PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. Mars OMSLAGSFOTO: Maja Brand.

Årsredovisning 2017

PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. Mars 2018. OMSLAGSFOTO: Maja Brand.

Innehåll Årsredovisning 2017 för Huddinge kommun...1 Rubrik...Fel! Bokmärket är inte definierat. Huddinges vision och mål...6 Huddinges styrmodell...6 Sammanvägd måluppfyllelse...7 Förbättringsområden...9 Stora möjligheter för Huddinge... 10 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 11 Fem år i sammandrag... 11 Förvaltningsberättelse... 12 Måluppfyllelse och resultat 2017... 12 Bra att leva och bo... 12 Utbildning med hög kvalitet... 20 Fler i jobb... 23 God omsorg för individen... 25 Ekosystem i balans... 28 Systematisk kvalitetsutveckling... 29 Attraktiv arbetsgivare... 32 Sund ekonomi... 34 Intern kontroll... 36 Finansiell analys... 37 Personalanalys... 49 Bolagens och kommunalförbundets verksamhet... 53 Kommunstyrelsen... 58 Förskolenämnden... 59 Grundskolenämnden... 60 Gymnasienämnden... 61 Socialnämnden... 62 Äldreomsorgsnämnden... 63 Kultur- och fritidsnämnden... 64 Natur- och byggnadsnämnden... 65 Tillsynsnämnden... 66 Resultaträkning... 67 Kassaflödesanalys... 67 Balansräkning... 68 3

Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr... 69 Driftsredovisning... 79 Investeringsredovisning... 79 Nyckeltal... 80 Redovisningsprinciper... 86 Revisionsberättelse... 88 Kommunens organisation... 89 Källförteckning - mått... 90 4 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Starkt resultat i ett växande Huddinge När vi summerar Huddinge kommuns verksamhetsår 2017 kan vi konstatera åtminstone tre saker: Det råder god ordning i kommunens ekonomi, vi når merparten av våra mål och Huddinges tillväxt fortsätter att vara urstark. Det finns mycket att lyfta fram från verksamhetsåret 2017 i vår stora och mångfacetterade kommun. Det är glädjande att resultaten i Huddinges skolor fortsätter att vara goda trots att det ökande antalet nyanlända gjort uppdraget svårare. Eleverna är i hög utsträckning nöjda med sin skola liksom föräldrarna till barnen i förskolan. Allt fler elever klarar gymnasiet inom tre år. Detta är positiva signaler inom utbildningsområdet även om utmaningarna är fortsatt stora framöver. Trenden med ökad sjukfrånvaro har brutits men mer behöver göras för att kurvan ska fortsätta att peka nedåt. Flera av nämnderna har stärkt sitt systemastiska arbete med jämlik styrning och jämlik service. Med ett resultat på plus 193 miljoner, exklusive exploateringsintäkter, överträffar vi 2-procentmålet. Det är kommunens mål för att klara investeringarna och bibehålla en långsiktigt hållbar ekonomi i framtiden. Vissa nämnder har haft ett tuffare år än andra. Socialnämnden och förskolenämnden kämpar med sin ekonomi och visar relativt stora underskott trots vidtagna åtgärder. Äldreomsorgsnämnden har vänt underskott till överskott. Nämndernas samlade resultat ligger nära nollstrecket -3 miljoner kronor. Huddinges starka tillväxt håller i sig. Vi ser det i förbättrade placeringar i rankingar över företagklimatet. Vi ser det i att nya bostäder och arbetsplatser som växer fram i hela Huddinge. Nästan 800 nya bostäder färdigställdes under året. Starkast växte det i Flemingsberg där det förutom bostadsbyggande gjorts stora satsningar de senaste åren på lokaler för akademi och forskning. Mitt i detta kluster planeras det nya Widerströmska gymnasiet som kommunen utvecklar i nära samarbete med akademierna. En av årets höjdpunkter var det positiva utfallet i Sverigeförhandlingen. Efter decennier av diskuterande, planerande, utredande, lobbande och förhandlande lyckades kommunen komma överens med Stockholms läns landsting, Stockholm stad och staten om att förverkliga Spårväg syd. Förutom förbättrad kollektivtrafik som knyter ihop viktiga utvecklingsområden ger spårvägen oss en stark vitamininjektion som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen i Huddinge och i Södra Stockholm. Parallellt med Huddinges starka tillväxt utvecklas vi som naturkommun. Utmärkelsen Sveriges bästa friluftskommun är ett tecken på att vi är på rätt väg. Vi kan nu lägga ett händelserikt och framgångsrikt år i kommunen bakom oss. Kommunen är berikat av många fantastiska medarbetare som klarat det svåra uppdraget att prioritera, vända på pengarna och att ge service med hög kvalité till allt fler Huddingebor. Stort tack till alla er som gjort 2017 till ett bra år för Huddinge kommun. Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande (M) 5

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Systematisk kvalitetsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Huddinges styrmodell Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o Jämfört med etappmål o Förändring över tid o Jämfört med andra o Jämlikhetsperspektiv o Kön, ålder, geografiska områden Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån 6 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Sammanvägd måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för 2017 är att den är god för de övergripande målen Bra att leva och bo, Utbildning med hög kvalitet, Fler i jobb, God omsorg för individen, Ekosystem i balans, samt för de strategiska målen Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Systematisk kvalitetsutveckling bedöms som godtagbar med motiveringen att kommunen på totalen inte fullföljt flera stora projekt. Redovisade resultat och arbetet med mål och åtaganden bedöms sammantaget vara i nivå med vad som planerades för året och den sammanvägda bedömningen är att kommunens måluppfyllelse är god. Därmed anses också att måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål och verksamhetsmål är god och att kommunen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Bra att leva och bo Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Bra att leva och bo vara god. Det har byggts 784 bostäder under året vilket är strax över etappmålet. Värt att notera är att det har färdigställts en högre andel flerbostadshus jämfört med tidigare år. Under året har Sverigeförhandlingen undertecknats, vilket förutom genomförandet av Spårväg syd också innefattar utbyggnad av cykelvägar i anslutning till Spårväg syd. Invånarnas nöjdhet med kommunens gång och cykelvägar har ökat och Huddinge har förbättrat sin placering i jämförelse med andra kommuner. Andelen som får sitt förstahandsval till grundskolan är densamma som föregående år, 81 procent. I dagsläget finns få tomma platser, vilket innebär att skolplaceringen kan bli långt från hemmet. Huddinge har återigen utsetts till länets bästa friluftskommun. Flera nämnder har stärkt sitt systematiska arbete med jämlik styrning och jämlik service under året. resultat för samtliga mått. Sett på totalen ligger meritvärdet i årskurs 6 stabilt jämfört med föregående år. Även i årskurs 9 har medelvärdet för elevgruppen som helhet knappt förändrats sedan förra året. Emellertid syns en tydlig resultatförbättring för pojkarnas del. Pojkarnas resultat är nästan i nivå med år 2015 trots tillökningen av nyanlända pojkar de senaste åren. Gymnasienämnden rapporterar att fler når gymnasieexamen på tre år och ökade genomsnittliga betygspoäng bland avgångseleverna samt goda resultat inom vuxenutbildningen. Nöjdheten med förskolan hos föräldrarna är fortsatt på en hög nivå även om den minskat något jämfört med senaste mätningen 2015. Även fritidsverksamheten inom grundskolan visar ett lägre resultat. Samtidigt har resultaten förbättrats i de olika skolstadierna. Andelen elever som är nöjda med sin skola har ökat både för tidigare- och senaredelen. Andelen elever på nationella program på gymnasiet som kan rekommendera sin skola har sjunkit och andelen elever på språkintroduktion som kan rekommendera sitt program är något färre än motsvarande andel på nationella program. Inom SFI och vuxenutbildningen är andelen som är nöjda med sin skola i stort sett oförändrad på totalen. Fler i jobb Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Fler i jobb vara god. Näringslivet växer starkt i kommunen och speciellt de mindre företagen visar stor tillväxt. Huddinge ökar kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat och klättrar 37 placeringar från plats 117 2016 till plats 80 2017. Insatserna Huddingejobb och kortare yrkesutbildningar lyckats nå personer som står längre ifrån arbetsmarknaden med mycket gott resultat. De flesta åtgärderna i handlingsplanen för ett förbättrat företagsklimat har genomförts med rapporterade avvikelser för några åtgärder. Årets omfattande utvecklingsåtagande för ett förbättrat företagsklimat under detta mål avviker delvis från plan och kommer slutföras först under 2018. Utbildning med hög kvalitet Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Utbildning med hög kvalitet vara god. Bedömningen motiveras av att förskolornas utförda arbete bedöms leva upp till förskolans läroplan och nämndens mål. De särskilda insatserna i språk, matematik och IT har fortsatt under året. Grundskolenämnden rapporterar stabila God omsorg för individen Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet God omsorg för individen som god. Nämndernas utvecklingsåtaganden har i stor utsträckning förverkligats. Kultur- och fritidsnämndens implementering av folkhälsoplanen är ett exempel på uppnått mål precis 7

