Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente)

Transkript

1 Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente) Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne. På KONGL. MAJ:TS Nådigste befallning, ur gällande Författningar sammandragna af C. D. FORSBERG, Krigs-Råd, R. N. O. Andra Afdelningen. 13:de Artikeln. Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente) Stockholm, 1849 P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare. 13de Artikeln. Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente).

2 Innehåll: 1 Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning emellan Rotarne och Soldaterne under det wissa Knecktehållet i Westerbotten; dat. d. 31 mars 1696 Pag Westerbottens Regementes fördelning i twenne Fält-Jägare-Korpser; Kongl. Brefwen d. 15 December 1837, d. 22 februari 1841 och den 6 augusti sist nämnda år Rotejemkning, provisionelt werkställd inom sistnämnda twenne Fält-Jägare- Korpser; fastställd genom Kongl. Brefwet d. 25 augusti Om Vakanta Rotar (wid Norrbottens Fält-Jägare-Korps) för en tid af 50 år Om Torpens byggnadssätt; Kongl. Brefwet af den 8 April Om Planpenningar; Kongl. Brefwet af d. 28 October Om Tross-Bodars underhållande; Kongl. Brefwet af d. 29 januari Om Trossens transporterande; Kongl. Brefwet af den 29 juli Rote-Vakans-afgiften, (motswarande den kostnad en Soldats underhållande medför) bestämd wid 1847 års Markegångs-sättningar: a) för Norrbottens Län 58. b) för Westerbottens Län Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, emellan Rotarne och Soldaterne under det wisse Knechtehållet, uti Wästerbottn; gifwen Stockholm den 31 mars ). WI CARL, med Guds Nåde, Sweriges, Götes och Wändes Konung etc. etc. Gjörom witterligit, att såsom Wåre Tro-Män, Oss Elskelige Landshöfdingen öfwer Wästerbottn, Wälborne Gref Gustaf Douglas och Öfwersten Wälborne Baron Reinholt Johan von Fersen nu, sedan det uti Wästerbottn stående Regementet til Foth, på wissa Rothar är blefwen inrättat och satt, hafwa uppå Wår Nådige befallning och i anledning af den Instruction, som dem är blefwen meddelt, kommit öfwerens, till widare Wår Nådige Stadfästelse, med Wåre trogne Undersåtare, gemene Allmogen dersammastädes, om en wiss Förordning emellan dem och soldaterne, huru den ena emot den andra sig härefter förhålla skall, hwilken Förordning så lyder som följer: Det hafwer wäl samtlige Allmogen i Wästerbottn, efter det med Hennes Maj:t Drottning Christina ingångna Contract af den 16 Aprilis ) alt stadigt sedan hållit ett Complet Regemente af 1,056 man Corporaler och gemena Knecktar; men som samma Regemente intet på

3 några wissa Rotar warit indelt, så är derigenom åtskilliga oredor och stridigheter åhrligen Sochnarna emillan uppwuxne, så om sjelfwa Knecktens tillsättning, som andre pretentioner, som den ena Sochnen gjort på den andra för Winterkåsten, öfwerståtskarlarne och annat slikt; På det nu alt sådant måtte utur wägen rödjas, och at den egenwilligheten må förtagas, som åtskillige öfwat at undandraga sig ifrån Soldatebeswäret, samt en och annan underslef hämmas, som wid completeringen, enär den skedde efter Skåttet, härtils är förelupit, då offta, för teckneföckernes orichtighet skull, den oskyldige har måst swara för knechten och den skyldige deremot sluppit; Ty hafwer Hans Kongl. Maj:t för nödigt funnit det Allmogen i Wästerbottn, skulle, som annorstädes här i Riket, blifwa uti wissa Rotar, til det tal Knechter som ofwanbemälte Drottning Christinæ Contract innehåller, nemligen 1,056 Corporaler och Gemena, indelt, på det således en lijkhet med detta knechtehållet öfwer hela landet wara måtte, och den ena, ej mera än den andra, dermed betungas; Och som Hans Kongl. Maj:t samma Commission Oss i Nåder hafwer behagat anbefalla, så hafwer Commissionen, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådigste gifne Instruction af den 22 januari 1695, samt wid sjelfwa Commissionens påstående åtskillige Kongl. Maj:ts widare gifne Nådige Resolutioner och Förklaringar, densamma förrättat, som det till Kongl. Maj:t uti underdånighet öfwerlef-wererade Roteringswerk widare utwisar, hwilket ock Kongl. Maj:t, uti dess till Commissionen afgångne Bref af den 19 Decemb Nådigst hafwer approberat; och som det nu högst nödigt wil wara, at sedan detta Regementet, igenom denna nya Roteringen, således på wissa Rotar indelt är, det och ett wisst Reglemente emellan Allmogen och Soldaten uprättas, hwad så wäl Rotens skyldighet emot Soldaten, som ock hwaruti Soldatens plicht emot Bonden skal bestå, så at de på bägge sidor måge weta deras skyldighet emot hwarandra, både hwad Bonden åhrligen bör till knechten utgifwa, och hwad knechten deremot hafwer af sin Rota at fordra; Altså hafwer Commissionen, i anledning af Högstbemälte Kongl. Maj:ts Nådige Instruction, sådant punctewis till widare Kongl. Maj:ts Nådige Stadfästelse författat, som följer, neml. 1) Denna Nådiga Förordning, innefattande fastställelse å de med Provinsens innewånare öfwerenskomna wilkor och iakttaganden wid Soldatroteringens utgörande, har, alltifrån den tid densamma utfärdades, warit betraktad såsom Ortens kneckte-kontrakt och såsom sådant åberopadt i alla sedermera utfärdade Kongl. bref, resolutioner och förklaringar rörande knecktehållet inom n. w. Norrbottens och Westerbottens Län. Drottning Christinas bref af den 16 April 1649, här nedan infördt såsom Not till Inledningen af denna Kongl. Förord-ning, benämnes wäl kontrakt, men innefattar endast en Kongl. Försäkran om Allmogens i Wester-Norrlanden befrielse från utskrifning, mot ständigt underhållande af ett komplett Regemente till fot bestående af 1,056 man. 2) Detta så kallade kontrakt är af följande lydelse: Wi CHRISTINA etc. etc. Gjöre witterligit, att efter Wåre trogne Undersåtare, samtel.: Gemene Allmogen i Wästernorrlanden, hafwe genom Fullmägtige hos Oss låtit underdånigst anhålla, at dem Nådigst efterlåtas måtte fri hålla ett Complett Regemente till sot, och deremot njuta för Rotering och Utskrifning de friheter och wilkor, som Wåre Undersåtare uti Öster- och Wester Dalarne förundte och efterlåtne äro; Hwarföre, såsom WI detta Wåre trogne Undersåtares underdåniga ansökande hafwe tagit i betänkande, den saken med Wårt Konungslige Krigs Collegio öfwerlagt och med bemälte Allmoge låtit accordera om ett wisst tal af samma kneckter, så wäl som flere derwid hängande wilkor; Altså hafwe WI, efter berörde ärendes noga öfwerläggande, därhän resolverat, och Oss nådigst förklarat, som WI ock härmed och i detta Wårt öpne Brefs kraft resolwere, bewilje och oss Nådigst förklare, att Wåre undersåtare, samtel. Allmogen i efterskrefne Tijo Sochnar uti Wäster-Norrlanden, neml. Uhmeå, Bygdeå, Löfånger, Skellefteå, Pitheå, Luleå, Öfwer Calix, Neder Calix, Öfwer Torneå och Neder Torneå Sochnar skall wara förundt och efterlåtit, att hålla till Wår och Kronans krigstjenst Ett tusende fämtio och ser Gemene Knechtar med Corporaterne, såsom skall bemälte Allmoge wara förpliktat att gifwa Fri-hemman til Nijotijo och Ser Öfwer och Under officerare, så ock

