MILJÖRAPPORT ÅR 2016 för avloppsledningsnät och tillhörande anläggningar i Järfälla kommun

Sid 1 (28) Dnr Ten 2017/21 MILJÖRAPPORT ÅR 2016 för avloppsledningsnät och tillhörande anläggningar i Järfälla kommun Renoverad tryckavloppsledning upphängd i Kallhälls dagvattenkulvert. April 2016. Sammaställd av: Anna Sundén Järfälla kommun VA & Avfall Anna Sundén, VA-ingenjör E-post: anna.sunden@jarfalla.se Besöksadress: Vasaplatsen 11, Jakobsberg Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Växel: 08-580 285 00 Webbplats: www.jarfalla.se Organisationsnummer: 212000-0043

Sid 2 (28) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Organisation och ansvar... 4 2.2. Verksamhetsområde... 5 2.2.1. Ledningsnät... 5 2.2.2. Pumpstationer... 6 2.2.3. Styr- och övervakningssystem... 7 2.2.4. Driftuppföljning... 7 3. Gällande föreskrifter och beslut... 7 3.1. Egenkontroll... 8 4. Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljö... 8 4.1. Miljömålsarbete... 9 4.1.1. Järfälla kommuns miljövårdsarbete... 9 4.1.2. Beaktande av Miljöbalkens hänsynsregler... 10 5. Spillvattennätet... 10 5.1. Hanterad spillvattenmängd... 10 5.1.1. Omledning av spillvatten p.g.a. läckande spillvattenledning... 11 5.1.2. Tillskottsvatten... 11 5.2. Driftstörningar på spillvattennätet... 13 5.2.1. Utsläpp från verksamheter... 14 5.2.2. Provtagning inom Käppalas tillrinningsområde... 14 5.3. Driftstörningar på pumpstationer... 15 6. Dagvatten... 16 6.1. Driftstörningar på dagvattennätet... 16 6.2. Rening av dagvatten... 16 7. Ledningsrenovering och underhåll... 17 7.1. Nybyggnation och förnyelse... 18 7.2. Planerade arbeten 2017... 19 8. Felkopplingar och tillskottsvatten... 19 8.1. Felkopplat spillvatten... 19 8.2. Felkopplat dagvatten... 20

Sid 3 (28) 9. Resursanvändning... 20 9.1. Energiförbrukning... 21 9.2. Drivmedelsförbrukning... 23 10. Omgivningskontroll... 23 10.1. Vattenvårdsarbete... 23 10.2. Avveckling av enskilda avlopp... 24 10.2.1. VA i norra Stäket... 24 10.2.2. VA i Lund... 24 10.2.3. VA i gamla Barkarby... 24 10.2.4. VA i Ormbacka... 24 10.3. Recipientkontroll... 25 10.4. Råttbekämpning... 26 10.4.1. Råttbekämpning i Jakobsbergs... 26 10.4.2. Råttbekämpning i Barkarby... 27 10.4.2. Resultat från råttbekämpningen... 27 11. Information till allmänheten... 27 12. Underskrift... 28 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. VA-verksamhetsområde, spillvatten och vatten VA-verksamhetsområde, dagvatten gata VA-verksamhetsområde, dagvatten fastighet Pumpstationer och tryckstegringsstationer Dagvattenanläggningar

Sid 4 (28) 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Huvudman: Tekniska nämnden, Järfälla kommun, Organisationsnummer: 212000-0043 Besöksadress: Riddarplatsen 5 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Kontaktperson: Crister Bäckström, VA och Avfallschef Telefonnummer, vx: 08-580 285 00 E-postadress: Crister.Backstrom@jarfalla.se Tillsynsmyndighet: Miljö- & bygglovnämnden, Järfälla kommun 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1. ORGANISATION OCH ANSVAR Tekniska nämnden är VA huvudman och har det övergripande ansvaret för den kommunala VA-försörjningen i Järfälla. I detta ansvar ligger att distribuera dricksvatten samt avleda och omhänderta spill- och dagvatten på ett miljömässigt hållbart sätt. På upprag av Tekniska nämnden ansvarar VA- och avfallsadelningen för det praktiska arbetet. Inom detta ansvar ingår driften av den allmänna VA-anläggningen, men också planering, projektering, upphandling och utbyggnad av anläggningen samt underhåll och förnyelse. Avdelningen ansvarar även för att hålla ett uppdaterat register över VA och avfallskunderna i kommunen samt för att sköta faktureingen av VA- och avfallsavgifterna. Både VA- och avfallsverksamheten är taxefinansierad. VA- och avfallsavdelningen består av en avdelningschef, sex VA-ingenjörer (en slutade dock under året och en nyrekrytering planeras under 2017) och fyra personer som enbart arbetar med avfallsfrågor. Avdelningen ingår i Bygg- och miljöförvaltningen. Järfälla kommun köper dricksvattnet från kommunalförbundet Norrvatten samt köper reningen av spillvattnet av Stockholm vatten och Käppala förbundet. Driften av den allmänna VA-anläggningen sköts av en upphandlad drift- och skötselentreprenad med ansvar för drift, regelbunden tillsyn och underhåll av pumpstationer, ledningsnät samt utloppsdiken. Utanför arbetstid finns hos entreprenören beredskap som undersöker och åtgärdar bland annat störningar på pumpstationer och ledningsnät. Enligt avtal ska driftentreprenören omgående rapportera driftstörningar till Bygg- och miljöförvaltningen. Sedan år 2012 är Veolia Vatten AB driftentreprenör i Järfälla.

Sid 5 (28) 2.2. VERKSAMHETSOMRÅDE Det kommunala VA-ledningsnätet i Järfälla är väl utbyggt och nästan alla kommunens invånare är anslutna till det kommunala spillvattennätet. De kommunala VAverksamhetsområdena för spill- och dagvatten finns redovisade i bilaga 1, 2 och 3. Inom det kommunala verksamhetsområdet bedöms det idag finnas ca 240 km spillvattenledningar och ca 200 km dagvattenledningar. Anläggningsdata finns redovisade i tabell 1. Ledningslängderna och antal anordningar är idag något osäkra. Ett nytt VAverksamhetssystem köptes in i slutet av 2016 och kommer när det är i drift ge mer tillförlitliga ledningsdata. Järfälla kommun är genom avtal anslutet till Stockholmvattens avloppsreningsverk i Bromma och till Käppala förbundets avloppsreningsverk på Lidingö för spillvattenrening. Spillvattnet förs till bergtunnlar där det leds vidare till respektive reningsverk. Anläggningstyp Antal / längd, ca Avloppspumpstationer Avloppspumpstationer, stora 19 1 st Avloppspumpstationer, Små (LTA) 6 st Spillvattennät Spillvattenhuvudledningar 244 000 m Bergtunnlar 800 m Dagvattennät Dagvattenhuvudledningar 204 600 m Bergtunnlar 300 m Tabell 1. Ledningslängder och antal anläggningar år 2016. Ledningslängderna är avrundade till hela 100-tal 1. Den nya avloppspumpstationen på Flygfältsvägen är dock inte formellt övertagen av VA-enheten ännu. 2.2.1. Ledningsnät Det kommunala avloppsledningsnätet är i princip utbyggt som ett duplikatsystem där dagvatten och spillvatten avleds var för sig. Ett sådant system medför normalt en jämnare avrinning av spillvattnet och därmed mindre störningar än ett kombinerat system. Trots detta sker ett relativt stort tillflöde av regn- och smältvatten, så kallat tillskottsvatten. Avdelningen arbetar aktivt för att minska inläckaget. Sedan 2014 finns ett separat investeringsprojekt med syfte att hitta och åtgärda källorna till tillskottsvatten. Avdelningen TV-inspekterar och statusklassar även ca 10% av spill- och dagvattennätet årligen. Ledningssträckor med stort inläckage eller andra typer av problem åtgärdas normalt följande år. Observera att en stor del av ledningsnätet i kommunen också ägs av samfälligheter och privata fastighetsägare, där kommunen inte har kontroll på ledningarnas kondition.

