Historien om järnets betydelse för Kristinehamn
|
|
- Oskar Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har illustrerat järnhanteringen i trakten kring Kristinehamn. Illustrationerna visas i bildspelet ovan och finns också på informationstavlorna längs leden. En kopia av den gamla järnvågen finns att beskåda mellan älven och Norra Hamngatan inne i centrala Kristinehamn. Efterforskningar visar att dagens uppmärkta vandringsled, Järnleden, är historiskt rätt dragen mellan Hytte ner till Älvbron. Från denna plats skiljer sig dagens led och den historiska led som en gång var aktiv. Den 400-åriga historien kring Järnets utveckling i Värmlands Bergslag beskriver Kristinehamn som Sveriges viktigaste knutpunkt för järnet. Järnbruket vid Älvbron Redan 1413, genom den nordiske konungen Erik af Pommern, skrevs ett *privilegiebrev för malmbrytning i Värmlands Bergslag. Detta är det äldsta dokument som hittats som berättar om Värmlands järnhantering. Men det var först under mitten av 1500 talet som Gustav I, mera känd som Gustav Vasa, i större grad fick upp ögonen för järnets värde och betydelse. Staten behövde inkomster och målet var att bryta den tyska Hansans handelsmonopol. För att frakta järnet från de bruk som började byggas krävdes en infrastruktur. Järnleden mellan Hytte och Kristinehamns hamn började således anläggas. Hamnen i Kristinehamn bildades flera statliga bruk och i Kristinehamn låg Bro Kronobruk eftersom staden då hette Bro. Under 1600 talet övergick allt fler av dessa bruk från statlig till privat ägo och adeln tog över makten. Under en tidsperiod var närmare 100 små värmländska stångjärnsbruk aktiva. Innan Sjöändan utvecklades som naturlig på- och avlastningsplats (under användning ) var platsen Hytte i Lungsunds socken en central plats för järnets väg. Hit kom järn från olika Värmländska bruk, antingen med pråmar eller via landsväg. Järnet lastades om, vägdes och mättes, för att sedan fraktas vidare ner längs Järnleden, väster om Bergsjön. I cirka 200 år användes dagens Järnled som transportled. Det var framför allt riklig tillgång till skog, forsande vatten och närheten till sjöar som gjorde Värmlandsskogarna till en optimal plats för att
2 framställa järn. Ett stort antal *kolmilor fanns i skogarna och där levde kolarna under mycket primitiva förhållanden. Även om vägen och stigarna från Hytte, via olika bruk och gårdar, blev bättre genom åren, var det ett mycket tufft arbete att transportera *tackoch stångjärn med vagnar dragna av oxar. Vintertid användes slädar och transporterna gick då lättare även om kylan ibland tillförde problem. Under talet var Kristinehamn den viktigaste utskeppningshamnen för Bergslagens stångjärn. Fram till talets början hade Kristinehamn och Karlstad ensamrätt att frakta ut järn från sina hamnar. Cirka 90 % av järnet gick på export. Transport av järn över kavelbro. Drottning Christinas förmyndareregering gav 1642 Kristinehamn (tidigare Bro) sina stadsrättigheter och en *Bojort i stadsvapnet för att påminna befolkningen av sjöfartens betydelse. Förr i tiden låg flertalet Bojortar (skepp) förtöjda i älven Varnan, mitt emellan Norra och Södra Hamngatan. De väntade på att järnet från Bergslagen skulle lastas ombord invigdes Norsbäckens 1,4 km långa kanal. Nu gick fullastade pråmar från Filipstads Bergslag, längs delar av Bergslagskanalen, ner till Sjöändan, som kom att bli en ny strategisk avlastnings- och kontrollplats för järnet. En ny Järnled började ta form. Tack vare den modernare leden övergavs allt mer dagens vandringsled Järnleden - och 1850 invigdes den 11 kilometer långa järnvägssträckan Sjöändan-Kristinehamn. En sträcka som knöt samman Bergslagskanalen med hamnen i Kristinehamn. Första tiden kördes de vagnarna med hjälp av hästar, och från 1868 med hjälp av ånglok. Denna linje var en del av ett helt nätverk av sjöar, små kanaler och järnvägar i östra Värmland. De många omlastningarna tog lång tid och var en stor utgift för bruksägarna. Trots förbättringen som Norsbäckens kanal medförde kunde transporten mellan Filipstad och Kristinehamn ibland ta flera månader. Smedjan vid Niklasdamm. Herrgården på kullen i bakgrunden invigdes Niklasdamms bruk, men på grund av rättsliga tvister fick inte ägarna sina privilegiebrev förrän Redan i början av 1600-talet beskriver historien att dammen vid Niklasdamm fungerade som reservoar till de bruk som låg söderut. I dag är Niklasdamm ett mycket populärt resmål bland Kristinehamnare och turister. Här finns vacker natur, spännande kulturarv, unikt Pelargonmuseum och hembakat kaffebröd. Mellan anordnades Fastingsmarknad varje vår i Kristinehamn. Då var det under flera veckors tid full rörelse och