4 Regements Officerare efter ordningar, och skola härunder wara föreståndne och begripne alla de hemman och Rotar, som Präster och Borgerskapet i bemälte Socknar bruka och inga Specialprivilegier och friheter för Rotering och utskrifningen med benådade äro; Härmente hafwe WI merbemälte allmoge i Wäster Norrland Nådigast bewiljat och försäkrat, att de häremot skole aldeles wara frie och erempt för Utskrifning och utskrifningspenningar, utläggningen, begynnandes nu innewarande åhr (för hwilket de allenast hwad uti föreskrefne knektetal kan fattas, uppfylla skola), allt framgent och så länge, där bemälde tal Gemene, med Dess officerare, kunna hålla fullt och complett, såsom ock de andre åfwanskrefne wilkor fullkomligen præstera, aldeles på sätt och wis, som förberörde Wåra Undersåtare i Öster- och Wästerdalarne, sådant bewiljat och efterlåtit är; hwarefter Wårt Krigs-Collegium, Utskrifnings-Commissarier och alla andre detta widkommer, hafwe sig att efterrätta; icke görandes merbemälte Wåre undersåtare i Westernorrlanden häremot hinder, mehn eller förfång i någon måtto. Till yttermera wisso hafwe WI detta med egen hand underskrifwit och med Wårt Secret försegla låtit. Datum Stockholm den 16 April CHRISTINA. 1. Sedan som Allmogen uti Wästerbottn, efter sjelfwa Roterings-Werkets innehåld, på 1056 Rotar 1) äro roterade och indelte, Regementet ock til samma tahl är completerat, så blifwer Allmogen, å Kongl. Maj:ts wägnar, härmed försäkrat, att intet mera manskap än åfwan-bemälte antal, af dem wid hwarjehanda afgång fordras eller uttagas skall, hwar emot igen Allmogen sig påtagit alt stadigt at hålla Regementet complet wid åfwanbemälte antahl af 1056 man Corporaler och Gemena; åtagandes sig hwar Rota, att enär någon sin Soldat genom något avancement, afsked, sjukdom eller döden förlorar, så länge Regementet står hemma i landet, en annan dugelig karl i stället innan 3 månader ifrån den tiden den förre förspörjes wara död, förafskedad, eller ock til Corporal eller någon förnämare tjenst avancerat, at anskaffa; men der som inom förbem:te tid Regementet skulle blifwa utcommenderat, tå måste alla befintlige vacante Rotar, innan upbråttet sker, med goda karlar, ersättjas, och Regementet wara complet af 1056 man Corporaler och Gemena, antingen afgången är förr än inom 3 månader eller nyligen skedt 2). 1) Såsom följd af 1809 års fredsslut med Ryssland, derwid en del af f. d. Westerbottens Län afträddes till detta Rike, förminskades det dåwarande Westerbottens Regemente till 943 man. Genom Kongl. Brefwet af d. 22 Februari 1841 upplöstes Regementet och förwandlades till twenne korpser, neml. a) Norrbottens Fält-Jägare-Korps, med en styrka af 483. derunder innebegripne 115 numer, som under en tid af femtio år, från 1847 års början räknadt, så hållas vacanta, samt b) Westerbottens Fält-Jägare-Korps, med en styrka af 460. Tillsammans 943 man. 2) a) Dessa Rotehållarnes förbindelser stadfästades ytterligare genom Kongl. Resolutionen af d. 24 April 1743 och d. 8 Sept b) Inga ständiga korporals-rotar få wid Regementerne uttagas, utan skall alltid en soldat inom korporalskapet tagas till korporal, hwilken likafullt bor qwar och njuter rotelönen, jemte det öfriga som efter knecktekontraktet honom såsom soldat tillkommer wid den rote honom legt; dock sträcker sig icke sådant till de Regementer, der rekryteringen sker efter numer eller skåf, då de andra rotarne, efter ordningen, måste i rekryteringen deltaga. (K. Resol. på Allmogens beswär d. 21Jjanuari , K. Res. på Krigs-Bes:s beswär d. 18 Augusti Kgl. Brefwet d. 7 Mars 1802). c) En i fredstid till Under-Officer befordrad indelt Soldat, skall, der ej genom knecktekontraktet eller särskilta öfwerenskommelser annorlunda är stadgadt, sätta karl i sitt ställe; men om, i krigstid, soldat winner befordran för krigsförtjenster, skall roten wara skyldig att, i wanlig ordning, wid fredsslutet rekrytera. (K. Brefwet d. 6 April 1813).

5 2. Men enär, uti ofredliga tider och då Regementet är utcommenderat eller står i fält, någon afgång sker, tå ersättjes afgången uti Marti månad, åhret derefter, doch bör Öfwersten eller den i hans frånwaro Regementet commenderar, underskrefne Rullor på afgången så tidigt til Landsorten sända, at completeringen till förbemälte tid kan wara färdig; warandes för Allmogen nyttigast och bäst at ofwanbemälte afgång understödjes af hela Corporalskapet, så at wäl den Roten som sin karl mister bör bära omsorg att skaffa sjelfwa karlen, men uti Legans utetalande skola alla Rotarne under samma Corporalskap lika delacktige wara 1). 1) Wid utbrottet af ett krig bör indelta Arméen, enligt gällande författningar, kompletteras; men Rust- och Rotehållares rekryteringsskyldighet upphör under den tid kriget påstår, och widtager deremot, efter återställd fred, tre månader sedan truppen återkommit till sin hemort, så framt Kongl. Maj:t ej, af särskilta omständigheter, skulle finna godt att en längre vakanstid tillåta. (Kongl. Kung. om Bew. mansk. d. 27 Oct ). 3. Der ock så den olyckan hände, att ett helt Corporalskap, eller en större del af Compagniet skulle på ett eller annat sätt afgå och förolyckas, tå böra samtelige Rotarne af samma Compagniet, så wäl de som hafwa deras karlar behåldne, som de hwilka dem förlorat, hjelpas åt icke allenast uti Legan, utan så mycket gjörligit är, uti sjelfwa Manskapets anskaffande; Och som de unge drängar, samt annat dugeligt och til Soldater tjenligt manskap, hwilket tilförende af rädhåga för Soldaternas slätta wilkor, hafwa flytt landet och practicerat sig olåfwandes, utan Landshöfdingens samtycke och pass, utur Lähnet, lära nu förmodeligen med sådant flyttiande innehålla och wisa sig benägne at blifwa Soldater, sedan Landet sig åtagit icke allenast Soldaterne åhrligen wäl at löna, utan ock deras wilkor med åtskillige förmåner emot förre tider att förbättra; likwisst der någon skulle understå sig utan Landshöfdingens pass at resa utur landet och begifwa sig til andra orter, och man en sådan igen kan upspana, den skall efter Kongl. Maj:ts Nådige ordres af den 10 Aprilis 1694 igenlefwereras och till Soldat för någon vacant rote uti Corporalskapet i Sochnen sättias, där en sådan flychtinge är hemma 1). Skulle och någon Bonde eller annan Landbo uti sin tjenst antaga flere drängar än Kongl. Maj:ts utgångne Stadga och Förordning om Tjenstefolk och Legohjon af den 23 November 1686 innehåller, och till hemmanets cultur och häfdande fordras, så skola de Rotar, som sine knechtar mist, och uti det Corporalskapet, hwarest sådant öfwerskåttsmanskap finnes, äro belägne, deraf hjelpas, dock måste sådant först hos Landshöfdingen angifwas, som detsamma bör examinera och skärskåda låta, huruwida sådant finnes; Anhållandes Allmogen ochså här här jämpte underdånigst, att der som någre lösdrifware finnas som intet förswar hafwa, eller sig undan mantalsskrifningen doldt, att då den roten, som en sådan wet angifwa, må den till Soldat bekomma, så framt han dertill dugelig pröfwas, dock att Landshöfdingen sammaledes först derom ransakar, huruwida en sådan bör för lösdrifware anses eller ej 2). 1) a) All wärfning bör ske utan twång, eller list, genom ömsesidig träffad godwillig öfwerenskommelse. (Kongl. Wärfnings-Stadgan af d. 7 April ). b) Twingas någon till krigstjenst, ware karlen derifrån fri. (1802 års Kongl. Wärfnings-Stadga.. 39). c) Ingen må dömas till krigstjenst. (Kgl. Circ.Br.d. 8 Sept. 1824). 2) Se nästföregående Note.

6 4. Skulle ock så, antingen ett helt Compagnie förolyckas, eller och en hel Bataillon afgå, tå lefwer Allmogen uti den underdåniga tillförsichten, at Kongl. Maj:t lärer på medel och utwägar wara betänkt huru den för Allmogen drägeligast må kunna ersättias 1). 1) Jemför härmed Noten wid andra punkten af detta kontrakt. 5. Och som wid rotering så wäl Corporals- som gemena Rotar blifwit completerat, och Regementet complett, altså der hädanefter någon Corporal avancerar eller på ett och annat sätt afgår, och någon gemen knecht af de ordinarie rotar under regementet dertill avancerar, så bör en sådan Corporals-rota, som härigenom fått en karl för sig, uti den afgångnes ställe, efter Kongl. Maj:ts Nådigste gjorde Reglemente af den 23 Maj 1687, en annan dugelig karl till den Roten igen förskaffa, hwilkens Knecht till Corporal avancerat är; hwaremot en sådan Corporals Rota befrias för en annan Knechts anskaffande, så länge den karlen lefwer, intet avancerar, förpassas, eller på hwarjehanda sätt afgår, som Corporalsroten, i stället för ofwanbemälte erhåldne Knecht, som till Corporal avancerade, den ordinarie Roten igen förskaffat; deremot är den Roten skyldig, som den nya Knechten från Corporalsrotan fått, att swara till all hazard och skaffa karl, enär ofwanbemälte Corporal antingen avancerar, förpassas, eller på hwarjehanda sätt afgår 2) 2). Jemför härmed Noten under 1:a punkten af detta kontrakt litt. b. och c. 6. Som nu således den ena Rotan intet blifwer med Knechtens anskaffande beswärat igenom Corporalernes avancementer eller hwarjehanda afgång mehra än den andra; altså bör Öfwersten tilhålla wederbörande Capitener, att hwar och en wid deras anförtrodde Compagnier hålla hand deröfwer, och at Munsterskrifwarne, hwar wid sitt Compagnie, flitigt observera och annotera numern af Rotarne, så och tiden enär någon af ofwanbemälte förändringar sker, på det derigenom Allmogen må wara försäkrat, att dem uti ett och annat mål eij härutinnan något förnär sker, och således all Irring må förekommas. 7. Enär någon afgång på ett eller annat sätt igenom Soldatens död eller förlåfwande på General- Munstring sker, och Roten, som förbemält är, en annan dugelig karl i stället bör skaffa 1), så borde den wäl först för Landshöfdingen och Öfwersten eller dess fullmächtig upwisas, af dem at approberas och gillas 2), men som de för Lähnets widlyftighet skull, intet altid kunna så der i nejden wara, och det likwäl högst nödigt är, att Knechten som anskaffas, först må blifwa besichtigat och gillat förr än Roten den antager, på det de icke fåfängt måtte någon bekostnad på honom göra, och ändå likwäl den faran wara underkastat, at den sedan torde blifwa casserat; Ty skall en sådan Knecht altid först för Capitenen och Kronones Befallningsman upwisas 3), och af dem till widare Landshöfdingens och Öfwerstens approberande gillas, och Roten dess attestatum till widare Landshöfdingens och Öfwerstens godtfinnande gifwa; kunnandes Capitenen och Befallningsmannen til slika besigtningar sig altid förut om en wiss tid förena; Och der som någon