Sid 6 (28) 2.2.2. Pumpstationer Det finns 19 större kommunala pumpstationer avsedda för spillvatten i kommunen, varav den nyaste på Flygfältsvägen i Barkarby formellt sett inte övertagits av kommunen ännu. Sedan år 2012 finns även 5 stycken mindre pumpstationer, så kallade LTA-pumpstationer (Lätt Tryck Avlopp) inom Görvälnområdet och sedan 2015 även en LTA-station i Gamla Barkarby. Placeringen av pumpstationerna framgår av bilaga 4. Alla större pumpstationer är kopplade till ett drift- och övervakningssystem som innebär att vissa funktioner kan kontrolleras och styras på distans. Tillsyn på plats görs också regelbundet. Tillsynen journalförs och omfattar bland annat provkörning av pumpar, rensning av galler, kontroll av vippor och renspolning av pumpgropar. Hur ofta tillsynen sker och vad som ingår beror på typ av station. Faktorer som styr tillsynsfrekvensen är bland annat områdets känslighet för översvämning, pumpstationens utrustning och kondition, tidigare noterade driftstörningar samt recipientens påverkan av eventuell bräddning. Duplikatsystemet medför att pumpstationer och spillvattennät inte får ett lika stort direkt tillskott av regn- och smältvatten som ett kombinerat system får. Tillskottsvattenmängden är dock ändå stor, men innebär i dagsläget inte att kapaciteten i pumpstationerna påverkas i någon större omfattning. Bräddning förekommer därför nästan enbart till följd av driftavbrott. För att minska risken för bräddning i samband med långvariga strömavbrott finns möjlighet att ansluta reservkraft på samtliga pumpstationer. Uppgifter om vilka pumpstationer som kan anslutas till reservkraft redovisas i tabell 2 tillsammans med information om vilken recipient eller anläggning pumpstationen skulle brädda till vid ett eventuellt driftavbrott. Nr. Pumpstation Bräddning till recipient alt anläggning Reservkraftuttag 1. Kajsa Hof Mälaren Ja 2. Kallhäll övre Spillvattenledning till Käppala Ja 3. Kallhäll nedre Mälaren Ja 4. Västanvägen Översjön Ja 5. Järfällavägen Bällstaån Egen reservkraftsanl. 6. Dragspelsvägen Dike till åkermark Ja 7. Äppelvägen Veddestadiket Ja 8. Fornvägen Veddestadiket Ja 9. Orgona Spillvattenledning till Bromma ARV Ja 10. Zenitvägen Sthlm Vattens dagvattensystem Ja 11. Venusvägen Sthlm Vattens dagvattensystem Ja 12. Enköpingsv. Säbysjön via Tånglöts våtmark Ja 13. N. Flottiljomr. Säbysjön via Tånglöts våtmark Ja 14. Dvärgvägen Mälaren Ja 15. Södra udden Mälaren Ja 16. Krokivägen Skogsmark Ja 17. Majorsvägen Bällstaån, via Kyrkparkens dagvattendamm Ja 21. Kyrkoherdev Bällstaån, via Kyrkparkens dagvattendamm Ja 22. Görvälns LTA-system, 5st Mälaren Nej 24. Flygfältsvägen 1 Bräddmagasin (Bällstaåns ARO) Ja 26. G:a Barkarbys LTA-system, 1 st Bällstaån Nej Tabell 2. Uppgifter om pumpstationernas möjlighet att ansluta tillreservkraft samt till vilken recipient/anläggning varje pumpstation bräddar till vid ett eventuellt driftavbrott. Pumpstationerna nr 18, 19, 20, 23 och 25 är tryckstegringsstationer för drickvatten. 1 Pumpstation 24. Flygfältsvägen har ännu inte tagits över av VA-enheten.

Sid 7 (28) 2.2.3. Styr- och övervakningssystem För att minska driftkostnaderna, korta tiden för åtgärder, underlätta rapportering och samtidigt minska transportbehovet och dess negativa effekter på miljön, finns sedan slutet av år 2012 ett styr- och övervakningssystem installerat på alla stora kommunala avloppspumpstationer (ej på LTA-stationerna). Styr- och övervakningssystemet gör det möjligt att från den ordinarie arbetsplatsen kontrollera pumpar, nivåer och andra data från de kommunala VA-anläggningarna. Anläggningarna kan även styras på distans, exempelvis starta pumpar. Den ökade kontrollen av anläggningarna ökar möjligheterna att nå en optimal funktion på anläggningarna vilket förhoppningsvis kan minskar energiförbrukningen och risken för bräddning, vilket i sin tur gynnar miljön på flera sätt. 2.2.4. Driftuppföljning Alla driftstörningar dokumenteras med en driftstörningsrapport med uppgifter om typ av störning, orsak, åtgärder, tider m.m. Generellt gäller att alla erfarenheter som rör anläggningarna inom entreprenaden skall dokumenteras skriftligt. Rapporter om driftstörningar ligger till grund för redovisningen i miljörapporten och för förbättringsåtgärder. Driftstörningar som kan ha betydelse för människors hälsa eller miljön ska snarast rapporteras till miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Händelser under helger rapporteras i efterhand till miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Under år 2016 gjordes en upphandling av ett nytt VA-verksamhetssystem som ska göra det möjligt för verksamheten att hålla ett kartbaserat register över ledningsnät och anordningar. Systemet ska även göra det möjligt att identifiera olika ledningar och anordningar efter typ, material, förekomst av driftproblem m.m. för att ha som underlag vid åtgärdsplanering. Ett avtal tecknades med VA utveckling i Växjö AB i slutet av år 2016 och systemet planeras vara i drift i mitten av år 2017. 3. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Enligt meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, daterat den 12 augusti 2005, ska Järfälla kommuns avloppsledningsnät inte anses som en avloppsanläggning och verksamheten ska därför betraktas som en icke tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Miljö- och bygglovsnämnden har dock år 2007 beslutat i ett föreläggande, med stöd av 26 kap 9, 19 och 21 samt 2 kap 3, 5, 6 och 7 miljöbalken, att VA-verksamheten i Järfälla årligen ska lämna in en årsredovisning och ajourhålla ett egenkontrollprogram. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har sedan dess återkommit med andra önskemål om uppgifter som ska redovisas i miljörapporten. Beslutet om krav på miljörapportering samt tillsynsmyndighetens önskemål om miljörapporternas innehåll redovisas i tabell 3. När det gäller Miljö- och hälsoskyddsenhetens önskemål om redovisning av utsläppt mängd dagvatten finns ingen möjlighet att redovisa verkliga flöden. Beräkningar har gjorts i dagvattenmodellen StormTac och redovistats i miljörapporen under flera år. Under 2016 har en uppdatering av modellen gjort som en omfattande rapport har tagits fram som redovisar den beräknade föroreningsbelastningen för alla avrinningsoråden i kommunen. För uppgifter om flöden och föroreningsberäkningar hänvisas istället till den kommande rapporten.

Sid 8 (28) Datum & myndighet Beslut/önskemål 2007-01-30 Beslut: Miljö- och bygglovsnämnden Årligen lämna in en årsredovisning för avloppsledningsnätet till Miljö- och hälsoskyddsavdelningen senast den 31 mars påföljande år. Omgående rapportera till miljö- och hälsoskyddsavdelningen eventuella driftstörningar på avloppsledningsnätet som kan ha betydelse för människors hälsa eller miljön. Upprätta och ajourhålla ett egenkontrollprogram för verksamheten. 2008 Önskemål: Miljö- och hälsoskyddsavd., Volymen dagvatten som släpps till olika recipienter ska redovisas. Önskemålet gäller i första hand dagvatten till Mälaren och Bällstaån. 2009-06-03 Önskemål: Miljö- och hälsoskyddsavd., Ombyggnationer av pumpstationer och åtgärder för att skydda miljön vid sådana tillfällen ska redovisas i miljörapporten. 2012-06-20 Önskemål: Miljö- och hälsoskyddsavd., Förändringar och tillbyggnader som planeras för nästkommande år ska redovisas i miljörapporten Tabell 3. Sammanställning av Miljö- och bygglovsnämndens beslut om miljörapportering och egenkontroll för VA-verksamheten samt önskemål om innehåll i miljörapporterna. 3.1. EGENKONTROLL Ett egenkontrollprogram för verksamheten upprättades 2004 och har sedan reviderats med några års mellanrum. Den senaste revidering gjordes i februari 2013. VA- och avfallsavdelningen planerar att revidera egenkontrollprogrammet under år 2017. I samband med uppdateringar skickas en kännedomskopia till tillsynsmyndigheten. 4. VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖ VA-verksamhetens största påverkan på miljön sker då orenat spillvatten av någon anledning hamnar i miljön. Orenat spillvatten innehåller bland annat stora mängder näringsämnen, så som kväve och fosfor, men även syreförbrukande ämnen och mikroorganismer. Eftersom spillvatten innehåller en stor andel patogener innebär utsläpp av spillvatten även en risk för människors hälsa, särskilt om utsläppen sker nära bad eller i anslutning till en vattentäkt. Nödbräddningar är relativt ovanliga i Järfälla då de flesta av pumpstationerna har en hög driftsäkerhet. Planerade bräddningar i samband med reparationer m.m. undviks så långt som möjligt. Bräddning kan också inträffa i samband med stopp i en ledning eller om nätet är överbelastat. Genom att kartlägga alla stopp och arbeta med förebyggande åtgärder kan risken för nya stopp förebyggas. Utsläpp av orenat spillvatten kan också ske om fastigheter anslutit sina spill- och dagvattenserviser till fel huvudledning. Felkopplingar upptäcks normalt i samband med att dagvattenledningar TV-inspekteras. Även förorenat dagvatten har en negativ påverkan på miljön. Dagvatten från olika områden är i olika grad påverkat av föroreningar och påverkar därför recipienten olika mycket. Framför allt är det dagvatten som kommer från industrifastigheter och större vägar som kan innehålla stora mängder miljöfarliga ämnen. Dagvatten från villabebyggelse kan dock innehålla stora mängder näringsämnen som kan leda till övergödningsproblem.

