Författningssamling i Borlänge kommun. Parkeringstal för Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige , 15

Relevanta dokument
Parkeringsnorm för Lomma kommun

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

RIKTLINJER. Datum Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm. Dokumenttyp Riktlinjer Publicering

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad

Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Nya P-tal För ett grönare och mer tillgängligt Växjö. Antagen i byggnadsnämnden

Tillämpning av zoner och parkeringstal

Parkeringsnorm - remiss

BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige , 93

PARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

Parkeringsnorm för Gustavsbergsprojektet

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsnorm för Järfälla kommun - Riktlinjer för parkeringsbehov vid exploatering och ombyggnad

Trafikutredning DP FALKEN 4

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN

Parkeringsnorm för Laholms kommun

Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg.

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III

Mobility management och parkering

Parkeringsnorm. Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans. Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till

Metodbeskrivning av framtagande av parkeringsnorm för Järfälla

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning

S t a f f a n s t o r p s k o m m u n

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun

Parkeringsnorm för Älmhult centrum Uppdragsnr: (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef

Riktlinjer för parkeringstal

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM

PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun

ZON A ZON B ZON C BESÖKANDE

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Parkeringsregler

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta

Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering

Antalet besökare, anställda och användning av befintlig parkering

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.


Parkeringsutredning Ormingehus, Myrankvarteret, höghuskvarteret och Kanholmsvägens äldreboende

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340)

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

Bilaga 1 Modell för beräkning av parkeringstal för flerbostadshus samt parkeringstal för övriga boendeformer.

Parkeringsnorm för Eskilstuna

PARKERINGSUTREDNING KROKSLÄTTS FABRIKER

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Författningssamling i Borlänge kommun. Parkeringsstrategi för Borlänge kommun Beslutad av Kommunstyrelsen , 203

Parkeringsutredning Forsåker, Östra delen Avseende parkering för bil och cykel, detaljplan 1

Parkeringsnorm för Karlstads kommun

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun

Parkeringsnorm för cykel och bil

Riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs stad - Hantering av mobilitetsoch parkeringsfrågor i detaljplan och bygglov

Parkeringsutredning Mjölktorget

Parkering och mobilitet i Frihamnen

Flexibla parkeringsnormer i praktiken

Vellinge kommun PARKERINGSNORM

Parkeringsriktlinjer för Västerås stad

Mandolingatan Trafikanalys

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Parkeringsnorm för Varbergs kommun. stadsbyggnadskontoret Godkänd av BN

Mobilitetsnorm för Sundbybergs stad

Parkering i Botkyrka kommun

Barkarby Sjukhus angöring

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Parkeringsutredning Mjölktorget

PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala

Parkeringsnorm för Umeå kommun

Selma Lagerlöfs torg, Göteborg

PARKERINGSUTREDNING UPPFÖLJNING HYTTAN 12 & 16

Policy. Parkeringspolicy och parkeringsnorm. Falköpings kommun

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

Parkeringstal Bjurö etapp 1

Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

Parkeringsutredning Norregård

Selma Lagerlöfs torg, Göteborg

Nacka Strand Parkeringsutredning, förslagshandling

ORGANISATION Projektledare: Åsa Hammarstedt, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Transkript:

Författningssamling i Borlänge kommun Parkeringstal för Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-02-14, 15

Metadata om dokumentet Dokumentnamn Parkeringstal för Borlänge kommun Dokumenttyp Riktlinje Omfattar Kommunen Kommunala bolagen Dokumentägare Sektorchef samhällsbyggnad Författningsstöd Kommunallagen, 8 kap. 3 Dokumentansvarig Plan- och markchef Publicering Författningssamling, Insidan, Webbplats Borlänge kommun Beslutad 2017-02-14, 15 Bör revideras senast 2020-12-31 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Diarienummer 2016-1939 Parkeringstal för Borlänge kommun 2 (11) Borlänge kommun

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Tolkning av parkeringstalen... 4 3. Zoner... 5 3.1. Zon 1 Centrum... 6 3.2. Zon 2 Innerstaden... 6 3.3. Zon 3 Övriga kommunen... 7 4. Parkeringstal för cykel... 7 4.1. Bostäder... 7 4.2. Arbetsplatser och besöksverksamhet... 8 4.3. Skolverksamhet... 8 5. Parkeringstal för bil... 8 5.1. Bostäder... 9 5.2. Arbetsplatser och besöksverksamhet... 9 5.3. Skolverksamhet... 9 6. Reduktion av parkeringstal... 10 6.1. Samnyttjande... 10 6.2. Grönt parkeringsköp... 11 Parkeringstal för Borlänge kommun 3 (11) Borlänge kommun