7 af de under Regementet hörande Feltskerer der i neijden står, måste en sådan Knecht, som antagas skall af honom förut visiteras, huruwida den är frisker och intet med någre bräckligheter till sina lemmar beswärat 1). 1) Med alla rekryteringar wid Westerbottens Regemente (n. w. Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser) skall förhållas sålunda: att hwart och ett besutet hemman i roten, utan afseende till hwem det bebor, efter omgången, hwar sin resa, wid förefallande vakans drager behörig försorg om karls anskaffande och swarar allena för derwid-hängande omkostnad och beswärlighet, utan att deruti af sina rotehållare njuta ytterligare understöd, än allenast hwad hufwudlegan beträffar, uti hwilken de andre Rotehållarne, efter den deras hemman åsatta taxering, likmätigt 1696 års Kongl. Förordning, altid böra wara delaktige. (K. Br. d. 30 juni 1733). 2) Regements-Chefen öfwerenskommer med Landshöfdingen i Länet om termin och ställe för rekryterings-möten; hwarom Rotehållarne genom Landshöfdingens kungörelse förständigas. Landshöfdingen eller dess Ombud iakttager, wid Rekryteringsmötet, Rotehållarnes rätt. (Landshöfd. Instruktionen af år 1734, Kongl. resolutionerne d. 1 Sept och d. 29 Nov ; 1819 års Tjenstg. Reglem. för Arméen. 3 Del.. 12). 3) a) Rotehållaren äger rättighet att, förr än Rekryteringsmötet infaller, upwisa karl för Kompani-Chefen och af honom deröfwer begära skriftligt bewis. Blifwer sedermera karlen wid rekryteringsmötet antagen, är Rotehållaren befriad från att betala Vakansafgift längre än till den dag karlen upwistes för Kompani-Chefen. (Kongl. Tjenstg. Reglem. för Arméen af år Del.. 12 öfwerensstämmande med stadgandet i 23. af Kongl. Wärfnings-Stadgan d. 7 April 1802). b) Kontrakt imellan Rotehållaren och Rekryten uprättas, före Rekryteringsmötet, i Kompani-Chefens närwaro; och tagas deraf 3 vidimerade afskrifter, hwaraf en öfwerlemnas till Landshöfdinge-Embetet, en till Regementsskrifware-Kontoret och en förwaras wid Kompani-Expeditionen. Af Originalerne behåller Rotehållaren det ena och Rekryten det andra exemplaret. (1819 års Tjenstg. Reglem. 3 D.. 12). 1) Innan karl antages skall han besigtigas af Regements-Läkaren, som wid Rekryteringsmötet bör sig inställa. Läkaren åtnjuter 12 sk. Banco för hwarje nylegd karl i ett för allt, besigtningsbetyget derunder äfwen inbegripet. Finner Läkaren den uppwiste karlen oduglig, bör han i betyget tydligen utsätta för hwad fel eller sjukkom karlen ogillas. Befinnes karlen af annan beskaffenhet, skall Läkaren wara sin tjenst förlustig. (Kongl. Resol. på Allmogens beswär d. 10 Sept och d. 29 Nov Kongl. Brefwet d. 14 April 1818). 8. Såsom hufwudlegan härtills har warit stegrat till et alt för odrägeligit qvantum, som öfwermåttan har tryckt Allmogen 2), Altså skal ingen knecht som leges, högre lega taga heller gifwas än 100 Dal. kopp: mt, men wäl mindre, som de fins emillan kunna förlikas, wid 40 mark Silf:mt vite, både för den sommera gifwer, som den som mera tager 1); Och blifwer härmed aldeles afskaffat och förbudit all städzel och moders Rätt, eller ehwad namn det eljest kan hafwa, som igenom något bij Contract uti ofwanbemälte leija kan wara uprättat, hwilken leija wäl straxt af alla Rotar uti Corporalskapet proportionaliter sammanskjutes och utbetales, men lefwereras intet på en gång till den nylegde Knechten, utan på följande terminer, på det han icke i hast densamma må förslösa, nemligen enär 100 Dal.kopp:mt lofwas till leija, då betales den till Knechten uti 4 åhr, och det 25 Daler åhrligen; lofwas honom 60 eller 70 Dal. kopp:mt då betales honom densamma uti 3 åhr neml. en tridjedehl hwart åhr; men låter han sig leija för 50 Dal. kopp:mt, då bekommer han densamma uppå 2 åhr, wälförståendes 25 Dal. åhret; och som för

8 knechtehållets conservation det drägeligast, at, som förbemelt är, hela Corporalskapet hwarannan med den utlofwade leijan understödjer, ty är säkrast att sedan Knechten wid sitt tillträde första terminen af Leijan bekommit, de öfrige då i en särdeles kista uti Moders kyrkian af hwar Sochn förwaras, hwarutur sedan den nylegde knechten årligen sin resterande leija hafwer at undfå; skolandes för allmogens säkerhet skull, tre Lås med särskilta Låswillor, för ofwanbem:te kista hängias, hwaraf Capitenen, så länge Regementet i Landet står, den ena, Cronones Befallningsman den andra, och en af Nämnbden eller Tålfmännen den 3 Nyckelen hafwa; men enär Regementet är utcommenderat, så förrättas sådant uti Capitenens frånwaro af Häradshöfdingen eller dess Fullmächtige, hwilken då den Nyckelen Capitenen haft till sig tager, som ock alla 3 skola wara tillstädes eller deras Fullmächtige, enär någon resterande leijas betalning utur kistan skall tagas, eller ock något förstått till Leijan af Roten inläggias; Skolandes för större richtighet skull en pappersbok uti hwar kista läggias så stor at hwart Corporalskap sin räkning deruti hafwa kan, och deruti upföres seden dag och datum enär något inlägges, och å andra sidan enär något igen uttages och till hwem det betalas. Där som den nylegda Soldaten skulle komma at döö, eller å ett och annat sätt afgå, innan den tiden han sin fulla Leija bekommit, så åtnjuter dess Enka och Barn hela den andelen af återstående leijan, som det året uti hwilket han dödde bör betalas; det öfriga af Leijan som sedan ännu kan återstå kommer samtel. Corporalskapet till godo och understöd att Leija en annan före i stället. 2) Landshöfdingen och Öfwersten böra, på allt sätt, söka förekomma och afstyra ett sådant till allmogens tunga inritadt sjelfswåld uti legornes stegring. (Kongl.Resol. d. 8 Sept. 1748). 1) a) Till underd. öfwerensstämmelse med Kongl. Krigs-Artiklarne af d. 31 Mars 1798, kap och Kongl. Wärfnings- Stadgan af d. 7 April och 39, får icke någon twingas, samt, enligt Kongl. Cirkulärbrefwet af den 8 Sept. 1824, ej eller någon dömas till krigstjenst; hwaraf följer att öfwerenskommelsen emellan Rotehållaren och Rekryten, om den sistnämdes inträdande i krigstjensten, numera är en fullkomligen fri och otwungen handling. b) Legan, som i sednare tider sällan förekommit, har, då den warit utfäst uppgått från 1 R:dr till 3 R:dr 16 st. K. Landtförswars-Departementet d. 5 Juli 1841). c) Legan har, under sednare åren, inom Bydeå och Löfångers kompanier, endast wid några få rekryters antagande ägt rum, men deremot förekommit wid nästan alla inskrifningar inom Umeå och Skellefteå kompanier, och der till beloppet varierat emellan 32 sk. och 20 R:dr Banco. (Chefens för Westerbottens Fält-Jägare-Korps Skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet d. 31 Aug. 1841). 9. Och som nu mera Knechtens wilkor emot dess förre mycket förbättrat, så skal också de gambla fordringar om återstående gambla Leijan så wida wara uphäfne, så at den som af sin förra och gambla tilsagde Leija upburit 120 Dal. kopp:mt i penningar eller dess wärde, den hafwer intet mera på bemälte sin prætenderade leija att fordra; Men den som intet så mycket på sin gambla Leija upburit, den samma bör fyllnadt till 120 Dal. af sin förra och gamla Rota bekomma, men intet deröfwer, ehuru stor Leija honom den tiden tå han legdes kan wara låfwat; Skulle och någon knecht på des gambla Leija mera än 120 Dal. kopp:mt upburit, så behåller han det utan at återgifwa.

