Moraliska relationer till naturen
Bakgrund Stark tro på: Att rika naturupplevelser leder till positiva attityder som i sin tur kan leda till miljövänliga attityder till naturen. Svårt att finna vetenskaplig grund för detta. Svårt för lärare kunna göra vetenskapligt förankrade val?
Fokus på relationer i mötet med naturen? Skapar eleverna relationer till naturen? Moraliska relationer ansvar och omsorg Hur går det till? I vilka undervisningssituationer sker detta?
Hur kan vi få syn på etik och moral? Etik och moral kan ses som ett mänskligt drag En del av vårt tänkande och av vårt handlande Etik och moral kommer till uttryck/visar sig i våra vardagliga handlingar Vi kommunicerar exempelvis vad vi tycker är: Rättvist orättvist Själviskt osjälviskt Ärligt oärligt O.s.v.
Etik och moral i undervisningen Tre olika former för hur etik och moral kommer till uttryck i undervisningen. Etisk reflektion Uttalanden som anses gälla alla, överallt och alltid När vi rationellt och systematiskt reflekterar över våra handlingar (exempelvis vad som är gott eller rätt) Vi uttrycker hur folk (ofta i tredje person) borde göra Handlingar i relation till normer Regler för hur vi förväntas handla Kan uppfattas som gamla vanor Visa ansvar på uppmaning av andra (inte kasta skräp i naturen, inte bryta grenar o.s.v.) Moraliska reaktioner Spontana reaktioner utan rationella överväganden Visa omsorg och omtanke Visa personligt och känslomässigt engagemang genom att uttrycka känslor som sympati, ilska, skam, skuld, lycka, kärlek o.s.v.
Moraliska relationer i pågående praktik Om relationer till naturen skapas borde vi kunna få syn några Mötet med naturen i centrum Naturskolor I Ur & Skur skolor Vägledarutbildning i friluftsliv (Folkhögskola)
Etiska reflektioner Förekommer inte så ofta Vanligare bland de äldre eleverna Etisk reflektion formella regler Etisk reflektion specifika normer
Elever på en folkhögskola utvärderar en veckas novembervandring: Klara: Lärare: Patrik: Klara: Sofia: Någonting som jag tänkte på var att det var ju en färd med eld och vindskydd och så och så var vi i ett naturskydds.. vad heter det nu naturvårds.. ja naturskyddsområde det skulle varit bra om vi inte var det tycker jag för om man ska göra upp eld så vill man kunna göra det.. ja lite var som helst kunna stanna där man tycker det är en bra plats att göra eld på nu måste man anpassa sig till där det finns ett vindskydd och en eldstad ja det blir lite svårare när det är en sån färd Fler som upplevde det som en begränsning? Jag tyckte det var.. eller tycker du att det var en begränsning att man inte kunde göra upp eld Ja jag tycker det Jag ja egentligen var väl regeln att man inte fick elda utanför eldstaden vi gjorde.. bröt mot det emellan åt (Lite längre fram i diskussionen) Läraren: Naturligtvis fanns de här reglerna och så vidare, men å andra sidan, ja det är alltså möjligt att utvärdera varje situation. Jag menar att ni kan göra era egna eldplatser och sedan ta bort alla spår efter dem. Och det är sant att den här typen av regler mest är till för även om regeln gäller hela året är den största brandfaran mellan maj och september eller oktober. I vårt fall var nog brandfaran inte så extrem. (Allmänt skratt)
Pedagogiska förutsättningar Eldningsförbudet: En formell regel fungerar inte bra Tillåts ifrågasätta regeln Förena ansvaret med deras egna syften Relation: Eleverna blir användare av naturen och har ett ansvar för naturen som blir använd. Omförhandling kan vi upprätthålla ansvaret och bryta mot regeln
Här är eleverna på folkhögskolan ute på sin novembervandring och har precis slagit läger. De sitter runt elden och småpratar, lätt snö har börjat falla: Lena: Fast frågan är om det inte är det ändå folk har alltid sagt så här typ åh shit och nu har bensinen kostar nio kronor vad heter det liter då kommer ju ingen ha råd att köra och sedan går det upp till nio och alla fortsätter som vanligt Maria: Ja Lena: Och så går det upp till tio och till elva det är liksom så här folk men det är ingen som verkligt slutar Maria:Men alltså om jag skulle köpa en ny bil idag inte en chans att om jag verkligen skulle köpa en ny bil om jag skulle ha råd med det men då skulle jag aldrig i livet köpa en bensinbil Lena: Nej, verkligen inte Maria:Jag hoppas att det är fler som tänker så
Pedagogiska förutsättningar Bensindrivna fordon: Leva och vara i naturen i fem dagar Inga givna uppgifter Skapar möjligheter att reflektera över olika livsstilsrelaterade val Relation: Eleverna blir ansvarstagande medborgare som förväntas ta ansvar för vår gemensamma miljö genom att undvika bensindrivna bilar.
