AVTRYCK UR A. A. HOLPHERS SAM LINGAR TILL EN BESKRIFNING ÖFWER NORRLAND

AVTRYCK UR A. A. HOLPHERS SAM LINGAR TILL EN BESKRIFNING ÖFWER NORRLAND Ur A. A. Hiiiphers Samlingar till en beskrivning över Norrland, fjärde delen Angermanland fortsätter årsboken i år med beskrivningarna över Gudmundrå, Junsele och Anundsjö. Sidorna 67-74 hos Hiilphers. Gudmundrå socken (i) B e l ä g e n söder om Angerman Elfwen, som stänger i nordost, emot de å andra sidan tilgränsande Skog och Bjärtrå Socknar eller Nora P a s t o r a t. Nordwest möter Ytter Länäs, i söder Högsjö, i wester går Socknens Allmänning emot Medelpad, och i sud-west til Stigsjö Finnmark. Ar 31/4 mil i längd och 1 5/8 mil bred. N a m n e t förmenes wara Gudmuns-Råde eller egor (k), och påstås at Gumåsbyn, som i äldre Jord-böcker kallas Gudmansås, samt 3 der omkring belägne byar, skola wara de först bebygde i Socknen, anlagde af någon, som haft det namnet. I n n e f a t t a r 3329/96 Skatte - 22/3 Crono - eller 3531/32 Hemman, 122 Rökar, 196 Matlag, 12 Båtsmans-rotar, och 564 Mantals-skrifne. Folk n u m e r n 1766 war 866, och (i) Prosten Sebrelius, assess. Noreen, Ingen. Thandbergsson m. fl. hafwa genomsett och ökat denne samling. (k) Rade efter gamla språket utmärker Egendom. Af Norrlands Hedna Konungar nämnes och en Gudmund i Norlins Diss. de Facie Angermanniae P. 1. p. 27.

L 7 6 1775 917. Crono-utskylder 1776 bestego til 1731 daler 3 öre Silf:mt. (1) Sockne-S i g i Il e t wisar en kråka. K y r k a n af sten wid en liten wik, som genom et smalt sund skiljes ifrån Elfwen, ligger 4Vz mil från Hernösand, och är bland de äldre, men nog trång. Utom wanlige prydnader, mycket gammal Altartafla, och en 1740 nybygd Klockstapel med 3 klockor, är intet märkwärdigt. Här födas årligt någre öfwer 20, och wanligt dö derunder, men 1743 afledo 88 i rödsot mäst barn, och 1766 dogo 43 i stryp-sjuka. Til detta P a s t o r a t lyder endast Högsjö, hwarest är Capellan, och utgjöra desse bägge Socknar et Tingslag. P a s t o r bor wid Moder Kyrkan; Prestbordet är 11/4 Hemman. Angerman Elfwen med flere wikar, holmar och sund, gifwer en del af landet nog behaglighet; har som en stor sjö åt denna sidan låga stränder, hwaremot åtskillige näs och uddar utskjuta. Utom Lus- och Ramö-holmarne, är Swanön af ansenlig widd och godhet. De så kallade Gudmundrå, Gumås, Kramforss och Sprängs-wikarne intaga här största utrymmet. De fleste byar äro belägne omkring Kyrkan på twenne näs och wid Fälle- eller Sjöbyån; men de öfrige sträckas efter Elfwen, utom någre Finn-hemman öfwerst på skogame. Af flere små sjöar nämnes stor- och nästwattn, hwilka genom samma å utfalla i Hammars-fjärden och Elfwen 1/8 mil norr om Kyrkan. Fiske säges icke wara lönande. K r a m f o r s F i n b l a d i g e S å g w e r k, wid Sjöbyåns utlopp, anlagt 1742 genom afledne D i r e c t. K r a m m med 4 ramar och 28 sågblad, tilhör nu 2/3 C a p i t a i n C l e m e n t a f H u s s och 1/3 Herr C h r i s t K r a m m. Är p r i v i l. på Timmer ifrån öfre Socknarne, som genom ådalarne 15 mil och deröfwer nedflottas; men förwaras med bomar öfwer en beqwäm wik af Elfwen, sedan hopsamlingen (l) Ibland denna Socknens lägenheter anföras 1 nybygge, 4 Fäbodställen, 2 Afradslands, 1 Cronofiske, 5 sågar, 3/4 nya Mantal oroterade. Större delen Hemman äro indelte under Militien. skedt årlige wattn Tolfte Timre brutit ifrån; Ak Sockr Jordn Korn: mång Cronr tunne 6:e ke Bo agtig, ega Ii Fäboi Te ligt f, M. Kran (ro) S k u h' s, (n) E: å: 1: fl (o) 11 1: il il S o