9 10. Soldatens Löhn af Roten 1) skal åhrligen wara 25 Dal. kopp:mt, den Roten honom på 2:ne tider om åhret, neml. halfparten Midsommarstiden och öfriga resten Thomasmässotiden, antingen han är hemma, i fält, eller på commenderingar skall förnöija 2). Dock så länge han är hemma i Landet, så må Roten och Knechten sins emellan sig förena det bästa de kunna den åhrliga lönen på ofwanbemälte terminer, antingen i penningar eller persedlar at utgöra och betala, doch måste sådant med officerarnes wetskap ske, hwaremot blifwer igen den wanliga winterkosten, som härtill warit 2 Tunnor Spannemål, samt 2 skålp. vichtual; desslikest matsäcks inläggiande, så och månadskost wid Regementets utmarche, aldeles uphäfwen, och allmogen derföre befriat 3). 1) a) Rotelönen, då den ej warit betingad enligt knecktekontraktet, har varierat emellan 1 R:dr och 3 R:dr 16 st. (Chefs-Emb:s wid Norrbottens Fält-Jägare-Korps skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet d. 5 Juli 1841). b) Års- och terminspenningarna (lönen), hafwa betingats och utgjorts till olika belopp inom kompanierne, från och med 1 R:dr 32 st. till och med 5 R:dr 20 st. (Chefs-Emb:s wid Westerbottens Fält-Jägare-Korps skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet den 31 Augusti 1841). 2) Aflönings- och liqvidationsmöten wid så wäl Lis- och Kalix kompanier som de öfrige kompanier af Westerbottens Regemente, hwilka med desamma äro i lika förhållande, måga hädanefter hållas wid årets slut, utan afseende derpå om Regementet det året haft några möten eller icke. (Kongl. Br. d. 13 Febr. 1805). 3) Genom Kongl. Brefwet af d. 11 Mars 1817 stadgades wäl i allmänhet, att, wid tillfällen af Möten och Mönstringar, wore Soldatens åliggande att, från Roten till kompanimötesplatsen, utan något bidrag af Kronan eller af Rotehållaren sig sjelf fortskaffa; Men ett undantag härifrån inom Westerbottens och Norrbottens Fält-Jägare-Korpser äger rum med stöd af Kongl. Brefwet d. 1 Mars 1814, som förordnar att Roten wid Westerbottens Regemente, hwilken förut, (enligt år 1783 ingången öfwerenskommelse) warit skyldig att skjutsa och underhålla Soldaten emellan Rotetorpet och kompani-samlingsstället, hwarest Kronans kostnad widtager och wid återmarchen upphör, äfwen dädanefter bör en sådan skyldighet fullgöra. - I enlighet härmed innehålla ock de flesta af nu gällande Legokontakt emellan Rotehållare och Soldater, förbehåll om möterkost, wid uppbrott, från roten till kompani-samlingsstället. (Chefs-Embetenas wid Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser skrifwelser till Chefen för Kongl. Landtförswars- Departementet den 5 Juli och den 31 Augusti 1841). Att, wid denna omständighet, inom f. d. Westerbottens Regemente, särskild uppmärksamhet warit i äldre tider fästad, inhemtas af Konung Carl XI:s skrifwelse till d. w. Chefen för Regementet af d. 12 November 1686, så lydnade: Emedan Wästerbotten, framför andre Provinser i Riket, är mycket widt belägit, så at somlige Soldater hafwa öfwer 36 mil igenom fors och strömmar till at färdas innan de komma till Moderkyrkan, hwaräst alle kompagnimöten hållas; finner Kongl. Maj:t billigt och skäligt, att Soldaterne blifwa af sine Lego- Bönder med nödtorftig fordonskap på denna långa resan underhjelpte, och måste Landshöfdingen söka med godo att disponera allmogen dertill, eftersom Soldaten omöjligen årligen utkommer, där han icke på något sätt härutinnan blifwer af allmogen understödd, emedan han ingen annan lön än sin winterkost hafwer. 11. Dock när Regementet på Tåg uthcommenderas och det sker först om wintern eller om wåren, tå bör Roten gifwa sin Soldat halfwa lönen med sig i penningar, hwaremot Roten befrias att gifwa Soldaten hwarken Tåg- Utrednings-, Månadskosts- eller andra penningar, under hwad förewändning det wara kan; Doch att resten icke allenast af samma åhrslön om Thomas-messotiden, utan så länge Soldaten är uthcommenderat, Lönen honom på twenne terminer efter kontraktet uti kontante penningar erläggies och betalas; efter som det länder Regementet till största konservation, enär det står i Fält eller Garnizon, at Soldaten tå sjelf uti sjukdomar och trångmål hafwer egna medel att betjena sig af.

10 12. Och på det icke någon må utfordra Soldatens lön emedan han är frånwarande, och tilläfwentyrs torde wara afgången, ty skal Roten icke wara förbunden någon löhn at ärläggia, förr än Öfwerstens underskrefne rulla framwises at Knechten är i lifwet, och i wärkelig tjenst; men der han död, och hafwer af sin Rota något på löhnen att fordra, är han giffter så har hans hustru och barn sådant till den tiden med månaden inräknat i hwilken han igenom döden är afgången at åtnjuta 1), som wid liqviderandet bör observeras och i acht tagas; men är han lösker dräng, så lägges det uti kistan i kyrkian och kommer Roten till understöd och hjelp; dock så framt bewises at Officeraren i Fält eller Garnizon har honom uti dess sjukdom och trångmål till uppehälle gjordt något förskått, eller kostat på honom till hans begrafning, skall sådant att först uttagas. Roten skal icke heller wara skyldig något att gifwa åt knechtens hustru af knechtens lön, utan hans egit samtycke, efter som hon måste låta sig benöja med sitt hemwist och booställe, och sökia sin öfriga föda med arbetande. 1) Öfwerensstämmer med stadgandet i Kongl. Förordningen af d. 5 Mars Förutan bemälte penningelöhn bör Rotebönderna enhälligt hjelpas åth för sin Soldat på utmarcken at upbryta eller uprödja ett torpställe 2) hwarpå upsättes en stuga, dock intet öfwer 9 alnars längd och bredd, så och en bod af 6 alnars längd och bredd jemte ett litet foder- och fäähus 3) hwartill lägges en half tunna åker, som åhrligen efter landets manér fås; item en kåhltäppa och ett stycke Engsland om twenne Winterlass Höö 4), der sådan lägenhet finnes; men i widrigt fall der ingen lägenhet dertill finnes, at kunna derpå uprödja nödig åker och äng, skall knechten ingalunda påstå eller begära detsamma af Gårdens enskylta odals-ägor, utan, på sådan händelse, då i stället för bemälte åker och eng låta sig benöja årligen med 12 Dal. kopp:mt och 3 Dal. kopp:mt för sjelfwa husen, som gjöra tillsammans 15 Dal. kopp:mt, hwilka af Roten till honom årligen Michaelitid ärläggias bör; åtnjutandes han bemelte penningar i stället för ofwanbemälte torp; samma wilkor bör också den Soldaten af sin rota åtnjuta, som hafwer lägenhet at kunna uprödja ofwanbemälte åker och äng til des Roten Egorne uprögde och torpet upbygdt honom inrymmer; Härjemte blifwer Soldaten förbudet, något af de öfrige Böndernes Huus, Åker, Eng, Skog 1), Fiskewatn och djurfång, utan Böndernes goda minne och tillstånd at idka, wid straff tillgörandes 2). 2) I afseende å den wid 1815 års Riksdag uppstådda fråga, om bestämmande af de afgifter hjelprotarne wid de indelta Regementerne borde betala till Stamrotarne för upplåtande af jord m. m. till Soldattorpet, Se Kongl. Brefwet den 28 October 1817, härefter infördt under N:o 6. 3) Byggnadernes storlek och öfriga beskaffenhet bestämmas genom Kongl. Brefwet af d. 8 April 1836, här efteråt infördt under N:o 5. 4) a) Allmogen kan icke twingas att något hö derutöfwer till soldaten aflemna, dock skola dessa twenne winterlass hö utgöra så mycket foder, hwarmed en ko der i orten kan öfwer wintern framfödas, eller att de tillsammans innehålla 120 Lispund; börandes torpen förblifwa wid de ägor de nu innehafwa eller, genom Soldaternes idoghet, framdeles kunna uppodlas. (Kongl. Brefwen d. 6 Febr och d. 21 Augusti 1771). Se i öfrigt 1:a afd. af detta Sammandrag. 70 mom. 5. b) Wid Lifkompaniet hafwa de fleste Soldater (Fält-Jägare) betingat roteäng till 16 mindre skrindor höafkastning. (Chefs-Emb:s wid Norrbottens Fält-Jägare-Korps skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet den 5 Juli 1841). c) Rotehållarne wid Umeå kompani lemna i allmänhet sine Fält-Jägare hö i stället för roteäng, från och med 120 till och med 184 Lispund; och den s. k. öfwerloppsåkern, som rotehållarne wid detta kompani bestått sine Fält-Jägare, utgör i widd från och med 2000 till och med 4000 qvadratalnar. (Cheft-Embetets wid Westerbottens Fält-Jägare-Corps skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet den 31 Augusti 1841).

