J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1"

Transkript

1 J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

2 Köping Afstånd från Stockholm och Ålder Denne Upstad, belägen i Åkerbo Härad, ifrån Stockholm, W. N. W. 14 ¼:dels mil Land 1 och 13 mil sjövägen, är urgammal, och skall fordom alt från Köpings Hus eller Slott, hwilket af Birger Jarl år 1251 upbygdes, som låg wid södra ändan af Staden, hafwa strökt sig up till Malma Kyrka 2, hwilken ligger ½ mil Norr ifrån Staden. Se Hallmans Beskrifning om Köping p. 11. Grau l.c.p. 188, 189. Handelsfrihet och Handelsdistrikt Uti Riksföreståndaren Sten Stures Privilegium, die St:i Henrici Epifeopi 1474, blef Köping tillagd lika handelsfrihet med andre Köpstäder i Riket; och uti Konung Gustaf den Förstes Öpna Bref S:t Georgi dag 1529, förundes Köping den handelsfrihet och Stads-Rärr, som i andre Upstäder wore brukelig. Under den 12 April 1608 bekom Staden till handels-distrikt Söder- och Norrberke Socknar, dör ingen skulle få handla, utom Köpings Stads innevånare, hwilke hwarje Lördag där ägde at hålla Torg-Marknad. Denna Stadens rättighet confirmerades ytterligare, igenom Kongl. Regeringens Resolution den 7 Martini 1639, hwilken innehölt, at Kronans Tiondejern wäl först borde uttagas hos Bergsmännen i Söderoch Norrberke Socknar, som Staden woro Privilegerade; men om något missbruk, under Kronans Namn, af Befallningsmännerne, Staden till prejudice, därwid föröfwades; så borde de härföre tiltalas och straffas. Medelst 2 i Kongl. Resolutionen den 28 September 1675 förklarade Kongl. Maj:t sig destomera pröfwa skäligt, at Köping måtte åtnjuta Skinskattebergs, Gammelbo, Wiks och Söderberke Torgplatser enskilt, emot andre Städers intrång; dock landmannen obetagit dess afwel at ditföra, som Köpings Stad icke wille förwägra de andre omkringliggande Städer, tillika med sig, uti de öfriga Marknadsplatser sin handel fritt at drifwa och fortsätta. Sedan, igenom Kongl. Resolutionerne den 10 December 1680, 1, och den 29 Augusti 1719, 1, twisten emellan Köping, Westerås, Arboga, Hedemora och Säther, om handeln i Skinskattebergs, Norr- och Söderberkes och Gammelbo Socknar och Torgplatser blifwit remitterad till Kongl. Commerce-Collegii utlåtande, samt Kongl. Maj:t uti 2 af sistnämnde Resolution stadgat, det de, som sutto i Wiks Torgplats, som enskilt tilhörde Köping, skulle plikta och dädan drifwas, samt Factorerne wid wite förbjudas, at idka någon handel därstädes; så blefwo år 1736 dessa Handels-districter indragne, på sätt p. 322, Stad-Titulen Westerås, finnes anfört, och en allmän handelsfrihet i dem samtelige Städer och Allmoge förund. 1 Nemligen til Westerås 10 sjuåttondels, se p 325. Kolbeck 1 sjuåttondels och därifrån til Köping 1 enhalf mil. 2 Denna Kyrka berättas, l.c. hafwa fådt sitt namn därest, at tracten däromkring då skal warit en Malm eller Förstad för Köping. J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 2