som gymnasienämndens slutförda projekt om kartläggning av elevers frånvaro i skolan som finansierats av Samkraft. Andelen kunder inom hemtjänst som har en positiv helhetsbild av verksamheten fortsätter ligga på en stabil nivå under mätperioden. För äldreomsorgens del ses en förbättring vad gäller tillgängligheten men en försämring för resterande områden, bemötande, delaktighet och kvalitet. Andelen kunder inom äldreboende som har en positiv helhetsbild av verksamheten har minskat med 8 procent. Huddinge kommuns negativa trend kan även speglas i övriga stockholmskommuner, så även om vi ser en minskning i Huddinge kommun är resultatet fortfarande över medel för länet som helhet. Vad gäller bemötandet så uppvisar den myndighetsutövning, som social- och äldreomsorgsförvaltningen ansvarar för, ett förbättrat resultat jämfört med föregående år. Även vad gäller delaktighet visar myndighetsutövningen på en förbättring. Ekosystem i balans Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Ekosystem i balans vara god. För två av delmålen, Minska klimatpåverkan och luftföroreningar och Bibehållen biologisk mångfald är den sammantagna bedömningen god medan för ökad andel miljöanpassade inköp och god vattenstatus i sjöar och vattendrag är den samlade bedömningen att den är godtagbar. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna har minskat från 44,6 procent till 43,8 procent. Huddinges resultat står sig dock väl jämfört med genomsnittet inom Sveriges ekokommuner som var 29 procent 2016. Systematisk kvalitetsutveckling Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Systematisk kvalitetsutveckling vara godtagbar. Bedömningen motiveras av att kommunen sammantaget inte fullföljt flera stora projekt. Bland dem det kommungemensamma projektet DigiPUFF och arbetet med att ta fram en systematik för inhämtande av invånarnas och kunders synpunkter och önskemål. Flera nämnder rapporterar att de är försenade med sina utvecklingsåtaganden vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. Kommunen genomförde under året Kommunkompassen med ett mycket gott resultat och har även gått med i nätverket Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) för att ytterligare kunna jämföra sig med andra samt dra nytta av redan etablerade resultatmått. Användningen av kommunens e-tjänster fortsätter att öka vilket är positivt. Attraktiv arbetsgivare Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som god. Huddinge kommun har ett gott resultat i den årliga medarbetarundersökningen och ett samlat resultat som ligger väl över mätmodellens riktvärde. Resultatet har dock minskat något jämfört med föregående år. I samband med medarbetarundersökningen mäts också Sveriges Kommuner och Landstings mått Hållbart medarbetarengagemang (HME). Resultatet är oförändrat jämfört med föregående år vad det gäller totalen, men för indexet ledarskap har värdet ökat. Huddinges totala HME-resultat ligger dock något under läns- och riksgenomsnittet för de senaste åren. Sjukfrånvaron i kommunen har minskat, liksom i hela riket, och det är framför allt de allra längsta sjukfallen som minskat. Ett aktivt arbete med sjukfallen över 180 dagar har genomförts under året med utgångspunkt i kommunens rehabiliteringshandbok. Den korta sjukfrånvaron är relativt oförändrad. Sund ekonomi Sammantaget bedöms måluppfyllensen för målet Sund ekonomi som god. Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål (årets resultat exklusive exploaterings- och realisationsvinster) är positivt (193,5 mnkr) och överskrider det budgeterade resultatet med 81 mnkr. Inklusive exploaterings- och realisationsvinster är resultatet plus 352,5 mnkr. Med det positiva resultatet totalt sett under alla år utom 2015 det senaste decenniet och förväntan på ett fortsatt bra resultat framöver, bedöms måluppfyllelsen ändå totalt sett som godtagbar. Resultatet för budgethållning är svagt negativt och flera av de större nämnderna har stora ekonomiska utmaningar för att hantera en negativ resultattrend. Resultaten för långsiktig balans har förbättrats markant mot förra året även om två av tre mått även i år ligger på en något lägre nivå än målvärdet. 8 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Förbättringsområden Den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen visar på goda resultat. Utifrån redovisade avvikelser lyfts några områden fram att prioritera och förbättra för att kommunen ska öka måluppfyllelsen ytterligare. Eleverna ska ha likvärdiga förutsättningar och arbetet med jämlikhet och trygghet för både elever och personal ska prioriteras. Orsakerna till skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat ska identifieras och åtgärder planeras. Andel elever som når gymnasieexamen behöver öka än mer och ett fortsatt fokus på analys och åtgärder kvarstår för att få fler elever, framförallt på yrkesprogrammen, till en gymnasieexamen inom tre år. För att nå ett bättre företagsklimat ska ett arbete med att lyfta aktuella strategiska näringslivsfrågor i en särskild grupp initieras. Tempot i digitaliseringen behöver öka. Fortsatt utveckling av lokalförsörjningsprocessen och integrering med processen för samhällsbyggande och investeringsprocessen. Fortsatt viktigt att understödja planeringen av förskolelokaler för att säkra upp att fler vårdnadshavare får sitt förstahandsval av förskola. Säkerställa lokalförsörjningsbehovet för skolorna och utformningen av pedagogiska miljöer som ger förutsättningar för lärande. Fortsatt arbete med att säkerställa personalförsörjning för bland annat bristyrkesgrupperna. Fortsätta det aktiva och systematiska arbetet för att minska kommunens totala sjukfrånvaro. Utveckla arbetsmetodiken för prioriteringar under året. Det ekonomiska resultatet för 2017 och de ekonomiska förutsättningarna framöver visar ett fortsatt behov av att prioritera och effektivisera verksamheterna. Det är av stor vikt att samtliga nämnder klarar sig inom tilldelad budgetram. 9

Stora möjligheter för Huddinge Jag tillträdde som ny kommundirektör efter sommaren 2017. Jag kom till en imponerande organisation med ett stort samhällsengagemang och stora framtidsplaner. Det har varit fantastiskt kul och intressant att nu få leda det viktiga arbete som görs i Huddinge och samtidigt verka för att Huddinge ska få en tydlig och framträdande position i hela Stockholmsregionen. Flera viktiga steg har tagits under året. En av de viktigaste och största är framgången i Sverigeförhandlingen som resulterat i ett beslut att bygga Spårväg syd, en tvärförbindelse som öppnar upp Huddinge för en kraftfull tillväxt med närmare 20 000 bostäder, kommunal service, företagande och handel. Det är också viktigt med hållbarhet ur flera aspekter. Det är därför glädjande att vi nu har ett nytt miljöprogram och att vi antagit en klimatanpassningsplan. Långsiktig finansiering är en annan viktig hållbarhetsaspekt och under året har viktiga steg tagits genom delning av Huge Fastigheter till två separata bolag. Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Det är också viktigt att Huddinge syns och hörs i regionen för viktiga målgrupper. Vi forsätter satsningen på varumärkesbyggande aktiviteter mot investerare och andra viktiga målgrupper. Vi har också moderniserat kommunens grafiska profil och lanserat ett flertal tjänster som ska underlätta för våra invånare och företagare. Utvecklingen av hela Huddinge är viktig för mig, där samhällsbygget är en spännande utmaning. Men för att Huddinge ska vara den plats där människor trivs och är attraktiv för investerare och företagare så behöver vi också fokusera på det viktiga samhällsuppdrag som den kommunala organisationen har. Alla kommunens 6 700 medarbetare är viktiga för att skapa en positiv upplevelse av de tjänster Huddinge kommun erbjuder. Många viktiga steg har tagits under året i kommunens verksamheter. Glädjande nog behåller vi positionen som årets friluftskommun och vi kan se goda resultat inom social- och äldreomsorgen. Inom skolan ser vi mycket positiva resultat gällande kunskapsutvecklingen bland våra elever även om det givetvis finns stora utmaningar inom hela utbildningsområdet. Inom fritids- och kulturområdet pågår fler innovativa satsningar på att nå nya målgrupper och fler goda resultat har redan redovisats. Även om 2017 bjöd på många framgångar har Huddinge fortfarande utmaningar. Vi måste fortsätta vår resa in det digitala samhället där vi både kan erbjuda smarta digitala tjänster till invånare och företagare samtidigt som vi kan jobba effektivare internt. Vi behöver få budget i balans i delar av organisationen och vi behöver vässa vårt bemötande med invånare och företagare. Magdelena Bosson Kommundirektör 10 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Bilden av Huddinge kommun och vår attraktionskraft ökar kontinuerligt. Genomslaget av visionen är stort och återkommer regelbundet både i uttalade ambitioner och i kommunikationen från förvaltningarna. Särskilda insatser kring byggande av kommunens varumärke och strävan mot visionen är det ambitiösa program som sjösatts gällande kommunikation och marknadsföring mot viktiga aktörer i byggbranschen samt investerare. Genom dessa aktörer kommer Huddinge kommun bli mer synligt, valbart och intressant både för privatpersoner, besökare och för företagare. Att det dessutom står klart att Spårväg Syd kommer att realiseras innebär ett stort steg fram för Huddinges attraktionskraft. Till detta har arbetet kring arbetsgivarvarumärke och attraktiv arbetsgivare fått ytterligare kraft genom den nya, moderniserade grafiska profilen som stöttar hela kommunens varumärkesplattform inklusive visionen. En rad aktiviteter pågår inom förvaltningarna inom just detta område, såväl externt som internt inom ramen för arbetet med att implementera chefs- och personalpolicy. Fem år i sammandrag 2013 2014 2015 2016 2017 Antal invånare 31/12 102 557 104 185 105 311 107 538 110 003 Utdebitering, kr 19,95 19,85 19,85 19,87 19:87 Egen skattekraft i relation till rikets 103 103 103 103 103 Antal årsarbetare 5 281 5 190 5 341 5 463 5 504 Personalkostnader, Mnkr 2 821 2 971 3 141 3 339 3 504 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 4 649 4 807 5 028 5 365 5 476 Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 4 799 4 914 5 117 5 382 5 757 Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 96,9 97,8 98,3 99,7 95,1 Resultat, Mnkr 183,7 185,0 138,2 125,8 352,5 Nettoinvesteringar, Mnkr 122,3 265,1 306,3 394,0 303,3 Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 2,6 5,5 6,1 7,3 5,5 Anläggningstillgångar, Mnkr 10 610 10 529 10 888 11 024 11 357 Soliditet inkl. total pensionsskuld, % 17,9 19,7 21,3 22,2 25,4 Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 34,3 35,3 36,6 36,9 39,6 Borgensåtaganden, kr/inv 18 181 14 930 14 769 13 947 11 788 11

Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse och resultat 2017 Bra att leva och bo Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Bra att leva och bo vara god. Det har byggts 784 bostäder under året vilket är strax över etappmålet. En viktig sak som hänt under året, och som kommer att påverka kommunen på många områden, är att Sverigeförhandlingen slutligen har undertecknats. Förutom genomförandet av Spårväg syd innefattar överenskommelsen också utbyggnad av cykelvägar i anslutning till den nya spårvägen. Invånarna är i år nöjdare med kommunens gång- och cykelvägar och Huddinge har förbättrat sin placering i den här kategorin i jämförelse med andra kommuner. Andelen som får sitt förstahandsval till grundskolan är densamma som föregående år, 81 procent. I dagsläget finns få tomma platser, vilket innebär att skolplaceringen kan bli långt från hemmet. Samarbetet mellan polis, brandförsvar och fem av kommunens nämnder i den operativa samverkansgruppen (OSG) har under året lett till ett nytt koncept för trygghetsdialoger och trygghetsvandringar. Det digitala verktyget Embrace har också tagit fram. Det ska underlätta arbetet med att ta fram en gemensam lägesbild och införs under 2018. Under året slutfördes arbetet med att utveckla processen för felanmälan. Syftet är att förenkla för invånare som vill anmäla fel och ge bättre återkoppling. Huddinge har återigen utsetts till länets bästa friluftskommun. Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun ligger kvar på samma nivå som tidigare år. Invånarnas förtroende för kommunen liksom deras upplevelse av möjlighet till påverkan har minskat något. Flera nämnder har stärkt sitt systematiska arbete med jämlik styrning och jämlik service under året. Överlag är kommunen bra på att svara på e-post. Den senaste mätningen visar på en viss förbättring både när det gäller svarstid och andelen fullständiga svar. Samtidigt finns stora variationer mellan kommunens olika verksamheter vilket gör att kommunen behöver fortsätta att jobba med frågan. Sju nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god medan två bedömer den som godtagbar. Ökat bostadsbyggande Måluppfyllelsen för delmålet Ökat bostadsbyggande bedöms sammantaget som god. Fyra nämnder har bedömt den sammanvägda måluppfyllelsen för delmålet som god, medan en bedömt den som godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Antal nytillkomna bostäder* 2015 2016 2017 Etappmål Totalt (antal) 380 864 784 770 Varav (antal) Småhus 177 753 262 - Flerbostadshus 203 111 522 - Antal bostäder som fått byggstart 2015 2016 2017 Totalt (antal) 1 479 1 254 438 Varav (%) Småhus 11 30 61 Flerbostadshus 89 70 39 * Nya resultat redovisas i maj nästkommande år Antalet nytillkomna bostäder (784) är strax över etappmålet på 770 bostäder, om än med en sjunkande tendens från föregående år. Värt att notera är att det har byggts en större andel flerbostadshus jämfört med tidigare år. Viktiga saker som hänt under året är att Sverigeförhandlingen slutligen har undertecknats. När Huddinge skrev under avtalet åtog man sig att bygga18 500 bostäder inom Spårvägens influensområde till 2035, och 20 000 bostäder inom hela kommunen fram till 2030. Det innebär att målet för hur många bostäder kommunen ska bygga kommer att höjas till mellan 970 och 1 250 bostäder per år. De åtaganden som nämnderna formulerat utifrån de särskilda prioriteringarna i Mål och budget har exempelvis 12 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

varit att implementera samhällsplaneringsprocessen för tidiga skeden. Den beskrivs i samtliga berörda nämnders verksamhetsberättelser. Processen är dock inte fullt implementerad, då detta innebär ett omfattande förändringsarbete. Dock kommer Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjningsplan redovisas samlat med investeringsplan i ett samlat dokument - Samhällsbyggnad i Huddinge 2018-2020 med utblick 2031. Alla förvaltningar beskriver att de deltar och åtagandet är även beskrivet i 2018 års verksamhetsplaner. Samhällsbyggnadsavdelningen har förstärkts med mer resurser för att kunna planlägga i enlighet med den ökade ambitionsnivån för bostadsbyggandet. Vissa utvecklingsåtaganden har inte kunnat genomföras under året, exempelvis åtagandet att korta handläggningstiderna inom lantmäteri. Den verksamheten har fokuserat på bytet av kartproduktionssystem. Uppdateringen av kulturmiljöinventeringen och utvecklingen av metoderna för markanvisningar har inte heller kunnat slutföras under 2017 och skjuts på 2018. Kommunens arbete med att ta emot nyanlända och ge dem bostad fortsätter med vissa avvikelser. Av de 348 personer som bosatte sig i kommunen under 2017 hörde 70 egentligen till 2016 års åtagande och 39 personer som hör till 2017 års uppdrag får bostad först i januari-februari 2018. Särskilt prioriterat 2017: Genomföra samhällsbyggnadsprojekt som bidrar till att ny infrastruktur i form av Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd byggs, takten i bostadsbyggandet är fortsatt hög och arbetsplatskvoten ökar. Eftersom det är svårt att bedöma om den särskilda prioriteringen att samhällsbyggnadsprojekten verkligen bidrar till att Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd byggs inkluderas en uppföljning av var projekten faktiskt tillkommer i kommande års uppföljning. Särskilt prioriterat 2017: Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Den särskilda prioriteringen att dämpa kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service är svår att följa eftersom det ofta är svårt att bedöma kostnadsbilden när man kommer in tidigt i samhällsplaneringsprocessen. Förbättrad infrastruktur Måluppfyllelsen för delmålet bedöms sammantaget som godtagbar. En nämnd har rapporterat måluppfyllelsen som god, medan en har rapporterat den som ej godtagbar. Den senare gör sin bedömning utifrån att det finns avvikelser inom samtliga utvecklingsåtaganden. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 82 86 84 1 84 2 Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer 2011 2013 2015 2017 Totalt (Index 1-100) 67 69 67 66 Kvinnor 68 70 68 65 3 Män 66 68 66 66 Ranking i länet 8/17 7/20 8/21 9/19 Andel tillgänglighetsanpassade busshållsplatser på kommunala gator 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 71 72 73 79 Andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen på kommunala gator Totalt (%) 40 43 44 56 1 Minskade under 2016 på grund av Trafikförvaltningens indragning av vissa turer 2 Under 2017 ökade turtätheten till viss del igen efter neddragningen 2016. Men resultatet har ändå minskat något. Detta beror troligen på att inflyttning skett till områden som inte är kollektivtrafiknära, till exempel omvandlingsområden. 3 Små förändringar. För män är det oförändrat sedan tidigare år och för kvinnor har det gått ner något. Kommunen bör vara vaksam på om detta är en trend hos kvinnor, vilket följs upp vid nästa mätomgång. Under året har Sverigeförhandlingen slutligen undertecknats, vilket förutom genomförandet av Spårväg syd också innefattar utbyggnad av cykelvägar i anslutning till Spårväg syd. Andelen invånare med max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller mindre i rusningstid ser liknande ut jämfört med tidigare år. Nöjdheten med kommunens kommunikationer har en sjunkande tendens, där det framförallt är kvinnors uppfattning som förändrats. Arbetet med att göra trafikstrategin mer konkret genom framtagandet av en gångtrafikplan och en trafiksäkerhetsplan är genomfört. Nu återstår åtagandet att ta fram en godstrafikplan. Det ska göras under 2018. Åtagandet att ta fram en reinvesteringsplan för gator och vägar har bara delvis genomförts och delar av uppdraget har flyttats till 2018. Åtagandet att förstärka styrningen av beläggningsarbeten har gått trögt på grund av svårigheten att rekrytera kvalificerad personal. Vad gäller betygsindex för gång- och cykelvägar så har nöjdheten ökat och Huddinge har förbättrat sin placering i jämförelse med andra kommuner. 13

Andelen tillgänglighetanpassade busshållplatser och övergångsställen har ökat mycket sedan föregående år. En ny inventering har gjorts under året med bättre underlag jämfört med tidigare. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Måluppfyllelsen för detta delmål bedöms sammantaget som god. Tre av fyra nämnder har rapporterat måluppfyllelsen som god, medan en har rapporterat måluppfyllelsen som godtagbar. Andelen som får sitt förstahandsval är antingen densamma som föregående år eller har höjts, sett till helåret. Andelen som fått sitt förstahandsval 2014 2015 2016 2017 Förskolan (kommunala och fristående) 56 69 1 81 82 Kommunala grundskolor 81 82 81 81 Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) 71 73 63 67 1 Förskolan ändrade sina ansökningsregler 2015 till tre möjliga önskemål. Får man något av de tre önskemålen räknas detta som att man fått sitt förstahandsval Förskolenämnden beskriver hur resultatet varierar över året. Under våren är det ofta platsbrist medan en övervägande andel får sitt förstahandsval till hösten. Detta beror på att betydligt fler barn är inskrivna i förskoleverksamheten under våren. På hösten går sexåringarna vidare till skolverksamheten samtidigt som antalet inskrivningar i förskoleverksamheten inte motsvarar antalet utskrivna barn. Nämnden beskriver också områdesvisa variationer. Platsbristen är som störst i Flemingsberg där två nya förskolor blev försenade. Grundskolenämnden bedömer måluppfyllelsen som godtagbar, då andelen som får sitt förstahandsval till grundskolan är densamma som föregående år, 81 procent. I dagsläget finns få tomma platser, vilket innebär att skolplaceringen kan bli långt från hemmet. Vad gäller gymnasieskolan så är andelen som får sitt förstahandsval högre jämfört med föregående år. Utvecklingsåtaganden som bedöms ha genomförts utgörs bland annat av att synliggöra kön till förskolan, samt att planera för ett nytt gymnasium i Flemingsberg (Widerströmska gymnasiet). Denna planeras för öppnande under 2019. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Måluppfyllelsen för delmålet Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden bedöms sammantaget som god. Fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god och två av nämnderna har gjort bedömningen godtagbar. Tre nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde 2009 2012 2014 2017* Totalt (%) 56 57 58 Kvinnor 60 60 60 Män 52 54 55 Stuvsta-Snättringe 69 73 74 Vårby 19 21 24 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Totalt (%) - 64 65 Kvinnor - 56 55 Män - 74 75 Stuvsta-Snättringe - 78 83 Vårby - 34 39 Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde 2010 2012 2015 2017* Totalt (%) - 54 Flickor - 51 Pojkar - 60 Trångsund - 76 Vårby - 29 Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid 2010 2012 2015 2017* Totalt (%) - 81 90** Flickor - 71 84 Pojkar - 91 96 Ranking av deltagande kommuner - 12/18 *** Segeltorp - 88 *** Vårby - 66 *** *Befolkningsundersökningen och befolkningsundersökningen för unga genomförs nästa gång 2018. **Ändring av undersökning till Ung livsstil kan ha påverkat ökningen. Det finns inget som tyder på att resultatet ska ha förändrats så mycket över tid som kan förklaras utöver detta. ***Statistiken finns inte tillgänglig i undersökningen för 2015 Kommunen har under 2017 haft flera åtaganden, som genomförts med gott resultat, i syfte att göra den offentliga miljön i Huddinge kommun trygg och trivsam. Detta gör att måluppfyllelsen bedöms som god trots att flera mått 14 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

