En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar Utvecklingsarbete inom Examensmästarutbildningen Lilly Swanljung 2017
Innehåll 1. Inledning 2. Resultatredovisning 2.1 Bakgrundsfrågor gällande fristående examina 2.2 Ansökningsskede gällande fristående examina 2.3 Avläggande av examen gällande fristående examina 2.4 Avläggande av examen gällande fristående examina (bl.a. förberedande utbildning, läroavtalsutbildningens teoretiska studier och inlärning i arbete) 3. Diskussion 3.1 Resultaten från AIPAL responsen 3.2 AIPAL som utvärderingsinstrument
1. Inledning I mitt utvecklingsarbete inom ramen för examensmästarstudierna har jag valt att analysera resultat från AIPAL inom yrkesexamen för specialhandledare av barn och unga för Yrkesakademin. AIPAL är ett responssystem som upprätt hålls av Utbildningsstyrelsen. Responssystemets syfte är att genom uppföljning kunna utveckla systemet med fristående examina. AIPAL är ett elektroniskt responssystemet där det undersöks examinandernas åsikter om ansökan till fristående examina, om avläggande av examen och om förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Examinanderna besvarar enkäten anonymt och rapporterna skickas till utbildningsanordnarna, examensarrangörerna, examenskommissionerna, Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. Genom responssystemet AIPAL samlas datamaterial in av examinanderna i två skeden: i ansökningsskedet och vid avläggande av examen. Datamaterialet samlas endast in från de examina vilka examensarrangörerna har ett gällande avtal. För att säkra examinandernas anonymitet rapporteras resultaten först när minst fem examinander har gett respons. Examensarrangörerna har haft möjlighet att lägga till frågor i enkäten och de frågor rapporteras endast till berörda examensarrangören. Jag kommer i kapitel två att redovisa resultaten från AIPAL responssystemet. I kapitel tre för jag en diskussion om resultaten och AIPAL som ett utvärderingsinstrument.
2. Resultatredovisning 2.1 Bakgrundsfrågor gällande fristående examina Datamaterialet består av 28 examinander som har avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och unga. Det är en svarsprocent på 42% av målgruppen. 18 (64%) av dessa var kvinnor och 10 (36%) var män. Största delen av de svarande hade svenska som modersmål, endast tre stycken hade annat modersmål än svenska eller finska. Åldern på examinanderna var till 46% i ålderskategorin 25-34 år. Ålderskategorin över (35-44 år) va 21% och kategorin under (20-24 år) var 14 %. De sista 18% finns in ålderskategorin 45-54 år. Utbildningsnivån hos examinanderna var till 46% en yrkesexamen eller institutexamen. 21% hade en universitetsexamen som bakgrund och de resterande fördelade sig jämt mellan grundskola, gymnasieutbildning och yrkeshögskoleexamen. Målsättningen för att examinanderna när de sökte sig till utbildningen var att de ville byta yrke (39%) eller att utveckla sin yrkesskicklighet (39%). 21% angav att målsättningen var att skaffa sig ett yrke. När examinanderna ansökte om att få avlägga examen var hela 80% i arbete i annan tjänst. 13 % var studerande och 7% var i en annan situation dvs. beväring eller civiltjänst, föräldraledig, habilitering eller annan orsak. Vid frågan hur de uppskattade sin kommande situation efter avläggande av examen svarade 92% att de tror sig arbete i en annan tjänst och 8% arbetslös. Målsättningen för examinanderna var till 96% att avlägga hela examen och till 4% (1 person) att hen skulle avlägga en del eller delar av examen.