1. Inledning I den gemensamma översiktsplanen för FalunBorlänge uttrycks tydligt att bilens anspråk på kommunens markytor ska minska. Bilparkeringar ska göras mer ändamålsenliga och anpassade i antal samt att utrymme ska skapas så att städerna kan förtätas. Den säger också att gång, cykling och kollektivtrafik ska öka, att det ska finnas trygga cykelparkeringsplatser i närheten av viktiga målpunkter och att det behövs fler lättillgängliga cykel- och servicefunktioner. Tillsammans har Borlänge kommun och Borlänge Energi tagit fram en parkeringsstrategi. Den beskriver hur kommunen ska arbeta för att uppnå de planeringsinriktningar och rekommendationer som beslutats i översiktsplanen med koppling till parkering. Parallellt med framtagandet av strategin har nya parkeringstal tagits fram. Talen anger hur många parkeringsplatser som ska anläggas när man bygger nytt, bygger om eller ändrar en fastighets användning. Parkeringstal, eller normer som de ibland kallas, har använts för bilparkering under lång tid och är i dag en självklarhet även för cykelparkering. Eftersom samhället ständigt utvecklas måste talen uppdateras med jämna mellanrum. Kommunens tidigare norm som antogs 2002 gäller enbart bilparkering och bedöms inte skapa tillräckliga möjligheter till förtätning av centrum, eller till flexibilitet. Det främsta syftet med parkeringstal är att säkerställa att rätt mängd parkeringsplatser finns i parkeringssystemet. Talen kan också användas som ett effektivt styrmedel för att påverka resandet i en kommun. Parkeringsstrategin och parkeringstalen har tagits fram i en enhetlig process och harmoniserar båda med översiktsplanens intentioner och med varandra. Talen är därmed anpassade för att bidra till effektiv markanvändning och minskad biltrafik samt för att främja gång, cykel- och kollektivtrafik. Dokumentet Parkeringstal för Borlänge anger de nya parkeringstalen och beskriver hur de ska tolkas. Till dokumentet hör tre bilagor varav den första redovisar vilka indata som legat till grund vid framtagandet av nya parkeringstal och den andra redogör för hur själva beräkningen av parkeringstalen gått till. Den tredje bilagan är en vägledning för särskilda utredningar där parkeringstalen inte kan tillämpas. 2. Tolkning av parkeringstalen Parkeringstalen talar om hur många parkeringsplatser som ska anläggas när man bygger nytt, bygger om eller ändrar en fastighets användning. Av talen framgår hur många parkeringsplatser som ska vara avsedda för besökare. Parkeringstalen är flexibla, vilket innebär att det finns en tolkningsfrihet i varje enskilt fall. Talen utgör en generell rekommendation som i många fall kan tillämpas utan justering. Flexibiliteten säkerställer att hänsyn kan tas till specifika förutsättningar om sådana föreligger och att fastighetsägare och exploatörer kan påverka processen i större utsträckning. Det är dock kommunen som beslutar när avvikelser från parkeringstalen är lämpliga och i vilken grad. Parkeringstalen för cykelplatser ska tolkas som ett minimital. Trafiksystemet tål ett överskott av cykelplatser, dels med hänsyn till kommunens mål om ökat cyklande och dels för att cykelplatser är mindre utrymmeskrävande än bilplatser. Parkeringstal för Borlänge kommun 4 (11) Borlänge kommun