3 Landsköp Under den 14 December 1572 bekom Staden Konung Johan den 3:djes Öppna Bref, at ingen, wid förlust af gods och penningar, finge bruka någon handel och landsköp, antingen i Bergslagen eller annorstädes ikring Köping, som kunde wara Stadens innewånare til skada och hinder i deras näring. Uti 1 af Kongl. Resolutionen den 31 Oktober 1650 ålades Lands- Höfdingen at tilse, det Bruks-Förwaltarnes landsköp blefwe förekommit, samt tilhålla dem, at i Köpings Stad sig tilhandla sådana saker och persedlar, som de til Bruksfolkets behof wedertarfwade. Likaledes stadgades uti 3 af Kongl. Resolutionen den 20 October 1668, at ingen finge hos Bergsmännen inlägga några köpmanswaror, utan skulle de föras til rätta Marknads-platser; Och uti Framledne Herr Lands-Höfdingens Baron Lorenyz Creutz Resolution den 2 Augusti 1660, blef Köpings Borgerskap bewiljat, at til ärtappande af Bruks- Förwaltarnes landskjöp så hålla sin egen utridare, hwilket uti 3 af Kongl. Resolutionen den 29 Augusti 1719 fastställdes, med tilläggning, at denne Utridare skulle njuta lika protection med Tullbetjeningen. Det af Landtmännen i Bergslagen såmedelst föröfwande landsköp, at de för Spannemål tilbytte sig Stång- och Tackjern; hwarmed de sedermera wid Bruken och annorstädes idkade köpenskap och mångleri, anbefaldes Lands-Höfdingen, igenom Kongl. Resolutionen den 16 December 1723, 5, at hämma och förekomma. Om Köpings Stads frihet, at, gemensamt med Westerås och Arboga, antaga en särskild Fiscal, til landskjöps upspanande och åklagande, se Stads-Tit. Westerås p. 332, 333. Seglationsfrihet Af Konung Gustaf den Förste blef Köpings-boerne, medelst Konungens Öppna Bref den 26 Augusti 1548, bewiljat, at fritt och obehindrat löpa och segla med deras skjepp och skutor ifrån Stockholm efter sådana waror, som dem tjenliga woro, utländes wankade, och de icke af Stockholms Borgare för et skäligt wärde bekomma kunde; i följe af hwilken Kongl. Författning Köpings Stad år 1559 idkade utrikes sjöfart, se p Denna utrikes Seglations frihet, som, igenom 1 af 1594 års Köphandels-Ordinatie gjordes allmän för Upstäderne i Mälaren, blef, medelst Konung Carl den IX:s Öppna Bref den 20 Marii 1604, för Köping enskilt faststäldt, så at dess Borgerskap fingo njutya fri seglation til alle främmande Städer, så wäl hos fiender, som wänner, samt af Riket utföra allahanda waror, så när som Spannemål. Sedan Stadens Stapelrätt, igenom 1614 års Kongl. Handels-Ordinantie, uphördt, och om den inrikes Seglations-friheten flera twister emellan Stockholm och de Westmanländske Städer upstådt, se p , 329; så utföll för Köping, under den 3 December 1765, Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution, at njuta fri inrikes seglation och uplag i så måtto, at dess Borgerskap fingot il hwad ort, som under Sweriges Krona lydde och dem sjelf behagade, afföra deras salu-waror och återhämta hwad deras behof kräfte. Uti 4 af Kongl. Resolutionen den 5 December 1693, anbefaldes Kammar-Collegium at tilse, huruledes Westmanländske Städernes Skuteägare kunde tillåtas, at deras gods, wid Skutornes hemkomst, straxt få utlasta, enär de sina pass framtedt och nöjaktigt clarerat, utan at däruti uppehållas för det andre, som ock kunde hafwa gods i samma Farkostar, sin Tull ej ärlagt hade, samt at Tull-betieningens wid lilla Tullen owanliga pålaga för passgifningen, måtte rättas och hämmas. Til desto större säkerhet för Köpings skutorne blefwo, igenom 8 i Kongl. Resolutionen den 26 Augusti 1719 wederbörande wid answar, i höndelse af timande skada, ålagde, at upbygga reparera och underhålla de förfallne Kummel och Remare i Mälaren. J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 3

4 Fraktfart Uti 3 af Kongl. Resolutionen den 28 September 1675, förklarades de, som hade Bruk nära Köpings Stad och inom dess privilegierade Gebiet, pliktige, at skjeppa Jernet uti Staden, och at de således icke hade frihet det til någon annan Stad föra utskjeppas, därmed anlända, eller försända låta. Medelst 1, 2 af Kongl. Resolutionen den 22 April 1689 förklarades, at den omkostnad, som gjordes på Charta Sigillata til Rullornes förfärdigande af Accisen på Jernet, som Skjepparne intogo, samt Skrifware-lönen på Accisen för passen, nemligen 2 öre Silfwermynt, då waran war wärd öfwer 100 Daler Kopparmynt, och 1 öre, då dess wärde war därunder, borde ankomma på Skute-ägaren. Som frakten åtnjöt, och icke på den, som Jernet ägde och frakten betalte. Til förekommande af de många olyckor, som igenom för dryg lastning med Köpings skutor på sjön Mälaren timat, faststältes af Köpings Magistrat den 25 Martini 1780, huru mycket hwardera af de befintlige Skutorne borde få lasta, nemligen Bloms 330, Swedbergs 440, Lundbergs 440, Lundströms, Peter Sjöbergs, Carl Lytkens, Tulanders Barkmans, Norbergs, Elfgrens, Bobergs, Nålins, Ulfströms, Rundqvists, Hellbergs, Lindbergs och Holmbergs hwardera 450, alt skjeppund, hwilken reglering uppå anförde klagomål, af Kongl. Commerce Collegium, medelst Utslager den 13 September 1780, den 20 Junii 1781 och den 12 Januarii 1789, blifwit faststäld: Börandes, enligt den wid samma tilfälle emellan Stadens Factorer och Jagt-Redare träffade och af Magistraten faststälde öfwerenskommelse, efter skjedd lottning, både Stång- och Tackjernet utgå efter 25 procent räknat, och Stångjernet härwid ej hafwa rätt än Tackjernet, samt därefter då Skjeppare lastar Stångjern, men ej får full last däraf, han icke med lastningen uppehålla, til dess mera Stångjern kan införas, utan genast taga fyllnaden af Tackjern, där sådant wid Wågen nedbragt är. Twist med Borås-boerne Uppå Borgerskapets i Köping klagan öfwer Borås-boernes olaga handel, förklarades, medelst 4 i Kongl. Resolutionen den 20 October 1668, at det efter förut utfärdade Kongl. Resolutioner skulle förfaras. Torg-dag Af Riks-Föreståndaren Sten Sture privilegerades, die S:ti Henrici Episcopi 1474, som orden lydde the Dannemänn Laga Köpings 3 inbyggare, at hafwa en Torgsdagh om Torsdhagen i hwarje hweku til ewig tid. Ther uppå at the kunna och mågha them och theras Stadh förbättra, och hwilken eller hwilke Dannemän tiit will något gods till torghs föra, måghe thet fritt gjöra, sälja och köpa hwadh them görs behoff, efter ty som sedwane är i androm Köpstadhom här i Riket. Detta faststäldes igenom Konung Carl den IX:s Öppna Bref den 12 April 1608, så at uppå Torgdagen i Köping skulle Bergsmän, och Bönder fritt få handla och wandla med hwarandra, skäligen och lagligen, Borgarne med Bönderne och Bergsmän och Bönder med Bergsmän och och Borgare. Uti 2 af Kongl. Resolutionen den 6 December 1660 förbödos andre Städer, at besöka de Köpings Stad förunde Torgdagar. Olofs Mässo-Marknaden i Köping härleder sig ifrån Catholska tiden, och blef, igenom Köpstädernes Beslut, Dagen efter Michaelis år 1531, förklarad för Fri-Marknad, hwilket ännu 3 Så wäl i detta privilegium, som andra gamla handlingar är Köping kallad Laga Köping, hwilket af somlige, til äfwentyrs missnöjde med wederbörandes rättwisa, blifwit förwandlat i öknamnet Laglösa Köping. Se, Hallman, l. c. p. 113, 114. J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 4