skedt efter stranderna. Utom bewillning betalar detta werk årligen 125 daler Silf:mt skogs r e c o g n i t i o n. Då ej wattn brist eller andre hinder äro, sågas årligt omkring 1500 Tolfter, (m) hwaraf dock mäst hälften går til utskott, emedan Timret, som wäxer på magert land up wid Fjällen, ofta är brutit af wädret och skämdt af Wattn. Utskepningen härifrån är beqwäm, då bräderna på stället kunna inlastas. A k r e n, som wäl häfdas, har i sednare år här som i öfrige Socknar blifwit förbättrad, särdeles genom storskifts delning. Jordrnon består mäst af sand-blandad lera, och wäxer stridt Korn, så at en tunna i goda år wäger 11 til 12 Lisp. hwaraf många hushåll behjelpas med 2 tun. på person om året. (n) Crono-tionden blef 1773 faststäld til 111% tunna, efter 1672 tunnor för Socknen, eller 49 tun. på Mantalet, som gjör öfwer 6:e kornet efter 8 tun. utsäde för et Hemman. (o) B o s k a p s s k ö t s l e n fram i Socknen är mindre fördelagtig, i anseende til litet och magert mulbete, ehuru någre ega lönande skjörd af sjöfoder, men så ersättes bristen wid Fäbodar och på skogssidan belägne Hemman. T e g e 1- u g n a r äro wid någre byar, hwarifrån tegel årligt försäljes til behöfwande både innom och utom Socknen: M a r k n a d hålles Wårtiden och Bartholomei dag wld Kramfors med denne och nästgränsande Allmoge. Hernö- (m) Sågningen sker mäst höst och wår, 1765 geck den til 1500, 1766-1250, 1767-1460 och 1768 til 1700 tolfter. 1774, 1776 och 1777 kunde för Wattnbrist allenast sågas wårtiden. Detta werk har utom 2 sågställare och 12 sågkarlar, flere timmer-flottare, af hwilka 6 bo öfwerst i landet, som befodra timret genom forssar i Elfwarne. (n) Efter Landsh. Baron Örnskölds riks-dag relat. 1769, hade på 7 år 288 byar i de södre Socknar börjat med Rågsäde. likasom 122 innom samma tid genom förbättradt åkerbruk blifwit frost frie, och 221 byar sedan 1764 lagt sine egor i storskifte. (o) 1651 års Crono-tionde war 58 t. 21 k. Korn, 112/3 t. Råg och 1 t. 18 k. ärter: 1773 den 21 JuHi stadgades tiond sättning för Cronans andel, aflöning men Uu 3 nans andel, hwaraf 1/5 är Råg och Ärter. En del deraf utgår til Scolae-statens aflöning men Pastor har ännu ej ingått förening om tertialn. Här finnes intet wederlag; winsäden är 2 tunnor. 7

7 8 sands Borgerskap, som här idkar Handel, (p) upköper då åtskilligt af ortens afwel; utom hwad samma stads fiskerskap uti byte mot strömming undfår, som de nog beqwämt med egne båtar hitföra. Något Wäfnad, Smör, Spanmål och Humla säljes ifrån Socknen, så at Allmogen icke behöfwer anställa Handels resor. p e n n i n g e f ö r t j e n s t gifwes således flere. De som bo mot skogssidan, kola til Utansjö och Bollsta Bruk, samt försälja wed til Hernösand och Crono-bränneriet. F i n n m a r k e n är af samma beskaffenhet här som i Säbro, så at der boende Sockn-folk, hwars förfäder sägas warit Finnar, icke kunna skiljas från de andre ortens inwånare; Deras hemwist äro emellan stor- och nästwattnen. Til öfwerste Habborn är 2 mil wester från Kyrkan, sedan gå Socknens skogar mot Medelpad, hwilka dock för aflägsenhet och oländig mark icke särdeles kunnat nyttjas. S o c k n e - H a n t w e r k a r e gifwas til ortens nödige behof, i synnerhet skickelig Snickare wid Kramfors. U t o m P l a n t a g e r af humla, kol, rofwor och rötter, har försök skedt med Tobak och P o t a t o e s, hwaraf sidstnämnde bäst lönat. S j u k d o m a r mäst allmänne, äro håll och styng, bränsjuka, torr werk, moder-p a s s i o n och wattn-sot. Frossan, som i förra tider warit okänd, har i förflutne år börjat wisa sig om wåren, särdeles wid sågwerket. Rödsot har ofta gjort stor minskning. I anseende til A p o t h e k och D o c t o r, som andre Församlingar sakna på flere mil, äro dessa Socknars läge närmast Staden beqwämt, ej mindre än för deras sjöfart. FramI. L e c t o r n D o c t. G i s s l e r sökte dock, at skickelige personer skulle skaffas til hwar Sockn, som kunde slå åder, samt förstå at samla och nyttja M e d i c i n al wäxter. (p) Desse Marknader äro privh: 1762 och 1764, at hållas den 4 junii och 24 Augusti. Ry: såsom så län Städer wiken na, so: sköflar wistes de anr händt städes. äfwen en gjoi Ald Frånö, c S ö Högsjö härifrå til nor] lerjord af ansi (q) (r) (s) Om då der I E Lm hw. lärr wäl de, fler Stå tair om, och eau Frå alle 2m ut, pag

R y s s a r n a s i n f a Il 1721 här i Landet omtalas ännu såsom swårt och minneswärdt; ty utom det, at samma Flotta så länge söder som norrut wid sjösidan då härjade många Städer och Socknar, kommo någre G a l e r e r til Hornö wiken up i Elfwen, hwarigenom flere byar och gårdar i denna, som Säbro, Högsjö och Bjärtrå Socknar afbrändes och sköflades, dock ansågs något särdeles, at lindrigare medfart wistes en och annan gård, som wårdades från elden, sedan de andre i byn blifwit antände, hwilket i synnerhet skal händt wid Nensjö och Stjerte, lika som i Bjärtrå och annorstädes. (q) Wid 1743 års orolighet och befarade infall, flyttade äfwen många närmast sjösidan boende, men freds-förklaringen gjorde at ortens inwånare snart återkommo. A l d e r d o m s m i n n e n äro ättebackar wid Jättesta och Frånö, andre märkwärdigheter träffas här icke. (r) S ö d r e A d a l s w ä g e n löper genom Socknen ifrån Högsjö åt Ytterlännäs och är Gäst-gifweri i Frånö; de som härifrån wilja åt Skog eller Bjärtrå, nyttja färja öfwer elfwen til norra wägen. (s) I anseende til flere stupande backar och lerjord håller denne wäg sällan stånd. Wid Ödsby är en sådan af ansenlig högd och längd. Orten har myckenhet af berg (q) Omkring 700 gårdar i Norrland särdeles Ångermanland, skola då blifwit afbrände, Strömsnäs 3/4 mil från Kyrkan och flere der östanföre belägne byar i desse Socknar hade sådan olycka. I Bjärtrå hwaräst Norrlands och Mälands byar brändes, skal Lurigwik blifwit skont, sedan fienden i kälrar och wisthus tagit hwad som funnits. Wid deras bortgång har luntstaken blifwit lämnad wid porten med Swensk påskrift: här ha wi warit och wäl farit, et bewis at Swenska flyktingar eller andre, som kände orten gjort fienden följe; händelser i Nensjö, Stjerte och på flere ställen bestyrka sådant. (r) Ståndspersoner och Ämbetsmän, utom Prästerskapet och Capitain af Huss, äro här: Comiss. Landtmät. Dan. Laurin i Bergom, Inspector Carl. G. Krok på Nensjö, samt Liquid. Comiss. och Crono-Länsman Magn. Nordquist. Hof-Aud. och Prov. FiscaLen Dan HaeggLund, som bodt i Frånö har nyligen aflidit. (s) Frånö ligger 1/4 mil från Kyrkan, derifrån räknas om Wintren allenast 1 1 / 2 mil til Hammar i Ytterlänäs, men om sommartiden 2 mil. Ifrån samma Gästgifwaregård är 1 1 / 2 mil til Weda söder ut, men öfwer Elfwen åt Fantskog norr ut är F/4 mil, jämför pag, 15. 9