Parkeringstalen för bil ska tolkas som ett maxtal. Översiktsplanen anger att kommunens bilparkeringar ska göras mer ändamålsenliga och anpassade i antal, varför ett överskott av bilplatser bör undvikas. Det gäller i synnerhet centrala Borlänge där förtätningsviljan är som störst. I zon 1, som beskrivs i kapitel 3, gäller därför att om någon vill bygga fler bilplatser än parkeringstalet anger måste de extra platserna byggas under mark eller i parkeringshus med våningar ovan mark. Undantag gäller för enbostadshus där parkering sker på egen tomt och inte i gemensamhetsanläggning. I zon 2 och 3 gäller generellt att det ska finnas goda och väl motiverade skäl till att bygga fler bilplatser än parkeringstalet anger. Parkeringstalens flexibilitet innebär att det finns möjlighet att bygga färre bilplatser än parkeringstalet anger. Initiativet kan komma från kommunen baserat på att det finns specifika förutsättningar som talar för ett lägre bilinnehav eller bilanvändande än vad parkeringstalen baseras på. Det kan också komma från exploatören eller fastighetsägaren mot att denne åtar sig att genomföra insatser för att minska fastighetens bilinnehav eller bilanvändning. Sådana insatser går under benämningen gröna parkeringsköp. Det finns beskrivet i parkeringsstrategin samt i kapitel 6 nedan. Där beskrivs även möjlighet till samnyttjande och parkeringsköp, vilket är ett annat sätt att bygga färre bilplatser än vad som anges i parkeringstalen. Till skillnad från Borlänges tidigare parkeringsnorm från 2002 finns inget färdigbestämt tal i de fall samnyttjande tillämpas, då det anses för generellt. För verksamheter anger parkeringstalen antal parkeringsplatser per 1000 m2 BTA. Parkeringstalen för bostäder är angivna i termer av hur många parkeringsplatser som ska byggas per genomsnittlig bostad eller per 1000 m2 BTA. Ofta används tal per bostad vid bygglovsprövning och tal per 1000 m2 BTA vid detaljplanering. Vilket av talen som är mest lämpligt att använda varierar dock från fall till fall. Det kan till exempelvis påverkas av hur känd detaljeringsgraden är eller vilken typ av bostäder som ska byggas. Det finns därmed inget tvång att använda det ena eller andra talet i olika delar av planprocessen, utan det tal som passar situationen och projektet bäst används. I bilagorna 1 och 2 framgår det vilka parametrar som ligger till grund för respektive tal, vilket kan användas som vägledning om det är oklart vilket tal som är mest lämpligt att tillämpa. 3. Zoner Den som bor mitt i centrum har i regel inte samma behov av att använda bil som den som bor på landsbygden, men desto större tillgång till kollektivtrafik och möjlighet att kunna cykla eller gå. Med hänsyn till de varierande förutsättningar som finns tillämpas i regel olika parkeringstal för olika zoner inom en kommun. I arbetet har kommunen delats in i tre zoner. Zon 1 och 2 illustreras i figuren nedan, zon 3 omfattar alla övriga områden inom kommunen. Parkeringstal för Borlänge kommun 5 (11) Borlänge kommun

Figur 1. Borlänge kommuns zonkarta Zonerna är uppdelade utifrån dagens förutsättningar. Beroende på hur kommunen utvecklas kan det i framtiden finnas behov av att använda en annan zonindelning. 3.1. Zon 1 Centrum Zon 1 utgörs av centrumkärnan samt av centrumnära områden som Kupolen och Norra Backa. I zon 1 finns en stor funktionsblandning och många blandade anspråk. Det finns mycket goda möjligheter att transportera sig utan bil. Förtätningsviljan är stor i zonen och kommunen vill frigöra parkeringsytor för andra ändamål. I zon 1 är det därför både möjligt och angeläget att skapa markeffektiv parkering genom att tillämpa låga parkeringstal för bil och höga parkeringstal för cykel. 3.2. Zon 2 Innerstaden Zon 2 utgörs av stadsnära miljöer med god närhet till centrum. Bebyggelsen är mer funktionsuppdelad än i centrum, vilket innebär att parkeringsytorna har en tydligare målgrupp med färre anspråk från olika brukare. Det är därför enklare för kommunen att hitta rätt reglering. Då avstånden till centrum är förhållandevis små finns goda möjligheter för invånare, arbetstagare och besökare att gå eller cykla vilket ställer krav på bra infrastruktur för oskyddade trafikanter. Det är också nära resecentrum och lokala busslinjer, vilket innebär möjlighet till minskade bilresor på längre avstånd. Parkeringstal för Borlänge kommun 6 (11) Borlänge kommun

Förutsättningarna i zon 2 är sådana att låga parkeringstal för bil och höga parkeringstal för cykel kan tillämpas. 3.3. Zon 3 Övriga kommunen Zon 3 består av alla kommunens områden som ligger utanför zon 1 och 2. I nuläget finns inget behov av att lyfta ut yttre tätorter eller mindre orter som en särskild zon. Med undantag för några tätortscentrum är bebyggelsen i zon 3 funktionsuppdelad och liksom i zon 2 finns en tydlig målgrupp för respektiv e parkeringsyta. Det finns inget större förtätningstryck utanför staden och parkering behöver därför inte använda som styrmedel för att frigöra ytor. Däremot har kommunen ambitiösa målsättningar om att minska resor med bil till förmån för fler resor till fots, med cykel eller kollektivtrafik, vilket kan åstadkommas med hjälp av parkering som styrmedel. Utanför centrum krävs i regel att trafikanten färdas ett längre avstånd vilket innebär att cykeln får sämre konkurrenskraft. I parkeringsstrategin lyfts bl and annat att det ska finnas parkering för bil och cykel vid bytespunkter och större hållplatser utanför centrum. 4. Parkeringstal för cykel Zon 1 Zon 2 Zon 3 Antal platser per 1000 m 2 BTA Flerbostadshus 28 30 30 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 60 60 60 Kontor 18 18 14 Industri - 14 9 Butik centrum/lokalt centra 25 17 17 Butik köpcentrum 34 19 19 Hotell 5 5 5 Förskola 35 29 21 Grundskola 51 43 33 Gymnasieskola 53 46 39 Tabell 1. Parkeringstal för cykel sammanfattning 4.1. Bostäder Parkeringstalen anges som antal parkeringsplatser för cykel per bostad och per 1000 m2 BTA. Tabellerna nedan visar dels antal platser för boende och dels antal platser för besökare. För småhus har inga parkeringstal angivits då de boende parkerar sina cyklar på den egna tomten i den omfattning de finner lämpligt. Av de cykelplatser som anläggs bör minst 50 procent finnas inomhus. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Boende Besök Boende Besök Boende Besök Flerbostadshus 1,6 0,2 1,8 0,1 1,8 0,2 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 1 0,5 1 0,5 1 0,5 Tabell 2. Parkeringsplatser för cykel per bostad Parkeringstal för Borlänge kommun 7 ( 11 ) Borlänge kom m un

Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Boende Besök Boende Besök Boende Besök Flerbostadshus 25 3 27 3 28 2 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 40 20 40 20 40 20 Tabell 3. Parkeringsplatser för cykel per 1000 m2 BTA bostäder 4.2. Arbetsplatser och besöksverksamhet Nedan anges hur många cykelparkeringsplatser som minst ska finnas per 1000 m2 BTA verksamheter. Tabellen nedan visar dels antal platser för personal och dels antal platser för besökare. Beroende på verksamhetstyp bör målsättningen vara att 20-30 procent av parke ringsplatserna för cykel finns inomhus. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Personal Besök Personal Besök Personal Besök Kontor 15 3 15 3 13 1 Industri - - 12 2 8 1 Butik centrum/lokalt centra 5 20 4 13 4 13 Butik köpcentrum 4 30 4 15 4 15 Hotell 3 2 3 2 3 2 Tabell 4. Parkeringsplatser för cykel per 1000 m2 BTA verksamheter 4.3. Skolverksamhet Nedan anges hur många cykelparkeringsplatser som minst ska finnas per 1000 m2 BTA verksamheter. Av de cykelplatser som anläggs bör minst 50 procent vara väderskyddade. Tabellen nedan visar dels antal platser för personal och dels antal platser för elever. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Personal Elever Personal Elever Personal Elever Förskola 12 13 10 19 7 14 Grundskola 7 44 6 37 4 29 Gymnasieskola 4 49 4 43 2 37 Tabell 5. Parkeringsplatser för cykel per 1000 m2 BTA vid skolverksamhet fördelat på personal och elever 5. Parkeringstal för bil Zon 1 Zon 2 Zon 3 Antal platser per 1000 m 2 BTA Flerbostadshus 9 11 13 Småhus 7 9 11 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 4,5 4,5 7 Kontor 7 11 17 Industri - 7 10 Butik centrum/lokalt centra 14 13 22 Butik köpcentrum 20 14 26 Hotell 6 9 18 Förskola (parkering + angöring) 3+4 5+6 10+8 Parkeringstal för Borlänge kommun 8 ( 11 ) Borlänge kom m un

Grundskola (parkering + angöring) 2+2 3+4 6+5 Gymnasieskola (parkering + angöring) 1+0,4 2+0,6 4+1 Tabell 6. Parkeringstal för bil sammanfattning 5.1. Bostäder Parkeringstalen för bostäder anges som bilplatser per bostad och som bilplatser per 1000 m2 BTA bostäder. Tabellerna nedan visar dels antal platser för boende och dels antal platser för besökare. När det gäller småhus kan parkering i vissa fall anordnas inom den egna tomten o ch i andra fall sker parkering inom gemensamhetsanläggning. Därför anges dessa olika alternativ med egna tal. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Boende Besök Boende Besök Boende Besök Flerbostadshus 0,5 0,1 0,6 0,1 0,8 0,1 Småhus parkering inom egen tomt 1 1 1 1 1 1 Småhus parkering på gemensam anläggning 0,9 0,1 1 0,1 1,1 0,1 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 0,1 0,05 0,1 0,05 0,15 0,1 Tabell 7. Bilplatser per bostad Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Boende Besök Boende Besök Boende Besök Flerbostadshus 8,5 0,5 10 1 12 1 Småhus 6,5 0,5 8 1 10 1 Studentboende, smålägenhet < 35 m 2 4 0,5 4 0,5 6 1 Tabell 8. Bilplatser per 1000 m2 BTA bostäder 5.2. Arbetsplatser och besöksverksamhet Nedan anges hur många bilplatser som ska finnas per 1000 m2 BTA verksamheter. Tabellen nedan visar dels antal platser för personal och dels antal platser för besökare. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Personal Besök Personal Besök Personal Besök Kontor 6 1 9 2 15 2 Industri - - 6 1 9 1 Butik centrum /lokalt centra 2 12 2 11 4 18 Butik köpcentrum 2 18 2 12 5 21 Hotell 1 5 1,5 7,5 S* S* *Särskild utredning krävs med hänsyn till lokalisering, antal rum och övriga faciliteter Tabell 9. Bilplatser per 1000 m2 BTA verksamheter 5.3. Skolverksamhet Parkeringstalet för skolverksamhet avser enbart den bilparkering som behövs för verksamhetens anställda. Utöver parkering finns i regel behov av utrymmen för bilangöring i anslutning till skolor, eftersom många elever hämtas och lämnas med bil. Behoven var ierar i olika delar av kommunen och beror även på elevernas ålder. Vissa Parkeringstal för Borlänge kommun 9 ( 11 ) Borlänge kom m un

