Hur bygger man upp en cancerrehabiliteringsversamhet? Regiondag i Cancerrehabilitering RCC Uppsala-Örebro Patrik Göransson psykolog och verksamhetutvecklare, Helsingborg
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt ( Nationella Vårdprogrammet för Cancerrehabilitering).
Nationellt vårdprogram 2017 Förebygga och reducera följderna av cancersjukdom och dess behandling. Ge stöd och förutsättningar för cancerberörda att leva ett så bra liv som möjligt. Nationellt vårdprogram Ett kunskapsunderlag 224 sidor Läs här Alla patienter med cancer bör under hela vårdprocessen vara föremål för cancerrehabilitering.
Behov under och efter cancerbehandling
Utredning Tidig/akut rehabilitering Rehabilitering efter behandling bedömningar Insatser i rätt tid start utredning diagnos start behandling behandling avslut behandling eventuell kronisk fas eventuell palliativ fas och på rätt nivå
Cancerrehabilitering i praktiken Återkommande bedömning Min vårdplan + rehabiliteringsplan Information och stöd Specialistinsats Insats interprofessionellt team Högspecialiserad behandling Grundläggande behov Särskilda behov Avancerade behov Mycket avancerade behov
Individuell vårdplan håller ihop cancerresan Vårdgivaren ska upprätta en individuell vårdplan vilken ska uppmärksamma patientens behov av rehabilitering. Den individuella vårdplanen sammanfattar bedömning, åtgärder, mål, ansvar, tidsplan och uppföljning. Mål och åtgärder i vårdplanen ska vara tydliga och mätbara, och de ska följas upp i dialog med patienten. I den akuta sjukdomsfasen behöver planen vara mycket flexibel och kontinuerligt kunna ändras utifrån behov.
Efter avslutad primärbehandling ska den individuella vårdplanen få en mer långsiktig karaktär varpå det är viktigt att planen tydliggör vem som är ansvarig för fortsatt vård och uppföljning. Den individuella vårdplanen ska innehålla råd om egenvård. I vårdplanen dokumenteras vilka kontakter med externa rehabiliteringsresurser som kan vara aktuella. Patienten ska få sin individuella vårdplan med sig och innehållet i vårdplanen ska framgå av journalen.
Utmaningar 2017 och framåt Minimum kontaktsjuksköterska 3 x 15-45 minuter Återkommande bedömning och uppföljning det vi mäter hanterar vi Individuell vårdplan Till patient Sammanlänkande i journal Beteendemedicinsk intervention Verktyg, resurser och tid för att göra skillnad Tillgång till paramedicinska resurser i alla delar av cancervårdprocessen Möjlighet till aktiv överlämning inom cancervårdprocessen Överlämning till primärvård och övrig specialistvård
Min Vårdplan, rehabiliteringsplan och uppföljningsplan
Min Vårdplan / Survivorship Care Plan Obligatoriskt i USA sedan 2006 Svårt att påvisa effekt och nytta flera studier Fokuserar vi på rätt sak? Fyll-i-mall kontra beteendemedicinsk intervetion Hur är viktigare än vad!
Vårdplan cancervård - meliormall
Syfte Vårdplan - cancervård Processorienterad journalföring Uppdatera kontinuerligt Multiprofessionell Direkt överblick. Patientens mapp Översikt Status Planering Tydlighet ansvarsfördelning vård patient -> empowerment
Principer Vårdplan - cancervård Är där patienten är Aktiv överlämning stafettpinne Alla dokumenterar Kontinuerlig uppdatering och dokumentation En samlande mapp med vårdplaner Vårdplan - cancervård tillsammans med Min vårdplan
Lite grundläggande om beteende och hur vi människor fungerar. Det handlar om bemötande och ett rehabiliterande förhållningssätt
Diagnosbesked ges av läkare tillsammans med sjuksköterska Då fler än en vårdgivare delar samma information med patienten, optimeras fortsatt vårdkontakt Det förebygger, minskar risken för missförstånd hos patienten i den fortsatta vården. Det sparar tid i kommunikation mellan vårdgivare. Det tryggar patienten
Närstående är med vid diagnosbesked Personer i chock har ofta svårt för att komma ihåg vad som blir sagt. Närstående är en del av helheten runt patienten. Närstående har behov av att ställa frågor för att kunna vara ett stöd. Det sparar tid i kommunikationen mellan vårdgivare och närstående. Delad information ger möjlighet att reflektera tillsammans efteråt.
Cancerberördas perspektiv Frågan Vad vill du veta? Nedskrivet vem som givit besked eller behandlingsinformation. Skriftlig information om diagnosen. Vem kan jag ringa med mina frågor? När sker nästa kontakt eller nästa besked?