10 särdeles åt skogssidan, någre ligga der byarne så nära, at middags solen föga ses på Jul-tiden i Solståndet. p o s t g å n g e n för Ämbetsmän och andre i dessa Socknar jämte elfwen är långsam, emedan brefwen, som på Hernösand A d d r e s s e r a s, och afsändas ti1 Mörtsalls postgård i Högsjö, derifrån skickas tilfälligt wis, eller hämtas med bud. Kramfors egare hålla dock postdragare der emellan en gång i weckan. A 11 m o g e n s H u s h å 11 n i n g skiljer icke särdeles från dess grannars, dock torde mera kostnad här anwändas på kläder. De mesta bönder hafwa en c o 1e u r t och en swart klädes klädning, hustrur och döttrar bruka siden mösstyg och halsdukar; randige ylle och linne-tyger jämte någon bomuls wäfnad, som de sjelfwa förfärdiga, nyttjas til kläder. Nödlidande underhållas genom sammanskott, efter fattighus ej är inrättadt, dock är et rum i Socknestugubygningen der til utsedt. Barnen läras här af dertil utsedde skickelige personer. Sidorna 194-199 hos HUlphers. Junsele Sockn. Ligger 2V2 mil norr ofwan om Liden, och möter der Asele Lappmark. Är äfwen A n n e x under Resele; gränsar mot Anundsjö i öster, och til Fjällsjö i wester, hwaremellan efter stora skogar och ödemarker längden gjör 3 och bredden 2% mil. A n 1e d n i n g t i 11 N a m n e t är osäker, Sockneboerne kalla Socknen Jönsele; til en del wisar det belägenheten af första byggnaden wid något emellan forsar träffadt lungnwattn, som i orten kallas Sel. (u) (u) Af hwad skäl en del skrifwa Junsilla, är obekant, gissningar gifwas flere; någre föregifwa, at Socknen blifwit kallad Junsele, efter den förste, som här satte sig neder, och warit från Norrige, haft namn Juback; andre at Jufwan ån, som ifrån Arrundsjö hitrinner, dertil gifwit anledning. Jämför pag. 15 och 172.

B e s t å r allenast af 6 77/96 skatte och 2 5/96 Crono, eller 841/48 Hemman, 40 Rökar, 44 Matlag, 157 Mantalsskrifne, och 240 personers Folk-n u m e r med 3 Båtsmans-rotar. (x) Crono utlagorne 1776 woro 889 dal. S:mt. 11 K y r k a n af träd ligger midt i Socknen 16 mil ifrån Hernösand och 4 mil ifrån Resele, et stycke från Elfwen; förmenes wara först anlagd samma tid, som Lidens, men blev 1763 ombygd af korswirke och bräder, til 26 aln. längd med 13 aln:s bredd, samt målad 1770, och ehuru upsatt genom en bonde, P e r Z a c h r i s s o n i Kubbe ifrån Anundsjö, är den rätt wacker med hwalf, pelare och kittfönster; samma karl bygde äfwen då klockstapeln. (y) Alderdomsminnen finnas icke, ständig Gudstjenst är hållen sedan 1775, då Sochn Präst antogs. (z) Win och byggningssäden är 1% tunna. N ä r i n g s m e d e l utom åkerbruk äro i synnerhet Boskapsskötsel, Fiske, Djurfång och Timmer-handel. J o r d b r u k e t anses dock mera swagt, som frost ofta skadar. Cronotionden 1776 war 31:I;i tro den är föreslagen til 34 tro om året, men Sockneboerne hafwa ej welat bifalla dertil för osäkerheten af årswäxten. Korn nyttjas här mäst, något Bland, men sällan Ärter och höst-råg, utom litet wår Råg, som ej altid mognar, halmen blir grön dock spissam för boskapen. På et helt Mantal kan högst sås 10 til 12 tr., som gjör emellan 2 och 3 tro för Röken. Såningstiden infaller wan Iigt förr eller sednare i M a j i, och skörden i medlet, eller slu- (x) Ibland lägenheter nämnas 4 Nybyggen och 3 Afradsland, men intet Cronofiske. Rökarne woro tilförene 30, men äro i sednare tider ökade. (y) Denne Byggmästare är så mycket mera berömwärd, som han til Kyrkan gjort både Snickare- Bildhuggar- och Smeds arbete, som alt af kännare godkänts. (z) Sockn-Prästen får tillön 6 tr säd årligt ur Kyrko-herberge, och 1 f:d Korn af hwar bonde i Liden och Junsele; men Reseleboer, som af ålder haft ständig Gudstjenst, gifwa allenast något efter behag, ehuru de i början utfästat sig til 2 k. på röken i 15 år. Sedan nu warande Pastor afstått Lillgårds stomjord, som blifwit befriad för del i Båtsmanshåll, har Sockne-Predikanten bekommit samma til boställe.