3 mycket aktivitet kring torget där köpmän träffades för att diskutera järnets pris och kvalité. Det var under denna tid som världsmarknadspriset på järn sattes i Kristinehamn. Man kan faktiskt hävda att Kristinehamn på den tiden hade samma betydelse för världsekonomin som Wall Street i New York har idag. Kring mitten av 1800-talet förlorande dock marknaden sin betydelse. Detta berodde till stor del på utvecklingen kring transportmöjligheter fick återuppstod Fastingsmarknaden i en annan form men med samma namn och den arrangeras årligen än i dag. Samtidigt som Fastingsmarknaden förlorade sin betydelse började Järnbruksdöden härja för fullt i Värmlands Bergslag och allt fler småbruk lades ner. Träindustrin tog fart och sågverk byggdes och utvecklades. Bergslagens betydelse sjönk med järnets minskning men ökade åter när skogsbruken växte. Sågverket vid Niklasdamm förlorade Sjöändan sin strategiska position som omlastningsplats eftersom järnvägen då byggdes ut mot Filipstad. Frakttrafiken på Norsbäckens kanal upphörde nästan helt redan 1876, även om det fortfarande förekom en hel del passagerartrafik. *privilegiebrev - Ett kungligt brev som gav någon rätt att mot ersättning driva något. Skrevs ofta till personer som ville starta en mer omfattande verksamhet. I detta fall brytning av järnmalm. *kolmila - En kolmila är en kontrollerad upphettning av ved där slutprodukten är träkol. Milan övervakades dag och natt av kolare som bodde i skogen i kolarkojor. Kolningen upphörde i samband med krigsslutet *Tackjärn innehar en kolhalt på över 4 % och är framställt i en mas- eller smältugn. Stångjärn var ett smidigare järn som var lättare att hantera med tanke på en kolhalt på mindre än 2 %. *Bojort är en skeppstyp som ursprungligen kommer från Holland och Flandern. Från början användes bojortar som transportfartyg på de grunda holländska kanalerna. Bojortar har haft stor betydelse för Kristinehamns tillblivelse. Staden var mellan talet den viktigaste utskeppningsplatsen för Bergslagens stångjärn. Text av Mats Öhman, turistchef i Kristinehamn
4 Hamnen Marknadsplatsen Bro, som 1642 blev Christinehamns stad kom genom sitt strategiska och skyddade läge, i Vänerns nordöstra hörn, att bli den hamn där större delen av Värmlands bergslags järnprodukter vägdes och omlastades för vidare transport ut i Europa. Järnvågen placerades vid inre hamnen där Sjöändsvägen fick sin start- och slutpunkt. Då de två älvarnas, Varnan och Lötälven, sedimentavlagringar ställde till med problem för fartygens in- och uttransporter. Därför kom järnet vissa tider att lastas på pråmar och stakas, dras eller ros förbi här och vidare ut till väntande skepp på Varnumsviken. Då rejäl muddring så småningom kunde hålla farleden öppen gick skutorna in till stadens pulserande inre hamn, där järnvågen och andra för sjöfarten nödvändiga arrangemang fanns. Järnvågen i Våghuset vid Inre hamn i Kristinehamn. Då Trollhätte kanal färdigställdes 1800 och moderniserades 1832 i samband med Göta kanals tillblivelse blev det möjligt för fartyg att gå hela vägen ner till Göteborg. Behovet av en ny hamn, som kunde ta emot större fartyg aktualiserades i samband med att statliga medel 1909 ställdes till förfogande för att modernisera Trollhätte kanal och 1916 invigdes yttre hamnen. Staden och järnet Kristinehamns läge som strategisk plats för rikets möjligheter att föra ut bergslagens järn uppmärksammades redan i slutet på 1550-talet av Gustav Vasa, som dock ansåg att en hamn borde byggas ute i sundet vid Vålön. Den smala och grunda vik där hemmanet Bro låg, platsen som via Bro gård och marknadsplatsen Bro så småningom skulle bli staden Christinehamn, var inte aktuell, då de två vattendragen, Varnans och Lötälvens, sedimentavsättningar starkt bidrog till att båttrafiken in genom älven försvårades. Muddring har därför genom åren varit en ständigt återkommande företeelse både i älven, hamnen. Galgbacken i Kristinehamn. Utanför låg Varnumsviken där skeppen lastades med järn. Ute på Varnumsviken lastades järnet på de skutor som väntade. Pråmar drogs, stakades och roddes ut från. Under 1700-talet skeppades stångjärnet till Vänersborg medan det mesta tackjärnet fördes till Vänerns västliga hamnar för vidare transport mot bruken i det inre av Dalsland och Västra Värmland. Staden hade också under lång tid problem med bruksägare, som skeppade sitt järn ut via bihamnar där också att andra städers skutor hämtade laster från dessa hamnar. Kristinehamn och Karlstad hade ju ensamrätt till järnfrakten från norra delen av Vänern. Denna förordning upphävdes 1802.