Handlingar i relation till normer Vanligaste formen av moralisk situation (Inte kasta skräp, bryta kvistar o.s.v.) Handlingar i relation till normer i form av generella regler Handlingar i relation till specifika normer i en given praktik
Här är eleverna 8-9 år och de ska håva vattendjur på en Naturskola och läraren går igenom vad de ska göra. Läraren: Det är också viktigt att tänka på idag att vi lånar djuren ett tag, för att ta reda lite grann, ta reda på lite saker om djuren. Men sen kommer alla djur släppas tillbaks till vattnet. Det är bara levande djur. Sen är det lite speciellt faktiskt med paddor och grodor, nu tog vi upp det här med paddor. Vad är det man ska tänka på vad det gäller paddor och grodor? Vet ni det? Sune: Dom behöver luft. Läraren: Dom behöver luft. Ja precis, dom behöver både vatten och luft egentligen. Är det något annat man ska fundera på när det gäller paddor och grodor? Får ni ta hem dom till skolan? Alla i kör: Nej. Läraren: Nej. Dom är nämligen fridlysta. Vad innebär det? Fridlysta. Efterlysta sa någon i någon annan klass, att dom var efterlysta. Men dom är fridlysta. Julia: Eh, va heter det, att det inte finns så många av dom. Läraren: Och det innebär att vi får inte flytta dom härifrån, utan dom måste va kvar på den här platsen alltså.
Pedagogiska förutsättningar Fridlysta djur: Regeln presenteras och hur man ska handla blir givet Ingen diskussion om det är för djurens bästa eller inte Relation: Barnen blir laglydare - ansvarar för paddor och grodor genom att inte flytta på dem
Här är det 8-9 åringarna på Naturskolan igen som sitter i en skogsslänt och läraren går igenom dagens uppgifter. Läraren: Här uppe i trädet nu pratar jag om en helt annan sak sitter en liten svartvit fågel som heter Svartvit flugsnappare. Han sitter och sjunger här och talar om att det är upptaget han är en riktig buse. Han jagar bort talgoxar och bofinkar och andra fåglar från deras bon. Han kom hit förra veckan från Afrika och tycker att han ska bestämma var han ska bo. Sen om det är upptaget det spelar ingen roll. Ni kanske får syn på en del fåglar idag, då kan ni prata med mig om det så ska vi se om vi kan se vilka dom är, men nu ska jag berätta vad ni ska ha för saker för nu är det hög tid för det.
Pedagogiska förutsättningar Flugsnapparen: Lärare och elever pratar om djur och växter som om de har mänskliga drag ett specifikt språkspel Här kommer några gäss förbi och säger god dag, god dag Barnen önskar sina djur trevlig sommar o.s.v. Ger djuren namn - Hej då Bertil, hoppas du får en bra sommar! Normer som blir till vanor i en given praktik Dessa vanor blir inte ifrågasatta även om de inte är formella regler Relation: Flugsnapparen blir någon som kan prata och berätta saker, planerar sina handlingar och har därmed ett ansvar. Eleverna och flugsnapparen får ett ansvar för varandra.
Språkspelet styr också våra handlingar Här är det barn i 9-11 års ålder på en Ur & skur skola som letar växter som de ska försöka artbestämma. Lena: Edvin: Tuva: Sara: Nej en liten ek Vad ska man skriva då en liten ek Jaa en bäbisek Ja en bäbisek kan vi skriva Längre ner på pappret står att de ska ta med sig dessa växter tillbaka till samlingen Lena: Tuva: Sara: Lena: Tuva: Hallå vi måste plocka en bäbisek också Nej men då blir man ju dum Kan man inte bara plocka ett blad av bebiseken då Bra idé Ja så gör vi
Moraliska reaktioner Vanligast i mötet med djur Känslomässigt involverad Olika starka reaktioner Pussar sitt djur
Moralisk reaktion En grupp av 8-9 åringarna på Naturskolan har fångat en vattenödla och de tror att den håller på att dö så de vill snabbt få tillbaka den i vattnet. Olle: Håll i, håll i (Skriker) Max: Allihopa Linus: Nej vänta, du med (Skriker) Max: Försiktigt (uttrycksfull röst) Olle: Hej då (De häller ut ödlan) Max: Är han ute? Olle: Ja Linus: Jag ser den inte Olle: Där (pekar i vattnet) Linus: Nej den lever inte (sorgsen röst) Olle: Jo den klara sig, den klara sig, den simmar!! (skriker) Max: Nej Olle: Jo Olle: Jo den simmar Pontus: Det här är nästan djurplågeri (allvarlig röst) Max: Han gjorde så här (höjer handen i luften) Han är skit skraj (ödlan) Pontus: Den överlever! Läraren: Lever den? (Barnen gör glädjetjut)
De pedagogiska förutsättningarna Det undersökande arbetssättet Notera detaljer uppfattar mänskliga drag Arbetet i mindre grupper känna delaktighet Behålla djuret som sitt eget en tid Relation: Vattenödlan blir någon som kan känna rädsla och signalera detta till andra. Barnen känner ett ansvar.
Att möta naturen skapar inga relationer per automatik Detaljerade undersökningar Öppna möten Språkspelet Personliga relationer Identifikation (Arne Naess) Kontrast till att styra med formella normer Känna ansvar uppmanas ta ett ansvar
Att tänka på i undervisningspraktiken Ett stort ansvar elever skapar relationer Hantera barnens reaktioner Är alla reaktioner accepterade Kan elever ifrågasätta rådande normer Styrt kan man skapa sin egen relation till naturen Fånga upp och diskutera etiska frågor Kan innebära att man ändrar fokus Olika arbetssätt skapar olika möten med naturen Vilket språkspel använder vi
Relationer som bygger på känslan av ansvar förutsätter att du är personligt och känslomässigt involverad Personliga relationer bär vi kanske med oss och kan användas i andra sammanhang där vi förväntas handla utifrån det vi finner gott.