11 1) Enär Rotebönderne på egna egor hafwa tillräcklig skog, må det icke wägras Soldaten att få begagna sig af nödig skog till stängsel och wedbrand, dock ej efter eget behag, utan efter ägarnes anwisning. (Kongl. Resolut. d. 27 Juli 1727; Chefs-Emb:s wid Westerbottens Fält-Jägare-Korps skrifwelse till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet den 31 Aug. 1841). 2) a) De Soldater som passerat General-Mönstring, eller för fel utan eget förwållande blifwit kasserade, ega, enligt förening inom Piteå, Luleå, Råneå, Kalix, Öfwer- och Neder Torneå Socknar af Norrbottens Län, samt Bygdeå, Löfångers och Skellefteå Socknar inom Westerbottens Län, att upptaga Nybruk å Rotehållarnes utägor samt dem under egen och hustrus lifstid begagna, emot någon afgift till byn efter åtnjutna frihetsår, hwarefter dessa Nybruk tillfalla byn. (Kongl. Resol. d. 7 Nov samt Chefs-Embetenas wid Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser skrifwelser till Chefen för Kongl. Landtförswars-Departementet d. 5 Juli och d. 31 Aug. 1841). b) Widden af sådan till Nybruk upplåten mark har varierat emellan ett halft och fyra geometriska Tunnland. (Sistnämnde Chefs-Emb:s skrifwelse af d. 31 Augusti 1841). 14. Sedan samma Torp till sina lägenheter är färdigt, blir Roten för de i föregående 13 punct nemde 12 Dal. och 3 Dal. kopp:mt servis, aldeles frij: warandes billigt att Roten wid Soldatens anträde til Torpet första gången besår detsamma efter Landsens maneer med korn, och således lemnar honom det besått i händer, hwaremot igen Soldatens skyldighet är, det efter sig uti lika wilkor att lemna, så och i det öfriga, så länge han det på sin tjenst åtnjuter, sjelf draga försorg om dess rättmätiga bruk och häfdande, såsom och Huus och Gjärdsgårdar wid macht hålla och icke genom wårdslöshet något förderfwa 1). 1) a) När t Aug. 1692). b) W - ber 1699). Se i öfrigt de uti Första Afdelningen af detta Sammandrag under. 66 uptagna Författnigar om Rotehållarens och Soldatens ömsesidiga skyldigheter att torpbyggnaden widmakthålla. 15. Såsom Hans Kongl. Maj:t Nådigst har Sig påtagit at draga försorg för Knechtens beklädning, samt de dertill hörige Munderings-sorter, så ofta Kongl. Maj:t nödigt finner at Regementet skall beklädas och munteras, och sådant utan Rotens gravation 2). Sammaledes slipper också Roten den sorgfällighet om samma liveriets förwarande hemma hos sig, den han eljest hafwa borde, allenast de sina liveries-bodar wid kyrkiorna alltid wäl underhålla 1). Altså skall Roten deremot, utom den wissa löhnen, hwart annat åhr hjelpa Soldaten till släpeklädning med fem Dal. Kopp:mt 2); dock der Soldaten till disk och duk hos bonden går, och gjör der sitt dageliga arbete som en dräng, så bekommer han ock sådane kläder som en annan dräng hos sin husbonde der i landet plägar få, men eljest intet widare än förbemelt är, utan bör knechten, som både med en wiss åhrlig lön, släpeklädning, samt andra goda wilkor försedd är, då wara skyldig, enär Roten det begärer, och han intet på commendering eller uti fiske stadder är, at arbeta hemma hos sina Rotebönder tilskiftes för drägeligare dagslön än han annorstädes bekomma kan, nemligen om sommaren för 12 öre kopp:mt och om winteren för 8 öre kopparmynt om dagen, och derjemte låta sig benöja med den mat och drick som Bonden sjelf äter och kan åstadkomma 1).

12 2) a) Rotehållaren erlägger, såsom bidrag till Soldatens beklädnad, årligen en åttondedel af wärdet, enligt Riksmarkegångspris, af Soldatmonderingen tillhörande persedlar, hwilka medel, sammanlagda med hwad Stats-Werket efter enahanda grund tillskjuter, förwaltas af en inom hwardera Fält-Jägare-Korpsen tillsatt Beklädnads-Direktion. (Kongl. Förordn. d. 30 Dec. 1819, Kongl. Kungörelsen d. 9 Juli 1830 samt Kongl. Instr. för beklädn. Direktionerne af d. 7 Maj 1842). b) Rotehållarne i Piteå och Luleå Socknar, hwilka, jemlikt 2. 1 mom. i Kongl. Förordn. d. 30 December 1819, beklädnadsbidraget utgjort, tillåtas att återgå till 1696 års kontrakt. (Kongl. Brefwet den 21 October 1830). 1) a) Med afseende å det särskildta förhållande som för Westerbottens Regemente (n. m. Norrbottens- och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser) genom dess widsträckta stånd och Ro på rotarne uti dertill inrättade kistor förwaras, må i kompaniernes monderings- eller trossbodar intagas samt under Befälets tillsyn och answar wårdas. (Kongl. Brefwet den 11 Juli 1815). b) Manskapets wid detta Regemente utewarande bättre monderingspersedlar samt gewär och bandoler, så uti de s. k. kyrkostäderne förwaras. (Kongl. Brefwet den 30 April 1831). 2) Från detta särskilta bidrag till Soldatens beklädnad är Rotehållaren befriad, såsom följd af det genom Kongl. Förordn. den 30 December 1819 införda beklädnadssätt. 1) Hur högt den billiga erkänslan räknas skall, som Soldaterne hafwa af deras Rotebönder att fordra, när de hos dem arbeta, det finner Kongl. Maj:t bäst till Landshöfdingens jemkande och förmedling emellan Allmogen och Soldaterne att remittera. (Kongl. Resol. den 20 Febr ). 16. Då Knechten är på Tåg och i Fält stadder, så hafwer Knechtens hustru imellertid sjelfwa torpet, eller i mangel af detsamma ofwanbemelte 15 Dal. hemma i landet at åtnjuta, så länge hon sig stilla och fredelig emot Roten ställer; men der som Knechten är lösker karl, blifwer Roten med förbemälte afgift uti penningar förskont, så länge Knechten utur landet är commenderat. 17. Men enär sådane Hus, förmedelst långlighet af tiden, utom Soldatens wållande, någon röta och afsaknad tager, då kommer sådant på Rotarnes omkostnad at upbyggias igen, dock med soldatens tillhjelp; och bör likwäl intet Soldaten lemna en skälig omwårdnad der wid aldeles af sida, på hwilket sätt han eljest mera skulle öda och förderfwa, än Roten någonsin hinna återrätta och förbättra; fördenskull der Soldaten igenom sin oaktsamhet befinnes förorsaka Torpet antingen någon märkelig skada eller hela dess undergång, den han eljest genom sin flit och tillbörliga skötsel hade förekomma kunnat, så bör sådant lagligen mätas, och Rotan ställa honom för Rätta, samt dom deröfwer fälla låta, eller omgjälle Roten sjelf allan skada och afsaknad om han det försummar 2). 2) Se Noten 2 b. wid 14 punkten af detta kontrakt.

