Lägesrapport för programstödet

1 Lägesrapport för programstödet Välfärdsstater, välfärdstjänster, välfärdsutfall (2002-0840) Programansvarig: Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet. Forskningsprogrammet bygger i många avseenden vidare på forskargruppens arbete i Kommittén Välfärdsbokslut. Inom programmets ram finns en rad delprojekt som alla syftar till att studera om, och i så fall hur, välfärdsstatens olika institutioner, och i synnerhet välfärdstjänsterna, fungerar som resurser för medborgarna. Ett tema i dessa är organisationsförändringar inom välfärdstjänsterna som decentralisering och privatisering, ett annat är effekter av välfärdsstatens program på olika aspekter av ojämlikhet i samhället. Ett tredje tema rör samspel mellan hälsa, arbetsmiljö och sjukskrivningar. Vissa av delprojekten är under arbete, medan andra är i en planeringsfas. Vi för också diskussioner om hur man kan utveckla metoder och tekniker för att fånga mötet mellan välfärdsstaten och medborgarna, särskilt de som befinner sig i marginaliserade och utsatta positioner i samhället. Forskargruppens hittillsvarande och pågående verksamhet Ett av forskargruppens större projekt behandlar på olika sätt hur individuella välfärdsresurser och risken för ohälsa samvarierar och hur detta relaterar till välfärdsstatens program. Detta delprojekt söker härmed inspiration från tre olika forskningsfält som sällan möts: För det första den alltmer omfattande samhällsvetenskapliga forskningen om hälsoojämlikhet, för det andra den skandinaviska levnadsnivåtradition och, för det tredje, forskningen om välfärdsstaten. Inom detta projekt skrivs, under ledning av Johan Fritzell och Olle Lundberg, en antologi med titeln Health inequalities and welfare resources. Glädjande nog fick vi på ett tidigt stadium, efter goda vitsord från sakkunniga, kontrakt med Policy Press, Bristol. Detta bokprojekt befinner sig i slutfasen och volymen beräknas utkomma i juni 2006. I likhet med tidigare större bokprojekt som vi lett inkluderar vi här ännu ej disputerade forskare som skriver egna kapitel. Denna ansats är måhända något mer krävande men vi ser den också som mycket central för att skola framtida forskare. Detta bokprojekt har också fått förnyad aktualitet genom att Fritzell och Lundberg kommer att leda det uppdrag som vi har fått av WHO:s Commission on Social Determinants of Health för att skriva ett kunskapsunderlag om välfärds- och jämlikhetspolitik i de nordiska länderna och dess betydelse för folkhälsan på längre sikt. Inom ramen för ett större arbete kring socialpolitik i ett utvecklingssammanhang, initierat av United Nations Research Institute for Social Development (UNRISD), har bokprojektet Social Policy and Economic Development in the Nordic Countries pågått. Denna volym har redigerats av Joakim Palme och Olli Kangas och givits ut på Palgrave, Basingstoke. Utöver bidrag av Palme medverkar också Fritzell och Lundberg med ett arbete om ekonomisk ojämlikhet och hälsoojämlikhet utifrån ett nordiskt perspektiv. Också i andra sammanhang har Fritzell och Lundberg arbetat med frågor kopplade till varför sambandet mellan inkomst och hälsa kvarstår i mogna välfärdsstater som de nordiska. Arbetet har dels inbegripit grundläggande beskrivningar av sambandet, samt olika försök att separera absoluta (köpkraftsrelaterade) mekanismer från relativa mekanismer (relativ deprivation). Arbetet har genererat artiklar men också ett nytt projekt kring sociala jämförelser och dessas roll för hälsoskillnader mellan olika inkomstskikt. Detta projekt, Sociala jämförelser, stress och ohälsa, stöds av Vetenskapsrådet och bygger på samarbete mellan sociologer och psykologer vid CHESS samt socialepidemiologer vid Harvard School of Public Health (professor Ichiro Kawachi). Som ett led i studiet av välfärdstjänsternas decentralisering och (lokala) variationer leder Åke Bergmark det FAS-finansierade projektet Prioriteringar i socialtjänsten en studie av resursfördelning, värdegrunder och kommunalt handlingsutrymme (Dnr 2004-0401). Syftet med studien är att studera