5 subsisterar; dock blef terminen til Marknadens början, medelst Kongliga Resolutionen och Brefwet til Commerce Collegium den 26 Nov. 1756, flyttad ifrån S:t Olofs dag den 29 Julii, till den 31 Augusti; hwarförutan, igenom Kongl. Resolutionen den 10 Dec. 1680, 2, Staden bewiljades, at årligen få hålla en Marknad den 2 Martini, på lika sätt, som Winter-Marknaden hölts i Arboga, så at landtmannen handlade med Borgaren; men ej gäst med gäst, samt, medelst Kongl. Resolutionen och Brefwet till Commerce Collegium den 24 Julii 1765, det blifwit Köpings-boerne efterlåtit, at hålla Torgmarknad den 29 och 30 November årligen: warandes, igenom 3 i Kongl. Resol: den 16 September 1664, för Köping särskilt; men igenom Kongl. Resolution den 22 April 1689 för Westerås, Arboga, Örebro, Köping och Sala, de främmande förbudit, at uttappa och i minut försälja sådane winer och drycker, hwarmed Stads-källaren och Gästgifware i Staden äro försedde; men andre slags drycker och besynnerligen åtskillige slag Aqua viter, Rosolis och slikt, hwarmed Stads-källrarne och Gästgifware icke äro föresedde, är dem obetagit, at i Marknaderne införa och i minut utförsälja. I förmågo af Kongl. Resolution för Allmogen i Nora och Lindes Bergslager den 29 Augusti 1664, 3, samt för Allmogen i Nora-skogs, Lindes och Lekebergslager den 2 Okt: 1675, 2, är Allmogen i desse Bergslager tillåtit, at uti Köpings Fri-Marknad förbyta sitt jern uti gods, eller för penningar försälja, åt hwilken de kunna til handels med, utan någon intrång, hinder och meen i någor måtto. Wåg- Bro- Hamnpenningar Uti 2 af Kongl. Resolutionen den 11 Julii 1636 tillades Köpings Stad Wågpenningar af det gods, som de främmande därigenom förde, och uti 2 af Kongl. Resolutionen den 25 Februari 1642 förundes Staden, at til dess publique byggnader och Magistrats aflöning, upbära den inkomst, som af Wågen föll; Åfwensom, igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 28 Sept. 1675, de, som hade Bruk nära Staden och inom des privilegerade Gebieth, ålades, at med deras Jern passera Stadens Wåg 4. Medelst 4 i Kongl. Resolutionen den 10 December 1680 bewiljades Staden, at af främmande eller Bergsmans-jern, njuta 1 öre Sm:t Skjeppundet mera, än som ordinairt i Arboga och Westerås betaltes; dock med wilkor, at däremot til de främmandes tjenst, så wäl som sin egen fördel, wid förlust af denna tilökning, hålla Ån ren och widmakt med rensning och pålning til farkosternes obehindrade och beqwämliga ut- och infart 5. I Kongl. Maj:ts för Köping Stad den 19 September 1696 och den 23 Martini 1721 utfärdade Aflönings-stater blefwo Wåg- samt Bro 6 och Hamn-penningarne ytterligare bekräftade. Sedan Köpings Magistrat, wid frågan om reglerandet af dess inkomster, i sktifwelser til Konungens Befallningshafwande, den 20 Sept och den 15 April 1780 upgifwit, at i Wägare-penningar för Koppar, Stångjern, Stål och alt annat Manufaktur-smide, 4 Genom Stadens Wåg går årligen 32 á skjeppund Stångjern och Manufakturer, med något Koppar, mästadels ifrån ofwan nelägne Bruk på Hedströmmen, samt Skinnskatteberg och Wäster Bergslagen, eller Söderberkes, Norrberkes och Grangärdes Socknar, jämte 1000 skjeppund, eller något mera Bergsmans Stångjern, samt 4 till 8000 skjeppund Tackjern. Hülphers l. c. p I fölgd af denna Kongl. Resolution blef i Konung Carl den XI:s tid Mudder-wärk begynt och år 1735 bragt i gång. Om sommaren, då grundt wattn är, kunna dock fartygen ej taga full last wid Stadens Jernbro i Åen, utan måste en del Jern och waror med pråmar då föras enfjerdedels mil utföre til Lastnings-platsen. Jern- Wågen och Siöbodar ligga i södra ändan af Staden, på wästra sidan, jämte åen. Hülphers, p Uti 4 af Kongl. Resolutionen den 29 Aug förklarades, at Tullnären i Köping borde, likasom i Westerås skjedde, för mera riktighets och beqwämlighets skull, upbära Stadens Bro- och Hamnpenningar, så framt Commerce-Collegium icke därwid hade något särdeles at påminna. J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 5