13 18. Emedan Knechtetorpen komma, som uti föregående 13:de punkten förmäles, på Rotens utägor att sättas, och Äägorna dertill tages up af nytt bruk, så skola Officerarne jemte wederbörande befallningsmän tillika med Åboerne på Roten, så och Knechten, utse platsen hwarest bemelte torp beqwämligast kan uprättas, på det husen och ägorna Soldaten intet på så aflägsna orter måtte tildelas, att han intet till möten kan komma, enär sådane på Predikstolarne pålyses, eller ock at han om Winteren aldeles innesnögar, och för den aflägsne orten skull intet mächtar wäg at hålla. 19. Och såsom det hemmanet uti Roten på hwilket knechtetorpet upsättes, torde deraf taga någon afsaknad och beswär, så bör Roten sins emellan sig förena, hwad deras Rotesälle derföre åtnjuta bör, och der någon twist dem emellan i detta mål komma kunde, så bör sådant hos Landshöfdingen angifwas som det sedan rättar 1). 1) Se härom Kongl. Brefwet af d. 28 Oct. 1817, här efteråt infördt under N:o Uti förbemelte utgifters erläggande, som om Knechtens åhrliga löhn, Lejan, släpekläderna, husens upbyggande och jordens uprödjande, skole Rotesällarna intet wara lika delachtige, utan så det ena som det andra fullgjöra, efter som Taxeringen är satt, och proportionaliter uti Rote-Zeden uträknadt är, hwarefter Soldaten sin rättighet hos hwar och en hafwer at utsöka, och hwad han bekommer, straxt uti den Qvittencebok, som hwar Rotebonde sig förskaffa måste, anteckna och qvittera låta; Ty bör uti bemelte qvittencebok först å den ena sidan föras hwad Soldaten af Roten hafwa bör, och på andra sidan hwad han af Roten bekommit, hwilken qvittencebok sedan wid liqvidation skal lända Bonden till förswar. 21. Der som någon Bonde i Roten genom wårdslöshet skulle förderfwa sitt hemman, så at befarandes wore, det han således oförmögen blefwe, til at åstadkomma hwad honom jemte de andra i Roten stående Bönder tilkommer åhrligen til Knechtens underhåld, eller til dess Lego at anskaffa eller gifwa, så skal de andra Rotebönderna wara tillåtet, en sådan oduglig och tresker Bonde hos Cronones befallningsman at angifwa, som dessutom å Embetes wägnar är skyldig at hafwa ett stadigt inseende på samtel. Bönderna uti sin befalning, huru de sina hemman häfda och bruka; skolandes Befalningsmannen, enär han en sådan later och tresker Åbo på hemmanet finner, honom til bättring förmana, och det straxt Landshöfdingen berätta, på det Landshöfdingen, sedan efter som han saken befinnandes warder, antingen låta Bonden än längre sittia på hemmanet, eller och befalla Fougden i laga tid honom ifrån hemmanet at afseja och en annan dugelig åbo derpå förskaffa.

14 22. Der ock så något ödesmål af hwarjehanda orsak tid efter annan uti Roten skulle timmas, så bör ingalunda sådant lända Soldaten til någon afkortning uti sin lön och rättighet, icke heller tilkommer det de behåldne uti Roten derföre at häfta, utan Befallningsmannen i Contractet är skyldig at gifwa acht uppå gräsgäldet af det ödeliggiande hemmanet, som först och främst bör anwändas til Soldatens betalning och Befalningsmannen hafwa den försorg, at Soldaten derigenom må njuta förnöjelse 1). Skulle det då antingen intet förslå, eller ej något af ödeshemmanet falla, som dertill anwändas kunde, så bör Befallningsmannen den brist, som af slikt ödes- tillika med de på frihet uptagne och förbrände hemman härflyter, dela Sochnen emellan, uti hwilken den Roten belägit, som detta ödesmål och frihetsår träffat, hwilka och sådan afsaknat bäst kunna upfylla och ersättia, och tillsammans den delen Knechten af en slik Rota hafwa borde, utbetala 2), och må ingen ägare eller åbo, som låter hemmanet komma i ödesmål gjöra sig den tanckan, att få nyttja gräsgäldet, utan det måste komma Knechten i afslag på lönen till godo; Hafwandes Befallningsmannen och Länsmannen sig låta wara angeläget, att bringa ett sådant hemman till bruk och bergning igen. 1) Öfwerensstämmer med stadgandet i Kongl. Resol. d. 11 Juni ) Delägare uti en Rote, uti hwilken en del kommit i Ödesmål och blifwit utan Åbo, äro förbundne att årligen tillhandahålla Soldaten den lön och öfriga förmåner, som han, i följd af sitt kontrakt och för sin tjenstgöringstid har att undfå, utan afseende på den brist, som uppstått i det hemmantal hwaraf roten består; men hwaremot rotehållarne äga söka återwinning, efter den befogenhet som dertill kan förefinnas. (Kongl. Resol. den 30 Mars 1838). 23. Der någon Soldat bor å sin egen skattejord, och icke will flytta till Knechtetorpet på Roten, så må det honom wäl efterlåtas, serdeles der han ej alt för långt ifrån compagniet kommer, men så har han deremot ingen macht at fordra derföre någon wedergällning af Roten, hwarken för torpet heller der sådant är obygdt, för de i stället bestådde 15 Dal. Kop:mt, utan skal låta sig nöja med den frihet, som honom är lemnat att bo på sin egen jord; Icke dessmindre skall Roten wara förplichtad at upbyggia Knechtens hemwist, hwarest som lägenhet dertill finnes, hwilket Roten sjelf kan nyttja och sig til godo bruka så länge och till dess Soldaten sjelf flyttar dit at bo derpå; men emellertid hafwer Knechten, som förbemelt är, intet något wederlag derföre at kräfja, ej heller har det hemmanet, på hwilkets egor knechtetorpet bygges, någon wedergällning at fordra af de andra hemmanen som stå med Roten, så länge han sjelf nyttan deraf hafwer 1). 1) Se härom Kongl. Brefwet den 28 Oct infördt under N:o Och som förspörjes at ibland en och annan, som ifrån gemeen til Corporal avancerat är, sig den dristigheten åtagit, att fordra ett och annat af Corporals-Roten till hwilken han kommen är 2) under namn af wederkäntslo och desslikes; Altså skall sådant härmed aldeles wara förbudet; Utan bör en sådan låta sig nöja, tå som förr, med blotta lönen af Roten, wid straff tillgörande, eftersom han förutan bemelte lön han af Roten får, åtnjuter förbättring på Corporals-lön af Kongl. Maj:t efter Förordningen. 2) Jemför härmed Noten till 1:a punkten af detta kontrakt, litt. b.

15 25. Såsom Roten, som förbemelt är, intet är skyldig att förse Soldaten med någon skjutsning, antingen till Compagnie- eller Regementsmöten, icke heller med matsäck, utan för en stjälig betalning 1). Altså bör wid aflöningsmötet noga derefter frågas, och Roten uti afräkning njuta till godo, hwad han i så måtto kan hafwa Soldaten bisprungit med, samt derhos weta, at der Soldaten sådant intet will på lönen afräkna låta, han då til ingen den ringaste Soldatens skjussning eller matsäck skall wara förbunden; och böra dessa aflöningsmöten altid åhrligen anställas Thomasmässotiden 2), enär Spannemålsintechten i Socknarna skeer, efter förut giorde lysningar i hwar Sochn, hwarest sedan Rotebönderna och Soldaten sig infinna, uti en Officerares och Cronones Befallningsmans eller dess Fullmächtiges närwaro, då liqvidation emellan Soldaten och Bonden företages och afgöres, på alt det hwad Roten till Soldaten efter föregående punkter utgöra bör, och deremot, hwad han deraf för samma åhr upburit eller åtnjutit, och hwad äntå kan återstå. 1) Se härom tredje Noten till 10 punkten af detta kontrakt. 2) Jemför härmed andra Noten till 10 punkten af detta kontrakt. 26. Der nu någon Soldat understår sig at aftwinga sina Rotebönder, under hwad namn och prætext det och ske måtte, en och annan afgift, och at påbörda dem något beswär efter egen godtyckio, twert emot detta Reglementet, så skall densamma, efter noga ransakning, som derom på liqvidationsmötet som förbemelt är (i närwaro af en Öfwer-Officerare af det Compagniet han under lyder, och Cronones Befalningsman eller dess fullmächtig) är hållen, icke allenast återgifwa hwad han således otilbörligen upburit, utan och plichta med 6 gånger gatulopp igenom 150 man 3), till hwilken execution tages först af soldater så många som der i nejden finnes, och sedan det öfriga af allmogen til dess talet blifwer fullt; hwaremot igen Roten som sin knecht på ett eller annat sätt förolämpar, skall för Ting hafwas, och der efter sakens beskaffenhet plichta. 3) Gatulopp är afskaffadt och til prygel förwandladt. (Kongl. Circ. den 26 Nov. 1812). 27. Och på det allmogen eller knechten ej må förebära någon owetenhet i detta mål, så skall alltid 2 gånger om åhret detta Reglemente allmogen på Tinget, samt Officerarne wid hwart Compagniemöte Soldaterna föreläsa låta, och allt hwad deruti författat är, tydeligen dem explicera och uttyda, på det de så mycket mera och bättre sig måge det till rättelse ställa, och intet af förewändning utaf owetenhet deremot bryta. Stockholm den 29 Februari anno 1696.