2 politiska och professionella prioriteringar med betydelse för resursfördelningen till och inom socialtjänsten. Frågeställningar som behandlas är bl. a vilka överväganden som ligger bakom fördelningen av resurser mellan olika verksamheter i kommunerna och i vilken utsträckning skillnader mellan kommuner när det gäller hur resurserna används kan förklaras av medvetna prioriteringar eller specifika värdegrunder hos beslutsfattare. En doktorand är anställd på heltid i projektet. Inom programmets ram bedrivs projektet Omsorgsvardag i Norden, med finansiering också från FAS (Diarienummer 2003-0462). Ansvarig för projektet är Marta Szebehely med Gun-Britt Trydegård som projektsamordnare. Studien fokuserar främst en aspekt av välfärdspolitiken som sällan har belysts i komparativ välfärdsforskning välfärdsstaten som arbetsgivare, betraktad från omsorgspersonalens perspektiv. Projektet bedrivs i samarbete med forskare vid Jyväskylä universitet i Finland, Gerontologisk Institut och Syddansk universitet i Danmark, NOVA i Norge och Lunds universitet i Sverige. Två doktorander är engagerade i projektet; Mia Vabø (sociologi, Norge) och Anneli Jansson (socialt arbete, Stockholm). I den nordiska delen av projektet har 1200 enkäter skickats ut till omsorgspersonal i Danmark, Finland, Norge respektive Sverige. Datainsamling och inmatning av data har nyligen avslutats. Som en första publikation i projektet planeras en antologi där samtliga nordiska medarbetare kommer att medverka. Under 2005 har projektet utvidgats och omfattar nu även en jämförelse med omsorgsarbetare i Canada. Denna del av projektet finansieras av kanadensiska forskningsmedel och genomförs under ledning av professor Pat Armstrong, York University, Toronto. Szebehely har under programtiden också ansvarat för projektet Hälsa och välfärd. Kunskapsöversikt över nordisk välfärdsforskning inom äldreomsorgsområdet, finansierat av Nordiska Ministerrådet. En rad nordiska forskare har haft i uppdrag att sammanfatta och analysera de senaste tjugo årens nordiska forskning om äldreomsorg i vid mening: omsorg utförd av offentliganställd eller privatanställd personal samt anhörigas och frivilligas omsorgsinsatser. De tio olika delstudierna har seminariebehandlats och granskats av andra nordiska välfärdsforskare och projektet har redovisats i juni 2005 i en antologi med Szebehely som redaktör. I antologin diskuteras vad det forskas om i de olika nordiska länderna, med vilka metoder och i vilka forskningsmiljöer, men också vad det inte forskas om finns det påtagliga kunskapsluckor i ett eller flera länder, finns det centrala områden och betydelsefulla förändringsprocesser som forskningen inte har uppmärksammat? Kunskapsöversikten ger också en bild av trender och traditioner, likheter och skillnader mellan de olika ländernas äldreomsorg. Man diskuterar också hur de senare årens organisations- och policyförändringar berört hjälpbehövande äldre, deras anhöriga och omsorgspersonalen. Ett av välfärdsstatens övergripande mål är att förhindra fattigdom. Fattigdomens omfattning och förändrade sociala struktur har inom programmets ram framförallt studerats utifrån ett komparativt perspektiv. Här föreligger bland annat studier av Olof Bäckman, Fritzell och Palme. Två huvudfrågor för dessa studier är att studera om välfärdsstatens institutionella utformning är av fortsatt betydelse för fattigdomens omfattning och hur risken för fattigdom har förändrats för olika sociodemografiska befolkningsgrupper. Doktorandkurs och forskarskola Inom ramen för programstödet gavs en brett upplagd doktorandkurs om 5 poäng på temat Välfärdsstat, välfärdstjänster och välfärdsutfall 2003-2004. Kursen leddes av Lundberg, med Trydegård som kurssekreterare, och alla programmets forskare deltog med föreläsningar, bl a om välfärdsstatens institutioner, särskilt välfärdstjänsterna och deras decentralisering och privatisering, vidare om inkomstskillnader och fattigdom, om incitament och effektivitetsproblem i välfärdsstaten och om dödlighet som välfärdsindikator. Kursen gavs formellt av CHESS och

3 Institutionen för socialt arbete tillsammans, men var öppen för forskarstuderande i olika ämnen från hela landet. För att möjliggöra deltagande från andra lärosäten lades undervisningstillfällena koncentrerat i tiden med åtta föreläsningar samt information och planering av kurspapers 22-24/10 2003, samt seminarier med opponentskap 22-23/1 2004. Kursen blev populär och lockade 29 sökande, av vilka 23 kunde antas, och 20 examinerades slutligen. Deltagarna kom från olika universitet och institutioner och det fanns också doktorander från de nordiska grannländerna. Kursen fick genomgående mycket goda utvärderingar, och en uppföljande kurs planeras under programstödets andra del. Lundberg har också ansvarat för en informell forskarskola förlagd till CHESS med ambitionen att integrera doktorander från sociologi, psykologi och folkhälsovetenskap och lyfta fram ojämlikhetsperspektivet i de enskilda avhandlingsprojekten. Ett centralt inslag i detta arbete har varit speciella work-shops där doktorander fått presentera och diskutera sina delarbeten i avhandlingen