7 12 tet av A u g u s t i. Säden häskjas här öfweralt, men täckes då öfwerst med halm eller granris. I andre Socknar skylas den på åkren, och updrages på störar, hwilka kallas snesar, utom Råg och Ärter samt det til sädeskorn ämnade, som der häskjas. Jordmon består mäst af sand. Hwar by har wanligt sin åker innom en stängsel, som merendels gjödes och hwilar til 1/3 om året, men det öfrige besås. Swedjande har förrut mycket blifwit brukadt til mulbetets uphjelpande. Boskapsskötseln anses här mera fördelagtig än i de andre Socknar. P l a n t e r i n g a r finnas inga särdeles i detta kalla C l i m a t. P o t a t o e s wilja ej fort: fast de icke frysa i jorden, blifwa de dock helt små, sedan kölden skadat bladen. Rofwor brukas mycket, men här brännas ej rottegar på utmarken som i de andre Socknar, efter jorden är mager, utan föres ris och stockar på åkren at upbrännas, hwarigenom den gjöres beqwäm til rofland. Här sås ej heller roffrön på wanligt sätt, utan med en stöt, i hwars ända är en tilskuren pigg, hwarigenom gjöres hol, då 1 til 2 frön hwar gång särskilt nedsläppas. Linsädet, som nylig är begynt, blir ej af särdeles godhet, samma beskaffenhet är med Hampan, ty kan wäfnaden icke utwidgas. Humlan skadas af köld, så at den sällan hinner til jämngod starklek med nedre landet, men ofta aldeles förderfwas. F o g e l - o c h D j u r - f å n g s t skaffa wissa år utiagspengar. Elgar fås här ej mera, men någon wild Ren fälles ibland, Björnar skjutas ofta, äfwen så Wargar, Räfwar, Mårdar, Utrar, Lekat och Järfwar. Fogel tilgången är olika, Hjerpar, Orrar och Tjädrar finnas mäst, Ripor äro sällsynte, om ej i stora snöwintrar, då de komma från Fjällen. Harar trifwas ej mycket i brist på löfskog, wintertiden ses sällan sporr efter dem, om icke på Frantsåsen. Swanor och Willgäss hitkomma på en tid sidst i M ar t i i eller då EIfwen på djupaste ställen wid åmynen först går up, när islosningen sedan blir, flytta de härifrån. Änder, som ses wid samma tid, blifwa

qwar i orten tils Elfwen om hösten fryser. Bäfrar fångas ock i åtskillige strömmar. E l f w e n, som i särdeles krökning rinner genom denna Sockn åt Liden, kommer ifrån Asele och skiljer i början Anundsjö och Resele P a s t o r a t; ifrån yttersta byn i samma Lappmark, til denna Kyrka är 4 mil, hwaremellan finnas åtskillige sel och forssar, der man, på det här wanlige sätt har båtfart; den får eljest nog tilökning af flere wattndrag och sjöar i Socknen, särdeles genom Urnan, Röån och Moqwarnån; här fins dock intet Laxfiske, ehuru sådant gifwes ofwanföre Asele. I Beta sjön fås äfwen Rappoxe. (S a l m o sp. 353.) (a) I n s j ö f i s k e t har warit bättre lönande här än i nedre Socknarne, som aflägsenheten gjort, at mera tid och arbete derwid blifwit använd, dock säges denne näringsgren nu aftagit, hwarföre ock strömming årligen måste hit kjöpas, at ersätta bristen, som förrut sällan behöfdes. Utom wanlige fiskslag fås små Sik eller Smäling, Harr och Foreller (S a l m o sp. 348, 354). Elfwen lägger här sällan förrän i D e c e m b. och går wanligast up sidst i A p r i l, eller först i M a j i. (b) Islossningen i Fjällsjöarne dröjer merendels til sidst i M a j i, och ofta längre. Här idkas ej sågning tii salu; något wed och sågtimmer har i sednare år börjat aflåtas härifrån lika som i Liden, tii Glasbruks och Sågverks egarne, som af deras ombud wid Elfstranden emottages, men betalas mindre för kostsammare t r a n s p o r t, genom det at mera 13 (a) (b) Märkeligt anses här, om detta fiskslag, som wanligast är endast 2 tum långt, och fångas mäst wid dess lektid i October, ibland i någon mängd fås af större längd til 4 tum, eller som strömming, och påstås, at derpå infaller missväxt, som sidst i agt togs 1771, då följande året all säden affrös i orten. Jämför pag. 79. Wid djupa ställen i Elfwen blir altid tidigare öpning. Innewarande år har islossningen warit owanligt skyndsam genom infallande rägn och stark flod i Martii, så at redan i början av April, större sjöar och Elfwar blifwit landlöse, fast en del små sjöar i orten, genom sednare nattfroster, legat til Maji. Storsjön i Jämtland skal i år gådt up redan den 6 April, som ej händt i mannaminne. a2

n 14 förloras under längre wäg i flere forssar; för sådan orsak kan ortens stora skogar ej särdeles nyttjas. B e r g s h ö g d e r, Måssar och oländig Mark intaga stor del af Socknen, så at orten föga kan upodias. Emellan Liden och Junsele på Middagsskogen. der endast warit hwiloställe, är et Nybygge anlagt wid Frantsåsen, med mycken kostnad på stenbunden mark, men til beqwämlighet för resande. W ä g e n åt Junsele är wintertiden beqwäm, men om sommaren går endast en ridwäg hit ifrån Liden 3 mil; härifrån til Asele 7 mil, är lika swår wäg. Skjuts ombyte är nu i Mo; (c) Utom då resor ske til Asele, färdas ej månge härigenom. E n s å k a Il a d s u r b r u n n i Krångedalen, är i 2 somrar nyttjad til förrnon af Sockn-Predikanten och flere. Andra märkwärdigheter träffas icke. I A Il m ä n h e t förekommer intet föränderligt mot Liden, hwad hushållningen angår. Mindre tilfällen af näringssätt gjöra dessa Sockneboer mera alfwarsamme i kläddrägt, de ega icke eller råd at köpa granlåt. Hernösandsborgare, som wintertiden resa härigenom til Asele marknad, upköpa merendels, hwad Allmogen i dess Socknar kan hafwa at aflåta, så at handelsresor af Sockneboerne sällan gjöras åt de södre orter, utom det, at någre besöka Marknadsplatserne i granskapet. VII. Sidorna 300-319 hos Hiilphers. Anundsjö sockn med 40 1 4 Hemman, (a) Belägen öfwerst i detta Fögderiet, norr om Sidensjö, Gränsar i öster til Själewad, och i wester emot Liden samt Jun- (c) (a) Jämför pag. 15, och Ehrenmalms resa pag. 72. Ifrån Junsele räknas 4 mil til Hellan, förste byn i Asele, hwaremellan resande sommartid med nog beswär måste färdas, ömsom til lands och sjöledes, men ofta til fots öfwer Elfwens 6 krokar emellan dess Sel, som hafwa namn af Junselet, Kortingselet, Gulselet o. s. w. De mindre strömmar, som ej äro stridare, än at båtar kunna framgå, kallas här allmänt stråk. Forsarne äro långsluttande och mera stupande; Fall åter äro sådane ställen i Elfwen, der wattnet stupar twärbrant från en större eller mindre högd, Prost. Bidenius har gjort flere tilläggningar här wid,