2.2 Ansökningsskede gällande fristående examina Under den här rubriken hade 15 av 35 examinander svarat på frågeställningarna. Frågan om examinandens tidigare studier, arbetserfarenheter och hens övriga kunnande utreddes mångsidigt i ansökningsskede svarade 87% av examinanderna att de var helt av samma åsikt. En svarade att hen var någorlunda av samma åsikt och en att hen inte var av samma och inte av annan åsikt. 87% av examinanderna svara att de vara av samma åsikt i frågan: Jag vet vilken slags yrkesskicklighet som krävs i den examen jag valt. En hade svarat någorlunda av samma åsikt och en hade svarat inte av samma åsikt och inte av annan åsikt. Vid påstående; Jag fick tillräcklig information om de krav på hälsotillstånd som ansluter sig till min examen svarade 73% att de var helt av samma åsikt. En svarade att hen var av någorlunda samma åsikt och tre examinander svarade saknar erfarenhet/vet inte. 40% av examinanderna var helt av samma åsikt i frågan: Jag fick påverka valet av de examensdelar som hör till min examen och 40% ansåg att de var någorlunda av samma åsikt. en examinand var inte av samma och inte av en annan åsikt och en var någorlunda av annan åsikt. 13%, dvs. 2 examinander var av helt annan åsikt. 87% ansåg att de fått information om ekonomiska stödformer och studiesociala förmåner som ansluter sig till utbildningen. 2 examinander svarade nej på den frågan. Vid frågan: Man utredde med mig eventuella svårigheter i anknytning till studierna eller avläggande av examen (t.ex. i anslutning till språket, läsning, skrivning, gestaltning eller koncentration) svarade 67% ja och 33% nej. På frågan: Jag hänvisades direkt till ett examenstillfälle (en eller flera examensdelar) svarade 33% av examinanderna: Ja, för jag hade redan den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen. 60% svarade: Nej, eftersom jag inte hade tillräckligt tidigare kunnande. En examinand svarade: Nej, trots att jag tyckte att jag hade tillräckligt kunnande från tidigare. På frågan: Mitt tidigare kunnande i anslutning till examen förkortar väsentligt den förberedande utbildningen eller avläggandet av examen svarade 53% ja och resterande nej. 93 % av examinander var helt av samma åsikt på frågan: Man utarbetade med mig en personlig, skriftlig plan, i vilken vi kom överens om vilket slags utbildning jag behöver, studieformerna, handledning, avläggandet av examen och tidtabeller. En examinanden svarade någorlunda av en annan åsikt.
Hur ansökningsskede hade lyckats i helhet gav 87% av examinander en femma och 13% en fyra. Skalan var 1-5, där fem var bäst. 2.3 Avläggande av examen gällande fristående examina Under den här rubriken hade 13 av 32 examinander svarat på frågeställningarna. På frågan: En examensdel/examensdelar erkändes direkt på basen av mina tidigare betyg svarade 23% av examinander ja och resterande 77% nej. 69% av examinanderna var helt av samma åsikt vid frågan: Jag fick tillräckligt med handledning för planering av examenstillfällena och resterande 31% var av någorlunda samma åsikt. 12 examinander var helt av samma åsikt vid frågan om examenstillfällen ordnades på en arbetsplats eller en plats för inlärning i arbete. En examinand svarade någorlunda av samma åsikt. 46% av examinanderna var helt av samma åsikt i att de fick visa sitt kunnande till största delen i praktiska arbetsuppgifter och 46% var av någorlunda samma åsikt. En examinand svarade: Inte av samma och inte av annan åsikt. På frågan: Jag fick berätta min egen uppfattning om hur min examensprestation hade lyckats (självvärdering) svarade 92% ja och 8%(en examinand) nej. På frågan: Grunderna för bedömningen berättades för mig efter avläggandet av examen svarade 85% ja och 15% nej. 85% av examinanderna ansåg att avläggande av examen framskred enlighet med den personliga planen och 15% var någorlunda av samma åsikt. Alla examinander som deltog i responsen ansåg att en examen eller examensdelen var till nytta vid utvecklande av deras yrkesskickligheten. Vid frågan: Hur bedömer du ett avläggandet av examen lyckades som helhet svarade 62% fem och 38% fyra. Skalan var 1-5, där fem var bäst. 2.4 Avläggande av examen gällande fristående examina (bl.a. förberedande utbildning, läroavtalsutbildningens teoretiska studier och inlärning i arbete) Under den här rubriken hade 13 av 32 examinander svarat på frågeställningarna.
På frågan: Utbildningen som läroanstalten ordande motsvarade det kunnande som förutsattes i examen svarade 62 % av examinanderna helt av samma åsikt och 38% någorlunda av samma åsikt. Alla examinander svarade ja på frågan: I min utbildning ingick lärande på en arbetsplats. I fortsättningsfrågan frågandes: Lärandet på arbetsplatsen motsvarade det kunnande som förutsattes i examen vilket 69% av examinanderna svarade helt av samma åsikt och resterande 31% någorlunda av samma åsikt. 46% av examinanderna var helt av samma åsikt i frågan om utbildningen ökade deras kunnande i hållbar utveckling och 54% att de var någorlunda av samma åsikt. På frågan om examinanderna ansåg att de fick tillräckligt med handledning av läroanstalten eller av anordnaren av läroavtalsutbildningen svarade 77% helt av samma åsikt och 15% någorlunda av samma åsikt. En examinand (8%) svarade inte av samma och inte av annan åsikt. Vid frågan: Jag fick tillräckligt handledning på arbetsplatsen under inlärning i arbetet svarade 77% av examinanderna att de var helt av samma åsikt och 23% att de var någorlunda av samma åsikt. På frågan: Min personliga skriftliga plan uppdaterades enligt behov i takt med att studierna framskred svarade alla examinander ja. 92% av examinanderna var helt av samma åsikt att utbildningen ökade på deras yrkeskunnande och 8% (en examinand) var någorlunda av samma åsikt. Som sista fråga fick examinanderna ta ställning till hur de skulle uppskatta att förvärvande av yrkesskicklighet (bl.a. förberedande utbildning, läroavtalsutbildningens teoretiska studier och inlärning i arbetet) lyckades som helhet. 46% av examinanderna gav fem och 54% uppgav fyra på en skalan 1-5, där fem var bäst.