Sid 9 (28) I tätbebyggda områden där en stor andel dagvatten avleds i ledningsnät, och inte får möjlighet att infiltrera i genomsläppliga ytor, sker avledningen mycket snabbt, vilket kan innebära mycket stora flöden i samband med intensiva regn. Detta kan i värsta fall medföra översvämningar. Under de senaste åren har fokus ökat på att fördröja dagvatten både i nya och befintliga områden. 4.1. MILJÖMÅLSARBETE Sverige har 15 nationella miljömål. Tre av dessa har en stark koppling till VA- verksamheten; Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Både målet om levande sjöar och vattendrag och målet om ingen övergödning, har kopplingar till EU:s ramdirektiv för vatten, vilket innebär att våra sjöar och vattendrag ska uppnå och bibehålla en god kemisk och ekologisk status. 4.1.1. Järfälla kommuns miljövårdsarbete Järfälla kommun har under 2016 fastställt en ny Miljöplan för det kommunala miljöarbetet. Planen fastställdes av kommunfullmäktige 2016-10-03 och har fokuserat på följande fem områden; Minskad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri vardag och Ett rikt växt- och djurliv samt Hållbar konsumtion och hög miljömedvetenhet. Inom varje område har ett flertal effektmål tagits fram. Ett av målen är direkt riktat mot VA-verksamheten, och det är effektmål nr 8 i God bebyggd miljö som innehåller ett tydligt mål om rening och flödesfördröjning av dagvatten, och ligger i linje med de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt en god bebyggd miljö. God bebyggd miljö - Effektmål nr 8. År 2020 ska minst 60 procent av allt dagvatten till Bällstaån, Säbysjön och Igelbäcken samt 40 procent av allt dagvatten till Mälaren och Översjön ha genomgått rening. Dessutom ska 60 procent av dagvattnet till Bällstaån flödesutjämnas till år 2020. Allt tillkommande dagvatten ska genomgå rening. Målen i kommunens miljöplan ska uppfyllas genom beslut om åtgärder i respektive nämnd. För närvarande pågår också ett arbete med att ta fram ett åtgärdsprogram för vatten som planeras antas av Tekniska nämnden under 2017. Ansvarig för åtgärdsplanen för vatten är förvaltningens Vattenstrateg och representanter från VA ingår i projektgruppen. VA-enheten har länge arbetet aktivt med att öka andelen dagvatten som renas och fördröjs och har bland annat varit drivande i framtagandet av de reviderade riktlinjerna för dagvatten som fastställdes under 2016 samt de nya riktlinjerna för länshållningsvatten som planeras att fastställas under våren 2017. Bygg- och miljöförvaltningen arbetar även efter Järfälla kommuns eget miljöledningssystem som utgår från EMAS ISO 14001. Miljödiplom finns i valörerna brons, silver och guld med stigande krav på miljöanpassning. Bygg- och miljöförvaltningen tilldelades miljödiplom på guldnivå i juni 2008 och har sedan dess legat kvar på guldnivå.

Sid 10 (28) 4.1.2. Beaktande av Miljöbalkens hänsynsregler VA-verksamheten omfattas även av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Nedan har hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken kommenterats. Hänsynsreglerna ska följas både av driftoch skötselentreprenören, Veolia Vatten AB, samt upphandlade entreprenörer. 2 Kunskapskravet I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som VA-verksamheten är ständig fortbildning en absolut nödvändighet. Resurser satsas därför på utbildningar, seminarier, litteratur samt tidskrifter. VA-enheten arbetar även aktivt med att öka delaktigheten och samsynen för alla som arbetar inom VA på kommunen, och ordnar årliga träffar för verksamhetsuppföljning, kunskapshöjande aktiviteter och erfarenhetsutbyte tillsammans med kommunens VAanläggningslag och driftentreprenörer. Ämnen som tagit upp har bland annat varit dricksvattensäkerhet, beredskap och arbetsmiljöfrågor. 3 Bästa möjliga teknik (BAT) Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala och avgörande för teknikvalet. Exempelvis används schaktfria renoveringsmetoder där det är lämpligt och krav ställs på miljövänliga fordon och fordonsbränsle används av våra entreprenörer. 4 Produktvalsprincipen När det är möjligt ska kemiska produkter ersättas med produkter som är mindre farliga ur miljösynpunkt. VA-enheten beslutade därför under 2014 att upphöra med användandet av bekämpningsmedel för att bekämpa råttor i ledningsnätet. Numera används bara fällor som avlivar råttorna. VA-enheten använder även miljödiesel istället för vanligt diesel. 5 Hushållning med råvaror och energi Förbrukning av varor och energi följs upp årligen. Drift- och övervakningssystem används för att minska tillsynsbehovet och transporterna. Energisnålare teknik ska användas vid byte av utrustning. VA-enheten arbetar sedan år 2014 aktivt med att söka efter felkopplingar och minska mängden tillskottsvatten. En minskad andel tillskottsvatten innebär att mindre spillvatten måste pumpas och renas i avloppreningsverk. 6 Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för de kringboende och för miljön prioriteras. 5. SPILLVATTENNÄTET 5.1. HANTERAD SPILLVATTENMÄNGD Under 2016 har ca 8 miljoner kbm spillvatten levererats till Stockholm vattens avloppsreningsverk i Bromma och ca 1 miljoner kbm spillvatten levererats till Käppala. Detta ska jämföras med de ca 5 miljoner kubikmeter vatten som förbrukats enligt VA-abonnenternas vattenmätare. I spillvattennätet tillförs nämligen inläckande grundvatten, regnvatten från felkopplade stuprör och regn- och smältvatten som rinner ner genom otäta brunnslock mm.

Sid 11 (28) Stockholm vatten mäter i princip allt spillvatten från Järfälla vid Hjulsta, och fakturerar Järfälla kommun efter uppmätt flöde. Käppala har ingen separat mätning av spillvattnet från Järfälla, utan fakturerar Järfälla utifrån antalet anslutna personer samt utifrån föroreningshalterna i spillvattnet från anslutna industrier. Under 2014, 2015 och de fyra första månaderna år 2016 har Käppala även fakturerat Järfälla för tillkommande flöde från Kallhäll, på grund av omledning av spillvatten efter en läcka på en tryckavloppsledning sommaren 2014, se 5.1.1. Omledning av spillvatten p.g.a. läckande spillvattenledning. VA-enheten installerade under år 2012 en egen flödesmätare i Bonästunneln dit den största delen av flödet till Käppala passerar. 5.1.1. Omledning av spillvatten p.g.a. läckande spillvattenledning Under år 2014 inträffade ett läckage på en trycksatt spillvattenledning från Kallhäll övres pumpstation. Eftersom ledningen var upphängd i en dagvattenkulvert innebar detta att avloppsvatten rann ner i kulverten och följde med dagvattnet ut i Mälaren, vid Piluddens båtklubb i Kallhäll. När detta upptäcktes, 2014-06-17, kopplades spillvattnet om så att det istället leds till Käppalas avloppsreningsverk via Bonästunneln. En separat rapport över detta har lämnats till Tillsynsmyndigheten i Järfälla samt till Käppala förbundet. Reparationerna av tryckavloppsledningen krävde omfattande planering. Tryckavloppsledningen kunde tas i drift igen i april 2016. Även under år 2013 leddes flödet från Kallhäll övres pumpstation om till Käppala på grund av en omfattande renovering. Detta innebär att flödet till Bromma varit lägre än normalt, och till Käppala högre än normalt, under år 2013-2016. 5.1.2. Tillskottsvatten Järfälla kommun har fakturerat sina kunder för ca 5,1 miljoner kbm spillvatten under 2016, ca hälften av den spillvattenmängd som avletts till avloppsreningsverken. Den ofakturerade mängden spillvatten, ca 42%, utgörs till största del av så kallat tillskottsvatten. Tillskottsvatten är bland annat regn-, smält- och grundvatten som tar sig in i spillvattennätet genom otäta brunnar, ledningar, felkopplade stuprör och dräneringar m.m. Detta innebär att tillskottsvattenängden ökar när nederbörden ökar. I diagram 1 kan man se ett visst samband mellan genomsnittligt månadsnederbörden i Järfälla och den av Stockholm vatten uppmätta spillvattenmängden i Hjulsta, uppmätt flöde i Bonästunneln samt den levererade dricksvattenmänden. Observera att framför allt nederbörden något missvisande då det är medelvärden som redovisas, se diagram 2. De toppar som kan ses för spillvattenflödet under vårmånaderna beror normalt på snösmältning och följer därför inte alltid nederbördsmängden eller drickvattenförbrukningen. Man kan även se att flödet i Bonästunneln var högre under år 2015 än 2016, då pumpstation Kallhäll övre kunde tas i drift igen och pumpa spillvattnet till Bromma igen. Flödesuppgifterna för perioden 2016-02-10 till 2016-03-29 har dock modifierats något då fett fastnat på skibordet som mäter flödesnivån i tunneln och orsakade felaktigt höga flödesmätningar, se diagram 2. I diagram 1 kan man även se att levererat flöde från Norrvatten var extremt högt under slutet av 2016. Detta beror på en ovanligt stor och långvarig vattenläcka. På grund av det kraftiga trycket på vattnet som sprutade ut ur ledningen orsakades även ett hål i spillvattenledningen i betong, som låg under vattenledningen. Det utläckande dricksvattnet bedöms ha runnit ner i