med doktorander och mer seniora forskare från Helsingfors och Köpenhamns universitet. Nationellt och internationellt forskarutbyte och medverkan i forskningskonferenser Forskargruppen har under den gångna programtiden på olika sätt haft ett rikt internationellt forskningssamarbete. Fritzell deltar i flera internationella samarbeten kring the Luxembourg Income Study som allmänt anses som den främsta databasen för internationella fördelnings- och fattigdomsstudier. Under senare tid har Fritzell bl. a. samarbetat med forskare från Åbo universitet, framför allt professor Veli-Matti Ritakallio, i studier om fattigdom. Lundberg har inbjudit gästforskare som arbetat kortare tider vid CHESS och har därvid arrangerat seminarier och informella möten där doktoranderna givits möjligheten att diskutera sina avhandlingsprojekt med gästen. Bland gästerna kan nämnas professor John Lynch vid McGill University, Montreal. Lundberg har också deltagit i och ansvarar från och med 2005 för ett nordiskt nätverk kring ojämlikhet i hälsa (med nätverksstöd från FAS, dnr 2004-1430). Szebehely har ett väl utvecklat samarbete med nordiska forskarkollegor på välfärdstjänsteområdet i flera projekt (se ovan) och har också under hösten 2004 varit gästforskare vid Carleton University, Ottawa, Canada. Forskargruppen har också medverkat i en rad nationella och internationella konferenser: Bergmark, Fritzell och Szebehely medverkade med presentationer vid konferensen Las Conquistas sociales en Cuba y el Estado de Bienestar en Suecia en la era de la globalización i Havana, Cuba, 2-4 april 2003. Bergmark, Palme och Trydegård deltog i konferensen L Ètat providence nordique: Ajustements, transformations au cours des années quatre-vingt-dix i Paris, 11-12 december 2003. Palme (key note speaker) och Trydegård (invited presentation) deltog i konferensen Social policy as if people matter: A Cross-National Dialogue vid Adelphi University, New York, 11-12 November 2004. Fritzell, Palme, Szebehely och Trydegård deltog i ASFR:s (Association franco-suédoise pour la Recherche) Social Science Workshop on the Ageing Society i Stockholm 7-8 April 2005. Szebehely har också medverkat som inbjuden föreläsare bl a vid en forskningskonferens, anordnad av European Commission, Directorate-General for Research i april 2003 och vid universitetet i Bergen oktober 2003. Fritzell, Palme och Szebehely har alla tre varit svenska deltagare i EU COST (European Cooperation in the field of Scientific an Technical Research) A15 Reforming social protection systems in Europe. Detta nätverk har haft årliga konferenser och workshopmöten i Europa under de senaste fem åren. Fritzells forskningssamarbete om den förändrade strukturen i den europeiska fattigdomen emanerar delvis från detta arbete. Palme är svensk ledamot av management committee för EU Cost A15. Forskargruppen har under programperioden också deltagit i flera andra internationella nätverk och forskningssamarbeten såsom exempelvis ESPANET, Eurothine och flera av de internationella forskarkommittéerna inom det internationella sociologförbundet (ISA),

4 exempelvis RC11, RC19, RC28. Palme är styrelseledamot i RC19 inom ISA och svensk representant i ESPANETs styrelse. Bland doktoranderna har Mikael Rostila bl a medverkat med presentationer i internationella konferenser (bl a i Aage Sorensen Memorial Conference, Harvard University, Boston 20-21 April, 2005) och i en konferens för unga forskare i ESPANETs regi. (Rostila beräknas disputera under programtiden handledare är Johan Fritzell.) Internationella forskningskonferenser har också arrangerats av forskarna i programmet: Fritzell var organisatör tillsammans med professor Olli Kangas, University of Turku, av European Science Foundation/EURESCO High level conference European Societies or European Society?, i Finland, september 2003. Lundberg arrangerade 2004 ett svenskt-skotskt-finskt forskarmöte kring ojämlikhet i hälsa. Medverkande var forskare från CHESS, från institutionen för demografi, socialpolitik och folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet, samt från The MRC Social and Public Health Sciences Unit i Glasgow. Trydegård tillhörde organisationskommittén för XVI Nordiska kongressen i gerontologi i Stockholm, maj 2004. Deltagande var ca 500 forskare från de nordiska länderna och England, USA, Australien. Palme svarade i maj 2005 för den svenska delen av arrangemangen av ett forskarmöte mellan välfärdsforskare i Frankrike och Sverige och arbetar med ett antologiprojekt med forskarbidragen från workshopen. Insatser för kunskapsförmedling utanför vetenskapssamhället Också