6 som passerade Stadens Wåg, blifwit för hwart skjeppund, som tilhörde främmande, ärlagt 9 och för Köpings Borgares 6 rst:n; at wid Tackjerns-wågen, som först på de sidste 20 åren blifwit inrättad, ärlades af främmande 4 och af Stadens egit Borgerskap 2 rst:n Skjeppundet; at Bro- och Hamnpenningarne upburos, enligt 1680 års Kongl. Resolution, med 3 rst:n af hwart Skjeppund Jern, som icke tilhörde Borgerskapet; och ar Wågpenningarne i Victualie Wågen blifwit, igenom Köpings Magistrats Taxa den 30 Januari 1758, faststälde til 20 öre Kopparmynt för hwart Skjeppund, och för 5 Lispund 5 öre samma Mynt, med en jämkad proportion, som däremellan borde tagas; men för hwad som wägdes under 5 Lispund, skulle betalas 2 öre berörde mynt Lispundet; så förklarade Kongl. ;aj:t, medelst Resolution och Bref til Kammar-Collegium och Stats-Contoiret den 4 September 1783, at Wägare- och Bropenningarne för utgående Stångjern borde beräknas til 3 Daler Silfwermynt Riksdalern, efter det belopp af 4 öre Silfwermynt, hwartil dessa afgifter tilsammans, altsedan 1680 blifwit utgjorde, och således dädanefter betalas med 2 skill Specie; at Wågpenningarne för Tackjernet jämwäl i så måtto skulle förhöjas, at denna afgift dädanefter för hwart Skjeppund Tackjern borde betalas med 8 rst:n af främmande, och af Borgare med hälften mindre; At Wägarepenningarne i Victualie-Wågen skulle upbäras, i likhet med hwad i anseende til samma slags afgift för Westerås Stad blifwit stadgat, se p. 342; men at någon särskild afgift, under namn af Hamn- och Bropenningar icke kunde äga rum, då den, igenom Kongl. Resolutionen af dår 1680 Staden bewiljade tilökning i Wågpenningarne, ibland dessa sistnämnde blifwit Staden til godo beräknad. Mätarepenningar Enligt Magistratens i Köping Taxa den 30 Januari 1758, upburos i Mätarepenningar 3 rst:n, hälftwen af säljaren och hälften af köparen för hwarje tunna, som i Stadens Mätare-hus upmättes; men nu mera böra, i förmågo af Kongl. Resolutionen och Brefwet till Kammar- Collegium och Stats-Contoiret den 4 Sept. 1783, Mätarepenningarne i Köping upbäras efter enahanda Taxa, som i Westerås, se pag Marknads-Ståndpeningar Stadens Marknads-Ståndpenningar tilkommo, igenom 2 i Kongl. Resolutionen den 25 Februari 1642, hwarmedelst Staden förundes rättigheten af stånd och ställen, som främmande i deras Marknader lega måste. De äro nämnde i Kongl. Maj:ts Aflönings-Stater den 19 September 1696 och den 23 Martini 1721, skola utgöra ungefärligen 33 R:dr. 16 Skill. Årligen, och taxeras efter omständigheterna, på sätt 18 i 1723 års Kongl. Resolution på Städernes Beswär föreskriwer. Antal af Handlande och Handtwerkare Wid 1786 års slut woro i Köping 9 Bod-, 1 Läder- och 5 Bergslagshandlande i rörelse samt 10 af sig komne Bodhandlare den 10 November, Magistratens i Köping skrifwelse till Kongl. Commerce-Coll. Och wid samma tid existerade i Köping 66 Mästare, med 23 Gesäller och 29 Lärlingar i 31 särskilta handtwerk, nemligen: Bagare 1 M. Bleckslagare 2 M. 2 L. Bokbindare 1 M. 2 G., Corduans-makare och Garfware 4 M. 4 G. 5 L., Färgare 2 M. 2 G. 2 L., Glasmästare 2 M. 1 G. 1 L., Guldsmed 3 M. 1 G. 1 L., Gördelmakare 2 M. 1 L., Hattmakare 1 M. 1 G., Hofslagare 1 M. 1 G. 2 L., Kakelugnsmakare 5 M. 2 G. 1 L., Klensmed 3 M., Knappmakare 1 M. 1 L., Kopparslagare 2 M. 1 G. 1 L., Linnewäfware 1 M., J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 6

