Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten

Transkript

1 Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten 1. Bandet af Abrah. Abr:sson Hülphers Westerås, Tryckt hos Joh. L. Horrn 1789 Öfwer Torneå Sockn (a) Den största af Länets Socknar I anseende til widden, är belägen norrut ifrån Torneå Stad. Gransade förr intil Neder Torneå, då skilanden emellan Socknarne war ungefär 4 mil därifrån, (½ mil upom Korpykyla by) men, sedan Carl Gustafs Församling nyligen blifwit inrättad, går den nu här emellan, och möter denna Sockns södra trackt. Längden därifrån up til Torneå Lappmark gör, efter wattuledernas olika sträckning, emellan 20 och 30 mil. (b) Bredden ifrån Österbotten, eller Kemi och Sodenkylo Socknar i öster, til Calix gräns i wester, är ned i Socknen 8 til 9 mil, men längre up emot Lappmarken räknas 16 til 20 mil twärt öfwer. Detta Pastorat, som ligger afsides ifrån Norrbotten, skall innehålla öfwer 200 qvadrat mil, ehuru mästa delen öfwerst i Socknen är ödemark; har således större widd, än en hel Province af de södre orter i Riket. I Äldre Tider utgjorde hela Torneå Landssträcka en Sockn, men war föga bebygd. Sedan Folket ökadt, och satt sig småningom ned efter wattulederne, blef et Capell här anlagdt, som redan 1482 nämnes för Sarkilax, (Sarkilackti) och warit upsatt på Kuiwakangas By egor, 6½ mil ifrån Moder-Kyrkan eller Hafwet. (pag. 211.) Wid 1615 års stora flod, har samma Capell blifwit förstördt och af Elfwen bårtskurit, som då tagit en ny strömgång, och tilfogat flere byar där inwid stor skada. Något därefter skall detta blifwit en afskild Församling. Af belägenheten, hafwa desse Socknar sedan fått namn Nederoch Öfwer Torneå, hwartil Elfwen (såsom pag. 210 säges) först gifwit anledning. Här räknas nu 79 1/8 Hemman, hwaraf 69 7/48 äro Skatte, och 9 47/48 Krono, utom oskattlagde Nybyggen, hwilka tilsammans utgöra 564 Rökar, 2405 Mantalsskrifne och 5000 personers Folk-numer, som i sednare år mycket ökat. (c) Crono-Utskylder bestego 1784 til 527 R:D. 24 skill. dock med 342 R:D. 6 skill. anordnade och afkårtade, eller endast 185 R:D. 18 sk. behållning.här finnas 91 Soldater under Majorens eller Torneå Compagnie, som är det största och mäst aflägsna i Landet. (pag. 213) Sockne-Sigillet wisar en Räf. Ting hållas höst och wår. Kyrkan af Träd jämte Elfwen och dess westra sida, blef, efter Capellets förstöring, upbygd 1617 något ifrån förra stället, wid bergsfoten af Särkiwara på Matarengi bys egor, och följan-

2 de året för Moder-Kyrka ansedd. Har sedan flere gångor blifwit förbättrad; år 1736 ombygd, och 1783 Assecurerad i Allmänna Försäkr. fonden. Utom wanlig skrud och prydnad, samt et 1780 hitköpt Orgwerk af 18 stämmor, (d) finnas inga särdeles märkwärdigheter eller ålderdomsminnen. (e) Eljest har ock Kyrkan förlorat något wid fiendtliga infall. (f) Detta Pastorat är Consistorielt, hade först i Capellan, men sedan Församlingen ökadt, och 2 Capell blifwit inrättade, har i Capellan wid hwardera fått hemwist, som där bestrida Gudstjensten. Pastor bor wid Moder-Kyrkan, på 1/6 Hemman. Win- och Bygnads-Säden är 4 Tunnor. Som Allmogen merändels bygdt jämte Elfwen och andra wattudrag, så hafwa större delen båtfart til Kyrkan, de fläste 1 til 2, andre 4 til 5, någre 8 til 9 mil, och en del längre wäg. (g) Här hålles ständig Finsk Gudstjenst, efter samma Språk utgör Moders-målet, men inga små Kyrk-stugor finnas, som i de andre Socknar, icke eller hafwa Lördags-predikningar här warit i bruk. Fattige njuta understöd wid Byarne, och barnen läras af därtil utsedde skicklige personer. Utom Crono-boden, där Tionden intages wid Thomasmässo tiden, och et börjadt Sockn-Magazin, som dock ej hunnit til någon förkofran, träffas inga särdeles inrättningar. I sednare år har Boställe af 1/3 Mantal blifwit inköpt för Lieutenanten i Hapakylä by wid Kyrkan, som fått namn Tureholm. (a) Framl. Prosten Brunnius i Neder- och Kyrkoh. Isac Grape i Öfwer Torneå, samt Bruks- Patr. Abr. Steinholtz och Eric D. Christiernin, hafwa meddelt underrättelse om denna Sockn; De sednare i synnerhet ökat Samlingen för Järnwerken. (b) Socknens sträckning efter Torneå Elf mot Jukasjerfwi skall wara 20, men efter Muonio wattuled, emot Enontekis Lappmark, 28 mil. (c) Hemmantalet som 1730 war 63, och 1768 utgjorde 75, har genom de i sednare tider skattlagde Nybyggen blifwit större. Gamle Mantals Rökar woro 454, men äro genom 100 Nybyggare tilökade. Såsom p. 218 säges, hafwa inom 30 år mästa upodlingar skedt i Torneå Socknar; 1765 woro här 60 Nybyggen, som 1769 med 40 sedan tilkomne, förhögt antalet til 100. (Se Inr. Tid. N. 24) Folk-numern, som 1760 war omkring 4000, år sedermera ½ förökad, likaså Mantalsskrifne, som 1763 woro1698, och 1769 til 1779 anteckande, (Bruks-folkets 130 oberäknade) bestego 1787 til (utom 101 Brukens Mantals personer.) Dock kan ungefär hälften däraf nu anses såsom lydande under Capells-lagen. I detta Pastorat blifwa årligt födde 200 och däröfwer, men dö sällan mer än 100 til 150, utom då koppor eller andre sjukdomar ibland göra större minskning. (d) War förut i Tyska Kyrkan i Stockholm, men blef omgjordt och här upsatt af Orgbyggaren M. Svalberg. (e) V. Dalin (Sw. R. Hist. 2 Del. p. 798.) nämner om någon donation af Ärchi-Bisk. Ulphson til denna Kyrka1482. Nu finnas endast i behåll några gamla bilder, däribland Treenighetens, och Riddaren Jörans til Häst. (f) Ryssarne, som 1716 och 1717 inföllo i denna Sockn, härjade alt til Pajala by ½ mil up om Kengis. Kyrkan blef då plundrad och en Klocka bårttagen, som warti märklig däraf, at hon 1615 med Capellet fördes af Elfwen 1 mil ifrån sitt ställe, ock blef sedan igenfunnen. Kyrkoherden Joh. Tornberg, som 50 år hade warit Präst i Socknen och mäst 30 år Pastor, blef på sin ålderdom så illa handterad af Ryssarna 1716, at han efter 2 dagar afled, sedan alt i huset war sköfladt. (g) Byarne ligga mäst på Östra och Westra sidan jemte stora Elfwen. Alt til Swansteins Bruk är högst ½ mil emellan gårdarne, men sedan blir längre afstånd dem emellan; wid Westra