sele i Resele Pastorat; söder ut ligger Sidensjö, men i N. och N.w. möta Asele Lappmark och de så kallade Själewa Fjäll. Socknen skiljes från nästgränsande genom store skogar särdeles i W. och N. Dess bebygde del är allenast 3 mil i längd med 2 mils bredd, men storleken blir mer än dubbel, då den obebodda trakten inberäknas. (b) A t n a m n e t hänledes af flere wattuledningar är sannolikt, hälst som större delen byar blifwit anlagde omkring de 2:ne märkelige wattudrag, som rinna härifrån åt Själewad Sägen är at en Anund först begynt bygga i Norrmedsunda wid Antals-berget, norr om den nu så kallade Anundsjön, och at Socknen af honom behåller minne. (c) H ä r f i n n a s 40 27/96 Hemman, hwaraf 38~ äro Skatte och 175/96 Crono, som bebos af 209 Rökar, (d) med 729 (b) Här anmärkes, at då Nätra och Grundsunda av de 5 sjö-socknar i Nordanskogen, äro inbygde emot hafsbandet, och sakna all upgång åt skogsbygden, ega Sidensjö och Anundsjö såsom ofwan belägne emot allmänningen et widsträktare utryme. I nordwästra ändan af denne Sockn. möta de så kallade Lappland, som ligga efter Westerbottns gränsan, (se Chartan) och innehafwas af Allmogen efter skatt. Desse kallas af gammalt 01. Jons Arvid Waniks, Arvid Nilssons, Stafwars Jaurs, Per Perssons, Wiska och Lill Bryngels Landen. utom desse och andre Chrono-Iand, som der och hwar emellan de för fjellbyarne utbrutne trakter, utskjuta emot sjö-socknarne, finnes största rymden af obebodde parker åt södre Ångermanl.sidan, ofwan om Siden- och Anundsjö emot ottersjön, Holmträsk och Essa selet, hwilka efter skedde afwittrtngar kunna nyttjas: Lägenhet til nyttige inrättningar och flere nybyggen gifwas wäl der, men af'lägsenheten med oländig beskaffenhet mellan bergshögder och myror, wåller, at samma ödemark nog sent blir gagnande. (c) Utom de wid wattudragen först anlagde byar, äro sednare nybyggnader å särskilt utbrutne trakter wid Degersjö, Kläppsjö. Grantjärn, Myckelgensjö, Silkesmon, Norsjön, Stor och Westerborgen med Surbergs Fäbodställe och Risbäck, äfwen wid Buruborg i södre ändan af Hällvattnet. (d) Af Rökarne äro 181 Hemmans och 28 Inhyses, utom 21 oskattl. torp. och nybyggare. 1768 woro här 634 som erlade utlagor och 545 fria. Häradssk. förteck har 3835/96 Skatte 1 3/4 Crono eller 4011/96 Hemman med 13/4 Hem. Prästebord. 12 Nybyggen och flere Hemmans klyfriingar sedan 1750 hafwa ökat folkmängden 300 pers. 1760 woro här endast 921, 1760=1045, 1766=1153, och 1772=1243 personer, men 1775 geck Folk-N. tu 1255. Emellan 1737 och 1746 ökade här allenast 50. 15

16 Mantalsskrefne, (e) 13 Båtsmans rotar och 1250 personers Folk-N. Crono utlagorne 1776 bestego til 863 daler S:mt. Denne Sockn lyder til Nätra Tingslag och har i Sigill en Dufwa med et blad i munnen. Ting hålles här hwart annat år. K y r k a n af sten utan torn 38 al. l. 18 al. bro är belägen wid wästre ändan af Anundsjön 12:1!z mil ifrån Hernösand. Förmenes wara upbygd i 13 S a e c u lo, men har dock inga ålderdoms minnen, utom wacker skrud och wanlige prydnader. (f) Detta P a s t o r a t är C o n s i s t o r i e l t, och har Asele ifrån 1652 til 1699 i Kyrkoh. O l. A n z e n i i tid legat härunder som A n n e x, men då blifwit frånskildt. För lång wäg framkommer en del af Allmogen här til Kyrkan om Lördagarne. då wissa tider hålles predikan, och hafwa derföre sina Kyrkostufwor på wallen, der de sig då uppehålla. Någre fattige hade ock deri förr sine hemwist, men nu är särskilt (ej (fj Crono utlagorne 1777 i Riksdaler beräknade woro: Jordeboks-Ränta Penningar. R:D. 35.16 Smör 14 L p. 2 m. Torr fisk 8 L p. 3 m. 22.4 Ströming 1 t. 15 s. } som gjör ------------- Ti1hopa R:D. 57.20 Hemmantals-Ränta Landtogsgjorden.............................. R :D. Winterkjörslor» Boskaps-pengar..............................» Skjutsf.pengar» Dagswerks p:gr» Tilsammans R:D. Tillägges afradsp. och fäbodskatt 2 Fiske-taxan - - - - - - - - - - Prästerskapets gjerden och boskapsp. 5.3 R:D. Samt afkortande och anordnade. 90. 6.7. 2.45.4. 25.43.8. 35.16. 17.32.- 171.47.7. 7.3. 28.23. Blir hela Summa R:D. 264.45.7. Här ses en prydlig Klockstapel med 2 Klockor, samt ur och wisarwerk på 4 sidor som skal wara upsatt af en Sockn bo Per Sachrisson i Kubbe, känd i orten för en konstnär, utom Sachrtstigan och 2 portar, har han äfwen byggt Junsele Kyrka och Sidensjö Capell. Jämf. pag. 195. At denne Byggmästare tillika gjör Snickare- Målare- Glasmästare- och Smeds-arbeten med mycken färdighet, förtjenar nämnas. Prosten Bidenius har skänkt till Kyrkan en wacker Mässhake.