Sid 12 (28) Bällstaån samt läckt in i spillvattenledningen (vilket också är anledningen till att läckan var så svår att finna). Av räddsla för att få in avloppsvatten i vattenledningen togs denna del av vattenledningen ur drift. Spillvattenledningen reparerades och en ny vattenledning kommer att läggas under 2017 som ersätter den gamla. Inget spillvatten bedöms ha läckt ut ur den skadade spillvattenledningen. Även den stor flödestoppen i september år 2015 syns i diagrammet, då ett kraftigt regnoväder inträffade och 127 mm regn registrerades av nederbördsmätaren på Girovägen, vilket kan jämföras med de 694 mm som föll under hela året. Flöde kbm/mån 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Flöden och nederbörd Nederbörd mm 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Bonästunneln Hjulsta Norrvatten Nederbörd Diagram 1. Månadsnederbörden redovisad tillsammans med fakturerar flöde från Norrvatten, Stockholm vattens uppmätta flöde i Hjulsta samt flödet i Bonästunneln under åren 2015 och 2016. Uppgifterna över nederbörden är något osäker, framför allt under vintern.flödet i Bonästunneln har korrigerats för perioden 2016-02-10 till 2016-03-29 på grund av att skibordet satt igen med fett och orsakade en felaktig nivå som gav felaktiga flödesvärden. Diagram 2. Flödet i Bonästunneln har fram till slutet av april 2016 legat på en högre nivå än normalt då spillvatten från delar av Kallhäll styrdes om till Käppala pga av en trasig tryckledning. Från den 10 februari till den 29 mars mättes ett extremt högt flöde upp, vilket berodde på att fett fastnat i skivbordet som mäter flödesnivån i tunneln. Grafen är hämtad från VeAinfo som dokumenterar alla flödes och nederbördsdata åt VA-verksamheten.

Sid 13 (28) Tillskottsvattenmängden 2016 ligger på ca 42% i Järfälla kommun. Beräknad andel tillskottsvatten redovisas i tabell 4. Observera att tillskottsvattenmängden till Bromma respektive Käppala inte kunnat beräknas korrekt på grund av omledningen av spillvatten från Kallhäll övres pumpstation, under åren 2013 till 2016. Under år 2015 var tillskottsvattenmängden något högre än vanligt beroende på det kraftiga regnoväder som inträffade. Tillskottsvatten 2014 2015 2016 Hela Järfälla 45% 52% 42% Tabell 4. Beräknad andel tillskottsvatten åren 2014 t.o.m. 2016. På grund omledningen av spillvatten kan tillskottsvattenmängden inte beräknas separat för Käppala och Bromma. 5.2. DRIFTSTÖRNINGAR PÅ SPILLVATTENNÄTET Under år 2016 inträffade 19 driftstörningar på det kommunala spillvattennätet och samtliga berodde på avloppsstopp. Ett av stoppen orsakade även en källaröversvämning i Barkarby. Hur driftstörningarna är fördelade över de olika kommundelarna och av vilken orsak de uppstått finns redovisade i tabellerna 5 och 6. Flest driftstörningar har inträffat i Barkarby- Skälby och Jakobsberg. Väldigt få stopp brukar inträffa i Viksjö, där inte något stopp inträffade under år 2016. Kommundel Antal driftstörningar Effekt Stopp på kommunalt ledningar Stopp på kommunala serviser Översvämning pga regn Källaröversvämn. pga stopp Bräddad mängd på nätet Kallhäll/Stäket 1 1 0 0 0 Jakobsberg/Polhem 2 7 0 1 0 Barkarby/Skälby 3 4 0 0 0 Barkarbystaden 1 0 0 0 0 Viksjö 0 0 0 0 0 Summa: 7 12 0 1 0 Tabell 5. Antal driftstörningar på det kommunala spillvattennätet år 2016, redovisade områdesvis. Som man kan se i tabell 6, var fett den vanligaste orsaken till stoppen under 2016. Orsaker till stopp Kommunala Kommunala Totalt antal huvudledningar serviser Rötter 4 0 4 Fett 2 4 6 Främmande föremål 0 1 1 Okänt 1 7 8 Summa: 7 12 19 Tabell 6. Orsaker till stopp i spillvattennätet (huvudledningar och serviser) i Järfälla kommun år 2016. VA-enheten arbetat med att ställa krav på fettavskiljare både för befintliga och tillkommande livsmedelsverksamheter för att minska problemen med fett i ledningsnätet. Fett kommer också från matlagning i hushåll och där försöker VA-enheten minska mängden fett som spolas ner i ledningarna med hjälp av information. Antalet stopp på grund av rötter ligger fortsatt på en förhållandevis låg nivå, vilket kan bero på förebyggande åtgärder i form av strumpinfodring av ledningar med stora rotproblem.

Sid 14 (28) Trenden är generellt att stoppen minskar på spillvattennätet, även om antalet var något högre under år 2016 än de senaste åren, vilket beror på ett ökat antal stopp på serviser, se tabell 7 och diagram 3. Serviser TV-inspekteras normalt inte i samband med de årliga TV-inspektionerna och åtgärdas därför heller inte i samma omfattning som huvudledningar. År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 2015 2016 Antal stopp på huvudledning 9 12 10 9 11 7 Antal stopp på kommunal servis 12 7 9 4 5 12 Antal kommunala stopp, totalt: 23 26 19 13 16 19 Tabell 7. Antal stopp på serviser och i det kommunala spillvattennätet år 2011 t.o.m. 2016. Antal stopp/år 40 35 30 25 20 15 10 5 Avloppsstopp 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal stopp på kommunala servsier Antal stopp på kommunal huvudledning Diagram 3. Antal stopp på kommunala huvudledningar och serviser åren 2008 t.o.m. 2016. 5.2.1. Utsläpp från verksamheter VA-enheten och Miljö- och hälsoskyddsenheten på Järfälla kommun har regelbundna möten tillsammans med Käppala och Stockholm vatten för att tillsammans försöka minska utsläppen av skadliga och giftiga ämnen till spillvattenledningsnätet. 5.2.2. Provtagning inom Käppalas tillrinningsområde Inom ramen för Käppalas Revaq och uppströmsarbete utfördes flödesstyrd provtagning på spillvattnet på tre olika platser i Järfälla under tre veckor år 2016. En kort sammanfattning redovisas nedan. För mer information hänvisas till Käppalas rapport Uppströmsprovtagning, Järfälla kommun 2016, 2017-02-20 (diarienr. KF2017-056). Provpunkt vid Skarprättarvägen: Spillvatten från verksamheter. Förhöjda metallhalter bland annat bly, koppar, kadmium, zink och nickel samt olja. Provpunkt vid Bonäs: Spillvatten från bostäder och verksamheter. Kraftigt förhöjda halter PFOS och PFOA i ett veckoprov, samt något förhöjda BOD halter. I övrigt generellt lägre halter än inkommande på Käppala verket. Provpunkt vid Almarevägen: Spillvatten från bostäder samt lite verksamheter och motorväg. Generellt något lägre föroreningshalter än inkommande på Käppala undantaget blyhalten som var något förhöjd. Resultaten planeras att följas upp under år 2017.