3 grenen äro gårdar på 7 mil äfwan om Kengis mot Juckasjerfwi, men den Östra har Nybyggen 15 til 18 mil up om Kengis. En del Bylag öfwerst i Socknen äro så widsträckte, at gårdar på 2 til 3 mil räknas under samma Byar, såsom Kolare och Muonio m. fl. Någre Åboer som ej deltagit i Capellbyggnaden, hålla sig ännu til Moder-Kyrkan, däraf nämnes Kangos Bylag wid Laino Elfwen, 18 mil ifrån Öfwer Torneå, efter wattuleden räknad. Innan Bruken anlades skal Pajala, som nu är stort Bylag, endast haft 2 Bönder, och war större delen då ödemark där nu är bebygdt up i Socknen. Hietaniemi Capell af träd, til nyo ombygdt 1746, ligger 2 mil nedan om Moder-Kyrkan jämte Elfwen, 5 mil ifrån Torneå Stad. Har blifwit anlagdt til beqwämlighet för där omkring boende i förra Sæculo, men årtalet är icke bekant, (h) är ock af Ryssarne plundradt Utom Orgwerk med 8 st. upsatt af M. Swalberg 1781, förekommer intet märkligt. Denna Kyrka blef ock Assecurerad Här under räknas 157 skattlagde Rökar, med 24 Nybyggare, och utgjorde Folk-numern 1780 i Capellslaget 1637 personer. (h) Uti Bazii Invent. Eccl. Sv. G. p. 839, nämnes efter 1642 års Visit. Ackt. Öfwer Torneå med Juckasjärfwi och Tevotechis Lappmarks Församling, såsom härunder lydande; Capellen inom Socknen woro då ej bekante blefwo desse Lappmarks Pastorat afskilde och med egne Pastores försedde. Pajala Capell är sednare anlagdt, 10 mil up om Moder-Kyrkan, ½ mil ifrån Pajala byn. Kengis Bruk här intil beläget, hade i flere år efter Privileg. egen Präst och Kyrka för underliggande; (i) De så kallade Öfwerbyggare eller där omkring boende Allmoge, som erhöllo Kongl. M. Resol til Capells anläggning, blefwo då med Bruks-egarne öfwerens om nyttjande af en gemensam Kyrka, som 1725 til nyo bygdes med inrättad begrafnings plats wid Kengis, och kallades Fredrics Capell. (k) Sedan Allmogen eller Capellslaget sökt, och efter erhållit tilstånd, fått egen Capellan 1757, har en tid warit 2:ne Präster, (l) wid desse dubbla, men til en Kyrka sammanlagde Församlingar, af hwilka den ene betjente Allmogen med Finsk, men den andre det widt kringspridda Bruks-Folket med Swensk Gudstjenst, efter wiss ordning. Någon twist upkom där under, som förorsakade flere olägenheter, men blef efter hållen Undersökning bilagd. (m) Förening emellan Bruks-egare och Allmogen, är sedan af Landshöfdingen i orten stadfäst 1783; i anledning hwaraf ny öfwerenskommelse gjordes om både Kyrkobyggnad och Prästers aflöning, (n) så at bägge Församlingarne, sedermera upbyggt tilhopa ny Kyrka, äfwen nu biwista där särskildt Finsk och Swensk Gudstjenst efter hwarderas erhållne rättigheter, (o) och utgöra tilsammans öfwer 1200 personer, oberäknade den delen af Bruks-Folket, som bo wid och inom Lappmarks skilnaden, men gå här til Kyrka. (p) (i) Efter Privil. 1652, 1699 och 1721, hade Bruket tilstånd hålla egen Präst, med löfte om hjelp framdeles til dess aflöning, då Frihets-åren woro förbi m.m. som orden lyda. (k) Den började byggas 1723, och blef inwigd af Prosten Forbus 1725 wid Kengis, såsom delägare i samma Bruk den tiden. (l) 1746 sökte Allmogen få egen Präst, som 1750 blef hit förordnad, och därefter 1757 ansedd såsom Socknens 2:dra Comminister. (m) Denna förrättning hölls 1783 den 24 Martii i Pajala Socknstuga, af Bergm. Eric. Rol. Prinzehöld och Kyrkoh. Jac. Turdfjell.

4 (n) I följe häraf, upsattes nya Capellet på den 1772 utsynte plats imon Kengis Bruks hägn; Bruket består 1/3 och Allmogen 2/3 delar i byggnaden; bägge swara för Kyrko-skrud och reperation m.m. efter samma andelar; men om Capells Församl. så ökas, at större byggnad behöfs, blir den för Allmogens enskildta kostnad. Til Capellans Boställe lemnade Bruksegaren plats och egor, men Församlingen gör byggnaden efter Hemmantalet, wäljer samma Präst såsom wanligt efter erhållit Förslag, och den lönar; Bruket tilsätter egen Prädikant och samma aflönar. Bruks Prästen har förut och ifrån början haft Boställe. (o) Capellslaget bestod 1783 af 89 skattlagde Rökar och 24 Nybyggen med 1060 Personers Folk-numer, hwaraf i 5 Bylag nämnes Pajala med 280, Kolareby med 300, Siepijerfwi 60, Terändo 250, Jonuswanda By med 170 Personer små och stora. Bruks-Församlingen innefattar i synnerhet Kengis underlydande 60, Swansteins Bruks 80 och Torneforss med 53 Personers Folk-numer, til Bruks Folket räknas äfwen Swappawara Kopparhtta med 53 Personer, som ligger inom Lappmarks Rå, och Jonuswanda Masung med 95 i skilnaden däraf. Desse 5 sistnämde utgöra 340 tilhopa. (p) Swenska Gudstjensten börjas wanligt om Söndagarne Kl. 8 och slutas til 10, hwarefter finska Predikas, men då dubbla Helgedagar infalla, hålls Finsk Gudstjenst förut, at de långwäga må tidigare kunna resa hem. Muonioniska Capells-lag, 12½ mil up om Kengis, och 22 mil ifrån Moder-Kyrkan wid Muonio Elf, som ej deltagit i Pajala Kyrko-byggnad, skall nylig wara inrättadt efter erhållen frihet at anlägga egen Kyrka, och 1788 fått därwid Präst; är således af de sist började Capellslag i Landet. Samma Bylag ligger på flere mils sträckning efter Elfwen. Närings-fång äro åtskillige, alt efter byarnes belägenhet; utom Åkerbruk, Boskapsskötsel, Foror och Tjäru-bränning, gifwer Fiske och Djurfång samt Kolning god förtjenst åt en del Allmoge. Åkren brukas wäl, och gödes hwart 3:dje eller 4:de år, men trädes icke. Här gräfwes öfwer alt med spada, at åkren liknar en kålgård, med god jordmon på många ställen ned i Socknen. (q) Mästa sädet är Korn, som i goda år gifwer 5 til 6 sällan 8 fallt. Winter- och Wår-Råg sås litet, emedan samma här sednare mognar än Kornet, och wid tidigt infallande frost oftare skadas. Sånings-tiden är wanligt medio eller sist I Maji, och skäres merändels i slutet af Augusti, alt med handskäror; Säden upsättes först til liten torkning på åkren i små Kasar (Kuhila) och sedan på häskor wid Rjorna. Med tröskningen slutas mäst til Michaelis dag. Efter faststäld Tionde-sättning, får Kronan årligt 241 Tun. 3 kap. Korn, som är 2 tredjedelar, och har Pastor Tertialen därefter. (r) I anseende til Folk-mängden, tyckes således årswäxten, som tages omkring 4000 Tunnor för Socknen, ej wara swarande til behofwet, men är dock genom sparsam hushållning här, som i en del nedre Socknar, i goda år någorlunda tilräcklig för många byar, som ock ibland få sälja Korn, ehuru någre alltid behöfwa köpa Säd. Hafra, Hwete och Ärter hinna icke til mognad. Åkren sås medändels så tjockt, at til et geomet. Tunland åtgår 3 Tunnor Korn. Plantager wilja här icke fort, dock fås Humla både til ortens behof och afsalu. Någre Trägårds-wäxter finnas i Stånds-personers små Krydd-täppor, äfwen Rotkål och ibland Ärter, men Hufwud-kål kommer icke til mognad: Fruckt-trän trifwas icke. (q) I Pajala Capellslag, äro dock några Bönder, som bruka Plog til en del af åkren. Det största utsäde är på sina ställen 9 Tunnor, eljest 4, 6 til 8 Tun. At utblanda gödning är ännu en okänd sak i orten. Inga Dragare brukas här til sommar-arbeten, utan släppas Hästarna wid barmark

