för bensin och 19,3 % för diesel. Utkast till nytt direktiv för förnybara energikällor släpptes sent i höstas. Mycket kvar att diskutera För biogas från gödsel krediteras produktionen för undvikna metanläckage vilket ger normalvärden för utsläppsreduktion på över 100 % (dubbel klimatnytta).

Tack för uppmärksamheten! MIKAEL.LANTZ@MILJO.LTH.SE

Hållbar biogas i Sverige (2011 2015) Träpellets Vegetabilisk eller animalisk avfallsolja Trädgårdsavfall Slam från kommunalt avloppsreningsverk Källsorterat matavfall Glycerol Flytgödsel Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel Fettavskiljareslam och fett från restauranger och storkök Fast stallgödsel Fast avfall från livsmedelsindustri och handel Drav Drank från etanoltillverkning Deponigas Blast från sockerbeta och potatis Avfall från slakteri Avfall från industri 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Hållbar biogas i Sverige (2011 2015) Vete Vallgröda Sockerbetor Rågvete Råg Majs Havre 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Med iluc Utan iluc

Avloppsslam HBK-verktyget: Avloppsslam är ett avfall som uppkommer på reningsverket. Beräkningar inkluderar biogasproduktion, UPG & distribution av gas samt emissioner av metan från rötresthanteringen på reningsverket. Alternativ 1: Avloppsslam är ett avfall som uppkommer på reningsverket. Det rötade avloppsslammet är en samprodukt och emissioner inkluderas ej. Alternativ 2: Anaerob behandling av slam anses utgöra normal hantering/upparbetning av en restprodukt för att nyttiggöra den från anläggningen. Därmed inkluderas endast UPG och distribution av biogas.

Avloppsslam alternativ 2 Tallolja, som utvinns ur den såpa som skummas av vid reningen av svartluten, utgör också restprodukt eftersom utvinningssteget får anses utgöra normal hantering/upparbetning av en restprodukt för att kunna nyttogöra den från anläggningen. De flesta avloppsreningsverk har producerat biogas i årtionden. Det primära syftet med den anaeroba nedbrytningen var att minska mängden slam, förenkla avvattningen och förbättra dess hygieniska egenskaper. Detta förhållningssätt används också i Miljöfaktaboken för bränslen (2011) som till exempel Naturvårdsverket använder vid utvärderingen av ansökningar inom Klimatklivet.

Biogas från avloppsslam 4 % CH 4 (default) 30,0 25,0 70% 20,0 76% 78% 15,0 10,0 84% 86% 88% 5,0 0,0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Biogas som restprodukt Distribution Uppgradering Rötresthantering Biogasproduktion Reduktion Metanläckage under 3,5 % motiverar egna beräkningar med nuvarande HBK-verktyg

Biogas från avloppsslam 2,2 % CH4 (RTO) 20,0 18,0 16,0 80% 14,0 12,0 10,0 86% 88% 8,0 6,0 4,0 2,0 94% 96% 98% 0,0 Nordisk Svensk Nordisk Svensk Nordisk Svensk HBK Rötrest samprodukt Biogas som restprodukt Distribution Uppgradering Rötresthantering Biogasproduktion