7 Murare 1, Målare 2., Peruque-makare 1, Repslagare 1 M. 1 L., Sadelmakare 3 M. 1 L., Skomakare 6 M. 3 G. 4 L., Skräddare 6 M. 2 G. 2 L., Slagtare 1, Snickare 5 M., Swarfware 2 M. 1 G. 1 L., Sämskemakare 3 M. 2 L., Tenngjutare 1, Tunnebindare 1 M. 1 L.,, Urmakare 1, Wagnmakare 1 M. 2 G den 24 Nov. Ditto. År 1787 fants i Köping ingen annan Fabrique, än et Tobaks-spinneri, som drefs med 5 Arbetare, och hwarwid tilwerkningen sig besteg til 2677 skålpund. Wid 3:ne Plantager hade års-wäxten sig bestigit til 400 skålpund den 22 Febr. Ditto. Folk-numerären År 1723 war i Köping 486; år 1726, 560; år 1745, 574; år 1750, 609; år 1760, 783; år 1771, 843, och år 1776, 875 Mantalsskrifne. Total Folk-numerärn war år 1754, 1254; år 1769, 1319; år ; år 1784, 1311 och år 1786, Hus och Gårdstomterna äro, enligt Hülphers upgift, 213 hela, hwaraf någre i senare tider blifwit klyfde och hafwa 2 åboer, hwaremot widpass 20 numer, dels äro dubble, dels nyttjade til plantager. På det så kallade Präste-gärdet woro 25 nya tomter intagne, som då Hülphers skref, år 1778, stodo under byggnad. Consumtion och inre rörelse Efter et tagit medium af 8 år, ifrån och med 1760, besteg sig Land-Tullen och Accisen i Köping til 8786 Daler 28 öre Sm:t årligen, och förhållandet emot Stockholm, såsom 1 till 45 14/25:delar. Ifrån och med 1783, til och med 1786, har Tulltäckten, p.m R:dr årligen, förhållit sig emot Stockholms, såsom 1 til Confirmerade Privilegier Stadens Privilegier äro Confirmerade af Konung Carl IX. Den 12 April 1608, af Konung Gustaf Adolph den 5 April 1620, af Drottning Christina den 31 October 1650, och af Konung Carl den XI:te, den 15 April Enligt Hülphers upgift, l.c. p. 57, äger Köpings Stad 376 tunneland Åker och 216 tunneland Äng; men mulbete och skog äro otillräckeliga. 7 Uti 5 af Kongl. Resolutionen den 5 Dec förordnades, at då Westmanländske Städernes handtwerkare med arbete betjente Allmogen och Socknarne, skulle de, jämte contributioner til deras Stad, äfwen betala Gärnings-ören. 8 Til Örlogs-Flottans behof år 1624 fournerade Köping 855 Daler i penningar, 400 tunnor öl, 250 tunnor bröd, 20 tunnor ströming, 6 skjeppund kött och torr fisk, samt 30 lispund smör. Uti Öppet Bref den 16 Februari 1614, förklarade Konung Gustaf Adolph, at i alla utlagor och Borg-läger, skulle Köping räknas för entredjedel emot Arboga och fjerdeparten emot Westerås, hwilket igenom 1 af Kongl. Resolutionen den 6 December 1660 faststäldes och förklarades äfwen böra sträcka sig til Båtmanshushållet; och at denna proportionen redan år 1611 i akttogs, ses af Borgerskapets Bewillning den 31 December S.Å. där til underhåll af Båtmän Köpings Stad upfördes at betala 10; men Arboga 30 och Westerås 40 Daler i Månaden. I Borgerskapets Bewillning den 22 Martini 1604 war Westerås upförd at betala 25 Daler, Arboga 25 Daler 28 öre och Köping 9 Daler i Månaden J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 7

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter av Jacob Albrecht Flintberg, Notarius i Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce - Collegio. Boken från 1795 redovisar förhållanden bl.a.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1 Örebro

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) 1832/33 OBS! Se även W4, troligen sammandrag över 1832/33 års undersökning. W1. Sammandrag öfver Upgifter rörande Sockne-Magaziner och andre på enskild bekostnad etablerade

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd.