Sid 15 (28) 5.3. DRIFTSTÖRNINGAR PÅ PUMPSTATIONER Under 2016 inträffade 55 stycken driftsstörningar på de större pumpstationerna, vilket innebär antalen driftstörningar har ökat, efter flera år med ett lågt antal driftstörningar, se tabell 8. Antal driftstörningar per år År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Spillvattenpumpstationer 55 45 19 20 18 55 Tabell 8. Antal driftstörningar på avloppspumpstationer i Järfälla kommun åren 2011 t.o.m. 2016. Det låga antalet driftstörningar under år 2013 till 2015 berodde bland annat på att pumpstation 2, Kallhäll övre, renoverats och att antalet strömavbrott minskade. De ökade antalet driftstörningar under 2016 berodde till viss del på ett stort antal strömavbrott, totalt 7 stycken samt att Flygfältsvägens och Fornvägens pumpstation har haft ovanligt mycket stopp på grund av trasor mm i pumparna, och stått för 45% av alla driftstörningar under året, se tabell 9. Flygfältsvägens pumpstation påverkas mycket av alla byggen som sker på Barkarbyfältet vilket bedöms vara en av orsakerna till de många driftstörningarna. Fem av pumpstationerna (nr 7, 9, 10, 11, 12 och 14) har inte haft några driftstörningar under året. Trasor och andra föremål som fastnar i pumparna är den vanligaste orsaken till driftstörningar, 47% av störningar orsakades av detta. Nr. Pumpstation Strömavbrott Igensättn. pump Utlöst motorskydd PLC Säkring Övrigt Tot: Bräddning till recipient (kbm) 1. Kajsas hof 1 (1) 1 2 Kallhäll övre 3 3 3. Kallhäll nedre 2 (3) 1 1 4 4. Västanvägen 1 2 2 5 5. Järfällavägen 1 1 2 6. Dragspelsv. 1 3 4 8. Fornvägen 8 2 1 11 13. Flottijområdet 1 1 15. Södra udden 1 1 (1) 2 16. Krokivägen 1 1 17. Majorsvägen 3 1 4 21. Kyrkoherdev. 1 1 2 Max 470 24. Flygfältsvägen 1 10 3 14 Alla Pst 1 1 Summa: 7 26 6 1 4 11 55 Max 470 Tabell 9. Driftstörningar vid pumpstationer i Järfälla år 2016. 1 (x) betyder att motorskyddet utlöst i samband med en annan driftstörning. Vid ett tillfälle under år 2016 inträffase en bräddning av orenat spillvatten. I samband med ett tillsynsbesök på Kyrkoherdevägens pumpstation den 4 maj, konstaterades att stationen bräddade. Orsaken till bräddningen var att pumpstationens dator (PLC) hade gått sönder. Eftersom PLC:n styr både pumpar och larm bräddande pumpstationen utan att något larm gick fram. När detta upptäcktes vid tillsynsbesöket startades pumparna manuellt och den trasiga PLC:n byttes ut samma dag. Eftersom pumpstationen var i drift den 29 april kan bräddningen tidigast ha börjat efter detta, och har i så fall bräddat som mest under 5 dagar. Utifrån hur mycket pumparna normalt pumpar per dag beräknas den bräddade mängden som mest vara ca

Sid 16 (28) 470 kbm. Bräddat spillvatten går till en dagvattenledning som leds till Kyrkparksdammen och slutligen Bällstaån. Händelsen rapporterades till tillsynsmyndigheten. 6. DAGVATTEN 6.1. DRIFTSTÖRNINGAR PÅ DAGVATTENNÄTET Under år 2016 har inga driftstörningar på dagvattennätet registrerats. Normalt ligger antalet driftstörningar lågt på dagvattennätet. De vanligaste störningarna är stopp eller dämningar i ledningsnätet som orsakar att dagvatten dämmer upp i brunnar och i vissa fall rinner ut på gator. Ibland inträffar även otillåtna utsläpp till dagvattennätet. Utsläppen är i regel mycket svåra att spåra. I diagram 4 redovisas antalet driftstörningar under de senaste 5 åren. Under år 2015 var antalet driftstörningar högre än normalt på grund av det kraftiga regnovädret. Antal/år Driftstörningar dagvattennät 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2012 2013 2014 2015 2016 utsläpp stopp eller dämning Diagram 5. Antalet inrapporterade driftstörningar på det kommunala dagvattennätet Under åren 2012 till och med 2016. 6.2. RENING AV DAGVATTEN För att minska dagvattnets negativa påverkan på kommunens sjöar och vattendrag arbetar VAenheten med att öka andelen dagvatten som renas. På grund av att Bällstaån särskilt pekats ut som ett vattendrag som har svårt att uppnå en god vattenstatus, prioriteras åtgärder inom åns avrinningsområde. I den allmänna VA-anläggningen ingår elva dagvattenanläggningar vars placering finns redovisad i bilaga 5, samt sammanställda med syfte och funktion i tabell 10. Kallhällsdammen finns med i tabellen men är ingen VA-anläggning utan enbart en parkdamm. VA-enheten har under år 2016 arbetat med projektering och planering av ytterligare davattenanläggningar. Under året har fokus främst legat på flödesfördröjning, dels för att minska översvämningsriskerna men också för att få ett jämnare flöde in till befintliga reningsanläggningar, för att på så sätt förbättra reningsgraden i dessa. Till de största anläggningarna som planeras är en dagvattenpark i Viksjö och ett utjämningsmagasin strax söder om Jakobsbergs station.

Sid 17 (28) Anläggning Mälarens avrinningsområde Almarevägens utjämningsmagasin Stäkshöjdens utjämningsmagasin Kallhällsdammen (parkdamm) Oljeavskiljare Henry Bergstens väg Bällstaåns avrinningsområde Järfällavägens avsättningsmagasin Hagvägens utjämningsmagasin Nyårsvägens utjämningsmagasin Brantvägens perkolationsmagasin Majorsvägens dagvattendamm & utjämningsmagasin Predikantvägens perkolationsmagasin Kyrkparkens dagvattendamm Datavägens dagvattendammar (2st) Plats Funktion Typ Övrigt Stäket Utjämning Slutet rörmagasin Anlades år 2001. Två parallella dagvattenledningar (dim 1000mm). Stäket Utjämning Slutet magasin Anlades år 2008. Lokal fördröjning. Kallhäll Ingen idag Damm Anlagt år 1989-1992. Volym ca 5-6 000kbm. Maxdjup ca 1,5 m. Kallhäll Rening Oljeavskiljare Jakobsberg Rening Slutet sedimenteringsmag asin Färdigställdes 2014. Volym ca 1000 kbm. Reglervolym ca 250 kbm. Jakobsberg Utjämning Slutet magasin Anlades på 1990-talet. Tre parallella, 50 m långa, dagvattenledningar (dim 300mm). Jakobsberg Utjämning Slutet magasin Anlagt år 2011. Volym ca 45kbm. Lokal åtgärd. Jakobsberg Utjämning Magasin och Anlades år 2013. infiltration Lokal åtgärd. Barkarby Utjämning Liten damm samt slutet magasin Barkarby Utjämning Magasin och infiltration Barkarby Viksjö Utjämning, rening Utjämning, rening Tabell 10. Dagvattenanläggningarnas typ och funktion. Anlades år 2011. Utjämningsvolym ca 500kbm. Lokal åtgärd. Anlades 2011. Dräneringsledningar i skärv och makadam. Ca 50kbm. Damm Anlades åren 2009-2014. Normalvolym ca 3 900 kbm men kan öka till ca 14 000kbm vid stora flöden (ca 10 000 kbm reglervolym). Dammar Anlades åren 2011-2012. Total normalvolym 2 340 med en reglervolym på ca 5 000 kbm. 7. LEDNINGSRENOVERING OCH UNDERHÅLL Alla spill- och dagvattenledningar i kommunen renspolas och filmas normalt ca vart tionde år för att kontrollera konditionen på ledningarna. Kontrollen ligger sedan till grund för renoveringsåtgärder. Filmning av ledningar görs ibland även i samband med stopp och andra driftstörningar för att ta reda på orsaken och kunna åtgärda problemet.