p hus för dem bygdt, Barna underwisningen sker af en antagen åderlåtare. Win och Bryggnings säden är 12 tro Sockn-M a g a z i n är ock inrättadt. A f A 11m o g e n s N ä r i n g s s ä t t är Akerbruket, som genom storskiftets delning i sednare år blifwit ökadt, mäst lönande, sedan ock här nu mera än förr trädes och gödes. För 60 år tilbaks ansågs jordbruket mindre fördelaktigt, hälst efter gammal wane, Rof-swedjor, Fiske, Djurfångst, barkoch näfwertägt då mera idkades. Genom bättre hushållning har Socknen således fått större spanmåls tilgång, särdeles som upcdlingar blifwit gjorde och många nya sädes-land upbrutne. (g) Utom kornsädet, som mäst brukas, sås ock nu litet höst-råg; til mulbetets förbättring, nyttjas äfwen swedjande, och fås derigenom något råg. Handskäror, som förr woro allmänt i bruk, nyttjas nu endast wid råg-skörden. Säden sättes här wid byarne i häskor at torkas. (h) Tröskwagnar hafwa äfwen i sednare år begynt inrättas och brukas jämte wanlige slagor. B o s k a p s s k ö t s e l n är i denna Sockn nog lönande för widsträckt utrymme och godt mulbete, så at 5 til 600 L-p:d Smör härifrån skola kunna säljas. Getter underhållas här flere än i andra Socknar; men Får hafwa de högst 1 för hwar Ko. Sällan eger bonden mera än en Häst; Oxar äro ej heller mycket bruklige; som bewiser, at deras körslor ej äro widsträckte. De fleste hushåll ega eljest renar, som nästgränsande Lappar sköta emot betalning. Höns äro ej allmänne, Gäss hafwa de icke. Swin-creatur födas icke många. (g) Efter 1 tun. utsäde fås wanligt 4:de högst 5:te kornet; här sås merendels 10 a 12 tr på et helt Mantal. Cronotionden, som 1651 allenast är anteknad til 43 tro Korn, 1 tun. 11 k. Råg och 1 tun. 28 k. Ärter, besteg 1776 til 67 1/8 tr Korn, 6 1/4 tun. Råg och 2 tro 23 k. Ärter, Cronans andel, som sedan afkortningar utgått Hernös. Gym. och Scholae-Stat åtnjuter. (h) Förrut sattes säden här i skyl på åkren i 12 små band, som högst kunde ge 5 a 6 k. säd. Så snart den nu blir skuren föres den på oskodde slädar til hässjan at torkas. Sedan mera fördelaktige och täkte hässjor blifwit inrättade, brukas nu sällan rior til sädens torkning. 17 2

d c 18 S k o g e n, ehuru widsträckt, kan för aflägsenhet och felande inrättningar ännu föga gagna. Et Tjärubränneri skal dock wara tilämnadt at här anläggas. Genom sågtimmers huggning och näfwertägt winnes årligen något: uti en så kallad mes lägges 70 Näfwer, som wäger 3 til 5 Lissp. och föryttras til Hernösands boer. Här förfärdigas äfwen allehanda träd-käril, samt kannor och skedar til salu. Djur och Fogelfångst gifwer äfwen ibland förtjenst. Wäfnad idkas ock mer än förr i denna Sockn, äfwen som Linsäde, så at årligen både lärft och lin härifrån försäljes. Finare wäfnaden har ock sednare år tiltagit, sedan Nätraboer dertil gifwit så god anledning. M a r k n a d hålles här årligt d. 1 J u n i i och 8 A u g. Hernösands boer, som då hitkomma, upköpa en stor del af Socknens afwel, men eljest färdas åtskillige Bönder om wintern härifrån til södre Städers marknader, at der sjelfwe föryttra sine waror. De äro i allmänhet mycket fallne för handel, hwarföre de ock på sina resor wäl förstå at tilbyta sig sådant, som i hemorten wirmer lätt afsättning. W a t t u l e d e r äro flere insjöar och smärre strömmar, såsom: Led Myckeigen- Skalm- Tåg- Holm- Söder- och Norr Flärke sjöar m. fl. hwilka inflyta i den nämde Anundsjön af 3/4 m. längd och 1/8 mil bredd nedan om Kyrkan, som sedan utfaller åt Själewad, (se pag. 241) och hwarigenom en flottled från denne Sockn til sjösidan torde kunna lätt erhållas. Här idkas endast fiske til eget behof. (i) Utom 3 grofbladige Sågar och husbehofs qwarnar, saknas ännu inrättningar af wattenwerk til ortens förmon. (k) (i) (k) Här i Socknen finnes intet tax. Cronofiske. Perlor hafwa förr fåts i Kubbån. Äfwen säges, at Lax ibland gått hit opp innan Sågwerk i detta wattudrag bygdes. Söderåfors finbladige Såg, som 1769 här anlades af Länsman Hietman, och en tid egdes af et Bolag, men sedan såldes, blef 1777 af Directeur Bergvik härifrån flyttad 1/4 mil in i Själewad se. p. 241.

