Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 10. Stöd och omsorg
10. Stöd och omsorg 10.1 Inledning Socialnämnden har ansvar att hantera och besluta om stöd som spänner över en människas hela livscykel. Förändringar i samhället och socialförsäkringssystem får ett indirekt genomslag i ansvaret då människors livsvillkor påverkas hälsomässigt, socialt och ekonomiskt. Samhällsutvecklingen visar på en ökad samverkan mellan institutioner och organisationer på lokal, nationell och EU nivå. Fokus ska ligga i att skapa samhällsstrukturer som främjar lika behandling av medborgare och att använda samhällets resurser så optimalt som möjligt. Regeringen har aviserat att det behövs utvecklade former för styrning som balanserar behovet av kontroll med förtroende för verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. För att motverka en samhällsutveckling med allt högre krav på dokumentation, rapportering och administration har regeringen tillsatt Tillitsdelegationen. Den ska föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor som i högre utsträckning ska baseras på tillit, mindre detaljstyrning, kontroll som upplevs som stöd, tillit som värdegrund och kultur, ändamålsenliga krav/mätningar/återrapporteringar samt värna om själsständigt verksamhetsansvar. Tillitsreformen är en prioriterad process för det offentliga Sverige. Regeringen vill med reformen utveckla en tillitsbaserad styrning som bidrar till en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och innovativ välfärd av hög kvalitet. 10.2 Nuläge barn, ungdom och familj i Gällivare Med barn avses enligt 1 kap. 1 Socialtjänstlagen varje människa under 18 år. Det framgår av förarbetena att omsorgen om barn och unga sträcker sig upp i 20-årsåldern och att det inte finns någon fast åldersgräns uppåt för allmänt förebyggande och därmed stödjande insatser. Idag är 3 284 personer i Gällivare kommun mellan 0-18 år, 1 596 flickor och 1 421 pojkar. 321 personer är 19-20 år, 154 flickor/kvinnor och 167 pojkar/män. Under 2016 inkom 302 orosanmälningar till socialtjänsten inom området barn och unga, varav 197 gick vidare från förhandsbedömning till utredning. Första halvåret 2017 så fanns 204 aktiva ärenden inom Socialtjänsten fördelat enligt figur nedan. 70 % av insatserna är stöd till pojkar och 30 % är stöd till flickor. Exempel på behov av stöd till aktuella inom åldersgruppen är kontaktperson som syftar till att barnet/ungdomen ska klara vardagen mer självständigt och stöd till föräldrar så att de tillsammans med barnet/ ungdomen får en fungerande vardag samt HVB-hem. Figur 10.1. Fördelning efter kön och åldersintervall. Källa: Socialnämndens verksamhetssystem. Datum: 2017-10-17.
Idag bor 15 ensamkommande pojkar i hem för vård och boende, HVB-hem, på orten. 21 pojkar som varit placerade utanför kommunen har flyttat till Gällivare. Ett stödboende har upprättats och där bor 23 pojkar. 15 pojkar är fortfarande placerade utanför kommunen. Under 2015 hade 1,8 % av befolkningen och totalt 0,6 % av alla hushåll i Gällivare kommun behov av ekonomiskt bistånd vilket är jämförbart med Kiruna och lägre än i länet och rikssnitt. Barn i befolkningen som 2015 ingick i familjer med ekonomiskt bistånd var i Gällivare 3,2 %, Kiruna 2,4 %, Norrbotten 6,5 % och rikssnitt 7,6 %. Kostnaderna för barn och ungdomsvård har ökat och ökningen består av placeringskostnader för ensamkommande barn samt köp av utrednings- och bemanningstjänster. Figur 10.2. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Figur 10.3. Nettokostnad barn och ungdomsvård. Källa: kolada. Datum: 2017-10-17. Källa: kolada Datum: 2017-10-17. Familjerådgivningen hade under 2016 136 ärenden och genomförde 436 samtal. Familjerådgivningens huvuduppgift är samtal för att medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter främst i par- och familjerelationer. Inget biståndsbeslut krävs för att samtala med familjerådgivningen. Rättsområdet familjerätt omfattar allt från vårdnad av barn till samboskap. Familjerätten hade under 2016 ca 160 ärenden om faderskap och 25 övriga utredningar. Exempel på vad familjerätten hanterar: Vårdnad - vem som har rätt att fatta vissa beslut i ett barns liv, så som val av skola, sjukvård m.m. Boendet - vart ska barnet huvudsakligen bo. Umgänge - hur ska fördelningen av tiden med barnen göras, vad som gäller när ett umgänge ska fastställas och vad det finns för olika typer av lösningar på ett umgänge. Underhåll - en förälders skyldighet att försörja sitt/sina barn. Ansökan om enskild vårdnad