Krisreaktioner Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering Hålla verkligheten ifrån sig Svårt att ta in och bearbeta Reagera på det som hänt Varför jag?! Bearbeta det inträffade Samtala med andra Förlikelse och acceptans Öppen fråga Affirmation Reflektion Sammanfattning Håll i Håll om Håll ut Coping Närvaro Acceptans Värdefokus
Mänskligt beteende styrs av konsekvenser Positiv förstärkning Något belönande tillkommer Glädje, beröm, pengar, mat, gemenskap etc. Negativ förstärkning Något jobbigt tas bort Bort med smärta, skam, illamående, ilska, ångest, ledsenhet Positiv bestraffning Negativ bestraffning Något jobbigt tillkommer Något belönande tas bort Smärta, skam, illamående, ångest, ledsenhet Bort med glädje, beröm, pengar, mat, gemenskap Det här var kul, det gör jag igen! Det här var skönt, det gör jag igen! Det här var jobbigt, det vill jag inte göra om! Det här var tråkigt, det vill jag inte göra om!
Funktionell analys varför gör vi som vi gör?! Situation (tankar, känslor, minnen, kroppen) Beteende (vad jag gör) Konsekvenser (vad blir effekten av det jag gör?) Tänker på föreläsningen jag ska hålla och blir nervös. Börjar svettas. Blir orolig för att jag ska glömma vad jag ska säga. Tänker att jag är en dålig psykolog. Sätter på en tv-serie Sjukskriver mig Tar en löprunda Grubblar, ältar & försöker lösa Distraktion Undvikande Försäkran Kamp Flykt Kortsiktiga konsekvenser Lättnad Minskad ångest Slipper tänka på det Långsiktiga konsekvenser Är nervös nästa gång jag ska föreläsa Känner mig som en dålig psykolog Blir nervös för att gå till jobbet och behöver förklara mig
Hur vi förhåller oss till våra tankar, känslor och vår smärta avgör graden av lidande
Värden väderstrecket att färdas i Mål: konkret och nåbart Jag ska hålla i den här föreläsningen Jag vill träna 3 dagar i veckan Värde: abstrakt och ouppnåbart Jag vill vara en engagerad psykolog Jag vill ta hand om min kropp Vitalitet: upplevs när vi tar steg (stora eller små) i riktning mot våra värden
Och om vi sätter det hela i relation till relationer
Jag känner mig superrädd för att min kille ska tro att jag bara hänger kvar för att han är sjuk och att jag inte älskar honom på riktigt. Jag fattar väl att man inte vill snacka eller prata om cancer när man är 19 år men det är ju inte mitt fel att jag fick skiten. Vad kan jag göra för att folk inte ska bli rädda för mig? Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen för jag orkar inte med en massa relationer just nu, men jag pallar inte heller att gå runt med dåligt samvete. Jag känner mig så kass i sängen. Jag är verkligen attraherad av min tjej, men jag är livrädd för att hon ska tänka att det är något fel på henne. Hur pratar man om nåt sånt här skämmigt med sin tjej? Men när jag dejtar eller när jag träffar andra nya människor, som arbetsgivare eller nya vänner, så vet jag inte hur, när och om jag ens ska ta upp det? Det känns mer som att vi är som två syskon eller bästa kompisar. Inte som partners. Hur kan man hitta tillbaka till varandra och var börjar man ens?
Bedömning - beteendeanalys A (antecedent) B (beteende) C (konsekvens) Person A gråter Person B blir rädd, tänker att det handlar om att hen snart ska starta tuff behandling. Vill inte oroa person A och vara en börda. Drar sig undan Lättnad i stunden, slipper se partnern ledsen. Känner sig otillräcklig. Distanserar sig från person A. Person B går ut ur rummet Känner sig som en börda, blir rädd, tänker att hen inte stöttar ordentligt. Slutar gråta, går till jobbet. Skönt, nu ser A att jag klarar av något Känner sig otillräcklig Glider ifrån varandra Vågar inte visa känslor
Lite hjälp till hjälp
Den ofrivillige resenären ett verktyg för att stötta cancerberörda En bok för den som tvingats ut på en ofrivillig resa cancerresan. Vänder sig både till patienter och närstående. Hjälper individen att definiera och berätta om vilka behov av stöd som hen har. Boken innehåller konkreta verktyg, bra kontaktlistor och exempel på stöd som samhället erbjuder. Blekinge Kronoberg Stockholm Halland Skåne Norrbotten
Upplägg resehandbok Överblick över de prövningar man kan ställas inför som cancerberörd. Lathund som innehåller praktiska tips om bland annat hur man rent konkret går tillväga för att efterfråga vederbörligt stöd. Verktyg för att bedöma behov, upprätta en cancerrehabiliteringsplan och kommunicera dessa i kontakt med vården, Försäkringskassan etc.
gav en idé om att driva utveckling tillsammans Var med och påverka Nästa projekt Enkät https://sv.surveymonkey.com/r/9nj3pqc Forum http://cancerresan.se/forums/forum/resanhem/ Facebook http://facebook.com/cancerresan
Livskompassen
Frågestund och diskussion
Tack för uppmärksamheten! Kontakta mig gärna Patrik Göransson Telefon: 042-40 610 65 Mejl: patrik@canceresan.se Twitter: @Psyprik LinkedIn: se.linkedin.com/in/patrikgoransson