utanför vetenskapssamhället har forskargruppen medverkat aktivt med kunskapsförmedling. Fritzell har bland annat gjort föredragningar vid Socialdepartementets Kunskapsseminarium, Folkhälsostämman samt vid regionala och lokala FOU-enheter på olika håll i landet. Han har också varit expert till socialdepartementets utredning om ekonomiskt utsatta barn (DS 2004:41). Lundberg har medverkat som föredragshållare och kommentator vid olika arrangemang, exempelvis inför Socialutskottet under Riksdagens framtidsdagar, vid konferenser och symposier arrangerade av Institutet för framtidsstudier och andra organisationer. Palme har hållit ett stort antal förläsningar om svensk välfärd och välfärdsstat utanför vetenskapssamhället, i Sverige och utomlands. Han är vidare ordförande i Försäkringskassans statistikråd och ledamot av referensgruppen till Socialstyrelsens Social rapport 2006. Palme var vidare sakkunnig i utredningen om utdelningen av framtida överskott i inkomstpensionssystemet (SOU 2004:105). Szebehely har presenterat olika delar av sin forskning vid ett stort antal konferenser och seminarier riktade till forskare, politiker, tjänstemän, praktiker och en intresserad allmänhet i Sverige och övriga Norden, senast vid FAS Socialtjänstforum 2005. Hon har också skrivit populärvetenskapliga artiklar och debattartiklar i nordiska tidskrifter på välfärdsområdet och har medverkat med en forskningsrapport i Jämställdhetspolitiska utredningen (SOU 2005:66). Trydegård har medverkat med föreläsningar vid regionala FOU-enheter och vid öppna föreläsningar vid olika universitet. Planer för det fortsatta arbetet inom forskningsprogrammet Till viss del emanerar detta övergripande program från det arbete som utfördes av Kommittén Välfärdsbokslut, vars uppdrag var att kartlägga välfärdsutvecklingen i Sverige under 1990-talet. Det känns då också naturligt att som en del av det fortsatta arbetet söka följa upp och fördjupa några aspekter av det arbetet. Vi har fått mandat att skriva ett temanummer i Socialvetenskaplig tidskrift, under ledning av Bergmark och Fritzell, som kommer att ta upp några centrala fält i den svenska välfärdsutvecklingen under 2000-talets första år. Projektet befinner sig fortfarande i planeringsfasen, men områden som vi ämnar studera är bl.a. sjukskrivning, segregation, välfärdstjänsternas utveckling och det långvariga socialbidragstagandet.

5 Bergmark kommer att för svensk del leda och tillsammans med fil dr Renate Minas arbeta i det Europeiska projektet Rescaling Welfare State Policies: A Comparative study on the path towards multi-level governance in Europe, som är ett europeiskt, komparativt projekt över 2,5 år med start till hösten. Deltagande länder är Sverige, Finland, Norge, Frankrike, Schweiz, Italien, Polen och Spanien samt eventuellt Storbritannien och Tyskland. Projektet koordineras av European Centre for Social Welfare Policy and Research i Wien och syftet är att studera policyförändringar i termer av decentralisering-centralisering på olika välfärdsområden. I huvudsak handlar det om ansvarsfördelningen mellan nationalstat och kommuner/regioner. Fyra områden har valts ut: socialbidrag/fattigdomsbekämpning, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, äldreomsorg och åtgärder i syfte att integrera invandrare. Projektet drivs i samarbete med Joakim Palme och Institutet för framtidsstudier. Vidare söker Bergmark tillsammans med Bäckman medel för en studie om långvarigt socialbidragstagande: Det långvariga socialbidragstagandets dynamik en studie av utträden, inträden, återinträden och mönster för varaktighet (FAS Dnr 2005-0212). Studien har tre grundläggande syften. Det första handlar om att analysera utvecklingen av långvarigt socialbidragstagande genom att studera mönster för utträde ur respektive återinträde in i långvarigt socialbidragstagande. För det andra intresserar vi oss för debuterande socialbidragstagare, eftersom socialbidragsdebut kan antas vara resultatet av en något annorlunda process än den som leder till exempelvis återinträde. För det tredje avser vi att med utgångspunkt från de möjligheter som den nya statistikföringen erbjuder utveckla modeller för att analysera mönster för bidragstagandets dynamik. Bäckman, Fritzell och Lundberg arbetar tillsammans med forskningsassistent Anna Bryngelson med studier av sjukfrånvaron. I ett projekt studeras sjukskrivningsmönster och hälsomässig situation hos de sjukskrivna i Sverige. I denna studie länkas intervjuuppgifter från levnadsnivåundersökningarna (LNU) samman med månatliga registeruppgifter från Riksförsäkringsverket. Dessutom undersöks