10.2.1 Framtid och utmaning barn, ungdom och familj Norrbottens kommuner har utarbetat en utvecklingsplan för stärkt skydd för barn och unga i Norrbottens län. Tre länsgemensamma utvecklingsområden: kompetensförsörjning, barns delaktighet och samverkan har startat med syfte att förbättra den sociala barn och ungdomsvården i Norrbotten. Nationella undersökningar visar på en ökning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och ungdomar och en kunskapsbrist bland de som i sitt yrke ska möta och hjälpa denna grupp. Det behövs kunskapsstöd både till socialtjänsten vad gäller handläggning men också kunskapsstöd till HVB personal och till familjehem. Analysen visar även på brister i utredningen och uppföljning av de ensamkommande barnen och att den psykiska ohälsan ökar. Framförallt vad gäller barnen som kom efter hösten 2015. De mår sämre både psykiskt och fysiskt. Asylreglerna, tillfälliga uppehållstillstånd och att familjeåterföreningen inte kommer till stånd har lett till självskadebeteende, destruktivt beteende, självmordsförsök och självmordsplaner. Suicidrisken bland ensamkommande barn är helt kopplat till asylprocessen. Nationell planering för webbaserat stöd till Hvb personal, yrkesintroduktion för Hvb personal och ett kunskapscentrum för ensamkommande barn är under arbete. 10.3 Nuläge vuxna i Gällivare Definition av vuxen är över 20 år och fram till 65 år. Idag är 10 072 personer i Gällivare kommun mellan 20-65 år, 4 714 kvinnor och 5 358 män. 170 män och 100 kvinnor har behov av ekonomiskt bistånd. 47 personer har behov av socialt stöd, 44 personer har behov av stöd för sitt missbruk och mindre än 10 personer har behov av stöd gällande våld i nära relation. Procentuell fördelning av insatser nedan. Den största gruppen som har behov av ekonomiskt bistånd är ensamstående män utan barn, därefter kommmer ensamstående kvinnor utan barn. Figur 10.4 Fördelning av insatser vuxna 20-64 år. Källa: Gällivare kommun, Socialnämndens verksamhetssystem. Datum: 2017-10-17. Gällivare har låga nettokostnader per invånare för ekonomiskt bistånd(ranking 42 i riket) och missbrukarvård(ranking 36 i riket). Till stor del är det öppenvård på hemmaplan som bidrar till låga kostnader för missbrukarvård. Individ och familj har ökat sina kostnader totalt och det beror på ökade kostnader inom området barn- och ungdomsvård.
Figur10.5 Nettokostnad ek bistånd. Figur 10.6 Nettokostnad ek bistånd. Källa:Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Figur 10.7 Kostnadsutveckling individ och familj 2012-2016. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Individ- och familj har en referenskostnad på 2 783 kr/inv. Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Nettokostnaden är finansieringen via skatter och generella statsbidrag. Individ och familj har en nettokostnad på 2 453 kr/inv. Det innebär 330 kr mindre per invånare än nationella beräkningar. Totalt blir det en nettokostnadsavvikelse på -11,9 %. Nettokostnadsavvikelse Individ och familj 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nettokostnadsavvikelse individoch familjeomsorg, (%) Gällivare -8,5-20,7-22,4-23,2-15,3-11,9 Kiruna 9,0 10,7-4,5-20,2-15,4-21,7 Norrbotten 4,3 11,7-6,9-9,7-1,6-2,5 Alla kommuner 11,5 13,0 4,6 4,7 5,6 7,7 Figur 10.8 Nettokostnadsavvikelse. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. 10.3.1 Framtid och utmaning vuxna I Gällivare finns ett väl uppbyggt stöd av psykosociala insatser och kostnaderna för missbrukarvård är låga vid jämförelser med länet och riket vilket måste förvaltas väl och utvecklas vidare. Missbruk av alkohol och droger är avsevärt vanligare bland människor som har någon form av psykisk sjukdom än bland allmänheten i stort. Ju svårare den psykiska sjukdomen är, desto större är risken