skollokaler hanterar enbart skolverksamhet, medan det finns skollokaler som används för andra ändamål utanför skoltid. Beroende på behoven kan angöringen ske utmed gata, i vändzon ell er som fasta platser med korttidsreglering. I vissa fall kan det också finnas behov av parkeringsplatser för längre uppställning. Då det är svårt att generalisera behoven av angöring krävs alltid en särskild utredning. Utredningen ska ta hänsyn till kommu nens parkeringsstrategi och målet om att biltrafiken kraftigt ska minska. Zon 1 Centrum Zon 2 - Innerstaden Zon 3 Övriga kommunen Parkering Angöring Parkering Angöring Parkering Angöring Förskola 3 S* 5 S* 10 S* Grundskola 2 S* 3 S* 6 S* Gymnasieskola 1 S* 2 S* 4 S* *Särskild utredning krävs med hänsyn till lokalisering, bilinnehav, lokalernas användning och andra specifika förutsättningar Tabell 10. Bilplatser per 1000 m2 BTA skolverksamhet 6. Reduktion av parkeringstal De parkeringstal som anges för bil i kapitel 5 är generellt ett maxtal som kan reduceras. I kommun en s parkeringsstrategi från 2016 ingår reduktionsåtgärder som en del av strategiområdet E ffektiv markanvändning. Nedan ges en kort sammanfattnin g av de reduktionsåtgärder som är möjliga, mer information finns i parkeringsstrategin. 6.1. Samnyttjande Samnyttjande är en möjlighet när det finns flera olika verksamhetstyper som kan använda samma parkeringsplatser. Utgångspunkten är att man beräknar hur må nga bilplatser som ska anläggas per verksamhet utifrån angivna parkeringstal (se kapitel 5). I exemplet nedan har vi antagit att en fastighetsägare ska bygga både bostäder och kontor på en fastighet och att det enligt parkeringstalen krävs 30 bilplatser fö r bostäderna och 50 bilplatser för kontoret. När parkeringstalen är beräknade görs en bedömning av vilken beläggningsgrad som kan väntas på parkeringsplatsen. I exemplet nedan bedöms minst 80 procent av de boendes bilar stå parkerade, och 10-70 procent av de verksammas bilar. Tidpunkt Bilplatsbehov bostäder Bilplatsbehov kontor Sammanlagt bilplatsbehov Vardag 10-16 30*80 % = 24 50*70 % = 35 59 bilplatser Fredag 16-19 30*80 % = 24 50*20%= 10 34 bilplatser Lördag 10-13 30*80 % = 24 50*10 % = 5 29 bilplatser Natt 30*100 % = 30 50*20 % = 10 40 bilplatser Tabell 11. Beräkning av dimensione rande tidpunkt för samnyttjande Beräkningen utförs i enlighet med tabellen ovan och ger svar på vilke t tillfälle behovet av parkering är som störst, i exemplet blir det vardagar kl. 10-16. Det tillfället blir dimensionerande och talar om att fastighetsägaren får bygga 59 bilplatser istället för 80. Parkeringstal för Borlänge kommun 10 ( 11 ) Borlänge kom m un

6.2. Grönt parkeringsköp Om fastighetsägaren åtar sig att genomföra åtgärder som stimulerar ett mer hållbart resande och därmed bidrar till ett minskat bilparkeringsbehov, kan denne få anlägga färre bilplatser än vad kommunens parkeringstal anger. Det finns en uppsjö av åtgärder som kan leda till minskat bilparkeringsbehov. Vissa ger effekt för alla brukare medan andra riktar sig antingen mot boende eller mot företag. I parkeringsstrategins kapitel 2, i avsnittet Effektiv markanvändning, finns en förteckning med exempel på åtgärder samt en uppskattning av hur stor reduktion som kan vara rimlig. Bilpooler bedöms som den mest effektiva åtgärden då en bilpoolsbil bedöms kunna ersätta flera personbilar. Andra åtgärder kan exempelvis vara elcykelpool med packcyklar såväl som vanliga cyklar, vilka möjliggör och underlättar längre resor samt behov att kunna frakta exempelvis matkassar eller annan skrymmande packning. För att inte låsa reduktionstalen till bestämda åtgärder kommer detta bedömas från fall till fall utifrån givna förutsättningar. Det öppnar även upp för nya innovativa möjligheter att utveckla kommunen på ett hållbart vis. Parkeringstal för Borlänge kommun 11 (11) Borlänge kommun