Sid 18 (28) VA-enheten har i sin verksamhetsplan beslutat om ett mål om en förnyelsetakt för spillvattennätet på 100 år och för dagvattennätet 200 år, som ett medelvärde på 3 år. I dagsläget innebär det att ca 2,4 km spillvatten- och ca 1 km dagvattenledningar skulle behöva renoveras årligen för att nå målet. Under 2014 beslutades att även nedstigningsbrunnar ska omfattas av detta mål, vilket innebär att ca 40 spillvattenbrunnar och ca 16 dagvattenbrunnar skulle behöva renoveras årligen för att klara önskad förnyelsetakt. 7.1. NYBYGGNATION OCH FÖRNYELSE Under år 2016 skulle spillvatten och dagvattennätet i Barkarby och Skälby ha filmats klart samt ett område i norra Jakobsberg. Tyvärr stoppades alla TV-inspektioner av kommunens trafikingenjörer på grund av hårdare krav på arbetsmiljösäkerheten, och kunde inte starta igen förrän 6 månader senare. Områdesinspektionerna har därför inte blivit klara och underlag saknas således för beställning av renoveringsåtgärder. Detta innebar att nästan ingen renovering utfördes på spill- och dagvattenätet under år 2016. Endast 361 m spillvattenledningar och 25 m dagvattenledningar renoverades under året. Detta resulterade i en förnyelsetakt på 676 år för spillvattennätet och 8 183 år för dagvattennätet, vilket är långt från målsättningen på 100 respektive 200 års förnyelsetakt. I tabell 11 redovisas hur mycket som har renoverats och byggt i de olika delarna av kommunen under år 2016, och i tabell 12 redovisas förnyelsetakten de senaste tre åren, tillsammans med ett medelvärde för samma period. Förnyelsetakten varierar naturligt år från år eftersom statusen på spill- och dagvattenledningarna varierar i olika områden. Nya servisledningar har också tillkommit på flera platser i samband med förtätningar. Område Renoverad sträcka Huvudledningar (m) Nylagd sträcka huvudledningar (m) Spillvatten Dagvatten Spillvatten Dagvatten Kallhäll/Stäket 226 0 0 0 Jakobsberg 135 25 0 0 Barkarby/Skälby 0 0 0 81 Barkarbystaden 0 0 0 1 0 1 Viksjö 0 0 0 0 Summa: 361 25 0 81 Tabell 11. Renoverade och nylaggda spill- och dagvattenledningar i Järfälla 2016. Observera att ingen områdesvis ledningsförnyelse genomfördes under året. 1. Nya VA-ledningar i Barkarbystaden har ännu inte övertagna av Järfälla kommun. De VA-ledningar som byggs i Barkarbystaden har ännu inte övertagits, då detta formellt inte sker förrän efter godkänd slutbesiktning. Förnyelsetakt År 2014 1 År 2015 År 2016 2 Medel Spillvattenhuvudnätet 108 179 676 321år Dagvattenhuvudnätet 64 100 8 183 2 782 år Tabell 12. Förnyelsetakten för huvudledningarna i Järfälla åren 2014-2016, samt medelvärdet för de tre åren. 1.Under 2014 lades en del ledningar om av Trafikverket pga breddningen av Mälarbanan. 2. Ingen områdesvis ledningsförnyelse kunde enomföras under år 2016 pga av avsaknande av underlag då alla TV-inspektioner stoppades.

Sid 19 (28) VA-enheten har tidigare bara renoverat enstaka brunnar. Men eftersom otäta brunnar misstänks vara en stor orsak till inläckage av grundvatten har VA-enheten beslutat att även brunnar ska ingår i målet om en 100- respektive 200-års förnyelsetakt för spill- och dagvattennätet. Under år 2015 gjordes en större satsning på att renovera spillvattenbrunnar i samband med den årliga ledningsrenoveringen. Eftersom ingen ledningsförnyelse genomfördes under år 2016 skedde inte detta och det endast en nedstigningsbrunn som förnyades under året, se tabell 13. Förnyelse av År 2015 År 2016 nedstigningsbrunar Spillvattenhuvudnätet 56 1 Dagvattenhuvudnätet 0 0 Tabell 13. Förnyelse av nedstigningsbrunnar år 2015 och 2016. 7.2. PLANERADE ARBETEN 2017 Den årliga TV-inspektionen år 2015 skulle utföras i Barkarby-Skälby och i norra Jakobsberg under år 2016. På rund av att alla TV-inspektioner stoppades flera månader både år 2015 och 2016 har det inte funnits tillräckligt med underlag för att beställa den områdesvisa ledningsrenoveringen av spill- och dagvattennätet. Målet under år 2017 är därför att TVinspektionerna i dessa områden ska bli klara så att renoveringar kan utföras under hösten år 2017. Anledningen till att arbetena stoppades vara ökade arbetsmiljökrav för arbete på vägar. Under 2017 planeras även en större omläggning av en spillvattenledning på norra Hästskovägen. Ledningen har idag dålig självrensande förmåga på grund av svackor mm vilket gör att den måste underhållspolas för att driftstörningar ska kunna undvikas. 8. FELKOPPLINGAR OCH TILLSKOTTSVATTEN 8.1. FELKOPPLAT SPILLVATTEN Sedan dagvattnet började TV-inspekteras samtidigt som spillvattennätet år 2013, har fler felkopplingar kunnat upptäckas. Antalet felkopplingar som har åtgärdats sedan år 2013 redovisas i tabell 14. Eftersom en stor del av de planerade TV-inspektionerna stoppades av arbetsmiljöskäl under år 2015 och 2016 har inga nya felkopplingar kunnat upptäckas på spillvattennätet och heller inte kunnat åtgärdas. Under 2016 kopplades dock ett felaktigt anslutet tvätteri om på Bruttovägen, efter att felkopplingen upptäcktes i samband med att en servis med rotproblem åtgärdades. Spillvatten från tvätteriet gick orenat ut i Datavägens dagvattendammar. År 2013 År 2014 2015 2016 Kallhäll, Stäket 2 2 3 0 Jakobsberg 0 0 0 0 Viksjö 0 2 2 1 Barkarby, Skälby 0 1 0 0 Totalt 2 5 5 1 Tabell 14. Antal konstaterade felkopplingar på det kommunala spillvattennätet åren 2013 t.o.m. 2016

Sid 20 (28) 8.2. FELKOPPLAT DAGVATTEN Dagvatten som felaktigt ansluts till spillvattennätet kan orsaka kraftigt förhöjda flöden i ledningsnätet. Spillvattennätet är normalt dimensionerat för förhållandevis jämna flöden och klarar inte alltid att ta emot de kraftiga flöden som uppkommer i samband med att regnvatten felaktigt anslutits. Överbelastade ledningsnät kan orsaka källaröversvämning och bräddningar. Tillskottsvattenmängden innebär också onödiga kostnader för pumpning och behandling på avloppsreningsverken. För att hitta felaktigt anslutet dagvatten genomfördes en inventering av brunnar och stuprörsanslutningar i Norra Jakobsberg, Berghem och Kallhälls villastad under år 2016. Undersökningen genomfördes genom att spillvattennätet fylldes med rök. Stuprör och brunnar som var anslutna till spillvattennätet kunde sedan lokaliseras via röken. Alla kostaterade felkopplingar kontrollerades sedan med hjälp av färg för spårning. Bild 2. Rök kommer upp ur ett stuprör som felaktigt anslutits till spillvattennätet. Inventering 2016. Foto A. Sundén, 2016-08-09 Flest felkopplingar kostaterades i norra Jakobsberg där 25% av fastigheterna hade en eller fler felaktiga anslutningar. Minst felkopplingar fanns i Berghem där 94% av fastigheterna var helt korrekt anslutna. En sammaställning av resultaten från inventeringen redovisas i tabell. 15. Kallhälls Norra Berghem Totalt: villastad Jakobsberg Antal undersökta fastigheter 213 150 226 589 Antal korrekt anslutna fastigheter 186 113 213 512 Antal fastigheter med felkopplade stuprör och eller 27 37 13 77 brunnar. Andel fastigheter med felaktiga anslutningar 13% 25% 6% 13% Tabell 15. Antal inventerade och felkopplade fastigheter upptäcka i samband med genomförda röktester år 2016. Felaktiga anslutningar måste kopplas om av fastighetsägaren. Fastighetsägare med konstaterade felkopplingar kommer att kontaktas under år 2017. 9. RESURSANVÄNDNING Bygg- och miljöförvaltningens och därmed VA-enhetens policy, vad gäller resurser, är att återanvändning, återvinning och annan hushållning med material och energi ska främjas såväl i den egna verksamheten som vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader.