hälsotillstånd hos personer med olika sjukskrivningsmönster år 1992-1999, före och efter sjukskrivningen (år 1991 och 2000). Man planerar också studier som fokuserar på eventuella hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för personer som varit sjukskrivna med olika sjukskrivningsmönster under 1990-talet. Vidare tänker man undersöka, hur individers risk för sjukskrivning och möjlighet att återgå till arbete påverkas av omgivningsfaktorer, som exempelvis faktorer på arbetsplatsen. Vid sidan av det pågående analysarbetet av det nordiska projektet om äldreomsorgspersonalens vardag och villkor ( Omsorgsvardag i Norden, se ovan), planerar Szebehely och Trydegård tillsammans med doktoranden Anneli Jansson en studie som belyser den nordiska äldreomsorgen både som välfärdsdimension och som arbete. Välfärdstjänsten äldreomsorg belyses ur flera perspektiv: de äldres eget och deras anhörigas, men också anställda omsorgsarbetares, beslutande tjänstemäns och lokala politikers. Undersökningen är upplagd som en fallstudie med dokumentanalys och kvalitativa intervjuer i två kommuner en förändringspräglad och en mera traditionell i respektive Danmark, Finland, Norge och Sverige, och är tänkt att genomföras av forskare från skilda forskningsområden i de fyra länderna. Studien fokuserar äldreomsorgens betydelse i enskilda äldres omsorgspussel och för personalens arbetsvardag, men syftar också till en analys av verksamhetens betydelse för de nordiska ländernas välfärdssystem och för medborgarnas tilltro till en välfärdsstat i förändring. Under den hittillsvarande perioden har vi inhandlat ett flertal centrala datamängder från SCB (se nedan). Dessa kommer att användas i flera delprojekt. Vi avser bl a att studera hur ojämlikheten har påverkats av välfärdstjänsterna och framförallt hur dessa har förändrats i en rad avseenden. (Exempelvis har Trydegård med hjälp av SCB-materialet påbörjat en aktualiserad kartläggning

6 och analys av privatiseringen på välfärdstjänsteområdet.) Aktuella kunskaper kring dessa vitala frågor är för närvarande relativt rudimentära. Vår målsättning är också att ett par doktorsavhandlingar skall färdigställas inom programmets ram under den återstående tiden och att därutöver ytterligare ett par skall vara pågående. Översiktlig ekonomisk redovisning En översikt av hur de ekonomiska medlen används fram till och med 31 juli 2005 ges i tabell 1 nedan. Lönekostnader har bl.a. utgått till två doktorander/assistenter. Utöver lönekostnader kan speciellt nämnas att vi arrangerat ett tvådagars-seminarium med internationellt välrenommerade inbjudna kommentator i samband med bokprojektet Health inequalities and welfare resources. Vi ser denna ansats som central i syfte att uppnå en internationellt hög vetenskaplig kvalitet. Datakostnaderna avser framförallt ett större paketinköp från SCB vilket gjordes i samarbete med Institutet för framtidsstudier för att minimera kostnaderna. Dessa data innefattar ULFundersökningarna, data från HEK, arbetsmiljöundersökningarna m.m. Tabell 1 Ekonomisk redovisning fram till och med 31 juli 2005 (intäkter fram till 051231) tkr Intäkter 2002 1 200 2003 100 2004 1 300 2005 1 300 Summa 3 900 Kostnader Personalkostnader 2 021 Förvaltningskostnader 900 Resor o konferenser 236 Datakostnader 189 Summa 3 345 Kvar att disponera 555 Stockholm 15 augusti 2005 Johan Fritzell Professor, programansvarig

7 Forskargruppens nuvarande sammansättning Johan Fritzell, professor, CHESS, Stockholms universitet; programansvarig Åke Bergmark, professor, Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet Olle Lundberg, professor, CHESS, Stockholms universitet Joakim Palme, professor/vd, Institutet för framtidsstudier Marta Szebehely, professor, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Olof Bäckman, docent, Institutet för framtidsstudier Gun-Britt Trydegård, fil.dr., CHESS & Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Renate Minas, fil.dr., Institutet för framtidsstudier & Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet; medverkar i programmet från juli 2005 Anna Bryngelson, fil.kand., CHESS, Stockholms universitet, forskningsassistent; medverkar i programmet från augusti 2004 Anneli Jansson, socionom, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet; medverkar i programmet från juli 2004 Mikael Rostila, fil.mag., doktorand, CHESS, Stockholms universitet; medverkar i programmet från maj 2003. I förhållande till den ursprungliga ansökan har Bergmark, Palme och Szebehely blivit professorer; Bäckman har erhållit en docentur. Minas disputerade i socialt arbete under vt-2005.