5 Inne i staden, i Vågparken, i omedelbar anslutning till Inre hamnen var järnvågen och Våghuset placerade. I området fanns också många olika typer av magasin för förvaring av allehanda varor. Stadens puls och näringsliv kom att koncentreras till sjöfarten och därtill relaterade näringar. På 1850-talet fanns en inseglingsbar ränna med 15 meters bredd och med ett djupgående på 2,7 meter. Nu hade också fortransporterna från Sjöändan, vid Bergsjön, både förbilligats och förbättrats genom tillkomsten av hästjärnvägen Christinehamn-Sjöändan. År 1855 passerade ton järn på väg söderut Sjöändan och ton livsmedel m.m. på väg norrut. Varje järnvägsvagn kunde lasta ca.2 ton. Seglingssäsongen varade från april/maj till oktober. Under denna tid var stadens inre hamn det nav där allt skulle passera ersattes hästarna av ånglok och transportkapaciteten förbättrades ytterligare. Inre hamn Järnvågen stod i huset till höger. Nordenfeldtska huset (som finns kvar idag) är till vänster. Foto: Bildarkivet i Kristinehamn Under "Fastings Marknad vid fastetiden, strax före seglingssäsongen, ackorderades det livligt om priset på järn. Värmlands brukspatroner mötte handelsmän från Göteborg och andra platser. De avslut som gjordes under Fastingen kom under en lång period, det slutande 1700-talet och 1800-talets första hälft, att bli avgörande för världsmarknadspriset på järn. Förutom järnavsluten förekom en livlig kommers och ett stort nöjesliv under de tre veckor som marknaden pågick. Staden levde upp under denna period och blev ett stort centrum för handel- och nöjesliv. De tillresande gav också stadens befolkning möjligheter till andra inkomster som rumsuthyrning, matförsäljning och försäljning av under året tillverkade produkter. Assembléhuset i Kristinehamn här sattes världsmarknadspriset på järn på och 1800-talet. Huset brann Foto: Wiborgh 1917 Assemblehuset Assemblehuset var det självklara centrum där större affärer och nöjen samsades. Det var under Fastingsmarknaden år 1786 som man beslutade att bygga huset. Assemblé är franska och betyder församling/samling. Assemblehuset var stades största trähus. Här fattades de viktiga besluten kring järnhanteringen. Huset brann ner Bildarkivet i Kristinehamn Bildarkivet ligger i Wahlundsgården vid Södra torget i centrum. Öppet tis-tors , fre (lunch ). Marknad på Norra torget runt sekelskiftet. Vågmästarens bostad Vågmästaregården till vänster (revs 1937). Rådhuset till höger. Foto: Bildarkivet i Kristinehamn
6
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merSilvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Läs merAnsökan om Miljöanslag för återställande av Jungfrusund och Jungfrusundskanal
Stockholm läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Börje Wredén Box 4414 102 69 Stockholm Ekerö 2007-08-29 Ansökan om Miljöanslag för återställande av Jungfrusund och Jungfrusundskanal 1. Sammanfattning
Läs merKristinehamn En plats att längta till. Lättläst
Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle
Läs merSöderköping och Kanalen
Söderköping och Kanalen Foto: Emil Ström (verksam 1914-1946), S:t Ragnhilds Gille Kartor: Söderköpings kommunarkiv, Kanalbolagets arkiv. Text: Monica Stangel Löfvall KulturArkiv, Söderköpings kommun 2007
Läs merTÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken
TÄTORTSNÄRA NATUR Varnumsviken Varnumsvikens inre Vid Varnumsvikens inre delar, ett par kilometer nordväst om Kristinehamn, finns stora kultur- och naturvärden. Kommunfullmäktige har därför 2003 fastställt
Läs merVIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Läs merFågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Omslagsfoto Skräntärna, Thomas Larsson. Övriga bilder i sammanställningen
Läs merGISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra
GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande
Läs merBild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.
Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs mer1(7) VISION ÖREGRUND 2015
1(7) VISION ÖREGRUND 2015 BAKGRUND Öregrund fick sitt privilegiebrev 1491 av Sveriges rikes råd i Uppsala. Skälet till att staden grundades var att Östhammarsborna ville flytta sin stad som var på väg
Läs merFÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD
FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning
Läs merStockholm & jag! och SAMLA dina MINNEN! UPPTÄCK, MÅLA, LÄR! a voyage mini guide. Jag heter och jag är år. Jag besökte Stockholm / 20
Stockholm & jag! BILD PÅ MIG! Jag heter och jag är år Jag besökte Stockholm / 20 UPPTÄCK, MÅLA, LÄR! och SAMLA dina MINNEN! Jag var där tillsammans med Vädret var och det var grader Här bodde jag Det roligaste
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merI N R E H A M N E N G E N O M H I S T O R I E N
I N R E H A M N E N G E N O M H I S T O R I E N 30 31 32 40 41 35 34 33 45 42 43 39 36 44 46 10 37 38 5 18 14 25 24 17 23 20 9 4 1 7 11 3 2 6 8 12 16 22 15 19 21 2728 26 29 13 Foton/bilderna i den historiska
Läs merDomsagohistorik Kristinehamns tingsrätt
Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merLödöse ett centrum för handel och pilgrimer
Lödöse ett centrum för handel och pilgrimer Pilgrimer tog båten ner till Europa. Från Europa kom pilgrimer för att fortsätta till Skara, Vadstena och Nidaros. Del av staden Lödöse och borgen Lödösehus
Läs merEn åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator
En åtta genom byn Sätilas centrum, i den meningen att det är mitt i byn, är vägskälet där Fjäråsvägen kommer upp från Storåns dalgång, och ansluter till vägen som antingen bär till Björlanda och Göteborg,
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merResa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared.
P P P 1 : 5 1 F P1452-251. 1 P 1452-251. 2 1 : 1 9 Na b b e 1 :2 n K v i n n o ö n P T o rp a s te n h u s M å s ö n Ä s p i n g s u d d Åk e rs ö r B j ö rk e b a c k e n S ä l g h å l a n F ru n s ö
Läs merPADDELVATTEN kring Tibro
PADDELVATTEN kring Tibro KANOTINFORMATION Att framföra sin kanot under bekväma former kräver lite träning. Vem som helst kan lära sig grunderna och redan första dagen hantera kanoten i enkla vattendrag.
Läs merMollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.
Vy över Mollösund från Mollön. Mollösund ett gammalt fiskeläge En orientering om Mollösund, utgiven av Hembygdsmuseet Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till
Läs merKOLRINGEN - PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg
KOLRINGEN - PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg Brukskultur Åtvidaberg 2003 Kolringen - På förekommen anledning... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg När
Läs merHäfla Hammarsmedja. 333 år 1682-2015
Häfla Hammarsmedja 333 år 1682-2015 Unikt Bruk från 1682 Hävla Hammarsmedja ett av Sveriges bäst välbevarade järnbruk med bruksmiljö och ligger i Hällestads Bergslag i norra Östergötland. Urpatron och
Läs merEn cykeltur på den gamla banvallen till Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) mellan Filipstad och Nordmark, med ÖWJ:s (Östra Värmland Järnväg) gamla
En cykeltur på den gamla banvallen till Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) mellan Filipstad och Nordmark, med ÖWJ:s (Östra Värmland Järnväg) gamla sidospår från Finnshyttan till Nyhyttan, bjuder på många
Läs merKapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.
Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings
Läs merÖvningsprov Förarintyg
Övningsprov Förarintyg 1. Vad är ett fartyg? 2. Vad är ett skepp, och vem får framföra det? 3. Vem ansvarar för fartyget? 4. Beskriv Redaransvaret 5. Vem är befälhavare ombord? 6. Beskriv befälhavaransvaret:
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Läs merFAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON
FAMILJEBÅT MED TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON Busters senaste kabinbåt delar skrov med nya Magnum E och bjuder på både sov- och busmöjligheter. Vi har testat den grundligt i Kvarkens skärgård. 18 FARTRESURSER
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merVar går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Läs merPargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.
Miljönämnden 27 03.02.2016 Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. 2597/11.01.02/2015 Miljönämnden 03.02.2016 27 Beredare Miljövårdsinspektör
Läs merULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL
ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL Tryckt med bidrag från Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsmuseet Västernorrland Box 34 871 21 Härnösand www.ylm.se Text: Gunnel Nordstrand Grafisk form: Cecilia
Läs merFagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merÄngenleden Sida 1 av 5. Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden... 2-4 Fiske och Kullerholmen... 4 Karta...
Ängenleden Sida 1 av 5 Innehållsförteckning Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden... 2-4 Fiske och Kullerholmen... 4 Karta... 5 Snabbfakta: Avstånd till Sunne: 30 km.
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs merAtt återvinna metaller är TUFFT!
Att återvinna metaller är TUFFT! Metall kan återvinnas hur många gånger som helst METALLe r n a s l i v s c y k e l Tillverkning av metallprodukter Användning av metallprodukter När vi utnyttjar råmaterial
Läs merGullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010
Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra
Läs merTankar kring ett skolfoto från 1920
En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är
Läs merNyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Sommaren 2013. I detta nummer: Kurser, jullotteri, inbjudningar och recensioner.
RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Sommaren 2013 I detta nummer: Kurser, jullotteri, inbjudningar och recensioner. Hur det gick till i Bretten och på Bornholm får ni veta i nästa nummer 1
Läs merBerättelsen om Tugummi von Bubbelgum
Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum Författare: Izabella Rydén Det var en gång för inte så länge sedan. Då levde den 14-åriga Tugummi von Bubbelgum med sin lillasyster Molly Viktoria von Bubbelgum. Tugummi
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merPM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 18. October 2012 SIDA 1/5 REF Mrni PROJEKTNR A029039 Svar på yttrande för PM-Riskutredning
Läs merTrelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket
Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen
Läs merLödöse ett centrum för handel och pilgrimer
Lödöse ett centrum för handel och pilgrimer Svenska pilgrimer tog båten från Lödöse ner till Europa. Från Europa kom pilgrimer till Lödöse för att fortsätta sin vallfärd till Nidaros, Skara eller Vadstena.
Läs merSurt sa räven om skärfläckeäggen
Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merRapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010
Rapport Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010 Vi har jobbat med materialet till och från: Birgitta Karlsson, Bodil Wahlberg, Pia Hjelmar, Pia Folin, Sara Karlsson, Annika Linder, Anette Linder
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merEtt skepp kommer lastat
Ett skepp kommer lastat Publicerad 24 okt 2012 När det stora kryssningsfartyget Marina lägger till i Frihamnen startar ett intensivt arbete. Genom att erbjuda
Läs merDet är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.
Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga
Läs merFRUSTUNA. Utepedagogik Sverige AB Vulcanusgatan 15 113 21 Stockholm 08-652 52 92 www.utepedagogik.se info@utepedagogik.se
FRUSTUNA Frustuna är belägen strax utanför Gnesta i Södermanland med direkt anslutning till sjön Frösjön och är en perfekt anläggning för verksamhet med den idylliska känslan och närhet till vatten. Frustuna
Läs mervasamuseet på en timme lärarhandledning
vasamuseet på en timme lärarhandledning Detta är en lärarhandledning till stöd för dig som själv vill gå runt med din grupp i museet. Den utgår från de vanligaste frågorna och ger en överblick av Vasas
Läs merTillsynsplan för alkoholhandläggarens arbetsområde 2015
Styrdokument, plan Miljö- och hälsoskyddskontoret 2014-12-09 Robert Åsberg 08-590 972 33 Dnr Fax 08-590 819 30 MHN/2014:98 robert.asberg@upplandsvasby.se Tillsynsplan för alkoholhandläggarens arbetsområde
Läs merFlackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan
Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Grönt ljus för Flackarp Arlöv, fyra spår Många fördelar med utbyggnaden Efterlängtat tillåtlighetsbeslut från regeringen skapar stora
Läs merDetaljerat program för media vid Kungaparets besök i Västernorrlands län 14 augusti 2013
Program (media) Sida 1 av 7 Detaljerat program för media vid Kungaparets besök i Västernorrlands län 14 augusti 2013 Generell information Media kommer att beredas särskilt avgränsade platser på de flesta
Läs merNorr Hårsbäcks missionshus
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merRÄTTA SVAREN I FET STIL
RÄTTA SVAREN I FET STIL Kontroll 1. Förr i tiden framställde man träkol i så kallade kolmilor. Kolet behövdes som bränsle till masugnar och smedjor. Vad kallas lämningarna efter dessa kolmilor som kan
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km.