5 om wåren på bet i skogen, hwarest de ej upsökas förr än wintren tilstundar, då körsslorna börja. (r) Större delen af Crono-Tionden utgår til Prästerskapets aflöning i Lappmarken. Öfwerskottet blir föryttradt i orten, utom det som til Bruken aflemnas. Boskaps skötslen är mycket fördelacktig af godt utrymme och ymnogt mulbete, ehuru Creaturen ofta i 9 månader måste födas under tak för kårta Somrar, och är icke owant se snön qwar i dälderne af skogen flere weckor, sedan såningen är förbi. Så många Kor möjligt är underhållas, och säges, at 5 eller 6000 Liss:pd Smör årligt härifrån säljas. Til utfodring brukas Renmossa, Hwass, Asplöf och Bark, äfwen häst-gödsel med agnar blandad och kokad. Gräsbärande upgrundningar finnas på många ställen i Elfwen, i synnerhet omkring Hietaniemi, at dess like näppligen gifwes i Riket. Där wäxer starr af mer än 3 alnars högd, och samlas ymnogt Sjö-foder, men tarfwas ingen stängsel, efter som wattuleder på alla sidor freda för Creatur. Flere små Sjöars utdikning til äng, hafwa äfwen i sednare år ökat Sockneboernas skogar. Fåren, som äro af smått slag, gifwa ull til eget behof. Fjäll-möss göra under tiden skada här i Socknen. Skogen, ehuru widsträckt i detta Pastorat, nyttjas endast på de ställen, som ligga jämte wattudragen til Tjäru-bränning, Timmer, Sågwerk och Kolningar samt andre behof, är således där mäst minskad; På längre afstånd, äro de större skogssträckningar ännu likasom fridlyste, emedan oländig mark, kärr, måsar och berg hindra deras åtkomst. Dock finnas där trackter, som genom skogeldar på flere mil blifwit illa medfarne. Tjära har förr föga mer blifwit tilwerkad, än Socknen behöft, men sedan priset därpå i sednare år ökadt, hafwa flere begynt idka samma näring, så at 1780 härifrån såldes 2000 och 1781 mot 5000 Tun. Tjära, och fortfares ännu dermed, alt efter som waran får afsättning. Bräder sågas endast wid 2 i Socknen anlagde Finbladiga Sågwerk, hwartil Kabbwirke föryttras. Den grofbladiga Såg, Allmogen tilförene nyttjat, är i sednare år förlagd. Genom Näfwer-tägt, och Timmer-försälgning til Torneå Stad hafwa åtskillige god förtjenst: Skogen fälles alltid wintertiden, och flottas om wåren efter flere wattuleder fram til stora Elfwen. Kolningar för Järnwerken, höra ock til desse Sockneboers handtering i sednare tider. Innan Bruken anlades, war det en okänd sak. At Allmogen efter deras inrättning på flere sätt här i orten wunnit tilfälle at förtjena, är nog tydligt. Djurfång och Skytteri räknas i synnerhet för en del Nybyggares och aflägse Bymäns Näringsgren, likasom Fiske. Det förra idkas mäst om wintern och wåren: Björn-jagter anställas med Bössor och spjut; Björnar dödas dels i sina Iden, dels då de uphinnas på lös skarsnö. Mårdar och Ickorrar upspåras om hösten af hundar, men wid djup snö af Skyttar. Räfwar, Harar, Filfrasar och Uttrar gillras med tänger; Hermeliner fångas i giller: Wargar och Loar upsökas på Skid och dödas med påkar, eller så kallade käppar: Will-Renar fås både med snaror och bössor, äfwen på skar-snö genom spjut. Bäfrar qwäfwas under isen. I början af September upställas fällor efter skogs-fogel, och fortsättes samma fånge til snö faller. Berg och Högder i denna Landsort äro ju längre up desto större, och snart oräknelige, med Fjäll-lika sträckningar up i Socknen, men inga särdeles märklige. De bäste Malm-fynden, som blifwit uptäckte, äro i synnerhet belägne inom Lappmarks-skilnaden, och där anföras; men så gifwas många anledningar til Malm i Socknen. Wid Katasenpakta skall finnas Amiant. (s) Hirwara berget sägs hålla järn, likaså Karfwajodocka och Terändö-bergen. Wid Kolareby är ock Malm-trackt yppad o. s. w. At flere resandes gjorde observat, i orten, äro åtskillige berg för sin högd namnkunnige, at här anföra alla sådane, blefwe för widlöftigt. (t) Socknen är

6 upfyld med berg emellan dälder och wattuleder, samt otaligmängd af måsar; ödemark intager ännu största widden i detta Landet. Dock saknas icke goda tilfällen at där göra widare upodlingar, endast Folkmängd och förmögenhet wore däremot swarande. (s) Efter Præsid. Baron Gullengrips upgift. (t) De Franske Mathemat. nämna flera berg ned i Socknen: såsom Niwa, Awasaxa, Horrilakero, Cuitaperi, Pullingi, Niemi, Kittis. o. så. w. hwarest de 1736 wid sina mätningar upsatte Signaler. Torneå Elf, som förut är sagt, (p. 221) går igenom Socknen; ehuru här egentlig så kallad, består den dock af flere stora wattuleder, som här förenas, och böra nämnas. 16½ mil ifrån Torneå Stad, men 10 mil upom denna Sockan-Kyrka (1/4 mil nedan för Kengis) komma de 2 största wattudrag tilsammans ifrån Lappmarkerna, och gifwa denne Elf sitt dubbla anseende. Westra grenen, som äfwen förut kallas Torneå Elf, har sitt ursprung från Torne träsk (u) i Juckasjärwi af 8 mils längd, och får inom Lappmarken många tilökningar, är dock (pag. 202) märkligt, at den wid Jonuswando by 22½ mil ifrån Staden, lemnar 1/3: del af sitt wattn til Calix igenom Terändo Elf, men får där nedanom efter 1 mil ersättning wid Tornefors Masugn af Lainio Elf, som infaller ifrån Fjäll-ryggen. (x) Östra grenen kallas Muonio eller Kolare- Elfwen, och kommer ifrån Enontekis, hwarest den får sin storlek af 3:ne wattuleder, som wid samma Kyrka hoplöpa, den strösta ifrån Kilpisjärwi under Fjällryggen. Detta wattudrag ökas sedan af flere smärre och med båtar farbara bifloder, innan det med Torneå Elf går tilhopa. (y) Efter desse 2 Hufwud-grenar Torneå och Muonio Elfwars förening nedan om Kengis, får denne wattuled widare tilökning af flere Åar och så kallade bäckar, som stor del hafwa Båtfart och flotled, (z) hwaraf kan slutas, til Sockneboernas fördel af de många wattudragen, som lemna utwäg til begagnande af wissa trackter, och äfwen inhämtas Torneå Elfs sträckning, samt märklige förmon fram för andra Elfwar i Länet, hwars behaglighet ökas af många sjöwikar och holmar inom någre mil, särdeles ned i Socknen, hwraf en större ligger wid Kyrkan. Den flödar också wanligt 3 gångor årligen, som de andre Elfwar. (Se p. 39) Swanar och Willgäss wistas äfwen här uppe. (u) Om Torneå Träsk och dess wattusamling, Torneå Elfs utlopp och tilökningar, samt Lainio Elfwens ursprung ifrån Kepanjaure och Rostosund ses Öfwer-Direckt. Marelii Anmärk. K. Bet. Acad. Handl p (x) Ifrån Jonuswando by, går denne gren Sudwäst förbi 2 gårdar Lautakoski, genom Terändo by, och förenar sig med Calix Elf, sedan den ungefär 4 mil där skurit genom Landet. (y) Uti Muonio infaller på Östra sidan ungefär 30 mil från Torneå Stad, Kangos- och Jerisjocki, på 20 mil Äkas- och Ylläsjocki, alla med båtfart, och samlas ifrån Kemi Lappmark; där ligger ock Nies bäck, hwarest Masungs-ställe i sednare år blifwit utsynt för Kolare byns Malmfångst. På Westra sidan ökas ock Muonio Elf af Parkajocki wattuled 28 mil ifrån Staden. (z) Af sådane infalla i stora Elfwen på Östra sidan, 13 mil från Staden, Namejocki, där Finbladigt Sågställe är utsynt. Sedan Ratasjocki och därefter Tengeliö Elf 3/8 mil nedom Moder-Kyrkan, 6½ mil ifrån Staden som är watturik, och 1 mil ifrån utloppet har Portimoforss Sågwerk. På Westra sidan Kuitasjocki bäck 9½ mil ifrån Staden, där Swansteins Bruk blifwit anlagdt, men förut war grofbladig Såg. Suokolojocki kommer 3/8 mil up om Kyrkan, där et ställe til grofbladig Såg 1½ mil up, för Camr. Ab. Fougt blef utsynt; sedan