för att också utveckla ett missbruk. Att ha flera sjukdomar samtidigt, samsjuklighet, är vanligt vid till exempel depression och ångestsyndrom. I Gällivare konstateras allt fler med samsjuklighet. Att erbjuda gruppboende där personal har arbetsmetoder som på ett bra sätt kombinerar socialt stöd med missbruksinsatser kommer att vara en viktig framgångsfaktor. Arbetet med stöd till anhöriga är viktigt och ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter. Syftet är att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning. Socialnämnden har beslutat om införande av Individens behov i centrum IBIC. IBIC bygger på behovsbedömningar inom elva livsområden varav ett är personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående. Några fler exempel på stöd till anhöriga är: Kometutbildning, ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar. Anhörigcenter med olika aktiviteter samt möjlighet att ha sin anhörige i verksamheten vid behov av egen tid. Olika stödsamtal utan biståndsbeslut. Utbildningar och stöd i form av digital teknik. Riksrevisionen har granskat kommunerna med syfte att se om staten gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga som motsvarar de behov som finns i samhället. Riksrevisionen pekade på att anhörigstödet måste bli mer individuellt och flexibelt, att anhörigstödet i många fall fortfarande riktar sig främst till den äldre vårdande maken eller makan och att det saknas nationell statistik över anhörigstödet. Utan statistik är det svårt att följa utvecklingen av kommunernas arbete över tid. Regeringen kommer att genomföra en samlad flerårig satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. 10.4 Nuläge personer med funktionsnedsättning i Gällivare Nuläge gällande personer med funktionsnedsättning redovisas separat eftersom beslut utgår från lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt att nationell statistik insamling har den indelningen. Idag har 84 personer rätt till insatser inom funktionshinderområdet. 17 personer är mellan 0-22 år, 54 personer är mellan 23-64 år och 13 stycken är 65+. Fördelning av insatser: 54 personer har daglig verksamhet utifrån LSS-lagen 46 personer har boende utifrån LSS-lagen varav 1 person har barnboende 50 beslut om personlig assistans, 2 personer har avlösarservice i hemmet. 17 beslut finns om korttidsvistelse utanför hemmet och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år. Brukare kan ha beslut om både boende och dagverksamhet eller korttidsvistelse och korttidstillsyn. I Gällivare har vi få invånare med mycket resurser i förhållande till antalet invånare och i jämförelse med nationella snittet. Resultat från KPB (Kostnad per brukare) visar att boendekostnader inom funktionshinderområdet har hög dygnskostnad och en hög andel avvikande höga kostnader. Korttidsvistelse för barn och ungdom kostar 6 473 kr/dygn, medelkostnad för deltagande kommuner är 4 808 kr/dygn. Kostnaderna består till största del av personalkostnader. Ombyggnation av f.d. Forsens vårdcentral planeras, där dagverksamheterna på Fjällbjörken, Alpen och Solkattens korttids- och fritidsverksamhet ska samordnas.
Figur 10.9 Andel inv med insatser enl LSS. 10.10 Nettokostnad funktionsnedsättning. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. LSS grupp och serviceboende i Gällivare har höga poäng gällande kvalitet. Kvalitetsaspekterna är en sammanställning av tio nyckeltal i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet, KKIK. Figur 10.11 Kvalitetsaspekter, KKIK. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Referenskostnaden för LSS i Gällivare är 5 290 kr/inv (dvs vad vi borde kosta) Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Nettokostnaden (det LSS kostar i Gällivare) är 5 637 kr/inv. det innebär att kostnaden för LSS är 347 kr/inv mer än vad den borde vara och nettokostnadsavvikelsen blir 6,6 %. Figur 10.12 Nettokostnadsavvikelser. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Inom funktionshinderområdet finns även de personer som har behov av socialt stöd. Idag ser fördelningen ut som följer: 23 personer har boendeplats. 54 personer har boendestöd. 36 personer har dagverksamhet.