Författningssamling i Borlänge kommun Bilaga 1 Indata Parkeringstal Borlänge kommun

I denna bilaga redovisas de förutsättningar som varit utgångspunkt vid beräkning av Borlänges parkeringstal 2016. 1. Boendestatistik Vid beräkning av parkeringstal för bostäder behövs uppgifter om hur många som generellt bor per lägenhet eller småhus i respektive zon, hur stora bostäderna generellt är samt hur högt bilinnehavet är. Denna statistik är hämtad från Statistiska Centralbyrån och har sammanställts av Borlänge kommun. Följande statistik har använts för att beräkna parkeringstal för bostäder. Genomsnittligt antal invånare per lägenhet * 1,6 1,8 1,8 Genomsnittligt antal invånare per hus 2,7 2,6 2,5 Genomsnittlig area per lägenhet (m 2 ) 64 65 64 Genomsnittlig area per hus (m 2 ) 140 123 116 *Antalet för zon 1 och 3 är ett medelvärde, medan talet för zon 2 är ett medianvärde. Skälet till att en annan metod för beräkning valts för zon 2 är att Jakobsgårdarna har en avvikande statistik och medianen bedöms vara mer rättvisande. Tabell 1. Statistik om boendeförhållanden 2. Bilinnehav Bilinnehavet ökar i regel varje år vilket är en trend som gäller riket som helhet. Borlänge kommun har som ambition att färre resor ska göras med bil. Det är dock svårt för kommunen att helt och hållet påverka bilinnehavet eftersom det är kopplat till andr a faktorer, t ex hushållens ekonomi. Ibland kan bilinnehavet justeras vid framtagning av parkeringstal. En sådan justering behöver vara förankrad i kommunens övriga ansträngningar för att minska behovet av bilen. I dagsläget bedöms boende i Borlänge ha r elativt god förutsättning att resa med bil. Om man justerar bilinnehavet nedåt och tillämpar parkeringstal som försvårar parkering vid hemmet finns en risk att boende tvingas använda bilen i större utsträckning än de egentligen har behov av, vilket är mots tridigt med kommunens mål om minskade bilresor. K ommun en s parkeringsstrategi beslutad 2016 ger förutsättningar att skapa ett samhälle där boende lättare kan leva utan bil. I samband med att strategin tillämpas bedöms det finn a s möjlighet er att påverka bi linnehavet. Ett exempel på kraftfull åtgärd som beskrivs i strategin är införande av bilpooler. Vi har gjort en justering av bilinnehavet med 5-10 % med hänsyn till den utveckling som åtgärder inom parkeringsstrategi och andra kommunala strategidokument, s om exempelvis Miljöplan 2016-2018 samt Energi - och klimatstrategi förväntas leda till. Parkeringstalen ska hållas levande och uppdateras med jämna mellanrum så att tillämpningen sker med hänsyn till rådande förhållanden. Om tillämpningen av ovan nämnda å tgärder ger effekt på vårt mål om minskade bilresor sker förhoppningsvis en förändring av bilinnehavet. 1 2 3 2

Tabellen nedan visar hur högt bilinnehavet i respektive zon är idag samt vilket bilinnehav vi använt som utgångspunkt vid beräkning av parkeringstal. 1 2 3 Bilinnehav nuläge (antal bilar per 1000 invånare) * 374 400 457 Bilinnehav efter justering 337 368 434 *Antalet för zon 1 och 3 är ett medelvärde, medan talet för zon 2 är ett medianvärde. Skälet till att en annan metod för beräkning valts för zon 2 är att Jakobsgårdarna har en avvikande statistik och medianen bedöms vara mer rättvisande. Tabell 2. Bilinnehav - nuläge och justerat tal 3. Tätheter Täthet avser ett dimensionerande antal, för samtidigt sy sselsatta eller besökande för en viss verksamhet, per 1000 m2 bruttoarea (BTA). En anställdtäthet på 50 innebär att det under en dimensionerande tid vistas 50 anställda i en lokal per 1000 m2 bruttoarea. Tätheten i de olika verksamheterna bygger på ett a ntagande av Borlänge kommun, vilket också har jämförts med andra kommuner. De tätheter som använts som indata vid framtagning av parkeringstalen redovisas i tabellen nedan. Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA Kontor 30 30 25 Industri - 20 15 Butik centrum/lokalt centrum 10 7 7 Butik köpcentrum 8 8 8 Hotell 5 5 5 Besökstäthet per 1000 m 2 BTA Kontor 6 6 3 Industri - 3 1 Butik centrum 40 26 26 Butik köpcentrum 60 30 30 Hotell 25 25 25 Tabell 3. Anställd - och besökstätheter per 1000 m2 BTA i Borlänge kommun 1 2 3 4. Bilförarandel Med bilförarandel avses hur stor andel av alla resor som sker med bil till arbetsplatser, vid inköp eller vid resor till fritids - och nöjesaktiviteter. Borlänge Energi gjorde en resvaneundersökning 2009 som visar hur färdmedelsfördelningen ser ut i kommunen i sin helhet. Undersökningen visar inte hur resandet har varierat beroende på typ av ärende eller var i kommunen resorna sker. De bilförarandelar som redovisas i tabellen nedan bygger därför på ett antagande baserat på den generella bild som undersökningen ger samt en jämförelse med ett antal andra kommuner. 3