7 Armasjocki, som infaller, wid Niemis byn, 5½ mil från Staden, hwarest 1 mil från dess utfall i Elfwen, Puostijocki biflod inlöper där Ekfors finbladiga Såg är upbygd. Flere Nybyggen äro anlagde wid desse sido wattuleder på flere mil ifrån stora Elfewen. Pärlmusslor funnos och tilförene i denna Sockn. (Königs Lärd. Öfn. VI Tom. p. 52) Sjöar eller Träsk finnas til största antal både wid byarne och i ödemarken, en del nog ansenlige, med de mäst allmänne Fiskslag, hwaribland är Gös och Braxen, som eljest hålles rar i orten; Sik, Id, Nors, Stäm fås ock i Elfwen. Allmogen nyttjar här åtskillige taxerade insiö-fisken. De som därmed sysslosättas, resa wanligt dit i April, och dröja til slutet af Junii, hwarunder något fisk saltas til husbehof, och Gäddor torkas til salu. Sist i Augusti färdas Fiskarena åter til sina wissa ställen, och äro då qwar til Ocktob. eller Novemb. slut, alt som de kunna fiska, men hwad då fångas, åtgår mäst i hushållet. Finbladiga Sågwerk äro 2:ne. Ekfors i Puostijocki 1½ mil från Kyrkan, med 2 Ramar och 24 blad, egdes af Gulsmed Sigf. Carlenius; där sågas emellan 3 och 4000 Tolft. bräder årligt. Christineströms eller Portimofors Såg i Tengeljo Elfwen 1 mil från Kyrkan, blef anlagd 1763 med 2 Ramar af Camr. Ab. Fougt har 1500 til Tolfter årlig tilwerkning. Bräderna flottas därifrån ned til Torneå. Såsom redan är sagt, hafwa flere ställen blifwit utsynte til nya Sågwerk, men icke ännu bebygde. Små husbehofs Qwarnar finnas här öfwer alt, men inga större Mjöl-Qwarnar. Bergwerks-driften i denna Sockn började för snart 150 år tillbaka, är således en af de äldsta i Norrland och första i Westerbotten, hwartil en Bonde i Jonuswando by på 1640 talet gaf anledning, som där på egorne 16 mil upom Kyrkan yppade et Järn-malms fäldt, hwilket af någre Torneå Handlande en tid sedan innehades, men 1646 öfwergafs. (a) Därefter blef då warande Handlanden Arndt Grape i Stockholm (b) däraf egare, och anwände så mycken kostnad wid Bergs-driften, at dess förmögenhet mäst åtgick. Efter Kongl. Bergs-Collegii tilstyrkande, antog han i bolag 2 Handlande bröder i Stockholm Abrah. och Jacob Momma, samt erhöll jämte dem förnyade Privil. med flere förmoner til werkets drift 1652 den 26 Nov. som följande året blefwo förökade, och Mommors eller med-participanters rätt befästad. (c) Därefter yppades Koppar-Malms anwisningar wid Swappawara, 21 mil åfwan om Öfwer Torneå Kyrka, som gåfwo anledningar til nya försök och inrättningar efter erhållne särskildte Privileg på Kopparwerk, (d) hwilka en tid med fördel drefwos, men ödelades på 1670 talet. Sedan en dubbel Bergshandtering i denna Sockn och Lappmarken flere år blifwit fortsatt, började den samma efter hand aftaga, och omsider aldeles uphöra, hwartil flere olyckor föregifwas såsom orsaker, (e) jämte det, at Bruks-egarena Mommor försatt större delen af sin behållning, inom 20 år til desse werks drift och upkomst; (f) men dock omsider nödgades dem afstå, (g) hwarefter Bruks-rörelsen til en tid uphörde; då flere i orten dels infödde, dels til Bergsdriften hitflyttade, komma i mistning af förtjenst, sedan snart alt blifwit ödelagdt. (h) Sådan war ställningen sist på 1690 talet. (a) Upfinnaren som fiskat där i negden, och träffade detta synd, hade uplåtit sin rätt til någre Handlande i Torneå, som 1644 erhållit då warande K. Bergs Amtets Resol. til Järnwärksinrättning, men sedan någre försök blifwit gjorde, anhöllo samma Torneå boer följande året, at förskonas ifrån Bergshandteringens idkande, och återlemnade därföre sina undfångne Privilegier. (b) Han erhöll 1646 den 31 Ocktober Kongl. Bergs Amtets tilstånd at här fortsätta Bergwerks rörelsen, och fick därpå äfwen Drottning Christinas Privilegier af 1646 den 24 December och 1648 den 20 Januarii. Denne Arndt Grape skall warit af tysk extracktion, men sedan i

8 Stockholm och sist här i orten bofast, blef tillika Crono-Befallningsman. Hans slägt är utspridd både i Präst- och andra stånd. Dess dödsår obekant. Förmenes på 1660-talet uplåtit sin del i Kengis Järnwerk til Bröderne Momma, som han dock sedan en tid efter flere års förlopp innehade under arrende. (c) Däri säges, at et skönt Järnbruk med Masugn och Hammare då redan woro uprättade i Torneå Lappmark. Efter 1653 års Privil. den 27 Ocktober lemnades Participant. frihet at upbära Öfwer- och Neder Torneå Socknars Räntor och Utlagor, Laxfiske-arrende, m.m. dock efter Kongl. Räkning-Cammarens taxa och wärdering, och det så, at för de förste 5 år 1653 med 57, efter deras förlopp hela Arrende-summan skulle utbetalas, men sedan årligen så länge Masugnar och Hamrar drefwos. Kongl. Maj:ts Privil. utkom därefter 1673 för dem, som i Lappmarken uptaga Metall-Bruk, och ses i v. Stiernmans Oec. Saml. IV Del. p. 26 (d) Förste upfinnaren war en Lapp, som wid Renars grafning i jorden träffade Koppar-Malm, hwilken befans ganska rik och hållit 50 til 70 procent, bestående dels af brunacktig och blå, dels af hwitacktig Lazur, hwilken på stället, eller 1 ¼ mil ifrån Grufworna wid där 2 anlagde Koppar-byttor blef smält och arbetad, hwarom i Lappmarks-Beskrifn. widare berättas, så ock om flere där sedan gjorde inrättningar. Koppar tilwärkningen säges i Mommors tid warit så betydande, at den i början gått til 6- och 800 Sk:pd. årligen. (e) Sedan Koppar-Grufworna, som gåfwo mästa winsten blifwit djupa, beswärades med wattn, och såsom mindre lönande, woro lemnade sist på 1670-talet, saknades förlag til Järnvärks-driften; säges ock, at efter Privil. nödige hjelpemedel ej som förut til godo njöts,hwartil kommo flere olyckor, särdeles af isgång i Torneå Elf, då Spanmålsbodar m.m. wid Kengis blefwo förstörde, och andra widriga händelser. (f) Desse Mommor Abraham och Jacob som härstammade ifrån Brabant, blefwo 1669 Adlade med namn Renstjerna, N Den förra war född 1623, och 1690, såsom Commissarius i Comm. Collegio, den sednare Jacob afled 1678, äfwen Commissarius i General Comm. Collegio. I Adels-brefwet nämnes bland deras förtjenster, at de antagit Kengis Järnwärk, inrättadt Järnhamrar, Gårmakeri, Bleckslageri, och andre Manufackturer ; upfunnit Swappawara Kopparwerk, ditskaffat Arbetsfolk från Dalsland, Holland med flere orter, upbygt 2 Bruk Jonaiwa och Swappawara, gjordt Tornefors och flere strömfall i Elfwen beqwäme til båtfart, uprägt wägar, upbygt hus på alla 3 Bruksorter, underhållit egen Präst m.m. samt tillika befordrat Christendomens tilwäxt i Lappmarken. o.s.w. (g) Sedan Jacob Momma, som nedlagt mästa kostnaden först dragit sig här ifrån, lemnade och Brodren werket, men ingick 1680 Contrackt med Arndt. Grape om något Stångjärns erhållande årligen, därefter drefs Stångjärns-hamrarne til 1695, då äfwen Grape för medellöshet därifrån afstod. (h) Många Familler af arbetare kommo då i nöd och förlägenhet, at de måste flytta härifrån. Westerbottens Bergslags-Societet blef därefter bekant. Sedan Kongl. Bergs-Coll. til Bergslags rörelsens uphjelpande hos K. Maj:t hade anmält och tilstyrkt et Bolags inrättning i denna orten, som fördeldt i 300 Lotter, kunde ingå i försök at åter fortsätta Brukshandteringen, blef et sådant Samhälle stiftadt, och den 11 Jan med Privileg. försedt. (i) Bergs-driften började sedan åter komma i gång, (k) men, därpå infallande långsamma Krigs oroligheter, och flere hinder, at de, Werket tilslagne förmoner icke kunde få njutas, samt tilstötte olyckor af wådeld och Fiendens härjande, m.m. (l) gjorde swårigheter at drifwa, än