16 Underdånigst anhållandes at WI sådant icke allenast i Nåder stadfästa täcktes, utan och deröfwer alfwarsam hand hålla låta, att allt hwad som deruti, så för den ena som för den andra, är wordet samtyckt, må blifwa iakttaget och efterlefwat; Så emedan WI befinna at hwad som med ofwanbebelte Wåre trogne undersåtare således handlat och beslutit är, länder till Wår tjenst och deras eget bästa; Ty hafwom Wi härmed och i kraft af detta Wårt öppne Bref, allt hwad som här uti ofwan införde Instrument är ihågkommet och förmält, icke allenast gillat och bekräftat, utan ock försäkra der bredewid alle Wåre trogne Undersåtare, som der under förstås och begripas, på det kraftigaste, at de wid denna afhandling, nu och i tilkommande tider, skole i alla måtto säkert och ofelbart handhafde och beskyddade blifwa, hwarmed ochså Landshöfdingen tillåtes denna således sammandragne och punktewis författade Förordning, på sedwanligit sätt öfwer hela Länet att kungöra låta, och deröfwer alfwarsam hand hålla, at hon uti ingen måtto öfwerträdd warder, eftersom och den som besinnes sig deremot förbryta, skall, efter Wåre deröfwer gjorde och utgångne Förordningar, alfwarligen och utan förskoning blifwa ansedd och straffad. Til yttermera wisso hafwe WI detta med egen hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Secret bekräfta låtit. Datum Stockholm den 31 Martii Anno CAROLUS. (L. S.) Westerbottens Regementes fördelning i twänne Fält-Jägare-Korpser. 2. A. CARL JOHAN etc. Wår Ynnest etc. etc. Hos Oss har Wår General Adjutant för Arméen underdånigst anfört, att General-Befälhafwaren uti 6:te Militär-Distriktet, redan uti de åren 1834, 1835 och 1836 afgifne Inspektions-rapporter, fästat upmärksamheten på olägenheterna af Wårt Westerbottens Fält-Jägare-Regementes widsträckta läge såsom ett Regemente under en Chefs befäl, enär Regementet är roteradt på en kuststräcka af 45 mil med 17 mils lucka Bataljonerna emellan, och inom 2:ne olika län; att om Regementet skulle till Regementsmöte på ett ställe sammandragas, hela kompanier måste marchera öfwer 20 mil till mötesplatsen, och det på en tidpunkt af året, då, under de korta somrarne i dessa nordliga orter, jordbruket erfordrar alla arbetskrafter; att de naturliga följderna af ofwanberörde förhållande warit att icke Regements- utan endast Bataljons-möten blifwit hållne, hwarigenom det icke warit möjligt för Regements-Chefen att, som sig bör, städse egna hela sin upmärksamhet och sitt nit åt båda Bataljonerna; att den enhet, som inom samma Regemente bör finnas, sålunda omöjligen kunnat bibehållas, samt att hwarken Regements-Chefen kunnat äga den answarighet för Regementets tjenstbarhet, som honom åligger, eller Bataljons-Chefen, såsom icke handlande oberoende, det deltagande för saken och det answar för bristande duglighet hos Bataljonerne, som Corps-Chefer tillhör; i anledning af hwilket allt General-Befälhafwaren föreslagit, såsom enda medlet till afböjande af dessa olägenheter, att Westerbottens Fält-Jägare-Regemente måtte fördelas uti twenne af hwarandra oberoende Corpser, hwartill så mycket större anledning wore, som Bataljonerne äro roterade en i hwardera af Westerbottens och Norrbottens Län, hwarigenom hwarje Bataljon, om den till serskild Corps förwandlades, uti alla till rotering, rekrytering och dylika ämnen hörande frågor, endast komme att ega beröring med en Länestyrelse; och har Wår General-Adjutant för Arméen underdånigst hemställt, om icke, då Regements-Chefsbeställningen wid Regementet för närwarande är ledig, Wi skulle i Råder finna rätta tiden nu wara inne, att fatta Wårt Rådiga beslut, angående Regementets delning och formerande till twenne Corpser under serskilte af hwarandra oafhängige Chefer.

17 Detta hafwe WI i Nådigt öfwerwägande tagit; och i betraktande af hwad Wår General-Adjutant för Arméen underdånigst anfört rörande olägenheterna af Wårt Westerbottens Fält-Jägare-Regementes bibehållande i dess nuwarande skick, men hwilka olägenheter skulle afhjelpas, derest detsamma i twenne Corpser fördelades, desto hellre i Nåder funnit godt besluta en sådan delning af Regementet, som Chefsplatsen derwid nu är ledig; och hafwe WI, för berörde ändamål, ej mindre anbefallt General-Befälhafwaren i sjette Militärdistriktet, att, efter wederbörande Lönings- och Boställs-Direktioners hörande, genom Wår General-Adjutant för Armén, inkomma med underdånigt förslag till sättet för delningens werkställande, grundadt derpå att de genom Wårt Nådiga bref af den 2 Februari 1833 Regementet anwisade tillgångar, icke under något wilkor få öfwerskridas, än ock härom welat i Nåder förständiga Eder samt Wåre Befallningshafwande i Westerbottens och Norrbottens Län för meddelandet af alla för förslagets afgifwande nödiga upplysningar i ämnet, hwilka af Eder och dem kunna lemnas. WI befalle Eder etc. Stockholms Slott den 15 December Till Krigs-Collegium. CARL JOHAN. C. G. GRIP. B. Transsumt. CARL JOHAN etc. Wår ynnest etc. etc. Sedan WI under den 15 December 1837, i öfwerensstämmelse med wederbörande Embetsmyndigheters då gjorda underdåniga tillstyrkanden, samt med afseende å olägenheterna deraf, att Wårt Westerbottens Fält-Jägare-Regemente, ehuru förlagdt inom 2:ne län, på en kuststräcka af 45 mil, och räknande ett afstånd de begge bataljonerne emellan af icke mindre än 17 mil, likwäl hittills utgjort ett Regemente under en gemensam Chefs befäl, i Nåder beslutit, att detta Regemente borde i 2:ne serskilda Corpser fördelas, så har General-Befälhafwaren i 6:te Militär-distriktet, till underdånig åtlydnad af Wår wid samma tillfälle gifna Nådiga befallning, samt efter förutgången skriftwexling i ämnet med så wäl Eder som förenämnde Regementes Befälhafware samt Lönings- och Boställs-Direktioner, till Oss inkommit med underdånigt förslag till sättet för delningens werkställighet samt till aflöningsstater för de begge nya Fält-Jägare-Corpserne, som i Regementets ställe borde inrättas. Detta, jemte hwad I under den 7:de sistlidne Januari, äfwensom Wårt och Rikets Stats-Kontor uti afgifna serskilda underdåniga utlåtanden anfört och uplyst, hafwe WI i Nåder låtit Oss föredragas; och som WI, i fullföljd af Wårt ofwannämnde Nådiga beslut, nu i Nåder godt funnit förordna, att Westerbottens Fält-Jägare-Regemente kommer, den 1:sta nästinstundande April, att upplösas, och till 2:ne från hwarandra aldeles afskiljda Corpser, förwandlas, den ena under benämning af Norrbottens Fält-Jägare- Corps, och den andra under benämning af Westerbottens Fält-Jägare-Corps, hafwe WI, för werkställigheten häraf, i nedan omförmälda delar beslutit som följer: 1) ) Hwad här blifwit uteslutet rörer icke Rotehållaren eller Soldaten.

18 Då de nya Fält-Jägare-Corpserna, från den dag deras organisation warder i werket satt, böra erhålla hwardera sin Beklädnads- och Lönings-Derektion, hafwe WI nu i Nåder anbefallt Wåre Befallningshafwande i Westerbottens och Norrbottens län, att, med biträde af wederbörande Corps-Chefer, organisera de nya Beklädnads-Direktionerna, samt updragit åt General-Befälhafwaren förständiga Corps-Cheferna att om de nya Lönings-Direktionernas ordnande gå i författning, allt sådant med rättelse af de för indelta Arméen i dessa delar gällande stadganden; börandes i afseende härå iakttagas, att, wid Regementets delning, hwardera Corpsen behåller den förutwarande bataljonens egande munderingar, samt erhåller af Beklädnadsfondens tillgångar i penningar och uphandlade reqvisita, så stor del, som uppå Corpsens till beklädnad berättigade nummerstyrka belöper. Fördelningen af boställen, indelta räntor och öfriga löneanslag de begge Corpserna emellan, kommer deremot att bestämmas genom uprättade och behörigen granskade nya Aflönings Indelnings-Werk, hwilka ofördröjligen böra af Eder till Wår Nådiga fastställelse i underdånighet insändas. De 118 rotar, hwilka, enligt Wårt Nådiga bref af den 2 Februari 1833 och bil. litt. E, äro, för särskilda ändamål, det nuwarande Fält-Jägare-Regementet anslagne, komma att, på sätt I och General-Befälhafwaren underdånigst hemställt, för enahanda ändamål mellan de nya Corpserna lika fördelas; börande den af bataljonerna som wid Regementets delning eger flera än 59 sålunda vakanta nummer, till den andra bataljonen eller Coprsen aflemna vakansafgiften för de öfwerskjutande numren 1) Wi befalle etc. Stockholms Slott den 22 Febr CARL JOHAN. A. O. MÖRNER. Till Krigs-Collegium. 1) Det härefter uteslutna rörer icke Rotehållaren eller Soldaten.