saknar aktuella resultat. Under 2018 kommer flera mätningar göras och metoder utvecklas för att förbättra möjligheterna att mäta upplevd trygghet och trivsel. Till exempel har kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en metod och mått för hur ungdomars upplevelse av trygghet kan mätas. Samarbetet med polisen, andra myndigheter, organisationer och föreningar är av stor betydelse både för att färre personer ska känna rädsla för att utsättas för brott och för att färre brott ska begås. Det är även viktigt för att skapa ökad trivsel och trygghet. Samverkan med föräldrar och civilsamhället är viktigt. Detta sker både i vardagen och via mer övergripande dialoger på många nivåer i kommunen. Några exempel på samverkan för trygghetsskapande arbete som genomförts tillsammans med andra aktörer är nattvandringar och projektet Creative Vårby som genomförts med ABF:s kultur- och bildningscenter i Vårby Gård. Arbetet som bedrivs i enlighet med samverkansavtalet kommunen har tillsammans med polis och Södertörns brandförsvarsförbund har löpt på under året. Flertalet av nämnderna är involverade i konkreta aktiviteter vars direkta syfte är att öka tryggheten. Operativa samverkansgruppen (OSG), där polis, brandförsvar och fem av kommunens nämnder ingår, träffas varje torsdag och tar fram en gemensam lägesbild som syftar till att kunna styra om samhällets resurser om behovet finns. Detta arbete har utvecklats och strukturerats under året bland annat genom att utveckla ett nytt koncept för trygghetsdialog och trygghetsvandringar. Man har också tagit fram ett digitalt verktyg, Embrace, som ska införas under 2018 och som kommer att underlätta arbetet med att skapa en gemensam lägesbild. Under 2017 har Tillsammans för orten etablerats även i Skogås enligt samma upplägg som i Vårby och Flemingsberg. Huddinge kommun kommer tillsammans med berörda fastighetsägare från och med 2018 att organisera sommartrygghetssatsningen i föreningsform i stället för genom en extern leverantör. Föreningen har fått namnet Samverkan i Huddinge och sommartrygghetssatsningen kallas Unga för orten. Det har genomförts trygghetsröjningar för att öppna upp ytor runt större vägar, gång- och cykelvägar vilket minskar benägenheten att skräpa ned och bidrar till en förbättrad upplevelse av miljön. I slutet av 2017 antog kommunfullmäktige en ny policy gällande samordning mot klotter och under 2018 kommer en extern entreprenör för klottersanering upphandlas, vilket även förväntas leda till förbättrad kontroll över hur snabbt klottret tvättas bort. Under början av 2017 slutfördes arbetet med att utveckla processen för felanmälan med syfte att förenkla invånarnas möjlighet att anmäla fel och få återkoppling gällande utförda åtgärder. En kommungemensam metod för risk- och sårbarhetsanalyser har etablerats under året. Metoden bygger på workshops med verksamhetsansvariga inom respektive förvaltning vars resultat sedan slagits ihop till en kommunövergripande analys. Under året har workshops genomförts med tre av fem förvaltningar, resterande workshops genomförs under 2018. Under slutet av 2017 fick ett konsultföretag uppdrag att se över det samlade programmet för trygghet och säkerhet, som ska gälla 2018-2021. Programmet ska beslutas under 2018. Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Måluppfyllelsen för delmålet Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet bedöms sammantaget som god. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, och två gjorde bedömningen god. En nämnd har inte gjort någon bedömning av delmålet och övriga fem nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår 2011 2014 2016 2018 Totalt (%) 32,5 34,5 34 * Kvinnor 34,6 30,9 36 Män 29,2 37,7 32 Invånarnas bedömning av kulturutbudet 2011 2013 2015 2017 Totalt (Index 1-100) 59 61 62 61 Kvinnor 62 62 63 65 Män 55 60 61 57 Ranking i länet 5/20 2/10 ** Invånarnas bedömning av idrott- och motionsanläggningar Totalt (Index 1-100) 58 61 63 65 Kvinnor 62 61 63 64 Män 55 62 63 65 Ranking i länet 10/1 8 6/19 6/20 5/19 Antal besök på biblioteken per 31 december 2014 2015 2016 2017 Totalt (tusental) 442 404 387 367 * Nästa mätning 2018 ** Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med att analysera resultaten. Redovisas i delårsredovisning 1, 2018. 15

Huddinge kommun valdes till årets bästa friluftskommun i Sverige, i år delas titeln med Örebro. För att öka invånarnas upplevelse och tillfredsställelse med kommunens naturområden har kommunen genomfört ett antal åtgärder under året. Bland annat har det byggts ett nytt vindskydd vid sjön Trehörningen i Paradiset och befintliga byggnader i området har rustats upp. Flera vandringsleder har fått nya och tydliga markeringar. Den sammanlagda sträckan markerade vandringsleder i kommunen utökas med cirka 60 km, främst i form av den nya Huddingeleden som kommer färdigställs under 2018. Under året har nämnden även restaurerat fornminnesområden och invigt en 4,5 km lång fornstig i Glömsta-Vista-Kästa. Invånarnas bedömning av kulturutbudet mäts genom en undersökning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Huddinge kommun. Årets resultat kom i december och för kulturutbudet är det något lägre än senaste mätningen. Det är framförallt mäns upplevelser av tillgången på teaterföreställningar och konserter som har försämrats. Vidare kan utläsas att utrikesfödda och medborgare i åldern 75-84 år är mest nöjda med kulturutbudet över lag. Kommunen ska under 2018 analysera resultaten närmare och utifrån det göra förbättringsåtgärder i syfte att påverka Huddingebornas upplevelse av kulturutbudet i en mer positiv riktning. Antalet aktiva låntagare i kommunen fortsätter att öka medan antalet utlån har minskat men resultatet har påverkats av att Segeltorpsbiblioteket har varit avstängt. Antalet besök i det digitala biblioteket har fortsatt att öka och arbetet med att förbättra användarupplevelsen i det digitala biblioteket fortsätter ge goda resultat. Detta syns även i Södertörns nyckeltalsarbete där Huddinge ligger bäst till. Kommunen fortsätter det strategiska arbetet för att se hur biblioteken genom nya arbetssätt kan nå nya användargrupper med e-boken. Utvecklingen är positiv och ökningen är stor. Detta innebär samtidigt en ekonomisk påfrestning då snittkostnaden per lån är relativt hög. Kommunen arrangerade under 2017 flera större kulturevenemang öppna för alla såsom Huddinge Jazz (i samarbete med Huddinge jazzförening), 1000 meter konst och hantverk, Valborg i Sjödalsparken och Parksommar. Programmen har erbjudit Huddingeborna ett kvalitativt, brett och kostnadsfritt utbud med etablerade artister som tillsammans nådde omkring 20 000 personer. Nya scener för offentlig barnkultur har etablerats i Skogås och Masmo i samarbete med föreningslivet. Ökad delaktighet Måluppfyllelsen för delmålet ökad delaktighet bedöms sammantaget som god. Alla nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god, förutom en nämnd som gjorde bedömningen ej godtagbar. Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2011 2013 2015 2017 Totalt (%) 20 15 15 15 Kvinnor 17 10 13 14 Män 23 20 17 16 Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 1-100) 50 49 48 47 Kvinnor 55 49 51 49 Män 45 48 51 46 Rankning i länet 10/17 6/20 9/21 9/19 Invånarnas möjlighet till påverkan Totalt (index 1-100) 41 43 43 41 Kvinnor 44 45 44 41 Män 38 40 41 40 Ranking i länet 11/17 6/20 10/21 10/19 Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun ligger kvar på samma nivå som tidigare år. Invånarnas förtroende för kommunen och deras upplevelse av möjlighet till påverkan har minskat något. Huddinge kommun har inrättat ett råd för fysisk planering för att tydligare lyfta in invånarnas synpunkter i tidiga programskeden inför beslut kring samhällsbyggande. Rådet ansvarar för att kommunen planerar, genomför och utvärderar dialog med invånarna kring kommunens förslag till fysisk planering för olika geografiska områden. Kommunstyrelsen har också tagit fram en process för hur kommunikation kopplat till samhällsbyggnadsprocessen ska ske. Kommunstyrelsens förvaltning har under 2017 tagit fram ett förslag på metod och lösningar för att införa så kallat e- förslag i kommunen. Huddinge demokratidagar genomfördes för sjätte gången. Dialogerna mellan förtroendevalda och elever på Huddinges gymnasier och vuxenskolan var mycket uppskattade. Nytt för i år var ungdomsdialoger på tre av kommunens mötesplatser för unga, i Skogås, Vårby och Segeltorp. En framgång var bildtävlingen demokrati på sociala medier på Instagram där 10 av kommunens grundskolor deltog. Tre vinnare korades av 450 tävlingsbidrag. Huddinge var genom demokratidagarna 12-stjärnig medlem och del av Europarådets lokala demokrativecka. Resultaten för inflytande över utbildningen på de nationella programmen på gymnasiet är alltjämt låga, medan resultaten förbättrats för SFI och den grundläggande vuxenutbildningen. Andelen elever som är nöjda med sitt inflytande i grundskolan är lägre än önskat och elever i 16 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