9 mer at uphjelpa detta mycket undertryckte Bergwerk; ty blef det år 1717 i wanmagt. Större delen af Bolaget skildes då därifrån, men någre, drefne af mera nit, at ännu wåga yttersta försök til Brukens upkomst, blefwo wid sine Lotter, ehuru i någre år utan nytta eller åtgärd. (m) (i) Sedan Kongl. Bergs-Coll. efter Kongl. Cammar-Coll. och Stats-Cont. samråd, tilstyrkt desse Westerbottens Werks åter uptagande, erhölls Kongl. Maj:ts Bref och stadfästelse därpå den 19 Nov. 1697, samt 15 Nov. och 23 Dec. 1698, hwarefter Bergslags-Societeten inrättades. I detta Bolag deltogo då Kongl. Maj:ts Råd, med andre förnäme Herrar och Ämbetsmän, samt flere Bruks-Patroner och Handlande, hwilka då åtogo sig ej allenast Torneå ortens Järn- och Kopparwärks drift, utan ock det i Luleå Lappmark belägna Qwickjocks Silfwerwärk, eller Alcke- och Kedkiwari Grufwor, som en tid för Bergslagens räkning brötes, hwarom nämnes i Lappmarks Beskrifn. (k) Under första Bolags tiden, drefs arbetet på flera ställen; utom Järnbrukens i stånd sättande och många försök wid Järngrufworna, blefwo åtskillige nya Kopparmalms anledningar upfundne wid Swappawara, samt et dylikt wid Berget Schangeli, jämte Torneå Träsk, hwarest med fördel en tid arbetades, och bygdes därtil Smälthytta wid Wolosjocki 3 mil åfwan för Juckasjerfwi Kyrka. Kongl. Maj:ts Bref ifrån Lais 1701 och Pinsk 1706, [v. Stiernmans Occ. Saml. 5 Del. p. 874 och 969] wisar åtskilligt om Arbetsfolk och frihetsår m.m. för desse å nyo uptagne Kopparwerk m.m. Westerbottens Bergslags-Sigill af årtal 1699 finnes ännu i behåll: och föreställer en Karl med hammaree, omgifwen af flere Gruf- och Hammarwerks redskaper, och et Renhufwud där öfwer. (l) I anseende til Kriget, kunde Societeten hwarken så upbära de anslagne Räntor, eller anordnade Crono Tionde Spanmåls lösen til Arbetarenas nödiga uppehälle. Wådeld förtärde 1714 deras nederlags-waror i Torneå Stad, och Ryssarne plundrade 1716 de Bruks-Effeckter som i samma Stad woro uplagde. Därtil kom Fiendens härjande i Socknen, som äfwen 1717 sköflade och brände wid Bruket: floket blef då genom hunger och flygt förskinradt och Werket sedan ödelagdt. (m) Efter föreningen, tilföllo då Bolaget deras lotter, som ej wille fortfara med nya förskott; antalet af delägare minskades, men lotterna blefwo därigenom större. Wid Krigets slut, sedan de qwarblefne Participanter ansågo nödigt at ännu göra widare försök, antogs flere och nya Med-Interessenter til deltagande. En förnyad Bergslags-Societet erhöll därefter 1721 den 11 Junii Kongl. Maj:ts Privil. til ytterligare uptagande och drift af desse Westerbottens Järnwerk, jämte Nådig Försäkra om åtnjutande af flere förmoner til deras hjelp och upkomst. (n) Arbetet börjades efter hand, på flere ställen, och kommo åter Torneå Werken i gång på 1720 och 30 talet, (o) ehuru Bolaget för många hinder och swårigheter, hwarken kunde bringa tilwärkningarne til någon högd, eller lönande afkastning. Därigenom började åter en del af Interessenterne at skilja sig ifrån deltagande i rörelsen, (p) och försålde sina Lotter, hwarmedelst förlag och drift än mera måste saknas. Bruks-Patron Abrah. Steinholtz, som då dref Meldersteins Järnwerk i Råneå, (se p. 170) och äfwen war delegare uti detta Bolag, ansåg Torneå Bergs-rörelse både möjlig och angelägen, at snart förhjelpas til bättre drift och förkofran, så til allmän nytta, som ortens och Interessenternas förmon, åtog sig därföre här disposition, och flyttade 1744 til Kengis, samt genom öfwerenskommelse med de öfrige, 1745 i Dec. blef ensam egare til Bergwerken i denna orten, och de Privilegier, som därföre blifwit utfördade, (q) hwilka dock sedan för honom äro Confirm. äfwen med förlängning af frihets år först 1762 den 7 Dec. och sedan