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. 1600- och 1700-talet Under 1600-, och 1700 talet hemsöktes staden av epidemiska sjukdomar, som pesten,

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103 Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Rubrik och datum kungörs från predikstolen.) Angående explosiva varors transporterande på järnväg Given Stockholms slott den 19 november

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Tom XI:1 och 2. Kostnadsförslag och kalkyler för elektriska beslysnings- och kraftöverföringsanläggningar

Tom XI:1 och 2. Kostnadsförslag och kalkyler för elektriska beslysnings- och kraftöverföringsanläggningar Nyhammars Bruks Arkiv Tom XI:1 och 2 År Innehåll Viloståndsresolutioner, diverse gruvor 1836, 1841,1844, 1847-1849, 1851, 1852, 1858, 1860, 1863, 1864, 1867-1870, 1878 Avskrift av mutsedlar, delgivna Nyhammars

Läs mer

Det militära ackordssystemet

Det militära ackordssystemet Det militära ackordssystemet Lite förenklat kan man säga att ackord var ett sätt att sälja och köpa tjänster som användes förr i tiden, både inom offentlig förvaltning och inom krigsmakten. Ackord var

Läs mer

Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~

Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~ Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~ ARBOGA Denne Upstad, belägen i Westmanland, och Åkerbo Härad, W.t.N ifrån Stockholm 15 7/8 Mil Land 1 - och 14 Mil sjövägen är en urgammal

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Kungörelse, angående underslefs förekommande wid ompackningarne af Sill och andre salta Fisk-waror, utur hela Tunnor i Halftunnor och Fjerdingar.

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar)

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) OBS! Vid sökning, använd i görligaste mån originalstavning. OBS! Sammandrag af the Kongl. Förordningar, bref och Resolutioner,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Sjätte roten, tomt 33

Sjätte roten, tomt 33 Tomt 6.33 1 Sjätte roten, tomt 33 Kvarteret Köpmannen Artonde roten 1657 57v Nionde roten 1657h 70 Köpmangatans norra sida öster om östra lilla hamnen RM Thore Biörsson skräddare 1637 43: 2 mtl utom 1637

Läs mer

CARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78

CARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78 Nr 78 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.; given den 15 mars 1974.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor. Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en

Läs mer

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Bilaga 3 Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Sammanställt av Lantbruksstyrelsen 1981 PM Angående ett dikningsföretags organisation och funktion Enligt bestämmelserna i vattenlagen

Läs mer

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Makrillfisket. Vilhelm von Wright Makrillfisket. I större delen af Bohuslänska Skärgården bedrifwes detta fiske på ett sådant sätt att man snarare kunde anse det för en folkfest eller ett tidsfördrif, än en winstgifwande näringsgren. Det

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Adolph Friedrich med Guds nåde, Sweriges, Göthes och Wendes konung... hos osz är i öfwerwägande kommit, huru genom flere plantagers anläggande af sådane wäxter... [Stockholm] : [Kongl.

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598.

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Kilde: Danica, rull FR 1186. Handlinger belangdende Laplandh Inlefwerde udhi Canseliiet i Stockholm den 18 Julii Anno.98 Een lithen underuisningh om Alten

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG NILS ERDMANN CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Carl Michael Hallman. Jakob Wallenherg. Inledning af Nils Erdmann 5 Carl Michael Bellman: Ur Frednians Epistlar:

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö

Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö I slutet av 1800-talet var Hästö kanske det mest omtyckta målet för Karlskroniternas söndagsutflykter. Runt staden låg blekingsekorna och kronobarkarna tätt invid

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar och föredrag 20/9 Niklas Hertzman 26/9 Föredrag: Kåseri om

Läs mer

C.W. Appelqvist i Fristad

C.W. Appelqvist i Fristad År 1873 den 9 januari har undertecknad Kronolänsman i häradet med biträde af Nämndemmen Erik Hansson i Gnedby och Nils Petersson i Bjärka, jämt byggmästaren J.E. Werngren i Söderköping besett och wärderat

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Stagar för Kyllaj Hamnförening

Stagar för Kyllaj Hamnförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är Kyllaj Hamnförening. 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte på Gotland. 3 Föreningens ändamål Föreningen är en allmännyttig, tillika religiöst och politiskt obunden,

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Kongl. maj.ts nådiga warning, emot öfwerträdandet af des den 11 sistledne julii utfärdade förordning om en allmän skrifoch tryckfrihet. Gifwen Stockholms slott den 21 december 1792. Cum gratia & pri Stockholm

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal. Vy över Mollösund från Mollön. Mollösund ett gammalt fiskeläge En orientering om Mollösund, utgiven av Hembygdsmuseet Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till

Läs mer

Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33

Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33 Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33 T1. Örebro Län, senare med kulspets ditskrivet 1832. Innehåller: Sammandrag öfver upgifter angående Sockne Magazin inom Örebro Län, 6 dubbelvikta ark.