Färdmedelsandelar Bilförarandel arbetsresor 50 % 55 % 80 % Bilförarandel inköpsresor 60 % 65 % 90 % Bilförarandel fritidsresor 50 % 55 % 80 % Tabell 4. Uppskattade bilförarandelar 2009 1 2 3 Till skillnad från bilinnehavet har kommunen större möjlighet att påverka hur många resor som sker med bil. Det kan som tidigare nämnt på verkas genom att kommunen förbättrar förutsättningarnatt resa med andra trafikslag än bilen. Det påverkas också i stor utsträckning av hur generösa parkeringstal kommunen tillämpar. Kombinationen av att erbjuda goda parkeringsmöjligheter vid hemmet och b egränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatser och andra verksamheter skapar förutsättningar för minskade bilresor. För att parkeringstalen ska spegla kommunens ambition om minskade bilresor har indata från 2009, se tabellen ovan, justerats ned. Bedömningen är att ju mer centralt i kommunen man befinner sig, desto större är sannolikheten att man kan cykla eller resa kollektivt. Tabellen nedan visar vilka bilförarandelar som ska eftersträvas för olika typer av resor i respektive zon. Andelarna är a vsevärt lägre än de andelar som uppskattats för år 2009, vilket ligger i linje med kommunens ambitioner. Det är dessa bilförarandelar som använts som indata vid beräkning av parkeringstalen. Bilförarandelar Bilförarandel arbetsresor 20% 30% 60% Bilförarandel inköpsresor 30% 40% 70% Bilförarandel fritidsresor 20% 30% 60% Tabell 5. Bilförarandelar som utgör indata till parkeringstalen 2016 1 2 3 5. Cykelandel Med cykelandel avses hur många som cyklar till olika verksamheter. De andelar som använts vid beräkning av parkeringstal för cykel bygger på ett generöst antagande om hur många cykelplatser som ska finnas per anställd, besökare eller elev. 1 2 3 Cykelandel Antal platser per anställd 0,7 0,6 0,4 Antal platser per besökare (exkl. hotell) 0,7 0,6 0,4 Antal platser per besökare hotell 0,1 0,1 0,1 Antal platser per elev förskola 0,25 0,2 0,15 Antal platser per elev grundskola 0,6 0,5 0,4 Antal platser per elev gymnasieskola 0,8 0,7 0,6 Tabell 6. Antagande om antal cykelplatser för respektive kategorier 4

Författningssamling i Borlänge kommun Bilaga 2 Så har parkeringstalen beräknats Parkeringstal Borlänge kommun

Följande tabeller visar vilka formler som använts för att beräkna parkeringstalen och de bygger på de indata som redovisats i bilaga 1 - Indata. 1. Bostäder Antal cykelplatser per bostad i genomsnitt Boende (X): Genomsnittligt antal invånare per bostad * 1 Besökare (Y): X/10 Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA Boende (X): Antal cykelplatser per bostad i genomsnitt * (1000/genomsnittlig bostadsarea) Besökare (Y): X/10 Antal bilplatser per bostad i genomsnitt Boende (X): (Genomsnittligt antal invånare per bostad * bilinnehav)/1000 Besökare (Y): X/10 Antal bilplatser per 1000 m 2 BTA Boende (X): Antal bilplatser per bostad i genomsnitt * (1000/genomsnittlig bostadsarea) Besökare (Y): X/10 Tabell 1. Beräkningsgång för bostäder Beräkningarna för bostäder bygger på ett antagande om att det tillkommer 10 % parkering för besökare, både för cykel och för bil. Studentlägenheter och smålägenheter finns också med som boendekategori i parkeringstalen men har inte beräknats på samma sätt som övriga bostäder. Det finns ingen statistik som visar relationen mellan små lägenheter och bilinnehav. Efter jämförelse med andra kommuners parkeringsriktlinjer har det beslutats att det ska finnas 0,15 bilparkeringar per studentlägenhet eller smålägenhet i zon 1 och 2, och motsvarande 0,25 bilparkeringar i zon 3. Varje studentlägenhet eller smålägenhet ska vidare ha 1,5 cykelparkeringar oavsett zon, varav en halv cykelplats är avsedd för besökare. 2