10 1782 d. 5 Martii. (r) Efter Bruks-Patron Steinholtz, som med mycken kostnad och beswär i 36 år drifwit desse werk, har dess Måg Bruks-Patron Er. Dan. Christiernin däraf blifwit egare, och dem nu innehafwer, samt med lika ospard flit och möda fortsätter Bruks-driften, (s) til ortens och inwånarenas fördel. Wid närwarande tid märkes däraf följande såsom i Öfwer Torneå Sockn belägne. (n) Uti 1721 års förnyade Privileg. lemnades 20 frihets år för Hammarskatt och Tullafgifter, samt et i förre tider utstakat understöd af Crono-Räntor och Tionde Spanmåls-inlösen, från nästgränsande Socknar til arbetares uppehälle m.m. hwilka förmoner 1744 för Bolaget åter förlängdes, och sedan igenom flere Kongl. Resol. blifwit detta Werk til understöd och upkomst Rådigst widare förunte. Efter 1730 års Resol. erhölls frihet för wägpengar i Torneå, dock betaltes sedan 6 öre Skep:d för det som i orten eller Staden til salu uplades. (o) Sedan det förnyade Bolaget börjat med Bruksrörelsen, och åtskillige ansökningar blifwit gjorde om bibehållande wid förr utfärdade Priv. erhölls Kongl. Bergs-Coll. tilstånd 1745 på 20 år til Luleå Silfwerwerks uptagande å nyo, hwarmed Bruks-Patron Steinholtz ämnade gjöra försök, men kom ej at fortsätta. Huru i äldre tider warit 2 Kopparhyttor wid Swappawara, Smälthyttor wid Wolasjocki och Wittangi samt på flere ställen i Lappmarken, blir i dess Beskrifning anfördt, likaså om fordna Silfwerwerken i Piteå och Luleå Lappmarker. (p) Bolaget skall, utom bibehållne frihet för tilwärkningsafgiften under samma tid, ej kommit til särdeles åtnjutande af de öfriga förmoner, som warit lofwade. Ibland annat hade efter berättelse swårighet mött, at få inlösa i orten de til Arbetarenes uppehälle förordnade lifsmedel. (q) Innehålla i synnerhet: at Bruket eger rätt til skogar, strömmar och andra lägenheter 2 mil på alla sidor ifrån sina Werk at räkna, utan recogn. men med Bergs-frälse rätt på upodlingar, at så länge frihets-åren räcka, njuta frihet för lilla Tullen och recog. så i Torneå som Stockholm för alla Brukets Effeckt. äfwenledes för Stora Sjö-tullen af det som utskeppas, samt tullfrihet för Spanmål och förlag, som föres genom Torneå Stad. Efter 1673 års Spec. Privil för Bergwerken i Norrland, kommer dock sedan, när frihets-åren uphöra, at erläggas hälften emot det, som betalas för sådana waror ifrån andre hamnar i Riket; [på samma sätt som för Meldersteins Werk är nämdt p. 171.] För Koppar som i sednare tider blifwit skeppad til Utrikes orter, har dock Bruksegaren [efter dess berättelse] afsagt sig Tullfriheten: Westerbottens Bergslagshandel tillåter Kongl.Maj:ts Bref til Kongl. Bergs-Coll den 30 Julii, efter 1700 och 1722 års Kongl. Förord. [Se 1 st. Forts. af Bergs-Privileg. p. 564] (r) Kongl. Maj:ts ytterligare Resol. af 1782 för Swappawara och Kengis egare, lemnar ännu desse Werk (ifrån samma tid) 20 års förlängning af frihets-åren med de förmåner därwid åtfölja. Och tillåter äfwen at efter 1653 och 1721 års Privileg. förwandling i kol och körslor, af Allmogens i Öfwer och Neder Torneå Socknars samt Tingwara och Siggwaras Lappmarks dit anslagne ordinarie och Ext. ord. Hemmans Räntor, emot ersättning til Cronan efter beräknadt pris, må komma dessa Werks uprättande til godo, i likhet med hwad Meldersteins Bruk njuter, [Se p. 173.] sedan Allmogen först blifwit hörd, och werkställighet därefter i stöd af Privileg. befordras. En del af Crono-Tionden lemnas nu för tiden fritt wid Kengis in natura. (s) Han blef först 1766 Interessent med Bruks-Patron Steinholtz, och sedan efter dess död 1781 ensam egare af Bruket.

11 Kengis Järn-bruk, såsom det äldsta, anses ännu wara Hufwud-werk för denne rörelsen inom Socknen. Belägenheten är ungefär 16 mil ifrån Torneå Stad, och 10 mil åfwan om Kyrkan, wid Torneå Elf, ¼ mil förrän Muonio wattuled infaller, där et fördelacktigt strömfall gifwit anledning til Bruks-byggnad, som först anlades 1646 af den redan nämnde Arendt Grape. (t) Sedan här i början warit flere inrättningar, som efter omskiften af delägare undergådt många förändringar, (u) bestod detta werk på 1740 talet af 2 Hamrar och 4 Härdar, men blef efter tilstånd deladt 1754, då hälften af Smidet lades til Swansteins nya werk, och här wid Kengis allenast bibehölls 1 Stång-järns hammare med 2 härdar til 1000 skepd. årligt Smide, som 1755 ytterligare privil. med Stämpel K. hwartil äfwen anlades 1 Kniphammare med 2 Swants-hamrar samt Stål-ugn och inrättning til Tråd-drageri. (x) Redan är sagt (pag. 244) at detta Bruk ifrån början haft egen Präst, (y) och efter förening 1783 med Pajala Capells-lag fått här intil i sednare år en ny upbygd Kyrka, hwarest hålles ständig Gudstjenst. Det här åfwanföre belägna Kengis fall, är det största i Elfwen af 100 famn. bredd, som på ungefär 150 famn. sträckning säges wara öfwer 60 fot högt. (z) (t) Biskop Bilberg nämner [i Berättelsen 1695] at Werket låg djupt ned, där strömmen krökte i wester, så at det undwek starkaste forsen, och därföre ej behöfde hög dam eller sluss, efter Elfwen hade sin fria fart på andra sidan. Alla Werkstäder woro under et fall med samma rångång; men det är sedan ombygt med fördelagtigare inrättning. Han beskrifwer ock där resan ifrån Kengis genom forsarna til Torneå Stad, och säger, at han på samma 30 mil (efter nya målet) ej war 1½ dag på wägen. Efter Gästgifwargårdarne blir emellan Staden och Kengis 17 mil, men rätt fram allenast 16 mil, som här utsättes. (u) I början woro här 3 Hamrar hwardera med 2 Härdar; Gårmakeri och Koppar-smedja anlades ock här, hwarest Swappawara Koppar-Malm blef gårad och utsmidd. Mynt- Werkstäder drefwos och en tid: då efter tilstånd Ser-Dal. Plåtar myntades, hwars stämpel medtwå Dal. S:mts Valeur först hade AIR. (Ab och Jac Renstierna.) men sedan 3 stjernor i stället för Dalpilar på Arbesta Plåtarna. Samma Plåt-myntning uphörde (x) Kengis blef 1755 taxeradt til 10 Skepd. Hammarsk. at efter frihets åren utgifwas, likaledes Swansteins Werk samma gång. Efter äldre Privil. tilläts här anlägga Styckjuteri, och allahanda Manufacktur- inrättningar; i sednare tid gjordes början med Stålugn och Träd-drageri, som dock til widare äro instälte. Såg och husbehofs qwarn äro wid Werket. Här war Bruks-Patron Steinholtz boende; men detta Werk drifwes nu genom Betjent, som ock har inseende öfwer här til lydande Masugnar. Wid Hammarwerkets ombyggnad 1754, som förut mycket beswärades af issning, blef den inrättning, at genom en dragtrumma ifrån nedre Härden wärma drages til wattenhjulen, at de i strängaste köld frias för is. (y) Gamla Bruks-Kyrkan nedtogs 1726, sedan det första nya Capellet war upbygt; Predikstol, Klockor m.m. blefwo då dit flyttade. (z) Detta fall i Torneå Elf, [som af Tuneld endast nämnes 36 fot högt,] störtar med stort brusande utför berget, och får ej blandas med Kengis i Calix. [pag. 188] Båtfarten hindras här. Laxfisket som alt hit efter forsarna i Elfwen blifwit fortsat, har i sednare år aftagit, och är inskränkt. [se p. 224.] Åfwan om fallet fås dock ibland något Lax, men byggnader hafwa ej där warit anlagde til sådant fiske hade Bruken mycken skada af wårfloden, som då sägas stått 10 alnar öfwer wanlig högd. På sidorna om Kengis äro äfwen många Nybyggen anlagde, wid Seipjerfwi, Watojerfwi och flere sjöar.