Vid nationell jämförelse har Gällivare mycket resurser på boendeplatser för personer i behov av socialt stöd. Resurser på övriga insatser är lägre än nationella tal. Strandvillan, boende för socialt stöd, har invigts. Strandvillan har 14 lägenheter och ersätter två verksamheter. 10.4.1 Framtid och utmaning funktionshinderområdet Funktionshinderspolitikens mål är att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och med jämlika levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Brukarnas sysselsättning, delaktighet, självbestämmande och inflytande är ett viktigt arbete inom verksamheter som erbjuder stöd och service till människor med funktionsnedsättning. För att öka brukarnas möjlighet till inflytande över sina liv och sin vardagssituation införs en nationell modell Delaktighetsmodellen samt social färdighetsträning för att stärka ett självständigt liv. Införandet är ett led i verksamhetens kvalitetsutveckling och även ett sätt att stärka en evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har riktad satsning för personer med psykisk ohälsa. Syftet är att skapa en bättre och mer sammanhållen struktur som bättre kan möta den psykiska ohälsan i samhället. De huvudsakliga utmaningarna kan sammanfattas som bristande långsiktighet i statens satsningar. Översynen visar att det finns fem huvudsakliga områden där det krävs gemensam utveckling: förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper, ledning, styrning och organisation. En översyn av LSS lagen pågår. LSS lagen har fastställda insatser som brukare kan ansöka om, förslag är att utöka med insatsen boendestöd i syfte att stödja självständigt liv. Idag delas ansvaret för personlig assistans mellan Landsting och kommun, förslaget är att ansvaret ska ligga på en huvudman. 10.5 Nuläge äldre i Gällivare Definition av begrepp. Av Socialstyrelsen definieras begreppet äldre enligt följande Personer som fyllt 65 år och som uppnått pensionsåldern benämns inom socialtjänsten som äldre personer. Idag är 4 449 personer i Gällivare kommun över 65 år, 3 200 personer är 65-79 år och 1 249 personer är 80-100 år. Nästan 25 % av befolkningen. 2017 har dessa personer följande behov av stöd från socialtjänsten: 290 personer bor på vård och omsorgsboende. 266 personer i behov av hemtjänst. 298 personer i behov av trygghetslarm. 202 personer i behov av matdistribution. Samma person kan ha en kombination av hemtjänst, trygghetslarm och matdistribution och med det finnas med i fler än en sammanställning. Vad tycker äldre om äldreomsorgen? Är en nationell brukarundersökning som vänder sig till brukare med hemtjänst och de som bor på särskilt boende. I Gällivare svarade: 105 personer med hemtjänst på undersökningen, 58 % av dessa svarade själv och/eller tillsammans med någon, 42 % av svaren lämnades enbart av någon annan.
125 av 302 brukare på särskilt boende svarade på undersökningen. 27 % av dessa svarade själv och/eller tillsammans med någon, 73 % av svaren lämnades enbart av någon annan. Brukare med hemtjänst upplever att hemtjänsten har försämrats i jämförelse med tidigare undersökning. 71 % upplevde att man var trygga/mycket trygga i att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Brukare på särskilt boende upplever att helhetssynen gällande särskilt boende har försämrats i jämförelse med tidigare undersökning. 83 % upplevde att man var trygga/mycket trygga med att bo på ett särskilt boende. Figur 10.13 Brukarbedömning hemtjänst. Figur 10.14 Brukarbedömning särskilt boende. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Andelen äldre personer som får läkemedel som bör undvikas har minskat inom hemtjänst och ökat inom vård och omsorgsboende men är ungefär densamma som jämförelsekommuner. Figur10.15 Olämpliga läkemedel. Figur 10.16 Olämpliga läkemedel. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17.
Figur 10.17 Hemtjänst och hemsjukvård. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. I Gällivare har vi en hög andel medborgare som har kombinationen hemtjänst och hemsjukvård. Socialstyrelsens undersökningar visar att alltfler kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser har överförts till den kommunala hemsjukvården. När ansvaret för hemsjukvården var i Landstingens regi bedrevs den i huvudsak under dagtid vardagar, idag alla dagar dygnet runt. Under 2016 upprättades riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert på 92 % av alla som bor i vård och omsorgsboende. 44 % av dessa hade en upprättad åtgärdsplan utifrån bedömd risk för undernäring, fall, trycksår eller munhälsa. Gällivares nettokostnad för äldreomsorg/invånare är jämförbar med länets kommuner men högre än i Kiruna och rikssnitt. Nettokostnadsavvikelsen har minskat med 7,1 % mellan 2015 och 2016. Enligt analys genom nationella metoden Kostnad Per Brukare(KPB) har äldreomsorgen i Gällivare en låg utförandegrad vilket innebär kort tid hos brukare och brister vid planering av utförandet av insatser. På dessa grunder beslutade Socialnämnden 2016 om ett strategiskt uppdrag Effektiv personalplanering med brukarfokus. Efter utbildningsinsatser infördes bemanningsmetoden på vård och omsorgsboenden och kostnaderna har därefter minskat. Införandet planeras på övriga områden. Figur10.18 Nettokostnad äldreomsorg. Figur 10.19 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg. Källa: Kolada. Figur: Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17.