Sid 21 (28) 9.1. ENERGIFÖRBRUKNING VA-verksamhetens energiförbrukning beror till största del av pumpning av vatten och spillvatten i tryckstegringsstationer och pumpstationer. Förutom till pumpning förbrukas el även vid uppvärmning av frostkänsliga ledningar, i vattenkiosker, till drift och övervakningssystemet samt flödesmätareren. VA-enheten har inga pumpstationer för dagvatten. I tabell 16 finns alla pumpstationernas elförbrukning sammanställda, tillsammans med övriga mindre anläggningar som förbrukar el. Till dessa mindre anläggningar hör 2 förrådsslokaler, en uppvärmd tryckavloppsledning samt VA-enhetens flödesmätare för spillvatten. En av dessa flödesmätare sitter i Bonästunneln och mäter större delen av det spillvatten som går till Käppala. VA-enheten har även köpt in en ny mätare i Stäket, som ännu inte är i drift. Elförbrukning kwh/år Anläggning År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Pumpstationer 1. Kajsa Hof och 5 921 4 256 3 605 3 608 4 147 2. Kallhäll övre och 3. Kallhäll nedre totalt 1 171 962 96 766 89 518 32 349 109 835 4. Västanvägen 18 165 11 915 13 722 14 809 12 756 5. Järfällavägen 31 257 24 211 29 272 28 590 27 904 6. Dragspelsvägen 18 254 12 835 15 388 16 297 14 117 7. Äppelvägen 4 385 3 028 3 809 2 922 2 852 8. Fornvägen 3 844 4 362 2 627 3 555 2 841 9. Orgona 4 240 3 490 3 335 3 293 3 700 10. Zenitvägen 4 112 3 537 3 004 1 504 1 744 11. Venusvägen 3 608 3 075 3 391 2 848 2 660 12. Enköpingsvägen 3 150 2 251 2 202 2 111 1 533 13. Norra Flottiljomr. 6 214 4 782 2 900 3 764 5 001 14. Dvärgvägen 5 259 2 489 2 720 5 869 4 994 15. Södra udden 3 229 3 154 3 339 2 955 3 464 16. Krokivägen 2 520 1 770 2 298 1 500 1 640 17. Majorsvägen 5 685 4 706 5 374 7 565 6 890 21. Kyrkoherdev. 9 513 4 327 6 994 6 034 6 927 24. Flygfältsv. 199 17 010 Summa: 301 318 190 955 193 498 139 573 229 715 Flödesmätare, spillvatten Bonästunnels flödesm. 156 94 71 79 Förrådslokaler Förråd Bisk. Olofsv. 4 1 6 26 Förråd Bisk. Henriks v 7 292 6 143 6 072 7 041 Tryckavloppsledning Vattenverksvägen 30 557 37 351 22 748 15 742 Dagvattenanläggningar Avsättningsmag. Järfällav 540 Summa: 38 009 43 587 28 897 23 428 Totalsumma: 228 964 237 087 168 470 253 143 Tabell 16. Elförbrukning per pumpstation år 2012, till och med 2016. 1 Pumpstationerna 2, Kallhäll övre, och 3, Kallhäll nedre, har gemensam elmätare. Under 2013-2016 har pumpstation inte varit i drift hela tiden. Under 2013 p.g.a. reparationer och från 2014-07-17 till 2016-04-25 p.g.a. att tryckledningen brustit och behövde repareras. Spillvattnet leddes då till Käppala via självfall.

Sid 22 (28) VA-enheten har även VA-enheten har även elförbrukning kopplat till dricksvatten distributionen men de redovisas i årsrapporten för vattendistributionen. Energiförbrukningen beror hur stor mängd spillvatten som behöver pumpas, vilket i sin tur beror på hur mycket vatten som förbrukas hos våra abonnenter, samt mängden tillskottsvatten. Tillskottsvattenmängden ökar vid ökad nederbörd och minskar under torra perioder under sommaren. Ledningsrenovering och andra förbättringsåtgärder syftar bland annat till att minska tillskottsvattenmängden. Den totala energiförbrukningen sjönk kraftigt under 2013 till 2015, något som främst berott på att pumpstation nr 2, Kallhäll övre, inte varit i drift under stora delar av denna tid. Under 2013 renoverades pumpstationen i 5 månader och under juli 2014 skadades tryckavloppsledningen under Trafikverkets arbeten kring Kallhäll station, och stationen var tvungen stängas ner se. 5.1.1.Omledning av spillvatten p.g.a. läckande spillvattenledning. Renoveringsarbeten avslutades i slutet av april år 2016, och därefter har energiförbrukningen ökat igen. I diagram 5 kan man se hur energiförbrukningen på pumpstationerna har sett ut under de senaste fyra åren. Energiförbrukning kwh/år 120000 100000 80000 Elförbrukning per år 2013 2014 60000 40000 20000 2015 2016 0 Diagram 5. Energiförbrukningen på spillvattenpumpstationerna under åren 2013-2016. Pumpstationerna nr 18, 19, och 20 är tryckstegringsstationer för drickvatten, och redovisas inte här. I diagram 6 kan man se att energiförbrukningen på pumpstationerna ökar när nederbörden ökar. Man kan även se att energiförbrukningen generellt är lägre under sommaren då det är torrare och mindre inläckage från grundvatten mm. Under vinterhalvåret när nederbörden faller som snö försvinner sambandet mellan nederbörd och elförbrukning. Elförbrukningen ökar dock i samband med större flöden vid snösmältning. De flesta pumpstationer följer samma mönster. Järfällavägens pumpstation tar emot spillvatten från många olika områden och har därför inte samma regelbundna mönster som de övriga pumpstationerna.

Sid 23 (28) Energiförbrukning kwh/mån 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Energiförbrukning och nederbörd Nederbörd mm 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1. Kajsas Hof 4. Västanvägen 5. Järfällavägen 6. Dragspelsvägen nederbörd Diagram 6. Energiförbrukningen på några av de största pumpstationerna i Järfälla (pumpstationerna 1, 4, 5, och 6) tillsammans med månadsmedel-nederbörden, åren 2015-2016. 9.2. DRIVMEDELSFÖRBRUKNING VA-enheten har en egen dieseldriven skåpbil. Utöver drivmedelsförbrukningen för fordon förbrukas mindre mängder diesel i de reservkraftaggregat som finns för att minska risken för störningar på pumpstationerna på grund av strömavbrott. Alla dieseldrivna fordon i Järfälla körs på Ecopar, ett bränsle som ur miljöhänsyn är bättre än vanlig diesel. Under 2016 tankades VAenheten 433 liter EcoPar. 10. OMGIVNINGSKONTROLL VA-enheten är mycket engagerad och arbetar aktivt med vattenvårdsarbetet inom kommunen. Förutom att arbeta med att fördröja och rena dagvatten inom befintliga områden samt avveckla enskilda avlopp inom kommunen, så engagerar sig enheten i arbetet med att ta fram nya strategier och riktlinjer för dagvatten och länshållningsvatten och deltar i arbetet med nya detaljplaner. VA-enheten ingår även i kommunens Vattengrupp och arbetar med att ta fram åtgärdsplaner för att uppnå en god vattenstatus i alla kommunala vatten, samt bekostar viss provtagning och miljöövervakning. Enheten arbetar även med information, för att få kommuninvånare att få ett mer miljövänligt beteende. 10.1. VATTENVÅRDSARBETE Järfälla kommun deltar i kommunövergripande vattensamarbeten kring Bällstaån, Igelbäcken, Edsviken och Oxundaåns avrinningsområde. VA-enheten har tidigare varit med i både Bällstaågruppen och i Edsvikens vattensamverkan. Sedan en ny Vattenstrategstjänst tillkom på förvaltningen under 2012 har den nya Vattenstrategen tagit över denna roll. VA-enheten är dock delaktig i den kommunala Vattengruppen som arbetar med vattenvårdsfrågorna.

Sid 24 (28) För närvarande pågår arbetet med en ny åtgärdsplan för vatten, där VA-enheten ingår i arbetsgruppen tillsammans med Miljö- och bygglovsavdelningen och kommunens Vattenstrateg. Som ett underlag för detta arbete har dagvattenbelastningen beräknats för alla delavrinningsområden i kommunen. VA-verksamheten har bekostat utredningen och varit med i granskningarna av rapporten som beräknas bli helt klar under våren 2017. Avdelningen har också varit med och tagit fram reviderade riktlinjer för dagvatten och länshållningsvatten under år 2016. Riktlinjerna för dagvatten antogs av kommunfullmäktige i december 2016 och riktlinjerna för dagvatten väntas antas under våren 2017. 10.2. AVVECKLING AV ENSKILDA AVLOPP I Järfälla kommun finns mycket få enskilda avlopp. De flesta finns i kommunens norra del i norra Stäket, Uddnäs och Lund. Utöver dessa finns enstaka bostäder i Gamla Barkarby och Ormbacka, som kommer anslutas till kommunalt VA i samband med de nya detaljplanerna, samt några enskilda gårdar inom naturreservaten. VA-verksamheten har arbetat aktivt med att försöka minska antalet enskilda avlopp som går till Mälaren, för att säkra en god vattenstatus både av miljöskäl och för att skydda dricksvattentäkten. Under år 2012 gjorde VA-enheten en enkätundersökning för att bedöma statusen på avloppen i Lund, Uddnäs och norra Stäket. Resultaten visade på stora brister i de enskilda avloppen och att det fanns goda skäl till kommunal VA-utbyggnad. 10.2.1. VA i norra Stäket I Stäket ligger ca 10 fastigheter utanför det kommunala VA-verksamhetsområdet, eftersom området saknar detaljplan. Dessa fastighetsägare erbjöds under åren 2012 och 2013 att ansluta sig till kommunalt VA, via avtal, och kommunen har dragit fram serviser till fastigheterna. Av dessa har hälften anslutit sig till det kommunala VA-ledningsnätet, medan 5 stycken ännu inte är påkopplade. I området finns även en fastighet som under många år haft möjlighet till kommunalt VA, genom en samfällighetsanläggning tillsammans med några grannfastigheter, men som ännu inte anslutit sig. Detta ligger som ett ärende hos Miljö- och hälsoskyddsenheten. 10.2.2. VA i Lund Under år 2016 genomförde VA-enheten en förstudie för att bedöma förutsättningarna att bygga ut kommunalt VA till Lund och Uddnäs. Målsättningen är att VA-utbyggnaden ska vara klar senast år 2020. 10.2.3. VA i gamla Barkarby Inom gamla Barkarby finns idag ett fåtal enskilda avlopp kvar. Flera fastigheter har anslutits till kommunalt VA under de senaste åren i samband med utbygganden av Barkarbystaden. Samtliga enskilda avlopp kommer att försvinna när utbyggnaden är helt klar. 10.2.4. VA i Ormbacka Inom Ormbacka finns idag 3 fastigheter med enskilda avlopp. Samtliga enskilda avlopp kommer att försvinna i samband med utbygganden av de pågående detaljplanerna i området.