12 Swansteins Järn-werk ligger ungefär 10 mil ifrån Staden, och 7 mil nedan om Kengis, men 3 1/3 mil åfwan Moder-Kyrkan wid Kuita bäcks utfall i Torneå Elf, gent emot Turtula by. Är upbygdt af Bruks-Patron Abr. Steinholtz, priv til 1 Stångjerns-hammare och 2 härdar med 1000 Skepd. årligt smide, Stämpel K* (a) Nu warande egare Bruks-Patron Eric D Christiernin har här sitt hemwist, förut war endast betjent. Här hålles ibland Gudstjenst, men eljest far Folket til Sockn-Kyrkan. (a) Mjölqwarn med 2 par stenar är nyligen upbygd. Denne wattuled skall samlas ifrån 12 åfwan belägne sjöar, och håller sig merändels hela wintren fri från is. Masugnar under dessa werk äro Jonuswando, 7 mil åfwan om Kengis, (b) och Tornefors 5½ mil därifrån; (c) den förstnämde inom Juckasjärfwi Lappmarks Rå, (således bårtom Jonuswando by, som lyder hit til Socknen) men den sednare eller Tornefors, ligger inom Öfwer Torneå Sockn, hwarest merändels blåsningar förr skedt skiftewis: 1772 blef ock Privil. gifne til Sophie-ströms Masugns anläggning i Juckasjerfwi Pastorat, 3 mil up om samma Kyrka. Malm hämtas ifrån flere ställen inom Lappmarken, både på kårtare och längre wägar ifrån där warande Järn-Grufwor, som i Lappm. Besk. anföras. (d) I sednare år, äro flere försök gjorde, at finna sådane Grufwor i Socknen. ¾ mil sida om Kålareby, 4 mil från Kengis, nära til Muonio Elf, är ock et Järn-malms-streck upfunnit, Marieberg kalladt, til dess bättre nyttjande har Masugns ställe blifwit utsynt och privileg. 1772, under namn af Liljenfors, som är under byggnad. (b) Jonuswando Masugn är äldst, anlagd af Grape 1646, och ombygd 1723 så nära wid Grufworna, at Malmen ifrån handwind, med båror, beqwämt lägges i Rostmurar. Kalk och Limsten brytes och därintil, äfwen Pipsten; Malmen är rik och ymnog. Grufworna ligga 1 2/4 mil ifrån Torneå Elf, och 1 mil sida om Calix Elf wid et wattendrag som infallar i Terändå Elf. (c) Tornefors Masugn först upbygd 1715 wid Torneå Elf, men på 1740-talet flyttad längre ned ½ mil, får watten genom en gräfd Canal, ligger i rät linja 2 eller 2½ mil nedom Jonusswando midt för där Lainio och Torneå Elf sammanlöpa. Tornefors Folket fara til Kengis då de ej få Gudstjenst hemma. I Rättegångsmål räknas Jonuswando til Juckasjerfwi Ting. För Bruksfolket predikas där ibland skiftewis Swenska och Finska. (d) Jonuswando tager sin hufwud-malm i Grufworna jämte Hyttan til ½ delen, men hämtar 1/3 delen ifrån Swappawara och 1/6 delen ifrån Lotzawara. Tornefors får sin malm ifrån Jonuswando på 2 ¼ mil. Swappawara på 6½ och Lotzawara på 12 mil, alt med Renar. Swappawara Järn-Grufwor ligga emellan Calix och Torneå Elfwar, de andra längre up i Lappmarken. Frihets-åren säges räcka för desse Masugnar til Transporten til och från desse werk, må äfwen nämnas, såsom skild ifrån södre orters. Malmen föres alt med Achior och Renar, (e) ifrån Lappmarken til Masugnarne, likaså Tackjärnet ifrån Jonuswando på samma sätt om wintren ned til Kengis, äfwen som Kolen til Blåsningarne. (f) Sommartiden hämtas Tackjärnet först ifrån Tornefors med båt til Kengis, och sedan efter behof därifrån sjöledes utföre Elfwen til Swanstein, med stora båtar om 25 skeppd. drägt. Effeckterne föres ifrån bägge Bruken, dels wintertiden med Bönder til Bruks- Lastage-platsen Hellola ½ mil nedan om Torneå Stad, dels om Sommaren med de förr (p. 237) nämde smärre båtar, som emellan Kengis och Staden gå igenom 29 större och mindre forsar. (g) Bergs-Ting hålles årligt på 3 ställen, med Torneå werks underliggande, nämligen i

13 Kengis, Jonuswando och Swappawara (såsom p. 11 säges), hwilka merändels förrättas om wintren. (e) Achior äro nästan som båtar bygde med köl utan medar, öfwerdragne med skjälskin, de som åka, insnöras där til hälften; istället för fimmelstänger går et tåg under buken på Ren, fästadt wid halsokan, som drager hela lasset. Wanligt reses 10 til 15 mil med en Ren om dagen i skjutsfärd. (f) Malmen lägges wanligt i Achior, och Kolen i små skrindor om 4 til 6 Tun. som gå på lätta kälkar, med en Ren för hwarje. Om denna Renskjuts nämnes p. 173; 10 til 12 sådana fästas tilsammans, på det sätt, at 2:dra Rens töm, knytes i 1:sta Rens kälka, och 3:dje Rens i 2:dra kälken o.s.w. Då körkarlen som går förut håller 1:sta Rens töm, och de andre följa efter i rad, hwilken sammankoppling med Malm-Achior eller kol-och hökälkar kallas lägga i Collos, och denna körning Raider; 1 hjon förer således med 8 eller 10 sådane i foran, tilhopa 4 til 5 stigar Kol, och 4 til 5 Skepp:d Malm. (g) Wid anmärkningen om ström-eller båtfarten p. 237 äro de störste forsar nämde. För stångjärnet på Stockholm har Bruket förr gifwit frackt ifrån Torneå 4 och 5 skill. Skep:d, men den är nu något ökad. Ålderdoms Minnen och Märkwärdigheter förekomma här i öfrigt ej många. En Runsten skall fordom funnits wid Keimijärfwi, 3 mil ifrån Kengis. (h) Ehuru inwånarena i denna Sockn äro alla Finnar, utom de fläste Bruksarbetare, påstås dock, at här fordom äfwen warit Swenska åboer, af samma skäl, som i Ned. Torneå: at flere Lägenheter däraf behålla minnen, såsom Helsingebyn, Hwitberget, o.s.w. Eljest förmenes, at de förste Nybyggare up i Socknen kommit ifrån Sawolax. Aflägsenheten har betagit orten den lyckan, som nedre Socknarne egt, at få Konunga-besök; Någre af Länets Höfdingar hafwa dock under tiden warit hit up. (i) Åtskillige Förnäme resande hit åt och til Lappmarken, omtalas, (k) i synnerhet är de Franska Herrars wistande i Socknen 1736 och 1737 märkligt af deras då gjorde mätningar och undersökningar. (l) At Ryssarne härjat 1717 år redan nämt; (p. 242) stor del af Allmogen flyttade då til Lappmarken, med många ifrån Staden och nedre Socknar. (h) Anföres i Brunnii Diss. p. 25, efter Palmskölds Saml. såsom med inbuggna 3 Cronor, men efter Kyrkoherden Grapes yttran, (1780) fås ingen kunskap nu i orten om samma Runsten. (i) Præsid. Baron Gyllengrip reste här igenom 1736 til Lappmarken. Rummet tillåter ej nämna här alla infödde lärde Herrar och Wittre Män, som för åtskillige Mathem. Astron. m. fl. observat. i förra tider besökt denne ort och Lappmarken. I Rudbecks Atl. Tom. II pag. 158 nämnes om Secret. Perings och Hadorphii resa til Kengis i Konung Carl XI:s tid. I Stecksenii Diss. de Westerbotnia p. 33 talas ock om Joh. Ulr. Werdtmullers beskickning Om Profess. Olof Rudbecks resa 1695 witnar dess påbörjade Lapon. Illustrata, eller Nora Samolad. Flera sednare Resandes Anmärkn. och berättelser om orten ses i Kongl. Wet. Acad. Handling. [jämför pag. 231.] (k) Wid Juckasjerfwi anföres någre förnäma Utlänningar, som där lemnat minnesskrifter, och äfwen rest genom denna Sockn. (l) 5 af samma Franske Mathemat. nämnes p Deras förrättningar i Öfwer Torneå anföres i tracktat. Jordens Figur tr De hitkommo sist i Junii 1736 och sträckte sina mätningar alt til Kittiswara wid Pello by, ungefär 5 mil nedom Kengis. Wistades dels här i Socknen, och