10.5.1 Framtid och utmaning äldre Äldreomsorgen är en central del av den svenska välfärden. De äldre ska få den vård och den omsorg de behöver för att kunna känna sig trygga och för att i så stor utsträckning som möjligt kunna leva sina liv på det sätt de önskar. Nu ökar antalet och andelen äldre i befolkningen vilket ibland framställs som ett problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar och blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens finansiering mindre. Effektivitet, produktivitet och kvalitet ska förbättras, samtidigt som kostnaderna för verksamheten ska minska eller vara oförändrade. Inom äldreomsorgen har den genomsnittliga kommunen en produktivitet som är cirka 30 procent lägre än de kommuner som har högst produktivitet, enligt en rapport från Vårdanalys (2013). En brukaranpassad personalplanering kan förbättra produktiviteten avsevärt liksom användning av välfärdsteknologiska lösningar. Stöd och omsorg med välfärdsteknologi är inte en fråga om att minska kostnaderna utan snarare om att bromsa kostnadsökningen. Staten har formulerat en vision om ehälsa som innebär att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet. Socialnämnden i Gällivare har beslutat om välfärdsteknologi som utvecklingsområde och inför succesivt olika digitala stöd i samverkan med de brukare som är intresserade. Regeringen har tagit fram förslag om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen som ska beslutas 2019. Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitetet i den framtida äldreomsorgen. Förslaget är att den nationella kvalitetsplanen ska arbetas med nationellt, regionalt och lokalt under fyra mandatperioden 2019-2034. Kvalitetsplanen innehåller åtgärder som syftar till: Högre kvalitet och ökad effektivitet - Äldreomsorgens främsta resurs är dess personal. Rätt bemanning skapar ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen. Organisation och personalförsörjning måste vara utformad på ett sätt som innebär att rätt person verkar på rätt plats. Bättre förebyggande och rehabiliterande insatser - När insatser följs upp på ett systematiskt sätt som de kan utvärderas och förbättras Tryggad personalförsörjning - För att kunna trygga personaförsörjningen i framtidens äldrevård behöver det finnas flera sätt att skaffa sig den nödvändiga kompetensen. Den som inte har rätt formell kompetens bör kunna arbeta tillsammans med personal med dokumenterad sådan. Översyn av särskilda boendeformer - Äldreboende är förbehållet personer med stora vård- och omvårdnadsbehov som behöver tillsyn och personal i sin omedelbara närhet dygnet runt. Trygghetsbostäder eller seniorboende som erbjuds på den öppna bostads-marknaden har ökat möjligheterna till kvarboende. Flexibla former för beslut om äldreomsorg - En förutsättning är att rättssäkerheten för den enskilde inte ska försämras. Användning av välfärdsteknologi - Välfärdsteknik används alltmer som ett värdefullt komplement för att öka äldre personers självständighet och trygghet och därmed deras välbefinnande. I januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Samtidigt upphävs den nuvarande lagen om kommunernas betalningsansvar. Syftet med den nya lagen är att hålla ledtiderna mellan sluten
vård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende så korta som möjligt. Översyn av nuvarande betalningsansvarslag och nya lagändringen är sammanfattad i SOU 2015:20 och där konstateras att landstinget sitter på centrala förutsättningar att kommunerna ska kunna ta sin del av ansvaret. Av den anledningen ska det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter villkoras på så sätt att landstinget måste ha uppfyllt vissa centrala delar i processen för att kommunala betalningsansvaret ska komma i fråga. Vidare konstateras att det är en stor och allvarlig brist idag att den landstingsfinansierade öppna vården som patienter behöver efter utskrivning från sjukhus inte är tillräckligt delaktig i planeringsarbetet runt patienterna. För att säkerställa primärvården/ öppenvårdens medverkan i planeringsprocessen läggs nu ansvaret för att kalla till den samordnade individuella planeringen på fast vårdkontakt samt att fast vårdkontakt ska vara utsedd av primärvård/ öppenvård innan utskrivning från slutenvård. Tidigare trädde betalningsansvaret in fem dagar efter kallelse till vårdplanering och nu träder den i kraft tre dagar efter utskrivningsmeddelande. Enligt Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) föreslås att kommunerna blir skyldiga att anta dokumenterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Enligt utredningsförlag ska kommunen erbjuda äldreomsorg på finska, meänkieli och samiska så att hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på språket samt att kommunen ska informera alla som ansöker om äldreomsorg om kommunens skyldigheter. Lagen planeras träda i kraft den 1 januari 2019. Konsekvenser går inte att förutsäga idag men brist på personal med kultur- och språkkompetens innebär att det blir svårt att matcha ihop rätt personal med rätt brukare vid rätt tid, vilket medför svårigheter för genomförandet av effektiv personalplanering med brukarfokus. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Demenssjukdomar går inte att bota och leder till döden. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer. Antalet med demenssjukdom beräknas ha fördubblats till år 2050. Regeringen har beslutat att en nationell strategi för demens ska utarbetas. 10.6 Nuläge medarbetare Medborgarnas första kontakt med socialtjänsten är med personal som arbetar med myndighetsutövning. Alla som har behov av stöd från socialtjänsten träffar en handläggare. En utredning genomförs som mynnar ut i en bedömning av personens behov och ett beslut om vilken/vilka insatser som ska tillgodose personens behov. Handläggare beställer därefter utförandet av de insatser de beviljar. Utförandet av beviljade insatser sker genom behovsanpassade insatser i egna hem, kommunala boenden, dagverksamheter, olika behandlingsmetoder, råd och stödinsatser, ekonomiskt stöd mfl. Kommunalt anställda socialsekreterare m fl i Gällivare är till antalet jämförbart med Kiruna och Norrbottens kommuner men betydligt färre än rikssnitt. 41 % av anställda inom individ och familj är mellan 35-54 år vilket är jämförbart med övriga kommuner i landet.
Figur 10.20 Månadsavlönad personal. Källa: kolada Figur 10.21 Anställda 35-54 år. Källa: kolada. Datum:2017-10-17. Socialnämnden har flest medarbetare i Gällivare kommun, 842,55 årsarbetare 2016. Ungefär 700 arbetar som undersköterskor/skötare/vårdbiträden/personliga assistenter/vårdare. Vidare finns fem avdelningschefer, 27 enhetschefer och 15 administrativ personal och pedagoger/fritidsledare, fysioterapeuter/ sjukgymnaster/ sjuksköterskor/öppenvårdspersonal. Inom bistånd arbetar terapeuter och handläggare specialiserad inom funktionsnedsättning, äldre, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende samt barn och ungdom. Sjukfrånvaron är fortsatt hög inom Socialnämndens verksamheter, 9,1 % första halvåret 2017. Sammanställning över sjukfrånvaron nedan. Socialförvaltningen 2013 2014 2015 2016 2017 Total sjukfrånvaro 8,8 9,3 9,4 9,4 9,1 varav långtidssjukfrånvaro * - - 43,6 44,6 39,8 upp till 29 år - - 6,9 6,5 7,1 30-49 år - - 10,1 10,0 10,1 Över 50 år - - 9,4 9,6 8,7 Kvinnor - - 10,0 10,0 9,8 Män - - 5,5 6,0 4,8 *Procent av den totala sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Figur10.22 Källa: personalenheten, Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. Flest långtidssjukskrivna, 39 %, arbetar inom vård och omsorg. 27 % arbetar inom funktionshinderområdet, 24 % arbetar inom hemvård och 10 % arbetar inom biståndsenheten. Totalt 42 medarbetare var långtidssjukskrivna vid senaste sammanställningen augusti 2017, en minskning med 6 långtidssjukskrivna medarbetare augusti 2016. Diagnoser för långtidssjukrivna är medicinska,