Åtta förväntansfulla äventyrsvandrare möttes vid färjan i Ystad för färd över Östersjön till Bornholms Rønne. Vi checkade in på Det lille hotell i centrum. Där fanns det ett stort hjärta. Vi var välkomna
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs mermellan stillhet och äventyr paddla i Svenljunga
mellan stillhet och äventyr paddla i Svenljunga en upplevelserik resa Vi vågar påstå att paddling i Svenljunga är en upplevelse som stannar kvar långt efter att kanoten är uppdragen på land. För dig som
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merSJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Läs merNyhetsbrev. Backasand byggs ut med industritomter. Kyrkljus i nya lokaler: Perfekt plats. Strategiskt läge för expanderande dansk
Ödeshögs 2 08 F Ö R F Ö R E TAG A R E I Ö D E S H Ö G S KO M M U N Växel 0144-350 00 info@o desho g.se Tema logistik Alla vägar bär till Ödeshög Backasand byggs ut med industritomter Kyrkljus i nya lokaler:
Läs merNybro Orrefors Gullaskruv - Målerås Sävsjöström Åseda och Lenhovda
1 Färdbeskrivning vers. 4 2016 Cykla på banvallar i Glasriket Nybro Orrefors Gullaskruv - Målerås Sävsjöström Åseda och Lenhovda Totalt ca 65 km Nybro Åseda Nybro Orrefors Målerås, längd ca 30 km Målerås
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merPå 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Läs merKonsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merINLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?
VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merUtredningsrapport. Urspårning vid Gamleby 2010-05-20. Utredare: Linda Åhlén Vectura, på uppdrag av Tjpo. 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396
Utredningsrapport 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396 Synerginr: 38307 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning vid Gamleby 2010-05-20 Utredare:
Läs merBilstationen 1928. Foto Arvika kommun.
Busstrafik 1922-1991 Den första busslinjen i Arvika startades 1922 till Gunnarskog. Den följdes ganska snart av linjer till Töcksfors och Bogen. Standarden på bussar ökade snabbt och redan 1924 annonserades
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
Läs merMöten 2014. Gata upp och gata ner i Kumla
Möten 2014 Gata upp och gata ner i Kumla Utflykten den 21 maj gick i år till Kumla, där vi togs emot av Sven-Olof "Esso" Engwall, som är en kunnig och känd profil i Kumla. Under många år har han hållit
Läs merPå grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!
1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.
Läs merRamnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs
Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter
Läs merLärarhandledning Bland skog och berg 2011
Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Inför besöket Läs gärna på om skog och berg innan ni kommer hit. Använd lärarhandledningen, men även de hemsidor vi hänvisar till, se längst ned. Gruvan är en
Läs merVad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.
Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen
Läs merClub Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten
Club Eriks noga utvalda upplevelser Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten Höga kusten är ett unikt kustområde i Ångermanland som sedan istiden haft en landhöjning på 800 meter, vilket är världsunikt,
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merLite mer om betyg och historier omkring. Bertil har sparat en mängd med betyg av vilka jag skannat in några. Men det kan vara roligt att här nämna en del. Han var anställd på fyra olika skofabriker som
Läs merFRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Läs merStambanetrafiken under mellankrigstiden
Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst
Läs merFrån bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till
1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merNorgeresa 2015 2015-08-07
Norgeresa 2015 2015-08-07 Nu var det dags för min årliga Norgeresa, något som jag kört sedan 2005. Denna gång skulle min svåger Patrik, som nyss tagit sitt körkort, hänga med. Vädret hade vi diskuterat
Läs mer