14 dels i Torneå Stad til slutet af Maji 1737, då resan skedde från orten. Af en grads mätning emellan Torneå Stad och Pello by, slöte de, at jorden icke är klotrund, utan plattare emot Polerne. Samma grads längd under Pol-circeln blef då uträknad Swenska famnar, m.m. Se Profess. And. Celsii Anmärkn. Kongl. Wet. Acad. Handl pag [Jämför Tunelds Geographi.] Andra Olyckshändelser finnas ej upteckande. (m) Ibland olägenheter i denna orten, både för Folk och Creatur, nämnes Myggar, som mer än annorstädes här beswära resande. (n) (m) Åskan, som i orten förut i Mannaminne ej slagit ned i något Pörte, antände här 1774 en gård i Niemis by, och slog samma gång ned på flere ställen, hwarom märklige berättelser läses i Inr. Tid. N. 60 och 67. (n) Herr Maurpertuis säger, at dess följeslagare måste öfwerdraga ansigtet med tjära, at freda sig för myggarna. Mäst gångbare Sjukdomar äro håll och stygn, brock, wattusot, lungsot och bröstwerk, äfwenså hetsige Febrar, men frossa är ännu okänd. Rödsot och koppor göra under tiden någon minskning. Lycklige Koppympnings försök äro i sednare år gjorde. (o) Inom Socknen äro de som slå åder och nyttja Hus-curer; Detta Folket säges eljest hafwa föga förtroende för Medici, men tillita hellre sina förmente Läkare, som hållas för wara mycket sluga. För Pest och swåra härjande smittor skall orten warit befriad. (o) Kyrkoherden Grape och Commissar. Lenning läto först hwardera 1770 ympa 2 barn genom Dockt. Grysselius, äfwenså Bönder i Turtula 3 barn. [Inr. Tid N. 75.] Sedan war Stads- Fältskären Toden til Socknen 1782 och förättade ympning på 59 Barn. Wäderleken är efter Climatet föränderlig, aldenstund denna Socknens sträckning räknas under 66 och 68 grad. Pol-högd. (p) Sommar-nätterna äro här lika ljusa som dagen; at då se Solen uppe midnatts tid öfwer Horizonten, är icke märkwärdigt för inbyggarena, icke eller, at de om wintren wid Solståndet högst räkna 3 timars dag at arbeta eller skrifwa utan ljus. Wid tidigt infallande nattfroster fördärfwas Säden ibland på wissa trackter. Märkligt är dock, at under tiden kan åkrar närmast Fjällen mindre eller intet skadas, när grödan ned i Socknen bårtfryser. (q) Islossningen infaller här mäst wid samma tid som i Neder Torneå, fast än med någon dags skilnad ibland, särdeles i stora Elfwen, där upstaplad is ofta göra dämningar mer och mindre, men bryter sedan häftigt löst med buller och dån. Något in i Maji går stora Elfwen merändels up, och fryser ofta til först i Ocktob. (Jämf. p. 222) fast den wissa år går öppen til Novemb. (r) (p) Härom ses i Biskop Bilbergs Anmärkningar (om Midnatts-Solens rum i Norrland,) Utaf Direckt. Hellants Observ. [Kongl. Wet. Adad. Handl pag. 113, ] tages Pol-högden wid Torneå Stad til 65 gr. 51 minut, i Kengis Bruk 67 grad. 12 m. och i Muonino nedre by til 67 grad. 59 m. [jämför p.1] wid Armasjocki åfwan om Öfwer Torneå Kyrka, är 66 grad. 17 m. Pol-högd efter Abbe Outhiers Chartn. (q) Dylik händelse anmärkes för Muonio by 1783 den 3 Augusti, ehuru den ligger nära Fjällen, blef dock säden där ej skadad, fast byar ned i Socknen förlorade mycket genom nattfrost; orsaken troddes wara, at den starka nordanwind som då blåst öfwer bergen, hindradt de kalla molnen at sänka sig ned emellan Fjällen. [Se därom Stockh. Post N. 262.]

15 (r) Muonio Elfs wårflod plägar ibland komma några dagar förr än Torneå Elfs, men flöda ofta på en gång. Islossningen här säges i detta Sæculo warit tidigast, år 1700, 1703, 1715, 19, och 1720, 23, 25, , 1750, 62, 65, 1773 och 79. o.s.w. Likaså berättas, at stora Elfwen legat längst 1705, 1721, 1731, 1740, 46, 49, 1763, 67, 1780, och 82 m.fl. ibland til mot Junii. Profess. Mallets Anmärk. om 1769 års islossning den 19 Maji med hög flod, och dess wåldsamhet, ses i Kongl. Wet. Acad. Handl. pag Flere 100 hölador bårtogs då genom isen för desse Socknboer. Dess Observ. i Pello wid Solens förmörkelse den 4 Junii 1769 ses i samma Handl. p. 43. Om Hushållning, Lefnadssätt, Kläddrägt m.m. må i kårthet nämnas, at den är nog lika med Neder Torneå Sockneboers. Til Boningsrum om Wintren nyttjas öfweralt Pörten; där koka de fläste om mornarne sin mat på glöd, sedan ugnen är eldad, där gräddas ock bröd. Ljus brukas aldrig til eget behof, utan lysa de sig med torkade tall-stickor och bloss. Sommar tiden wistas de mäst i bodar och uthus. Gäststugor finnas på någre ställen för främmande. Spisordningen är tarflig, och Allmogen nögd med swag föda: Sur Mjölk och Stampe-sällan rent Korn-bröd samt Sur-fisk, utgör de mästa. Söt mjölk får knapt någon året om smaka i huset, utom späda Barn och sjuka, för hwilka ibland kokas hwassla, emedan alt hwad samlas kan anwändes til Smör, hwaraf Hus-Folket allenast en gång i weckan få litet. Swag-dricka brukas icke, sur mjölk med mer eller mindre wattn utspädd, och ofta ensamt wattn, är deras wanliga drick. Således ej underligt om Spanmåls behofwet här är mindre, då de fläste icke hafwa Källrar, mindre brygghus. Wid Bröllop och andre särdeles tilfällen, fås wäl någon bättre wälfägnad, men yppighet och öfwerflöd är inskränkt. Bibliske och andre gamla namn äro i sednare tider mycket aflagde, men någre mera allmänne antagne. Spånad och wäfnad idkas öfwer alt til egit behof, af ortens Ull och Hampa, äfwen af Lin och Bomull, som köpes. Wallmar, Lärft och Blaggarn äfwen Kalminck samt flere slags Bomulls-tyger, förfärdigas af Socknens Qwin-Folk, som tilllika sticka både Tröjor och Strumpor til salu. Handaslögder af Båtar och mera til eget behof, fortsättes på alla ställen, men Handtwerkare och Konstnärer saknas. I Allmänhet märkes, at ehuru Allmogen här tycks lefwa i lugn, afskilde från många beswärligheter, durchmarcher, skjutser m.m. som andre orter få widkännas, hafwa de dock inom sig nog stridighet och Rättegångar, oftast af föga wärde, så at wid hwardera af de 2 Ting här hållas, ibland 2 til 300 mål kunna instämmas, hwarwid wittnen på 10 til 20 mils afstånd med fram- och återresor flere dagar ofta mycket beswäras. Utom de nämde allmänna näringar och Bruks-arbeten, (p. 249) anses Winter-körslor och forande mycket bidragande til Allmogens förtjenst, dels wid och Brukens räkning, emellan Torneå Stad och orten, dels ock för de Handlande, som här emellan och Staden nyttja forbönder, men härifrån längre up, begagna sig af Lappar eller Renkörsel, så att ombyte och förändring med Waru-transporten, sker på wissa ställen i denna Socknen. Allmogens Produckter, Smör, Tjära,Timmer, Näfwer, Skin-waror, torra Gäddor m.m. försäljas mäst til Torneå Stadsboer, och ditföras af Sockneboerne, hwilka wanligt besöka Höst-Marknaden därstädes, som hålles emellan den 10 och 15 Sept. Wälmågan säges nederst i Socknen wara mera allmän ibland Bönderne, men i medlersta delen äro mindre förmögne, och öfwerst mot Lappmarken nog fattige, emedan där belägne byar hafwa swagare jord, och ofta misswäxt; då mindre tilgång är på skogarne af wildt, wore deras tilstånd ännu mer at beklaga, om de icke hade tilfälle at få förtjenst wid Bruken. Tjenstacktighet och höflighet emot resande utgör en af desse Sockneboers dygd. De fägna sig mycket då tilfälle gifwes dem at wisa främmande tjenst och biträde, framsätta äfwen då til förplägning hwad de kunna åstadkomma.