psykisk ohälsa, fysiska och kroniska. Psykisk ohälsa på grund av arbete har endast 3 % av våra medarbetare. Figur10.23 Källa: personalenheten, Gällivare kommun. Datum: 2017-10-17. 10.7 Framtid och utmaning personal- och kompetensförsörjning I framtiden väntas betydande brist på vård- och omsorgsutbildade. De ökande behoven inom vården generellt och särskilt inom äldreomsorgen gör att efterfrågan på personal väntas öka kraftigt under åren fram till 2035, risken är stor att antalet utbildade inte når upp till efterfrågan år 2035. I Norrlands inland beräknas 17 % av befolkningen komma att behöva arbeta inom äldreomsorgen 2035 jämfört med 9,5 % 2014 (SOU 2017:1). SKL bedömer att det kommer att finnas ett underskott på runt 233 000 personer inom vård- och omsorgsyrken på kommunal och regional nivå år 2022 (Färnsten 2014). Den sociala barn- och ungdomsvården blivit allt mer utmanande i den meningen att personalomsättningen har ökat och att man också står inför svårigheter att attrahera, utveckla och behålla personal. Handläggare i den sociala barn och ungdomsvården har ett erfarenhets- och kunskapsbaserat arbete som hela tiden kräver utveckling. Det saknas idag en nationell vidareutbildning på avancerad nivå för socialsekreterare, vilket gör att kommunerna själva måste överbrygga både de befintliga kompetensglappen och samtidigt bygga på specialistkunskaper. Socialstyrelsen har genomfört en analys av läget inom socialtjänster i landet och konstaterar att barn och ungdomsvården har varit och är fortsatt ansträngd. Enligt undersökning genomförd av Dagens samhälle saknas socionomer i åtta av tio kommuner. Utrikes födda utgör en allt större del av vård- och omsorgs utbildade och det är viktigt att ta tillvara på den kompetens som redan finns bland de människor som invandrar till Sverige. För att täcka den framtida bristen på vård- och omsorgs utbildade är det möjligt att man trots stora satsningar inom utbildningssystemet kommer att behöva anställa fler personer som saknar relevant utbildning inom äldreomsorgen. En annan stor yrkesgrupp inom vård och omsorg är sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, framtida nytillskottet på specialistsjuksköterskor bedöms inte tillräckligt stort för att kunna möta både pensionsavgångarna och den växande efterfrågan. I myndighetsrapporter och forskningssammanställningar framträder tydligt att personlig assistans är ett bristyrke såväl som ett genomgångsarbete. Ensamarbetet är en av de mest förekommande identifierade nackdelarna i arbetet som personlig assistent.
10.7.1 Sjukfrånvaro Både lokal, regional och nationell statistik visar att sjuktalen har ökat. Två av tre sjukskrivna är kvinnor och psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, för både kvinnor och män. Vanligast är sjukskrivningar i människonära yrken som socialsekreterare, lärare och undersköterskor. Regeringen har beslutat om ett brett åtgärdspaket att bryta utvecklingen med de ökande sjuktalen i Sverige. Åtgärdspaketet fokuserar på ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro med en tydlig målsättning och åtgärder inom sju områden för att vända utvecklingen och komma till rätta med sjuktalen. Afa försäkrings årliga arbetsskade- och sjukfrånvarorapport visar att psykiska diagnoser som utbrändhet och depression ökar bland långa sjukskrivningar. Bland dem som är långtidssjukskrivna för psykiska diagnoser är kvinnliga socialarbetare allra mest förekommande med 29,7 sjukfall per 1 000 anställda. Socialnämndens verksamheter deltar i den nationella förstudien Socialt utfallskontrakt för att minska sjukfrånvaro. Syftet med förstudien är att möjliggöra ett skifte mot tidiga, förebyggande insatser för att minska sjukfrånvaron och att skapa finansiella och organisatoriska förutsättningar för att lyckas. Förstudien omfattar: Behovs- och nulägesanalys avseende sjukfrånvaro. Kontraktering av insatser för att minska sjukfrånvaro genom nationell upphandling. Framtagning av beslutsunderlag för insatser efter behovs- och nulägesanalys. 10.7.2 Pensionsavgångar Sveriges befolkning förväntas öka med en halv miljon fram till 2020 men endast 20 % av befolkningsökningen är i arbetsför ålder. Välfärdssektorn förväntas behöva anställa en halv miljon nya medarbetare de närmaste tio åren för att klara sina åtaganden. Konsekvenser av de omfattande pensionsavgångarna är en stor utmaning för personal- och kompetensförsörjningen i välfärdssektorn. Personalomsättning och demografi är andra utmaningar. Viktigt är att göra välfärdsverksamheterna attraktiva att jobba i. Enligt prognos 2017-2026 kommer 231 medarbetare i Socialnämndens verksamheter i Gällivare att gå i pension. Figur 10.24. Prognos över pensionsavgångar. Källa: Gällivare kommun. Datum:2017-10-17.