8 Programstödet Välfärdsstater, välfärdstjänster, välfärdsutfall (2002-0840), programansvarig Johan Fritzell Publikationslista (* framför referensen markerar skrifter som kan hänföras till programmet; fetstil markerar skrifter som bifogas lägesrapporten) 1. Skrifter publicerade i refereebedömda tidskrifter *Bergmark, Å & Palme, J. (2003). Welfare and the unemployment crisis: Sweden in the 1990s. International Journal of Social Welfare, 12, 108-122. *Bergmark, Å. (2003). Prets á travailler? Les politiques d activition en Suède au cours des annés quatre-vingt-dix. Revue française des Affaires sociales, 57, 273-289. *Bergmark, Å & Bäckman, O. (2004). Stuck with welfare? Long-term social assistance recipiency in Sweden. European Sociological Review, 20, 425-443. Bergmark, Å & Lundström, T. (2004). Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Socialvetenskaplig tidskrift, 11, 119-135. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2005). Med förenade krafter? Om samverkan inom socialtjänsten. Socionomens vetenskapliga supplement. 17, 2-12. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2005). En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 2-3, 125-148. Fritzell, J. (2005) On form, comparability and levels in the income and health relationship. International Journal of Epidemiology. 34: 293-4. *Fritzell, J. & Lennartsson, C. (2005). Financial transfers between generations in Sweden. Ageing & Society, 25, 397-414. Fritzell, J., Nermo, M. & Lundberg, O. (2004). The impact of income: assessing the relationship between income and health in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 32, 6-16. Lindfors P, Lundberg O, Lundberg U. (2005). Sense of coherence and biomarkers of health in 43-year-old women. International Journal of Behavioral Medicine 12:98-102. *Palme, J., Bergmark, Å., Bäckman, O. Estrada, F., Fritzell, J., Lundberg, O., Sjöberg, O. Sommestad, L. & Szebehely, M. (2003). A Welfare Balance Sheet for the 1990s. Final report of the Swedish Welfare Commission, Scandinavian Journal of Public Health, Suppl. 60. *Roemer, J.E., Aaberge, R., Colombino, U., Fritzell, J., Jenkins, S.P., et al. (2003). To what extent do fiscal regimes equalise opportunities to income acquisition. Journal of Public Economics, 87, 539-565. *Rostila, M. (2004). Vart tog det goda arbetet vägen? Arbetsmarknad och Arbetsliv, 3, 173-186. *Trydegård, G.B. (2003). Den svenske hjemmehjælp en velfærdsydelse under forandring. Social forskning, temanummer marts 2003, 37-46. *Trydegård, G.B. (2003). Les réformes des services de soins suédois dans les années quatrevingt-dix. Une première evaluation de leurs consequences pour les personnes âgées. Revue française des Affaires Sociales, 4, 423-442. Åberg Yngwe, M., Fritzell, J., Lundberg, O., Diderichsen, F., Burström, B. (2003). Exploring relative deprivation: Is social comparison a mechanism in the relation between income and health? Social Science & Medicine, 57, 1463-1473.

9 Åberg Yngwe, M., Fritzell, J., Burström, B. & Lundberg, O. (2005). Comparison or consumption? Distinguishing between different effects of income on health in Nordic welfare states. Social Science & Medicine, 61, 627-35. Åberg Yngwe M, Lundberg O, Burström B. (2005). On the importance of internalized consumption norms for ill health. Scandinavian Journal of Public Health, in press. 2. Övriga publikationer *Bergmark, Å. (kommande). The end of an era? Trends in Swedish welfare provision during the 1990s. kommande i antologi, ed. Oliver Rathkolb, Lit Verlag. *Bergmark, Å. & Palme J. (2004). El bienestar social y la crisis del desempleo. Memorias Las Conquistas sociales en Cuba y el Estado de Bienestar en Suecia en la era dela globalización. Habana: Centro de estudios Europeos. *Bäckman. O. (2005). Welfare States, Social Structure and the Dynamics of Poverty Rates. A comparative study of 16 countries, 1980-2000. LIS Working Paper Series no. 408 & Institutet för Framtidsstudier nr 2005:7. *Dahl, E., Fritzell, J., Lahelma, E., Martikainen, P., Kunst, A. & Mackenbach, J. (forthcoming) Welfare state regimes and health inequalities. In Siegrist, J. & Marmot, M. (eds.) Socioeconomic position and health: new explanations and their policy implications. Oxford University Press. *Fritzell, J. (2004). El método multidimensional sueco para el estudio del bienestar social