Sid 25 (28) 10.3. RECIPIENTKONTROLL Eftersom Bällstaån är ett vattendrag som rinner genom flera kommuner sköts recipientkontrollen av Bällstaågruppen, som består av representanter från de berörda kommunerna samt Länsstyrelsen och Stockholm vatten. Under 2016 togs prover i Bällstaån och dess biflöden vid fyra tillfällen under året (februari, maj, augusti, oktober) i totalt 25 lokaler. Av dessa 25 provtagningspunkter ligger 8 i Bällstån i Järfälla kommun och 3 ligger i Veddestabäcken i Järfälla. Parametrarna som analyserades på labb var totalkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor, DOC, ph, zink (filtrerat och ofiltrerat), koppar (filtrerat och ofiltrerat), kalcium, konduktivitet, turbiditet, PAH 16 och bakterier (E. coli och enterokocker). I diagram 5och 6 visas uppmätt halt av totalfosfor och ammoniumkväve i Bällstaån vid Järfällavägen och i Veddestabäckens mynning under åren 2004, 2009, 2013 och 2016. P tot, µg/l 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 jan 2004 maj 2004 2004 aug okt Totalfosfor 2009 2009 2009 2009 jan maj aug okt Jarfällavägen 2013 2013 2013 2013 feb maj aug okt Veddestadiket 2016 feb 2016 maj 2016 2016 aug okt Diagram 5. Uppmätt halt av totalfosfor i Bällstaån vid Järfällavägen och vid Veddestabäckens mynning åren 2004, 2009, 2013 och 2016 under januari, maj, augusti och oktober månad. NH4 N, µg/l 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2004 jan 2004 maj 2004 2004 aug okt 2009 jan 2009 maj Järfällavägen Ammoniumkväve 2009 2009 aug okt 2013 feb 2013 maj 2013 2013 aug okt Veddestadiket 2016 feb 2016 maj 2016 2016 aug okt Diagram 6. Uppmätt halt av ammoniumkväve i Bällstaån vid Järfällavägen och vid Veddestabäckens mynning åren 2004, 2009, 2013 och 2016 under januari, maj, augusti och oktober månad.

Sid 26 (28) På samma sätt som Bällstaågruppen arbetar med att följa upp vattenstatusen i Bällstaån arbetar även Igelbäckegruppen med Igelbäcken, och Edsvikens vattensamverkan med Edsviken, där igelbäcken mynnar. Mälarens vattenvårdsförbund ansvarar för miljöövervakningen i Mälaren. Järfälla kommun sköter själv miljöövervakningen i Säbysjön, vilket idag ligger inom Vattenstrategens ansvar. 10.4. RÅTTBEKÄMPNING VA-enheten arbetar sedan många år tillbaka med att bekämpa råttor i avloppsledningsnätet. Sedan år 2014 beslutades avdelningen att inte längre använda bekämpningsmedel i sin verksamhet och använder sedan dess endast fällor för råttbekämpningen. Fällorna som används är så kallade Wisetrap-fällor som placeras inne i ledningarna. Fällan känner av när en råtta passerar och fällan löses ut och avlivar råttan snabbt. Förutom att detta innebär att bekämpningsmedel inte längre behövs i verksamheten ger fällorna även en bättre kontroll på hur väl bekämpningen fungerar. Råttbekämpning pågår för närvarande i Jakobsberg och i Barkarby. Från 2016 har Bygg- och miljöförvaltningen ett avtal med Anticimex. 10.4.1. Råttbekämpning i Jakobsbergs De första fem fällorna placerades ut i Jakobsbergs industriområde hösten 2014. Under den första 6 månaders perioden avlivades ca 1 000 råttor. Antalet råttor som dödades minskade sedan kraftigt i de flesta fällor och slutade i princip helt, utom i ledningen in till området grindvakten och kring bageriet i området. Vid grindvakten rör sig råttor från andra områden, som hindras att ta sig in till industriområdet och kring bageriet fortsatte aktiviteten hela tiden, även om den minskade. Eftersom VA-enheten samarbetar med andra avdelningar på förvaltningen kunde Miljö- och hälsoskyddsenheten föra en dialog med bageriet. Bageriet har under år 2015 vidtagit flera åtgärder för att minska tillgången på mat och boplatser för råttorna. I slutet av 2016 kunde därför även fällan vid bageriet tas bort och endast grindvakten behölls. De fällor som flyttades från Norra industriområdet under år 2015 flyttades istället till Riddarparken där man länge haft problem med råttor. Råttorna som håller till i parken är dock mest aktiva på markytan och inte i ledningsnätet. Under de första 6 månader som fällorna var placerade där togs endast 78 stycken råttor i VA-enhetens fällor, jämfört ed de 1 000 råttor som togs på 6 månader i industriområdet. Två fällor har dock fått sitta kvar i parken under år 2016. Park och Gatuavdelningen har även fällor placerade i parken ovan mark.

Sid 27 (28) 10.4.2. Råttbekämpning i Barkarby I slutet av 2015 och början av 2016 inkom flera klagomål om råttor i Barkarby. Råttor sågs framför allt i området kring Bakarby station samt i angränsande villaområden. Två fastighetsägare meddelade även att de haft råttor i golvbrunnar. VA-enheten beslutade därför att fokusera på detta område under 2016 och placerade ut 6 fällor där. Fällorna placerades ut på Morkullevägen, Rödhakevägen, Järpvägen (2 stycken), Ripvägen och Barsbrovägen. Fällan på Ripvägen flyttades dock till Jaktvägen då inga råttor registrerades. Fällan som flyttades från Bageriet i Norra industriområdet flyttades även Bancovägen. I utgången av 2016 var fällorna i Barkarby placerade enligt karta 1. Karta 1. Placering av Wisetrap fällor i spillvattennätet i Barkarby december 2016. 10.4.2. Resultat från råttbekämpningen Antal gånger fällorna registrerat att de slagit igen/avlivat en råtta under åren 2014 till 2016, redovisas i tabell 17. 2014/2015 sept 2014-maj 2015 2015 jun-dec 2016 jan-dec Summa 2014-2016 N industriområdet (från 5 till 2 fällor) 1 460 35 4 1 499 Riddarparken (från 3 till 2 fällor) 122 75 197 Barkarby (från 6 till 7 fällor) 1 424 1 424 Totalt 1 460 157 1 503 3 120 Tabell 17. Antal avlivade råttor med hjälp av mekaniska fällor i ledningsnätet under från hösten 2014 till och med 2016. 11. INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN Under april 2016 genomfördes den årliga informationskampanjen Ren bil med rent samvete för elfte året i rad. Syftet med kampanjen är att information hushållen om hur och var man bör tvätta sin bil för att inte förorena dagvattnet. Kampanjen är ett samarbete mellan flera avdelningar på Bygg- och miljöförvaltningen och biltvättar i kommunen. Förutom informationen erbjuds kunden att tvätta bilen i en biltvätt med avancerad rening eller i en gördet- själv hall, till ett reducerat pris. Informationskupongerna skickades ut till alla hushåll i kommunen och artiklar och information fanns i lokaltidningarna Mitt i och Järfälla visar vägen och på kommunens webbplats.