högstadiet (senaredelen) är mindre nöjda jämfört med de yngre eleverna. Kommunens förvaltningar har under året på olika sätt förstärkt sin närvaro på sociala medier och digitala kanaler såsom Facebook, LinkedIn och Instagram. Ökad jämlikhet Måluppfyllelsen för delmålet Ökad jämlikhet bedöms sammantaget som god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, två nämnder gjorde bedömningen mycket god medan en nämnd gjorde bedömningen godtagbar. Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning 2009 2012 2014 2017* Totalt (%) 7 7 9 Funktionsnedsatta 17 15 18 Ålder 65+ 3 4 3 Kvinnor - 7 9 Män - 7 9 Vårby 11 10 16 Segeltorp 4 5 3 Antal anslutna barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottföreningar 2014 2015 2016 2017 Totalt 14 125 15 405 16 397 18 384 Flickor (%) 47 46 45 44 Pojkar (%) 53 54 55 56 Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottföreningar 2014 2015 2016 2017** Totalt (tusental) 692 690 738 397 Flickor (%) 39 39 38 39 Pojkar (%) 61 61 62 61 Bedömning av kommunens arbete med tillgänglighet och delaktighet, för personer med funktionsnedsättning, inom områdena (Index 1-100):*** 2013 2014 2015 2016 Kultur - 74 72 Ranking i länet - 2/20 3/21 Idrott 53 72 79 Ranking i länet 5/19 1/19 3/25 Fysisk tillgänglighet 60 58 60 Ranking i länet 3/14 8/17 4/21 Utbildning - 27 56 Ranking i länet - 16/20 9/23 Arbetsmarknad - 2 49 Ranking i länet - 17/17 4/21 * Befolkningsundersökningen genomförs nästa gång 2018. ** I tabellen för 2017 redovisas enbart vårterminens aktiviteter. Redovisningen för 2014, 2015 och 2016 gäller helår. *** Kultur och idrott: alla har rätt att delta vilket förutsätter tillgängliga lokaler, utbildning av ledare och information om tillgängligheten. Fysisk tillgänglighet gäller tillgängligheten i den egna verksamheten. Utbildning: kommunen kan bland annat öka delaktigheten genom att ha mål och strategier i styrdokument samt digitala lär- och dialogplattformar som är tillgängliga för elever, lärare och anhöriga. Arbetsmarknad: Kommunen har ett viktigt ansvar som arbetsgivare och kan till exempel erbjuda praktikplatser och samarbeta med interna och externa aktörer för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Myndigheten för delaktighet (MFD) har från och med 2017 ersatt sin kommunuppföljning med ett innehåll som försvårar mätbarhet och som innebär att tidigare siffror inte kan användas i jämförelse. En översyn bör ske för att hitta nytt sätt att mäta kommunens utveckling inom området men denna bör relatera till nationell utredning angående styroch uppföljning av området samt utveckling av MFDs anknytande arbete. Nämnderna har under året tagit steg framåt på flera olika sätt vad det gäller jämlikhet med bättre resultat, väl genomförda utvecklingsåtaganden, och kompetensutveckling för personal. Inom samtliga delmål har man tagit fram mer könsuppdelad statistik. Det har också tagits fram en del statistik utifrån geografiska områden och analyser av vissa verksamheter Men flera nämnder saknar fotfarande mått för att mäta delmålet och samt beskrivningarna över vad som har genomförts och är till viss del otydliga Natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens arbete med jämlik statistik är ett föredömligt exempel på hur analytiskt arbete med jämlikhet kan leda till utveckling av ordinarie kvalitet. Nämnderna har systematiskt gått igenom sin statistik ur ett jämlikhetsperspektiv. Resultatet för tillsynsnämnden är att Nöjd-Kund-Index kommer att redovisas utifrån geografiskt område från och med 2018. För natur- och byggnadsnämnden är resultatet att fler mått än tidigare kommer att redovisas ur ett jämlikhetsperspektiv under 2018. Kultur- och fritidsnämnden visar i likhet med tidigare år på hur ett integrerat arbete med jämlikhet som del av ordinarie styr-, lednings- och uppföljningsarbete bidrar till mer jäm- 17

lika levnadsvillkor och jämlik service för Huddingeborna. Ett exempel är deras arbete med att öka andelen flickor som besöker mötesplatser för unga. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden är goda exempel på samverkan med civilsamhället inom funktionshinderområdet utifrån deras genomförande av lokala samråd kring olika verksamhetsfrågor. Båda dessa nämnder arbetar också bra med hbtq-frågor. Ett exempel är deras arbete med lokalutformning, inventering av informationsmaterial och kompetensutveckling för all personal inom hela förvaltningen. Arbetet med att få fler att anamma ett normkritiskt förhållningssätt, planen mot diskriminering och kränkande behandling och Svenska med baby med syfte att bryta segregation är alla goda exempel inom förskolenämnden. I sin redovisning av kunskapsresultat gör grundskolenämnden orsaksanalyser utifrån kön vad gäller resultat i språk- och matematikutveckling. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Måluppfyllelsen för delmålet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen bedöms sammantaget som god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god medan tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som godtagbar. Medelbetyg (1-10) för bemötande kontakt med kommunen 2011 2013 2015 2017 Totalt (skala 1-10) 6,6 6,4 6,5 6,3 Kvinnor 6,9 6,3 6,7 6,4 Män 6,2 6,5 6,4 6,3 Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen Totalt (index 1-10) 6,2 6,1 6,0 5,8 Kvinnor 6,4 5,9 6,2 6,2 Män 6,0 6,2 5,9 5,6 Ranking i länet - 8/18 11/21 10/19 Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker Totalt (index 1-10) 5,2 5,3 5,4 5,1 Kvinnor 5,1 5,2 5,4 5,4 Män 5,3 5,4 5,4 4,7 Ranking i länet - 8/22 8/22 11/19 E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 87 88 88 91 Föreningars och studieförbunds nöjdhet med kommunens lokalbokning (andel som svarat bra eller mycket bra) 2012 2013 2015 2017* Totalt (%) - 88 89 *Undersökningen genomförs nästa gång 2018. Invånarna är överlag mycket nöjda med den övergripande informationen från kommunen. Både aktuelltannonsen och tidningen Vårt Huddinge är uppskattade och viktiga kanaler för kommunens invånare. Webbens betydelse och funktion har ökat och blivit allt viktigare ur ett serviceperspektiv. Andra digitala kanaler såsom kundforum, Facebook och Instagram har vuxit fram som viktiga kanaler för kunder och invånare. Redan i dag är Huddinge kommun ledande i landet inom dessa områden. Kommunen har en av landets största Facebooksidor med över 20 000 följare och var tidigt ute med Twitter, LinkedIn och Instagram. Överlag är kommunen bra på att svara på e-post. Det finns dock stora variationer mellan kommunens olika verksamheter vilket gör att fortsatt fokus på frågan krävs. Den senaste mätningen visar på en viss förbättring både när det gäller svarstid och andelen fullständiga svar. Kommunens servicecenter har tillsammans med några av kommunens verksamheter arbetat med att identifiera hur man skulle kunna samarbeta bättre. För att kunna ge invånarna ännu bättre service har man också tittat på hur man skulle kunna finjustera serviceperspektivet på kommunens webbplats. Flera förvaltningar har behov av bättre hantering av klagomål och synpunkter. En kommunövergripande översyn av synpunktshanteringen har påbörjats. Den ska resultera i en kommungemensam synpunktshantering under 2018. De flesta av verksamheterna mäter hur nöjda deras brukare är med bemötandet genom olika undersökningar. Brukarundersökningen, som mötesplatserna genomförde, visar att 93 procent av besökarna upplever ett gott bemötande från personalen. Det är ett bättre resultat jämfört med tidigare undersökningar. Även Huddingehallen genomförde en brukarundersökning med goda resultat. Besökarna gav betyget på 4,07 av 5 på personalens servicevilja samt 4,18 av 5 på receptionspersonalens bemötande. Det samlade NKI-värdet för bygglovs- och anmälningsärenden har ökat under 2017 jämfört med 2016 års resultat 18 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