2. Kontor och industri Cykelplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Bilplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel arbetsresor Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel arbetsresor Tabell 2. Beräkningsgång för kontor och industri 3. Handel Cykelplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Bilplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel arbetsresor Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel inköpsresor Tabell 3. Beräkningsgång för handel 4. Hotell Cykelplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Bilplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel arbetsresor Besökare (Y): Besökstäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel fritids- och nöjesresor Tabell 4. Beräkningsgång för hotell I zon 3 görs bedömningen att det krävs en särskild utredning då förutsättningarna för hotell, med hänsyn till t ex närhet till kollektivtrafik, hotellets art och avstånd till centrum, kan variera kraftigt. Vad gäller hotell ställs lägre krav på cykelplatser per besökare än andra verksamhetstyper eftersom hotellgäster i stor utsträckning inte antas vara tillresta med cykel. I de fall ett hotell ska inrymma mötes-/konferensanläggning eller andra faciliteter som genererar besök från boende inom Borlänge kommun måste en särskild utredning göras som tar ställning till den typ av verksamhet som ska bedrivas av hotellet. 3

5. Skolverksamhet Observera att parkeringstalet för bil endast inkluderar den parkering som avses för personalen. Övriga behov av parkering eller angöring utreds i varje separat fall. Cykelplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Elever (Y): Elevtäthet per 1000 m 2 BTA * Cykelandel Bilplatser per 1000 m 2 BTA Anställda (X): Anställdtäthet per 1000 m 2 BTA * Bilförarandel arbetsresor Tabell 5. Beräkningsgång för skolverksamhet 4

Författningssamling i Borlänge kommun Bilaga 3 Särskild utredning för verksamheter som inte omfattas av parkeringstalen Parkeringstal Borlänge kommun

Alla verksamhetstyper har inte så enhetliga förutsättningar att de kan generaliseras och ges ett gemensamt parkeringstal. Exempel på sådana verksamheter är caféer, restauranger, vårdplatser, idrottshallar och möteslokaler. Vid prövning av verksamheter som inte omfattas av parkeringstalen behöver en särskild utredning göras i varje enskilt fall. Vid en särskild utredning används samma metodik som använts vid framtagning av parkeringstalen. 1. Beräkning av parkeringstal för bil Utgångspunkten för utredningen är tabellen nedan. 1 2 3 Färdmedelsandelar Bilförarandel arbetsresor 20 % 30 % 60 % Bilförarandel inköpsresor 30 % 40 % 70 % Bilförarandel fritidsresor 20 % 30 % 60 % Figur 1. Färdmedelsandelar som utgör indata till parkeringstalen 2016 Om en restaurang ska byggas i zon 2 antas att 30 % av de anställda (arbetsresor) respektive 30 % av besökarna (fritidsresor) tar sig till arbetsplatsen med bil. Därefter bedöms hur många anställda och besökare som kommer att vistas i verksamhetens lokaler samtidigt. Detta beskrivs som antal anställda och besökare per 1000 m 2 BTA. Om restaurangen har 10 anställda och 30 besökare per 1000 m 2 BTA och lokalen är 3000 m 2 BTA stor beräknas bilinnehavet så här: Parkering för anställda: (10*3)*0,3 = 9 Parkering för besökare: (30*3)*0,3 = 27 Totalt antal bilplatser = 9 + 27 = 36 I utredningen är det möjligt att ansätta ett lägre bilresande än tabellen ovan anger. Det kan t ex vara aktuellt vid anläggande av idrottsanläggningar eller mötesplatser för barn och ungdomar, där det är mycket sannolikt att en lägre andel kommer att köra bil till platsen. Detta måste motiveras i utredningen. 2. Beräkning av parkeringstal för cykel Utgångspunkten är de cykelandelar som anges i bilaga 1 Indata, som säger att det ska finnas ett visst antal parkeringsplatser för cykel per anställd, besökare och elev. I zon 1 och till viss del i zon 2 kan det ofta vara motiverat med fler cykelparkeringsplatser än så, beroende på vad det är för verksamhet. På samma sätt som ovan utgår man från antalet som vistas i lokalen samtidigt uttryckt i täthet per 1000 m 2 BTA. 2