3. Diskussion 3.1 Resultaten från AIPALresponsen Hur helheten av ansökningsskede, avläggande av examen och förvärvande av yrkesskicklighet lyckades som helhet fick goda vitsord av examinanderna, vilket kan tolkas som att examinanderna är nöjda med sin utbildning, examen och sitt yrkeskunnande. Inom bakgrundsfrågorna är det en fråga som är mera framträdande än de andra. Det är fjärde frågan: Högsta utbildning eller examen som du har avlagt före den examen som nu ska avläggas. Största gruppen var de som hade yrkesinriktad examen eller examen på institutnivå men den näst största gruppen hade en universitetsexamen. Intressant skulle vara här att veta hur den gruppen korrelera med följande fråga: Viktigaste orsaken till att jag sökte till utbildningen. Där 39% svarade att orsaken var att byta yrke och 39% att utveckla sin yrkesskicklighet. Ingen av de svarande var dock arbetslös utan de arbetade i annan tjänst eller studerade. I frågorna som gällde ansökningsskede var det responsen från tre frågor man kan uppmärksamma. Den första var tredje frågan: Jag fick tillräcklig information om de krav på hälsotillstånd som ansluter sig till min examen. Endast 73% svarade att de ar helt av samma åsikt och en att hen var någorlunda av samma åsikt. Det som väckte min uppmärksamhet var att 20% hade svarat saknar erfarenhet/vet inte. Oroväckande är att det finns examinanderna som inte visste eller saknade erfarenhet av kraven på hälsotillstånd. Den andra frågan som väckte min uppmärksamhet var att en liten grupp som ansåg att de inte fick påverka valet av examensdelar som hör till hens examen. Tre examensdelar är obligatoriska och sedan får examinanden välja två valfria examensdelar från en palett på fyra examensdelar. Dessa får inte väljas helt fritt inom paletten på fyra finns det två examensdelar som examinanden måste välja åtminstone en av de. Frågan är om examinanderna upplevde att de inte hade någon valfrihet på de valfria examensdelarna. Den tredje frågan som väckte min uppmärksamhet var att nästan hälften av examinanderna deras tidigare kunnande inte förkortade deras förberedande utbildning eller avläggande av examen. Detta kan då tyda på att systemet med fristående examina inte är så flexibelt system som det är tänkt att vara. I frågorna som gäller avläggande av examen är det en fråga jag vill lyfta fram. Fråga nummer sex: Grunderna för bedömningen berättades för mig efter avläggandet av examen. 15% av examinanderna svarade nej på den frågan vilket kan ses som problematiskt. Eftersom Det handlar om endast två examinander av de som svarade på responsen är det inte många men
det borde inte finnas en enda examinand som inte vet grunderna för den bedömning de får. 3.2 AIPAL som utvärderingsinstrument AIPAL som utvärderingsinstrument bör ses på och diskuteras. Eftersom AIPAL är ett nationellt responssystem som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen anser jag att systemet även borde uppfylla en del krav. Språket i responssystemet är översatta från finska och det har tyvärr inte gjorts tillräckligt bra. Språket i responsen har många klumpiga formuleringar. Frågorna är krångligt ställda vilket kan göra att examinanderna förstår frågeställningarna fel och därmed inte svara på det som avses. När examinanderna skall gradera ett påstående från helt av samma åsikt till helt av annan åsikt finns en benämning som heter "inte av samma och inte av annan åsikt" vilket inte är en gradering hur väl en faktor stämmer överens med ens egen åsikt. Rapportens tillförlitlighet kan också diskuteras. När svarsprocenten är endast 42% av målgruppens storlek kan tillförlitligheten ifrågasättas. Är de här 42% av examinanderna representativ för hela gruppen? Kan det vara så att en viss gruppering inom målgruppen saknas i rapporten? Om det är så att responssystemet inte når ut till alla examinander eller att examinander väljer att inte fylla i responsen visar på att systemet inte fungerar tillfredsställande.