P 1a n t e r i n g a r af P o t a t o es och Humla äro äfwen här lönande, men eljest finnas icke andre Trädgårdar än kolhagar och rofland, med vanliga jordfrukter, jämte Köks-kryddor. 1761 upfans i en däld 2 mil från Kyrkan af en bonde i Hädanberg, Hummelrötter, som der växte vildt, men sedan de b1ifwit af honom wid gården omsatte, gifwit en starkare Humla än den förut hemväxte. M i n e r a 1i e r äro inga af wärde yppade, men förmenes dock finnas i någre af denne Sockns många berg; åtminstone påstås, at anledning gifwes til J ernmalms brott mot Sjä1ewad, och at Kubbeberget har swart berg-c r i s t a 1. Om Antals berget äro flere skrock-berättelser. Middags berget på Sörflärks byns egor är märkeligt af en källa med godt watten öfwerst på dess spets. Från Pulsjö och Surbergen säges Solen Midsommars tiden kunna ses hela natten 1/4 tima, som hon bortskymmes. (1) Et berg Sinatopp 2 mil från Kyrkan, är bekant af 4 rålinier, som der sammanstöta. (m) Mineral-källor finnas här åtskillige, hwaraf en wid Prästgården, som Kyrkoherden Tunaeus uptog 1751, blifwit nyttjad af flere. A 1d e r d o m s m i n n e n och andre märkwärdigheter finnas icke. (n) Önskans remen är en hög sandhed, 2 mil wäster från Kyrkan, som har en smal 2112 aln bred wäg med djup 19 (1) Dylika berg finnas både i Dalarne, Jämtland och på flere ställen i Norrland, som ses af de andre beskr. (m) En gammal man Hindric, (Bergmellan kallad,) som i denna Sockn anlagt 5 Nybyggen med upodlingar åt sine barn, och igenom Landshötdingens försorg erhållit en skåde-penning at bära på sin rock, talar om flere Malmstreck här i Socknen, hwilka förtjente at undersökas. Dl. Mårtensson i Galasjö undfeck ock 1776 af K. Patr. Sällskapet en skåde-penning för Jordpärons planteringen, hwaraf han 1775 hade ensam inbergat 15 tro (n) Ibland swåre händelser finnes antecknadt, at owanligt stort hagel wid Galasjö by 1754 d. 10 Aug. sönderslagit fenster, förderfwat Säd, humlegårdar och alla wexter der omkring, så at Sockneboerne måste då gifwa sammanskott til de lidandes bergning, hwilka det året förlorade all sin gröda. 1774 den 30 Aug. upbrunno här genom wådeld 5 gårdar i Norrflerke by. s if

s 20 twärsluttning på sidorne, liknar en swinrygg och omtalas såsom fordom farlig. (o) M ä r k e l i g a l ä g e n h e t e r och boställen träffas här icke, (p) utom Präst bordet, och et Hemman Bureborg kalladt af 1/3 Mantal, som prosten N. B i d e n i u s på allmänningen 1760 uptagit och upodiat, samt derpå bekommit Frälse frihet. (q) L a n d s v ä g e n stannar i denna Sockn, så at ingen farwäg går härigenom, hwarföre ock denne aflägsne ort sällan får besök af resande, utom dem, som ridande härifrån färdas åt Lappmarken. (r) D u r c h - m a r c h e r eller andre dryga skjutsningar äro således här minst beswärande. I a Il m ä n h e t förtjena desse inbyggare beröm, så för at wara flitige jordbrukare och gode hushållare, som redelige, erkännsamme och fredlige Socknebor, hwarigenom wälmåga och trefnad hos dem icke saknas. Kläddräkten bibehålles ock ännu mäst efter gammalt bruk, så at yppighet och öfwerflöd icke fått öfwerhanden. Här finnas ock ibland Allmogen flere skickelige Handtwerkare, som förfärdiga det nödigaste til egne behof. Språket är i anseende til aflägsenheten mera otydligt än i Sjö-Socknarne, och behåller ännu sin egen dialect. o m N a t u r e n s U r w e r k och någre särdeles års teckn, märkas följande, som ibland Allmogen i landet äro bekante. (o) En hustru med sitt barn, säges der en Jul-morgon omkommit, och påstås, at Önska by derefter blifwit lagd til denna Sockn, som förut skalllydt til Sidensjö. (p) utom Prästerskapet, Crono-Länsman Lars Apelbom, Insp. Netts änka och Bokh, Joh. Sunden på Näs, äro de öfrige Socknboer Allmoge. Caplans hemwist är i Österfanby, men har intet boställe. utom 8 Nybyggen som njuta frihets år, äro här 2 Cronohemman i Kläppsjö 5 mil från Kyrkan. (q) Det ligger mot Sidensjö skilnaden, och fått namn efter Prostens Fru Burman av glo Bure-slägten. (r) Ifrån Anundsjö går en väg åt Sidensjö Kyrka 2 mil, och en annan til Själewa kyrka 3 1 / 2 mil; hwaräst stora Norrlands wägen träffas. Til Asele Lappmark här ifrån är ridwäg, och räknas emellan Kyrkorne 10 mil. Gästgifweri är nu i Bredbyn.