Läs mer

Sverige första lokomotiv fyller 10 år

Sverige första lokomotiv fyller 10 år Sverige första lokomotiv fyller 10 år 12 juni 2014 Sveriges äldsta lokomotiv firar tioårsjubileum (10-årsjubileum) under 2014. Hur går detta ihop? Svaret är, att Sveriges första lokomotiv, som kallades

Läs mer

Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33

Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33 Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33 I1. Gottlands Län, tillskrivet i efterhand med bläck 1843, innehåller Sammandrag öfver Upgifter angående Sockne Magazin inom Gottlands Län, 10 dubbelvikta

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885.

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. PATENT N.^.^3. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. Denna uppfinning afser en elektrisk båglampa, der

Läs mer

Stadgar för Fiversätraöns Intresseförening utan personligt ansvar

Stadgar för Fiversätraöns Intresseförening utan personligt ansvar Stadgar för Fiversätraöns Intresseförening utan personligt ansvar 1 (6) Firma 1 Föreningens firma är Fiversätraöns Intresseförening utan personligt ansvar. 2 Föreningen skall ha till ändamål att främja

Läs mer

(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset.

(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset. Rollista Sara, Oscar, Stiftbyggmästaren Casper Seurling Murarmästaren Samuel Handelsman Magnus Tegner Landshövding Mikael Ancarswärd Överintendent C.F. Adelcrantz Kung Gustav III Magistratens sekreterare

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Överklagat beslut: Miljö- och stadsbyggnadsnämndens i Nacka kommun beslut den 4 april 2012, Dnr (bygg) 233 2011-000192

Överklagat beslut: Miljö- och stadsbyggnadsnämndens i Nacka kommun beslut den 4 april 2012, Dnr (bygg) 233 2011-000192 Till Länstyrelsen i Stockholm län Rättsenheten Box 22067 104 22 Stockholm ÖVERKLAGANDE Klagande: Saltsjöbadens naturskyddsförening Överklagat beslut: Miljö- och stadsbyggnadsnämndens i Nacka kommun beslut

Läs mer

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN STADGAR, ORDNINGSREGLER OCH ARRETSORDNING FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖREN INGEN OCH DESS AVDELNINGAR SAMT BESTÄMMELSER KÖR DESS FONDER JÄMTE ÖVERENSKOMMELSER MELLAN SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN SAMMANSLUTNINGAR

Läs mer

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ... KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLING.AR, FÖR ÅR 1839. -------...-:===~.GWiiiiiijiji;;;;;---- 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. TRYCKTE HOS P. A. ~OR8TEDT & S61'ER, Konst. Boktr;yckare..... '... I dbygooglc

Läs mer

Projektet Konflikt och försoning

Projektet Konflikt och försoning Projektet Konflikt och försoning Samverkan mellan Helsingborgs tingsrätt och familjerätterna i Helsingborg och Ängelholm 1 Projektet En ny arbetsform i vårdnadsmål Projekttid: från 2011-12-01 till 2013-11-30

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 28 och preliminära uppgifter för februari 28 Svagt minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,

Läs mer

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra, Kontrollås. 81. Medelst kontrollås kunna växlar, spårspärrar och fasta signaler göras beroende av varandra, utan att särskilda ledningar erfordras mellan dem. Kontrollås är i allmänhet så beskaffat, att,

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson

BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson Brukskultur Åtvidaberg 2003 Biskop Brask och gruvorna i Åtvidaberg Britt Svensson Det har skrivits och sagts att det var biskop Brask som orsakade att

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 28 och preliminära uppgifter för maj 28 Något ökat behov av ekonomiskt bistånd 1 3

Läs mer

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. Miljönämnden 27 03.02.2016 Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. 2597/11.01.02/2015 Miljönämnden 03.02.2016 27 Beredare Miljövårdsinspektör

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 28 och preliminära uppgifter för juli 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

ÅRSMÖTE FÖRENINGEN LYCKSELE BUGG & SWING

ÅRSMÖTE FÖRENINGEN LYCKSELE BUGG & SWING ÅRSMÖTE FÖRENINGEN LYCKSELE BUGG & SWING Tid: Söndagen den 24 februari 2002 Plats: Beslutande: MB Samtliga närvarande Karolina Filipsson Sekreterare Lars Roslund Årsmötets ordförande Åsa Karlsson Bernt

Läs mer

PROGRAM. Neuroförbundet Sydnärkes aktiviteter. Våren 2015. (Sparas )

PROGRAM. Neuroförbundet Sydnärkes aktiviteter. Våren 2015. (Sparas ) PROGRAM Neuroförbundet Sydnärkes aktiviteter Våren 2015 (Sparas ) Hej alla goa medlemmar i Neuroförbundet Sydnärke! Mitt i julstöket sitter vi i styrelsen och planerar hela vårens aktiviteter. Känns lite

Läs mer

Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. Ordföranden föredrog det nya aftalet för Avd. som godkände detsamma.

Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. Ordföranden föredrog det nya aftalet för Avd. som godkände detsamma. Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. 1 Mötet öppnades kl 4.30 e.m. af Ordf Oskar Andersson.. 2 Förra mötets protokoll upplästes och godkändes.. 3 Ordföranden föredrog

Läs mer

Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, 11-14 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_011 Ingår i: samla.raa.

Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, 11-14 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_011 Ingår i: samla.raa. Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, 11-14 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_011 Ingår i: samla.raa.se Vägmätningar för milstolpar Av Stefan Nordin Nordin, S. 1991.

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker En svensk spelklassiker Spelregler 2-6 deltagare från 10 år Innehåll: 1 spelplan, korthållare, 2 tärningar, 6 spelpjäser, 21 aktier, 20 lagfartsbevis, 12 obligationer, 21 finanstidningar, 40 börstips,

Läs mer

Österåkerskåpet i Stockholms Storkyrka De Brun, Frans Fornvännen 13, 91-96 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_091 Ingår i:

Österåkerskåpet i Stockholms Storkyrka De Brun, Frans Fornvännen 13, 91-96 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_091 Ingår i: Österåkerskåpet i Stockholms Storkyrka De Brun, Frans Fornvännen 13, 91-96 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_091 Ingår i: samla.raa.se Österåkerskåpet i Stockholms Storkyrka. Av FRANS DE

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

GÄVLEFISKARNA. fjärrfiskarna från söder

GÄVLEFISKARNA. fjärrfiskarna från söder GÄVLEFISKARNA fjärrfiskarna från söder Kombinationen av en enastående natur och de mycket gamla fiskelägena är nog Nordingrås styrka och anledningen till att turisterna strömmar till. När turisterna vandrar

Läs mer

13. Omvandlingsområden

13. Omvandlingsområden 13:1 13. Omvandlingsområden 13.1 Långsiktigt hållbar utveckling Använda mark och vatten så att en ekologiskt god hushållning främjas Säkerställa dricksvattenförsörjning för omvandlingsområden som helhet

Läs mer

Milstolpar i Upplands-Bro

Milstolpar i Upplands-Bro Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka

Läs mer

Kårstyrelsens sammanträde nr 372

Kårstyrelsens sammanträde nr 372 1 Protokoll Kårstyrelsens sammanträde nr 372 Datum: 2010-05-01 Tid: 18.30 Plats: Rehnsgatan Närvarande: Robin Engström, Peter Gustafsson, Lars-Olof Sandberg (Pliiiggis), Kjell Lindberg (Limpan), Carl Hamberg,

Läs mer

Medborgarförslag om en mera rättvis/enhetlig syn på bestämmelser angående byggytor för fritidshusområden

Medborgarförslag om en mera rättvis/enhetlig syn på bestämmelser angående byggytor för fritidshusområden 2011 03 28 68 128 Kommunstyrelsen 2011 11 14 233 528 Arbets och personalutskottet 2011 10 17 192 406 Dnr 11.183 008 marskf26 Medborgarförslag om en mera rättvis/enhetlig syn på bestämmelser angående byggytor

Läs mer

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter

Läs mer

DOM 2014-05-22 Stockholm

DOM 2014-05-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-05-22 Stockholm Mål nr M 11232-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-15 i mål nr M 2568-13, se bilaga KLAGANDE 1. Bygg- och

Läs mer

Ett hus och dess historia

Ett hus och dess historia Del 4: Sagan om Koppargrytan Ett hus och dess historia Från klädrum och arbetarhus till modern restaurang Arbetarhuset (nuvarande Koppargrytan) är industriparkens äldsta byggnad och byggdes troligen vid

Läs mer

SKOLVERKSAMHET. - Introduktion - Fotevikens Museum

SKOLVERKSAMHET. - Introduktion - Fotevikens Museum SKOLVERKSAMHET - Introduktion - med Vikingareservatet och Koggmuseet har lång erfarenhet av arbetet med barn och ungdom. Platserna erbjuder spännande möjligheter i undervisningen. Fotevikens museum Välkommen

Läs mer

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har

Läs mer

DOM 2012-11-06 Stockholm

DOM 2012-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060104 DOM 2012-11-06 Stockholm Mål nr M 4065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-04-12 i mål nr M 1780-12, se bilaga A KLAGANDE J W MOTPART 1. Länsstyrelsen

Läs mer

Nyttjanderättsavtal. Koloniträdgårdsföreningen Jordgubben, ideell förening här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till: ...

Nyttjanderättsavtal. Koloniträdgårdsföreningen Jordgubben, ideell förening här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till: ... Nyttjanderättsavtal Koloniträdgårdsföreningen Jordgubben, ideell förening här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till:...... Vilken är medlem av ovan nämnda förening, och här nedan kallad medlemmen,

Läs mer

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart En ny fjärrvärmeprismodell för NÄRINGSIDKARE Den som sparar mest energi vinner Du som valt fjärrvärme har helt klart gjort det miljöklokaste valet på marknaden.

Läs mer