men etappmålet nås inte. Under året har bygglovsavdelningen haft fokus på att göra kunderna mer nöjda med handläggning och service i bygglovsärenden. Avdelningen har bland annat ändrat sina rutiner för telefonservice och genomfört en bemötandeutbildning. Under 2017 har kommunen även genomfört en översyn av bygglovstaxan med syftet att ge kunder en tydligare bild av kostnaden för bygglov per ärendetyp. Man har också velat skapa en mer rättvis kostnad per typärende utifrån handläggningens genomsnittskostnad. Ökad valfrihet Måluppfyllelsen för delmålet Ökad valfrihet bedöms sammantaget som god. Fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, och två gjorde bedömningen godtagbar. Resterande tre nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andelen hos annan utförare 2014 2015 2016 2017 Förskolebarn (fristående förskola och pedagogisk 25 25 24 * omsorg) (%) Grundskoleelever (%) 20 19 20 20 Gymnasieelever (%) 61 65 67 67 Hemtjänsttimmar (%) 54 56 56 59 * Uppgifterna avser läsår, mätt den 15 oktober respektive år. Siffrorna offentliggörs för kommunerna i april varje år. Utfallet för år 2017 presenteras i april 2018. Källa: Skolverket och SCB (via www.kolada.se) För att underlätta för kommunens invånare att välja verksamhet finns Jämför service där verksamhet i både privat och kommunal regi går att jämföra. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunala förskolor och en god tillsynsprocess av fristående förskolor och pedagogisk omsorg arbetar kommunen för valfrihet med kvalitet. Under år 2017 var planen att genomföra regelbunden tillsyn av 20 fristående verksamheter. Antalet planerade och genomförda tillsyner blev färre eftersom förvaltningen inte haft full bemanning för uppdraget. Grundskolenämnden rapporterar att valfriheten är naggad i kanten eftersom många inte kan få sitt förstahandsönskemål. Det är nämligen så fullt i kommunens skolor att många får plats utifrån den relativa närhetsprincipen. Genom samverkansavtalet för gymnasieskolan och det stora utbudet av utbildningsalternativ inom vuxenutbildningen erhålls en mycket stor valfrihet för såväl gymnasieelever som vuxenstuderande. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig inom utbildningsområdet i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Behovet av att samarbeta med friskolor är stort, dels eftersom det råder platsbrist i Huddinges kommunala skolor, men även för att stimulera till ökad valfrihet. Under våren 2017 togs ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänsten fram. Från och med 2017 har modellen för ersättning till utförare förändrats från beställd tid till utförd tid. Utförd tid ska registreras hos kunden via kommunens verksamhetssystem för tid- och insatsmätning. Antalet godkända utförare av hemtjänst har under året minskat från 14 till 11 inklusive kommunens egen regi. En utförare har under året sagt upp sitt avtal med kommunen samtidigt som kommunen har hävt avtalet med två utförare. Under 2017 ökade andelen hemtjänsttimmar utförda av extern utförare med två procentenheter jämfört med andelen hemtjänsttimmar utförda i egen regi. Biståndsbedömd dagverksamhet för äldre konkurrensutsattes under verksamhetsåret 2017. Kundvalet började gälla den 1 december 2017 och är annonserat på den nationella webbplatsen samt på kommunens webbplats. Under 2017 har ingen ansökan inkommit till förvaltningen. Successivt minskat skatteuttag Måluppfyllelsen för delmålet Successivt minskat skatteuttag bedöms sammantaget som god. Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 2014 2015 2016* 2017* Huddinge kommun 19,85 19,85 19,87 19,87 Länssnitt 19,10 19,13 19,12 19,07 Södertörnssnitt 19,88 19,88 19,87 19,86 Ranking i länet 20/26 20/26 21/26 22/26 * Skattesats 2016 inkluderar 2 öre i skatteväxling som avser viss hälsooch sjukvård inom LSS-verksamheterna som övertagits av kommunerna från Stockholms läns landsting. En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Anpassningen ska ske i ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. I Mål och budget 2017 fastställdes att arbetet med den långsiktiga finansieringen skulle prioriteras så att ekonomin stärks och framtida skattehöjningar kan undvikas. Arbetet med beslutade åtgärder i ärendet Strategier för långsiktig finansiering för Huddinge kommunkoncern har fortsatt under 2017. Fissionen av Huge Fastigheter AB genomfördes och två nya bolag etablerades under året. Ytterligare beslutade åtgärder genomförs under 2018. Kommunens resultat har 19

förstärkts jämfört med 2015 och 2016. Nämnderna redovisar sammantaget ett resultat nära noll, men med större underskott för några nämnder. Ett starkare resultat tillsammans med de åtgärder för en långsiktig finansiering som vidtagits och planerats gör att måluppfyllelsen för 2017 bedöms som god. Utbildning med hög kvalitet Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Utbildning med hög kvalitet vara god. De nämnder som redovisar målet Utbildning med hög kvalitet är de tre utbildningsnämnderna samt kultur- och fritidsnämnden. Samtliga nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god. Bedömningen motiveras av att förskolornas utförda arbete bedöms leva upp till förskolans läroplan och nämndens mål. De särskilda insatserna i språk, matematik och IT har fortsatt under året. Grundskolenämnden rapporterar stabila resultat för samtliga mått. Sett på totalen ligger meritvärdet i årskurs 6 stabilt jämfört med föregående år. Även i årskurs 9 har medelvärdet för elevgruppen som helhet knappt förändrats sedan förra året. Emellertid syns en tydlig resultatförbättring för pojkarnas del. Pojkarnas resultat är nästan i nivå med år 2015 trots tillökningen av nyanlända pojkar de senaste åren. Gymnasienämnden rapporterar att fler når gymnasieexamen på tre år och att de genomsnittliga betygspoängen bland avgångseleverna ökar. samt goda resultat inom Vuxenutbildningen visar också goda resultat. Nöjdheten med förskolan hos föräldrarna är fortsatt på en hög nivå även om den minskat något jämfört med senaste mätningen 2015. Även fritidsverksamheten inom grundskolan visar ett lägre resultat. Samtidigt har resultaten förbättrats i de olika skolstadierna. Andelen elever som är nöjda med sin skola har ökat både för tidigare- och senaredelen. Andelen elever på nationella program på gymnasiet som kan rekommendera sin skola har sjunkit. Elever på språkintroduktion är mindre benägna att rekommendera sin skola än elever på nationella program. Inom SFI och vuxenutbildningen är andelen som är nöjda med sin skola i stort sett oförändrad. Kultur- och fritidsnämnden har formulerat ett eget mål, Livslångt lärande, Arbetet med detta mål har löpt enligt plan enligt nämnden Lärandet pågår under hela livet och kultur- och fritidsförvaltningen är en viktig resurs för människors långsiktiga bildning. Folkbiblioteken stödjer individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling, medan Kulturskolan har till uppgift att skapa ett livslångt intresse för de estetiska uttrycken genom att ge eleverna verktyg och lust till eget skapande. Förbättrade kunskapsresultat Måluppfyllelsen för delmålet Förbättrade kunskapsresultat bedöms sammantaget som godtagbar. Grundskolenämnden har bedömt sin måluppfyllelse som god medan gymnasienämnden har gjort bedömningen godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål bara förskolenämnden bedriver arbete som rör målet men resultaten av dessa arbeten redovisas på andra ställen. Meritvärde åk 9, kommunala skolor 2014 2015 2016 2017 Totalt (medel) 231 227,7 228,8 Flickor 241,6 247,5 247,8 Pojkar 220,4 210,8 215,3 Ranking i länet 14/26 12/26 13/26 Andel elever med gymnasieexamen av elever med avgångsbetyg 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 80,8 83,1 83,6 83,5 Ranking i länet 13/23 16/23 16/23 16/23 Särskilt prioriterat 2017: Fler elever ska ta gymnasieexamen inom 3 år. Målbedömningen motiveras framförallt av att gymnasienämnden skriver att resultaten i matematik 1a och svenska 3 har försämrats något. Båda kurserna krävs för en gymnasieexamen. Sett på totalen ligger meritvärdet i årskurs 6 stabilt jämfört med föregående år. Både flickornas och pojkarnas meritvärden har dock förändrats relativt mycket. Flickornas meritvärde har sjunkit från 230 till 220 poäng och pojkarnas meritvärde har ökat från 196 till 204 poäng. Flickornas resultat är det lägsta under mätperioden. Skillnaden mellan könen är trots detta fortsatt relativt stor. Även i årskurs 9 har medelvärdet för elevgruppen som helhet knappt förändrats sedan förra året. Emellertid syns en tydlig resultatförbättring för pojkarnas del. Pojkarnas resultat är nästan i nivå med år 2015 trots tillökningen av nyanlända pojkar de senaste åren. Grundskolenämnden har arbetat med att systematiskt följa upp matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat och omvärderat insatserna vid behov. I årskurs nio 20 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

visar de nationella proven en tydlig minskning av andelen elever som uppnår minst betyget E. Sänkningen avser både pojkar och flickor och läsårsresultatet är det lägsta för båda könen under hela mätperioden. Skillnaden mellan könen är liten, 1,6 procentenheter, till flickornas fördel. Gymnasienämndens fortsätter sitt arbete med ett matematiklärarnätverk mellan skolorna, nätverket leds av två förstelärare i matematik. Samtliga gymnasieskolor har god tillgång till digitala verktyg och alla elever har tillgång till ett eget digitalt verktyg, så kallad 1 till 1. Grundskolenämnden skriver att IT-satsningen påverkar skolornas ekonomi och under 2017 har inköpstakten för digitala verktyg varit lägre än tidigare år. Förskolenämnden skriver att fokus behöver ligga på att arbeta fram en kompetensutvecklingsplan för att möta upp förändringarna i läroplanen gällande IT i undervisningen. Förvaltningen har ordnat utbildningar i språkarbete för förskolans språkpiloter och språkpedagoger för att stödja förskolornas språkutvecklande arbete med information och kommunikationsteknik (IKT) som verktyg. Pedagogerna är beroende av att komma ifrån sina arbetsplatser under arbetstid för att gå utbildningarna och ett flertal pedagoger har under året inte kunnat delta på grund av personalbrist och begränsad ekonomisk möjlighet att ta in vikarier. Samma problem har uppstått vad det gäller de föreläsningar om matematik som ordnats. Föreläsningarna och det stödmaterial som tagits fram syftar till att pedagoger ska kunna möjliggöra för barn att få möta matematiken i flera olika sammanhang på förskolan. Arbetet i grundskolan med utvecklingsåtagandet att förstärka språkutvecklande arbetssätt genom systematiskt utvecklingsarbete löper enligt plan. De skolor som arbetar med materialet Alla kan följa med i förskoleklass upplever att de upptäcker, identifierar och kan börja åtgärda språklig sårbarhet redan i förskoleklass. En sammanställning av skolornas resultat i förskoleklass i slutet av läsåret visar dock på skillnader mellan kommunens områden. Grundskole- och gymnasienämndens arbete med att genomföra en utredning av modersmålsenhetens organisation och hur de arbetar med modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmålet är försenat. Under året har förvaltningen tagit fram en verksamhetsövergripande språkplan. Planen är skickad på remiss till skolornas rektorer och förskolornas förskolechefer. Kultur- och fritidsnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen arbetat med att införa biblioteksprogrammet. Fler behöriga till gymnasium Måluppfyllelsen för delmålet Fler behöriga till gymnasium bedöms sammantaget som god. Den nämnd som redovisar för detta delmål är grundskolenämnden. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 89,7 88,6 84,2 84,5 Flickor 89,3 88,4 90,2 89,3 Pojkar 90,1 88,8 79,2 81,2 Ranking i länet 12/26 12/26 12/26 17/26 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor Totalt (%) 86,9 86,1 82,4 82,8 Flickor 87,3 86,8 88,9 87,6 Pojkar 86,5 85,5 77,1 79,5 Ranking i länet 9/25 13/25 9/26 15/26 Målbedömningen motiveras av mindre förändringar i resultatbilden och att en högre andel pojkar blivit behöriga. Grundskolenämnden redovisar att gymnasiebehörigheten till yrkesprogrammet i kommunen är stabil. Andelen behöriga pojkar har ökat något och andelen flickor minskat vilket bidragit till en utjämning mellan könen. Andelen pojkar var högre både under 2014 och 2015 för att sedan sjunka och bli lägre än andelen behöriga flickor. Tillströmningen av nyanlända pojkar kan vara en förklaringsfaktor. Huddinge kommuns rankingplats i länet är oförändrad och fortfarande låg. Vad det gäller att alla elever ska klara kunskapskraven i grundskolan är bedömningen god. Små förändringar i resultatbilden finns. Flickor har dock ett försämrat resultat för andra året i rad i årskurs 6. Fler behöriga till högskola Måluppfyllelsen för delmålet Fler behöriga till högskola bedöms sammantaget som god. Den nämnd som redovisar delmålet är gymnasienämnden. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet, som andel av avgångselever 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 72,1 76,4 73,0 74,8 Högskoleförberedande program 82,9 84,1 83,7 85,7 Yrkesprogram 31,8 40,5 38,0 34,1 Målbedömningen motiveras av att högskolebehörigheten ökat under 2017. De högskoleförberedande programmen 21