19 C. CARL JOHAN etc. Wår ynnest etc. etc. Sedan, i följd af Westerbottens Fält-Jägare-Regementes delning i 2:ne serskilda Corpser, nemligen Norrbottens och Westerbottens nuwarande Fält-Jägare-Corpser, en förändrad benämning och numerering af de kompanier, som i sammansättningen af sistnämnde Corps ingått, funnits af behofwet påkallad, hafwe WI, uppå General-Befälhafwarens uti 6:te Militär-Distriktet underdåniga hemställan, nu i Nåder welat i sådant afseende förordna, att Westerbottens Fält-Jägare- Corps hädanefter, och i nedanupgifne ordning, kommer att utgöras af följande till f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente tillförene hörande kompanier, nemligen: N:o 1. Lifkompaniet, (f. d. Umeå). 2. Skellefteå, 3. Bygdeå och 4. Löfånger; börandes dessa förändringar uti Indelnings- och Mönster-Werk samt andra offentliga handlingar införas och iakttagas. Hwilket WI Eder till kännedom och wederbörande Wåre Befallningshafwandes förständigande meddele: befallande Eder etc. Stockholms Slott den 6 Augusti Till Krigs-Collegium. CARL JOHAN A. O. MÖRNER. Den provisionella rotejemkningen wid Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Corpser 1). 3. A. 1) I anledning af Riksdags-Fullmäktiges från Westerbottens och Norrbottens Län wid 1812 års Urtima Riksdag i underdånighet gjorda anhållan: att enär Allmogen uti berörde Län, genom ingånget kontrakt med Drottning Christina den 16 April 1649 åtagit sig, emot befrielse af utskrifning, uppsätta och underhålla 1056 man ständigt knektehåll, på hemmanen fördeladt, samt då, i anledning af anmälde swårigheter för denna roterings utgörande, genom nådig resolution den 29 November 1756, blifwit bewiljadt, att de wid roteringen för högt ansedde hemman finge, af sedermera skattlagde och dädanefter upptagande och skattläggande nybyggen understödjas, Länen alltså måtte framgent bibehållas wid förmånen af de stamrotarne till understöd i knecktehållet anslagne krono-nybyggen, samt således den år 1811 derstädes skedda extra rotering, i öfwerensstämmelse, dermed rättas och jemkas; hwaremellertid och intilldess en slik jemkning hunnit werkställas, ifrågawarande Nybyggen måtte, i enlighet med 5. af Kongl. Resolutionen den 18 Juni 1792, till Besparings-Cassan inom hwarje Socken erlägga belöpande roteafgift; förklarade Kongl. Maj:t, genom Nådigt bref af den 16 April 1818: att alldenstund, innan de i sednare tider upptagne nybyggen och odlingar undergått wederbörlig skattläggning, det icke kunde med säkerhet bestämmas, i hwad större eller mindre mån den till understöd uti ordinarie roteringen sökta befrielse från extra rotering kunde äga rum; och, hwad Westerbotten anginge, redan genom Nådig skrifwelse af den 2 October 1806 wore förordnadt, att alla rotar wid Regementet, som till hjelp i den ständiga roteringen trodde sig berättigade,borde, inom 1807 års utgång, hos Landshöfdingen i Länet sig derom anmäla, med uppgift af de nya hemman dem de dertill åstundade, hwarefter Landshöfdingen ålåge att, efter sig företeende skäl och omständigheter, dessa ansökningar till skyndsamt slut befordra, men sådant icke kommit till werkställighet innan den wid 1809 och 1810 årens riksdag påbjudne extra

20 rotering af all oroterad jord förrättades, Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i Westerbottens och Norrbottens Län borde icke allenast, i wederbörandes närwaro, undersöka hwad understöd uti ordinarie roteringens utgörande Stamrotarne wid Westerbottens Regemente skäligen kunde fordra af ifrågaställde Nyhemman och lägenheter, och huruwida dessa sednare, i stöd af åberopade författningar, deremot woro berättigade till befrielse från extra roteringsbeswäret, utan ock tillse, det skattläggningarne på alla ännu oskattlagde torp och lägenheter utan uppehåll fullbordades. Härefter och sedan Rikets år 1818 församlade Ständer i underdånighet anhållit, att till afhjelpande, dels af den olika fördelning af roteringsbeswäret, som funnes rotarne emellan wid Westerbottens regemente, dels af den olägenheten, att åtskilliga rotar wore widt spridda ifrån hwarandra och från mötesplatsen, särskilde kommitterade måtte i Nåder förordnas att, enligt för dem utfärdade Instruktion, undersöka Regementets roteringswerk, och föreslå jemkning rotarne emellan, med afseende på alla hemman inom hela regementet, utan beräkning af Socknarne hwar för sig, annorlunda än till mantalet, och hemmanens förmånlighet; wid hwilken jemkning Ständerne ansågo de inom Socknarne befintlige skattlagde Nyhamman böra från extra rotering befrias och, jemlikt 4:de punkten i regementets den 30 Mars 1767 stadfästade roteringswerk och Kongl. resolutionen den 9 September 1801, i gamla ordinarie knecktehållet indelas; samt Rikets Ständer ytterligare wid 1823 och årens riksdagar, förnyat samma anhållan, sålunda förtydligad, att de gamla hemmanens deltagande i roteringen måtte bestämmas, icke efter skattetalet eller i förhållande till räntan, utan i mån af hwarje hemmans, genom behörig undersökning, utrönta godhet och förmåner, äfwensom att i sednare tider upptagne nyhemman och lägenheter, hwilkas frihetsår icke tilländagått, måtte provisoriskt fördelas på gamla roteringen, för att, i den mån de warda skattlagde, i nämnde rotering ingå, samt att roterings-kommissionen måtte erhålla lika sammansättning med extra roterings-kommissionernes, förklarade Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Krigs- och Kammar-Kollegiernes gemensamma underdåniga utlåtande, uti till Rikets Ständer aflåten Nådig skrifwelse af den 18 Januari 1834, sig hafwa funnit: att en allmän och definitif rotejemkning wid Westerbottens Regemente borde grunda sig på hemmanens skattetal, sedan, i mån af dessa, både gamla hemman och nybyggen wid afwittringarne undfått motswarande ägowidd, samt att, innan afwittringswerket och werkställigheten af de förberedande åtgärder, Kongl. Maj:t redan föreskrifwit, till det mesta medhunnits, en sådan rotejemkning icke kunde på tillförlitliga grunder uppgöras; hwaremot Kongl. Maj:t ansågen en provisionell rotejemkning wid regementet lämplig, i ändamål att, medelst tilldelning af i skatt redan ingångne nyhemman och lägenheter, intilldess den definitiva jemkningen kunde för sig gå och blifwa fastställd, i mån af tillgången, understödja gamla ordinarie rotar, som, wid behörig noggrann undersökning, befunnes wara af sådant understöd i behof. I anledning af denna Nådiga framställning anhöllo Rikets Ständer, i underdånig skrifwelse af den 20 December 1834, att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes i ämnet låta höra retehållarne wid Westerbottens Regemente samt, i händelse större delen af dem skulle afsäga sig anspråket på biträde i gamla roteringen af de hemman, som efter en blifwande reglering i skatt ingå, anbefalla det en allmän och difinitiv rotejemkning wid nämnde regemente måtte förrättas, med anwändande af redan i skatt ingångne nyhemman; men att, om en sådan afsägelse icke skedde, regleringen då måtte, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, provisionelt werkställas. I öfrigt och jemte det Rikets Ständer i underdånighet hemställde: att rotehållarnes utlåtande måtte warda inhemtadt samt att på de flestes önskan finge ankomma, huruwida jemkningen borde ske regements- eller kompani-wis, dock med bibehållande af de hittills warande distrikten och rotarnes antal wid hwarje kompani, ansågo Rikets Ständer: att en del nyhemman, som borde anslås till hjelp åt swaga rotar, men, i anseende till sin aflägsna belägenhet, ej kunde utgöra roteringen in natura, skulle belopp, som motswarade knecktebeswäret, efter ortens roteringsgrunder. Sedan, till följd häraf, rotehållarne i Westerbottens och Norrbottens Län blifwit hörde öfwer hwad Rikets Ständer, i afseende på rotejemkningens difinitiva eller provisoriska reglering, alternatift föreslagit och beslutat, samt rotehållarne, enligt till Kongl. Maj:t insände sammanträdes-protokoll, yttrat den underdåniga önskan: att ifrågawarande roteringsjemkning måtte få werkställas provisionelt, efter de i Kongl. Maj:ts Nådiga skrifwelse den 18 Januari 1834 stadgade grunder, förordnade Kongl. Maj:t, genom Nådiga skrifwelser af den 31 Januari och den 21 November 1835, att rotejemkningen på sådant sätt skulle förrättas, samt utfärdade, under den 23 April 1836, Nådig Instruktion för de härtill utsedde roteringskommissioner. OSCAR etc. Wår ynnest etc. etc. Till Oss hafwen I under den 7 April 1845, afgifwit underdånigt utlåtande öfwer den, till följd af Wår Nådiga Instruktion den 23 April 1836, werkställda och af Wåre Befallningshafwande i Wester- och Norrbottens län, uti serskildta underdåniga skrifwelser, Wår nådiga pröfning underställda förrättning till provisionel jemkning af roteringen wid f. d.