fundamentos teóricos y aplicaciones empíricas. Memorias Las Conquistas sociales en Cuba y el Estado de Bienestar en Suecia en la era dela globalización. Habana: Centro de estudios Europeos. *Fritzell, J. & Lundberg, O. (2005). Undrar om barna nå nsin får det som vi? Välfärden 2023. Framtider, 1, 9-17. *Fritzell, J. & Lundberg, O. (2005). Fighting inequalities in health and income - One important road to welfare and social development. In Kangas, O. &. Palme, J. (eds). Social Policy and Economic Development in the Nordic Countries. SERIES: Social Policy in a Development Context, General Editor: UNRISD. Basingstoke: Palgrave. *Fritzell, J. & Ritakallio, V-M. (2004). Societal shifts and the changed patterns of poverty, LIS Working Paper Series No. 393, Luxembourg & Syracuse University. *Fritzell, J. & Ritakallio, V-M. (2004). The new social patterning of poverty in Europe: Cross-national and cross-temporal changes. Subreport to Report on Study of the Implications of demographic trends on the formations and development of human capital. The Institute for Futures Studies, Stockholm, contract (VC/2003/0247), for the European Commission, Directorate for the Employment and Social Affairs. *Fritzell, J. & Östberg, V. (2003). Ekonomi och barns välfärd, Socialmedicinsk tidskrift, 80: 228-236. Gustafsson R.Å. & Szebehely M. (2003) Vad kunden inte vet om kundval. Äldre i Centrum, Nr 3/2003. *Gustafsson, R. & Szebehely, M. (2005, kommande). Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki. En enkätstudie bland personal och politiker. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete, Rapport i socialt arbete 2005:114. *Hjalmarson, I., Norman, E & Trydegård, G.B. (2004). Om man ska vara stöttepelare åt andra måste man stå stadigt själv. En studie om äldreomsorgens chefer och deras förutsättningar. Stockholms läns Äldrecentrum, rapport 2004:2. *Kangas, O. &. Palme, J. (2005). Coming Late Catching Up: The Formation of a Nordic Model. In: Kangas, O. &. Palme, J. (eds) (2005). Social Policy and Economic

Development in the Nordic Countries. SERIES: Social Policy in a Development Context, General Editor: UNRISD. Basingstoke: Palgrave. *Kangas, O. &. Palme, J. (2005). Does the Most Brilliant Future of the Nordic Model Have to be in the Past? In: Kangas, O. &. Palme, J. (eds) (2005). Social Policy and Economic Development in the Nordic Countries. SERIES: Social Policy in a Development Context, General Editor: UNRISD. Basingstoke: Palgrave. *Kangas, O. &. Palme, J. (2005). Social policy and Economic Development in the Nordic Countries: An introduction. In: Kangas, O. &. Palme, J. (eds) (2005). Social Policy and Economic Development in the Nordic Countries. SERIES: Social Policy in a Development Context, General Editor: UNRISD. Basingstoke: Palgrave. *Kangas, O. &. Palme, J. (eds) (2005). Social Policy and Economic Development in the Nordic Countries. SERIES: Social Policy in a Development Context, General Editor: UNRISD. Basingstoke: Palgrave. Krantz, G. & Lundberg, O. (2003). Health Equity Studies en introduktion. Socialmedicinsk tidskrift, 80, 195-199. Lundberg, O. (2003). Ojämlikhet i hälsa: Definitioner, mått, mekanismer och policyimplikationer. Socialmedicinsk tidskrift, 80, 200-208. *Palme, J. (2003). Pension reform in Sweden and the changing boundaries between public and private. In Clark, G.L. & Whiteside, N. (eds). Pension Security in the 21 st Century, pp. 144-67. Oxford: Oxford University Press. *Palme, J. (2003). The Great Swedish Pension Reform Fact Sheet of the Swedish Institute 24 March, also available on the web: http://www.sweden.se/templates/article 5524.asp. *Palme, J. (2003). Die Grosse Schwedische Rentenreform. Zukunft 06:2003:8-13. Wien: Dr.-Karl-G-Renner-Institut. *Palme, J. (2003). Foundations and guarantees of social security rights at the beginning of the 21 st century. ISSA Initiative Findings & Options No. 8. Geneva: ISSA. *Palme, J. (2004). EU, skatterna och socialförsäkringarna. I: Gustasson, S., Oxelheim, L. & Wahl, N. (red.) EU, skatterna och socialförsäkringarna. Europaperspektiv årsbok 2004, s. 61-84. Stockholm: Santérus Förlag. *Palme, J. (2004). What do we mean by being disabled? Session report. iin: Marin, B., Prinz, C. & Quiesser, M. (eds.) Tranforming Disbaility Welfare Policies, pp. 111-22. Aldershot: Ashgate. *Palme, J. (2005). Modernization of European Model of Social Protection. In: Vivekanandan, B & Kurian, N. (eds.). Welfare States and the Future, pp. 199-222. London: Palgrave. Parker, M.G., Thorslund, M. & Lundberg, O. (2004). Support and care for frail old persons in Sweden. In Maruo, N., Björklund A. & le Grand, C. (Eds.). Welfare Policy and Labour Markets. Transformations of the Japanese and Swedish Models for the 21st Century. Stockholm Studies in Sociology. N.S. 23. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Rosén, M, Lundberg, O. & Persson, G. (2005). Den framtida folkhälsan tendenser, problem och obesvarade frågor. Kapitel 12 i Folkhälsorapport 2005, 372-382. Stockholm: Socialstyrelsen. *Szebehely M. (red.) (2003). Hemhjälp i Norden Illustrationer och reflektioner Lund: Studentlitteratur. Szebehely M (2004) Anhörigomsorg av kärlek eller tvång? Tidskriften Äldreomsorg, 6/2004. Szebehely M (2004) Hemhjälp i Norden likheter och olikheter, Äldre i Centrum, nr 1/2004. 10

*Szebehely, M. (2004). La asistencia social como fuente de empleo y de bienestar social: la atención al niño y la asistencia al anciano en Suecia en la alborada del siglo XXI. Memorias Las Conquistas sociales en Cuba y el Estado de Bienestar en Suecia en la era dela globalización. Habana: Centro de estudios Europeos. *Szebehely M (2004). Nya trender, gamla traditioner. Svensk äldreomsorg i europeiskt perspektiv. I Florin, C. & Bergqvist, C. (red). Framtiden i samtiden. Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. *Szebehely, M. (2005). Care as employment and welfare provision childcare and elder care in Sweden at the dawn of the 21st century. In: Dahl, H.M. & Rask Eriksen, T.(eds.). Dilemmas of Care The Nordic Welfare State and Paid Care. Ashgate: Aldershot. *Szebehely, M. (red.) (2005). Äldreomsorgsforskning i Norden en kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. *Szebehely, M. (2005). Äldreomsorger i Norden verksamhet, forskning och statistik. I Szebehely, M. (red). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt, pp. 21-52. TemaNord 2005:8. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. *Szebehely, M. (2005). Nordisk äldreomsorgsforskning en sammanfattande diskussion. I Szebehely, M. (red). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt, pp. 371-388. TemaNord 2005:8. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. Szebehely, M. (2005). Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. I: Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen, SOU 2005:66, pp. 133-203. Stockholm: Fritzes. Thorslund, M, Lennartsson, C., Parker, M. G. & Lundberg, O. (2004). De allra äldstas hälsa har blivit sämre. Läkartidningen, 101, 1494-1499. *Trydegård, G.B. (2005). Äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i Norden en forskningsöversikt. I Szebehely, M. (red). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt, pp. 143-196. TemaNord 2005:8. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. 11

12 Forskningsbidrag vid sidan av programstödet Åke Bergmark: Med vilka medel? En studie av det kommunala sociala arbetets innehåll, organisatoriska ramar och strukturella förutsättningar. 3 700 000 kr, FAS (Dnr 2001-1151). Åke Bergmark: Prioriteringar i socialtjänsten en studie av resursfördelning, värdegrunder och kommunalt handlingsutrymme. 2 050 000 kr, FAS (Dnr 2004-0401). Johan Fritzell: Inkomst, ohälsa och dödlighet (fortsättningsanslag) 850 000 kronor, 2003, Riksbankens Jubileumsfond. Olle Lundberg: Sociala jämförelser, stress och ohälsa: en studie om mekanismer bakom sambandet mellan relativ deprivation och ohälsans fördelning, 2 160 000 kronor, 2005-2006, Vetenskapsrådet (Dnr 2004-1364) Olle Lundberg: Nordiskt nätverk kring ojämlikhet i hälsa, 396 000 kronor, FAS (Dnr 2004-1430). Joakim Palme: Programanslag Förändrade Institutioner och utfall: Välfärdsstater i ett komparativt perspektiv 3 900 000 kronor, 2003-2005, FAS (Dnr. 2002-0844). Joakim Palme och Olof Bäckman: Marginaliseringsprocesser i välfärdsstaten, 1 058 000 kronor, 2003, Riksförsäkringsverket. Marta Szebehely: Omsorgsvardag i Norden: Likheter och skillnader speglade genom äldreomsorgens personal. 1 800 000 kronor, 2004-2006, FAS, (Dnr 2003-0462). Marta Szebehely: Hälsa och välfärd. Kunskapsöversikt över nordisk välfärdsforskning inom äldreomsorgsområdet. 1 170 000 kronor, 2004-2005, Nordiska Ministerrådet.