står för ökningen. Inom yrkesprogrammen har andelen sjunkit men här ska beaktas att yrkesprogrammens primära mål inte är högskolebehörighet utan förberedelse inför ett konkret yrkesliv. En elev på yrkesprogram har alltid rätt att läsa till de kurser som behövs för grundläggande högskolebehörighet. Gymnasierådet för de högskoleförberedande programmen sammanträder regelbundet. I rådet finns akademierna i Flemingsberg representerade. Rådet ger goda förutsättningar för samverkan och samarbete mellan gymnasieverksamhet och akademier. Gymnasienämnden rapporterar att fler når gymnasieexamen på tre år och att de genomsnittliga betygspoängen bland avgångseleverna ökar. Även vuxenutbildningen visar goda resultat För att nå målet om att fler elever ska ta gymnasieexamen inom tre år har grundskolenämnden utformat utvecklingsdialogar som ska förbättra det systematiska kvalitetsarbetet för att tydligare fånga upp de skolor där många elever inte når målen. Fler nöjda med förskola och skola Måluppfyllelsen för delmålet Fler nöjda med förskola och skola bedöms sammantaget som godtagbar. Två nämnder, gymnasienämnden och grundskolenämnden bedömer måluppfyllelsen för delmålet som godtagbar. Förskolenämnden redovisar inte någon bedömning för delmålet. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 88 90-88 Flickor 88 91-88 Pojkar 88 90-88 Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) 2013 2014 2015 2017 Totalt (%) 89 89 87 90 Flickor 89 90 88 90 Pojkar 89 88 86 89 Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) 2013 2014 2015 2017 Totalt (%) 74 77 78 82 Flickor 75 78 79 81 Pojkar 74 79 80 84 Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 66 68 68 61 Flickor 65 63 65 62 Pojkar 67 75 71 61 Länet 72 Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra 2014 2015 2016 2017 Totalt GrundVux (%) 74,3 75 84 85 Kvinnor 73,9 86 84 Män 75,4 78 88 Totalt GyVux (%) 74,0 60 85 84 Kvinnor 77,1 87 85 Män 65,2 78 82 Andel elever nöjda med kulturskolan 2013 2014 2015 2016 Totalt (%) - 98 - * Flickor - 99 - - Pojkar - 97 - - * Undersökningen har utgått och måttet är borttaget från och med Mål och budget 2018. Jämfört med år 2015 har nöjdheten med förskolan minskat hos föräldrarna med två procentandelar totalt. Nöjdheten hos föräldrarna är lika stor, 88 procent, oavsett om deras barn är flicka eller pojke. De flesta förskolechefer har formulerade utvecklingsområden där det uttrycks en strävan efter att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna i verksamheten och att de ska förstå att deras synpunkter är viktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolorna kommer att arbeta vidare med enkätresultaten under 2018. Inom grundskolans fritidsverksamhet syns en tydlig resultatförsämring under 2017. Totalt har nöjdheten minskat med sex procentandelar. Flickor och pojkar är ungefär lika nöjda. Samtidigt som nöjdheten minskat i fritidsverksamheten har resultaten förbättrats i de olika skolstadierna. Andelen elever som är nöjda med sin skola har ökat både ör tidigare- och senaredelen. Precis som tidigare år finns det inga större skillnader mellan pojkar och flickors nöjdhet. Elevenkäten på nationella programmet på gymnasiet visar ett sämre resultat än förra året. Andelen elever på nationella program på gymnasiet som kan rekommendera sin skola har sjunkit. Framförallt har andelen män som kan rekommendera sin skola minskat. Andelen elever på språkintroduktion som kan rekommendera sitt program är något mindre än motsvarande andel på 22 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

nationella program. En högre andel män på språkintroduktion anger att de kan rekommendera sin skola jämfört med kvinnorna. Samtidigt utgör kvinnorna en liten elevgrupp och enskilda svar ger stort utslag. Inom SFI och vuxenutbildningen är andelen som är nöjda med sin skola i stort sett oförändrad på totalen. Fler män än kvinnor inom den grundläggande vuxenutbildningen kan rekommendera sin skola. Fler i jobb Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Fler i jobb vara god. Två nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, medan tre nämnder gjorde bedömningen att den var god. Fyra nämnder bedömde sin måluppfyllelse som godtagbar. Under året har en ny näringslivsstrategi varit ute på remiss och den interna organisationen, inklusive arbetsgruppen för ett förbättrat företagsklimat, har setts över och omformats. De flesta åtgärderna i handlingsplanen för ett förbättrat företagsklimat har genomförts med rapporterade avvikelser för några åtgärder. Årets omfattande utvecklingsåtagande för ett förbättrat företagsklimat under detta mål avviker delvis från plan och kommer att slutföras först under 2018. Fler arbetstillfällen Måluppfyllselsen för delmålet Fler arbetstillfällen bedöms sammantaget som god. En nämnd har bedömt sin måluppfyllselse som mycket god, fyra som god och två som godtagbar. Övriga två nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år 2013 2014 2015 2016* Totalt (%) 77,1 77,5 78,5 79,1 Kvinnor 75,6 76,2 77,0 77,9 Män 78,6 78,9 79,9 80,2 Ranking i länet 24/26 24/26 23/26 23/26 Öppen arbetslöshet (oktober) 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 3,0 3,4 3,3 3,2 Kvinnor 2,9 3,4 3,3 3,1 Män 3,1 3,3 3,4 3,4 Stuvsta-Snättringe 1,6 1,8 1,4 1,6 Vårby 7,2 7,0 6,4 6,7 Ranking i länet 17/26 17/26 19/26 19/26 Arbetsplatskvoten 2014 2015 2016 Totalt 0,883 0,881 0,847 Ranking i länet 7/26 7/26 7/26 * Stor eftersläpning i statistiken för förvärvsfrekvens då den är baserad på inkomststatistik som görs utifrån deklarerat arbete. Särskilt prioriterat 2017: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Förvärvsfrekvensen har ökat något. Men kommunen har fortfarande en av länets lägsta förvärvsfrekvenser. Såväl arbetslöshet som arbetsplatskvot ligger på samma nivå som i tidigare mätningar. Huddinge lyckades i mars 2017 återta sin plats som länets bästa UF-kommun (Ung företagsamhet). Deltagandet på den lokala UF-mässan har ökat både vad det gäller elever och lokala företagare. Lärarengagemanget har också ökat. Genom samordning av samtal och möten mellan lärare och företagare och mellan elever och företagare, har kopplingen stärkts. Den positiva trenden med feriepraktikplatser fortsätter och i år fanns 597 platser i kommunens olika verksamheter - inklusive i utlandspraktik och feriepraktik med entreprenöriella inslag. Utfallet är positivt då målet var att tilldela 580 platser. Näringslivet växer starkt i kommunen och speciellt de mindre företagen visar stor tillväxt. Huddinge har en stark tillväxt av arbetstillfällen. Flest nya jobb skapas inom branscher som bygg, logistik, företagsservice och hälsooch sjukvård. Fler och växande företag Måluppfyllselsen för Fler och växande företag bedöms sammantaget som godtagbar. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, två som god, tre som godtagbar och en som ej godtagbar. Övriga två nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. 23