(s) När man om sommaren kan trena eller med et steg mäta solens skugga, är klockan 12. När boskapen lägger sig är ock teckn til middag, äfwen så, när fisken ej så glupskt tager metkroken. Foglarnas tystnad middags och midnats tid är efwen märkelig. (t) N ä r b j ö r k e n l y s e r i b y (synes i löf) b ö r p i g a n m j ö l k a i t r y (3 gånger om dagen). När boskapen hört göken, twistar man ej om deras trefnad. (u) När Göken först höres i öster kallas han tröst-gök, i S. sorg-gök, W godgök och i N. sorg-gök. Om kornet wäl will mylla sig är tekn til god årswäxt. När gödningen om wåren skåttas af kälan, hwarest den legat öfwer wintern, kastas någre korn i brakningen, likaså när man sår, bör en näfwa mull läggas i säds- (s) (t) Framl. Kyrkoherde Tunaeus, som innan flyttningen til Grundsunda war Cominist. i Anundsjö, och förut Sockn-präst i Botheå, har meddelat denne samling, hwarwid Adj. Past. Pehr Nordblad äfwen biträdt, som bäst haft sig bekant sine landsmäns sedwanor och fordna widskepelser. I Medelp, S. p. 77 finnas någre flere tidemärken af wexter, trän, getöga m. m. som här utlemnas. (u) Många dylika berättelser bland allmogen, ehuru widskeppelige, må här bifogas: om Påsk lördag blåses med en lång lur genom fähusgluggen. så långt ljudet då hörs, så långt bort blifwa odjuren det året. När man söker efter boskap i skogen, och råkar en k ä k l i n g (talgoxe) på högra handen, skall det sökta finnas igen. Släppes swinen ur Lucii dag får de ohyra, likaså sägas de bli åkergängse om de komma ut Påskafton. Går man wilse i skogen skal man s t u l w ä n d a s i g (wända ut och in på kläderna), så kommer man til rätta. Om boskapen Mickelmäss afton köres tyst in, skal han wara rolig i fähuset hela året. När kon blir sprungen af oxen, bör man med kokslef slå henne på ryggen, annars bottnar hon (får ej kalfwen från sig). När askan brinner wäl ihop, g ö r s b o s k a p e n w ä l t i l, d. ä. blifwer dräktig. At boskapen skal sjelwmant komma hem ur skogen måste sparas af Fet-tisdags-mat at ge då den om wåren först släppes ut. Wid första höladningen säges, at då drängen först får in sin höfamn, skal oxkalwar födas, men twärtom, då pigan har företrädet. Om den som byter til sig en häst eller annat creatur, låter det äta af en jordfast sten, så trifwes det wäl. Någre hår af swansen bindas ock för den orsaken uti spjället. När en byter sig til hemman, bör litet fyllning tagas ifrån gamla stall och fähus, och läggas i war spilta eller i bås i det nya, at creaturen må trifwas, äfwen så sättes en stor gran i fähus-dörren, at creaturen må gå derigenom första gången. 21 2

7 22 korgen, den dagen bör ock ej tagas eld ifrån grangården. Desse med flere widskeppelser, så wäl wid hushållningen, (x) som åtskillige andre tilfällen, (y) kunna tilläggas beskrifningen om Swenska Allmogens sinnelag, m. m. utgifwen af A c a d. Ränt. F. We s t e r d a l och tro 1774, (i anledning af deruti gjord anhållan om dylike samlingars meddelande från flere Landskap. (x) Alt fullgjort arbete korsas öfwer. Om man fet-tisdag går i ränbacka at åka skida, och mäktar stå utan at falla kull, skal det året blifwa långt lin. Garnet får ej twettas i nedan, ty då blir det grått. Om alt är under lås Mickelsmäss afton skola tjutwar ej gjöra skada det året. Om et korn eller annat finnes under bordet då der sopas Nyårs morgon, skal blifwa ymnog årswext. När man på de 3 första sädesdagar sätter 3 stickor i en myrstack, får man se hwilket säde bäst lyckas; kryper myran öfwerst på den 3 blifwer den lyckligast. Är sjöredskapen stulen, bör den rökas med wriden eld. Wil wörten ej rinna genom råsten, bör man sätta en ullsax emellan banden och råstkaret. När brännwinspannor woro i bruk, troddes bränningen ge ck bäst i nedanet, om pannan då war förfärdigad, och twärtom. Då swin komma at lukta eller smaka på bränwins ämnet, skulle hela bränningen förolyckas, så framt ej en häst feck blåsa i pannan eller piporna. Påsknatten ligga i strumpor war at förekomma skabb. När Lomen ses flyga och skrika öfwer isen, skal bli många oägta barn det året. Den som dåras af honom, får såra händer. Gropar wårtiden på gården betyder, at någon snart skal dö i huset. (y) Sedan den rycktbare Trollkärings tiden ifrån 1673 med 1676, är ännu mycket skrock i minne, e. g. Om någon misstänkt kom i gården, skulle man at undgå spådoms sändningen, antingen slå henne så at bloden rann, eller kasta eldbrann efter en sådan. Baran eller bjära-an, som bruktes i den widskepelige tiden, war et redskap likt en båll gjord af trasor, enebär, blår m. m. hwilken nyttjades til flere förmente trollkonster, äfwen at löpa och draga till gårds med. Den skulle gjöras rörlig genom egen blod, då man derföre skar sig i wenstra lillfingret, och wid utsändande af en sådan sade: Smör och ost m. m. ska: du mig bringa och - - - i helfwetet brinna. Se widare beskrifriing derom i Ihres Dial, Lexic. pag. 18. Ännu må följande om giftermål och barn nämnas: När bruden är klädd bör hon först få se brudgummen i sin skrud, at äktenskapet må blifwa kärligt. När bruden kommer från Kyrkan skal hon spelf spänna ifrån eller sadla af hästen, at hon måtte lindrigt få barn. Äfwen bör hon då först gå i kokstugan och se i sopwrån, at hennes föda må bli tilräckelig. Dansar bruden med pengar i skona, kan ingen trolldom bita på henne. När en kwinna lyktat sin wäf, och tar en spjelka, som sutit i wäfskelet, rider derpå ut genom dören och möter en man, så skal den hafwande hustrun hon

23 tänker på, få et gossbarn men twärt om. Dricker hafwande hustru ur breda kärl, blir barnet bredmynt. Går hon genom et hagskott d. ä. der gärdsgårdsbalken slutas, skal hon få fallsjuka. Om barnet får sofwa i Christnings-kläderna, skal det ej blifwa okynnigt utan godt. När spjäll om qwällen skjutes hafwa de ock fordom haft en särdeles sång: Skjuter jag mitt spjäll sent om en qwäll - - - aldrig skal min eld släckas ut. Rummet tillåter ej mera af de gamlas sagor och inbillning.