Nystartade företag per 1000 invånare 2014 2015 2016 2017 Totalt (antal) 6,2 6,2 6,9 * Ranking i länet 20/26 17/26 17/26 * Antal konkurser Totalt (antal) 63 51 42 * Placering i Svensk Näringslivs mätning Totalt (plats) 103 108 117 80 Ranking i länet 20/26 20/26 18/26 17/26 Dagbefolkningens procentuella tillväxt Totalt (%) 0,79 2-0,9 * Ranking i länet 17/26 16/26 26/26 * Företagarnas betyg på kommunens service 2013 2015 2016 2017 Totalt (index) 65 70 66 * Ranking i länet 20/26 7/26 23/26 * Nästa mätning görs 2017 Huddinge ökar kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat och klättrar 37 placeringar från plats 117 2016 till plats 80 2017. Nöjd-Kund-Index (NKI) gällande handläggning inom kommunens myndighetsområden minskar från 70 år 2015 till 66 2016. Anledningen till minskningen är sämre NKI gällande bygglov, markupplåtelse och serveringstillstånd. Dagbefolkningen ökade med fler än dubbelt så många (i faktiskt antal) 2015 jämfört med 2014. En näringsgren där dagbefolkningen minskat är vård och omsorg och sociala tjänster - från 11 299 år 2015 till 10 296 år 2016. Ett arbete för att genomföra en större mängd företagsbesök har påbörjats. En intern e-tjänst har införts för att göra det möjligt för medarbetare från samtliga förvaltningar att boka in besök för att lära sig mer om företagarnas villkor, möjligheter och hinder. Under 2017 har man börjat se över rutinerna för handläggning av serveringstillstånd för att se hur verksamheten kan förenkla ansökningsförfarandet för företagarna. Man har till exempel förtydligat bedömningskriterierna och återkopplat till företagen redan när det finns förslag till beslut. Man har också gjort tjänsteutlåtandena mer informativa. Under den senare halvan av året har bygglovsavdelningen börjat arbeta med ett annat telefonupplägg för att öka tillgängligheten samt utveckla de brev som skickas ut i samband med ansökningar. Arbetet med förbättrad service och handläggning pågår fortlöpande och bygglovsavdelningen har även i slutet av året börjat med en egen nöjd-kundmätning som visar resultaten direkt. Det gör att man kan upptäcka brister i servicen och handläggningen snabbare och därmed också kunna sätta in åtgärder fortlöpande. Under året har hela handläggningsprocessen för kundvalet hemtjänst förbättrats. Bland annat har bedömningskriterierna förtydligats, kommunicering sker redan vid förslag till beslut samt att tjänsteutlåtandet blivit mer informativt. IES fristående skola öppnar under 2018 ytterligare en skola i Länna. Under perioden januari till augusti 2017 har inga friskolor etablerat sig i Huddinge kommun. Näringslivssektionen har tillsammans med Nyföretagarcentrum utökat både rådgivning i grupp och webbrådgivning för personer som visat intresse för att starta företag. Nystartsutbildning med företagsförberedande insatser för nyanlända har genomförts med tre kursstarter under året. Bisnodes undersökning av näringslivets utveckling i Huddinge visar tydligt att många av företagen har en mycket god tillväxt och växer både i omsättning och arbetstillfällen. Potential för ytterligare tillväxt finns det saknas bara rätt arbetskraftskompetens och bättre tillgänglighet till mark och lokaler. Fler i egen försörjning Måluppfyllselsen för Fler i egen försörjning bedöms sammantaget som mycket god. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god. En nämnd har med delmålet men utan bedömning, övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 3,1 2,6 2,4 2,3 Ranking i länet 14/22 14/24 16/26 16/26 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Totalt (%) 0,9 1,0 0,7 0,7 Ranking i länet 13/24 13/24 14/24 14/24 Särskilt prioriterat 2017: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Andelen försörjningsstödstagare i befolkningen har minskat i jämförelse med 2016. Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger på samma nivå som 2016, men har minskat de senaste åren. Även om andelen försörjningsstödstagare är lika stor som föregående år, har insatserna Huddingejobb och kortare yrkesutbildningar lyckats nå personer som står längre ifrån arbetsmarknaden med mycket gott resultat. Under 2017 har 91 personer påbörjat insatsen Huddingejobb. Av dem är 71 procent kvinnor och 29 procent män. 24 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Verksamheten har uppmärksammat skillnader i könsfördelningen och kommer därmed under 2018 att verka för att uppnå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. 58 procent av de som har fått Huddingejobb är föräldrar. Antalet Huddingejobbsanställningar på deltid har ökat under 2017 vilket också var verksamhetens eftersom man vill göra huddingejobben tillgängliga även för de som inte har full arbetsförmåga. Av de som påbörjade insatsen Huddingejobb under 2016 är 72 procent självförsörjande. Korta yrkesutbildningar har under 2017 riktats även till målgrupper som står långt från arbetsmarknaden. Totalt har 49 personer fått insatsen korta yrkesutbildningar under året, 80 procent män och 20 procent kvinnor. 71 procent av de som deltagit är föräldrar. Av de som har deltagit så har 92 procent fått arbete efter insatsen. Kommunstyrelsen har påbörjat ett samarbete med VUX, Arbete och försörjning samt Arbetsförmedlingen för att tillsammans utveckla arbetet kring nyanlända i kommunen. Näringslivssektionen är med för att försöka bidra till att få fram arbetstillfällen i det lokala och delregionala näringslivet. God omsorg för individen Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet God omsorg för individen som god. Bedömningen motiveras av att nämndernas utvecklingsåtaganden i stor utsträckning har förverkligats. Kultur- och fritidsförvaltningens implementering av folkhälsoplanen är ett exempel på ett uppnått mål precis som gymnasienämndens slutförda projekt där man gjort en kartläggning av elevers frånvaro i skolan finansierat av Samkraft. Andelen kunder inom hemtjänsten som har en positiv helhetsbild av verksamheten fortsätter ligga på en stabil nivå under mätperioden. Resultatet är något sämre i år än vad det var föregående år. I förhållande till övriga kommuner i Stockholms län har Huddinge tappat lite. Det beror framförallt på ett bättre resultat i flera andra kommuner. Hemtjänsten har fått ett något bättre resultat jämfört med föregående mätning vad gäller tillgänglighet och delaktighet medan kvaliteten på tjänsterna bedöms som oförändrad och bemötandet bedöms vara sämre. För äldreomsorgens del ses en förbättring vad gäller tillgängligheten men en försämring för resterande områden, - bemötande, delaktighet och kvalitet. Andelen kunder inom äldreboenden som har en positiv helhetsbild av verksamheten har minskat med åtta procent. Tappet är lika stort för både kvinnor och män. Tittar man på ålderskategorierna är det framförallt bland de något yngre som färre upplever en positiv helhetsbild av verksamheten. Den negativa trenden finns även i övriga stockholmskommuner, så även om vi ser att färre är helt nöjda med omsorgen i Huddinge kommun är resultatet fortfarande över medel för länet som helhet. Fem nämnder bedömer måluppfyllelsen som god, en nämnd gör bedömningen mycket god och ytterligare en nämnd, gör bedömningen godtagbart. Två nämnder redovisar inte målet God omsorg för individen. Fler upplever god hälsa Måluppfyllelsen för delmålet Fler upplever god hälsa bedöms sammantaget som god. Fem nämnder bedömer måluppfyllelsen som god, en nämnd gör bedömningen av måluppfyllelsen som mycket god och en nämnd gör bedömningen godtagbar. Två nämnder har inte formulerat egna mål för delmålet. Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra 2009 2012 2014 2018 Totalt (%) 65 71 71 ** Kvinnor 63 71 69 Män 68 70 73 Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra 2010 2012 2015* 2018 Totalt (%) 61 60 70 ** Flickor 54 53 62 Pojkar 68 68 80 Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Totalt (%) 42 47 51* ** Flickor 39 39 50 Pojkar 45 55 51 Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Totalt (%) 92 93 96 ** Flickor 94 94 97 Pojkar 89 91 95 * Frågan omformulerad, en högre andel av flickorna anger att de inte dricker alkohol jämfört med de senaste mätningarna. ** Befolkningsundersökningen och Stockholmsenkäten kommer att genomföras under 2018. Huddinge kommun ska erbjuda god och näringsriktig kost inom alla verksamheter där måltider serveras. Förskolenämnden har arbetat med att uppdatera kunskapen inom alla förskolor, utifrån råden i materialet Bra måltider i förskolan från Livsmedelsverket. Materialet har under 25

verksamhetsåret presenterats för förskolechefer och använts vid introduktion av nyanställd måltidspersonal. Grundskolenämnden använder det webbaserade verktyget SkolmatSverige för att utvärdera måltidsverksamheten och har satt som mål att minst 75 procent av samtliga grundskolor ska uppfylla kravet på utbud under lunchen och näringsriktighet. Minst 95 procent av skolorna ska uppfylla kravet på säker mat. Grundskolenämnden redovisar att de lever upp till kraven på utbudet av lunch mellanmål och eventuellt frukost och säker mat men inte vad det gäller näringsriktigheten. Bedömningen av skollunchens näringsriktighet omfattar fyra kriterier som visat sig bristfälliga i svenska barns kostvanor. Här uppfyller 32 procent av skolorna, nio stycken, kravet att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan. Vid en nationell jämförelse är det bra. Åtagandet att servera näringsrika måltider vid äldreboenden i egen regi har genomförts och resultatet är i nivå med det som var planerat för året och kostenheten har tagit fram nya näringsberäkningar utifrån en ny matsedel. Äldreomsorgsnämnden har, enligt ett utvecklingsåtagande, arbetat med att utveckla måltidssituationen så att de boende upplever den som trevlig. Nämnden bedömer att måluppfyllelsen är i nivå med vad som var planerat för året. Äldreboenden i egen regi uppvisar signifikant högre resultat än de som drivs i extern regi. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har ett uppdrag att samverka i Samkraft tillsammans med lokalpolisområde Huddinge och barnoch ungdomspsykiatrin i Huddinge. Flera framgångsrika projekt har genomförts under året där Brobyggarna, Familjeöppet för nyanlända och Hembesök i Vårby är exempel. Brobyggarna arbetar systematiskt med meningsfull fritid som en väg till integration för ensamkommande. Gymnasienämnden har, med finansiering från Samkraft, genomfört ett projekt i form av en kartläggning av elevers frånvaro på samtliga gymnasieskolor. Kartläggningen kommer att vara grund för framtagandet av en gemensam handlingsplan för ökad skolnärvaro. Arbetet med att begränsa användningen av och att senarelägga debuten av alkohol, tobak, narkotika och doping (ANDT) har genomförts på ett flera nivåer. Ett viktigt arbete här har varit att ta fram en kommungemensam projektbeställning för en preventionssamordnare. Tre gymnasieskolor har, genom finansiering av Länsstyrelsen, inspekterats vad gäller rökning på skolor och skolgårdar. En granskning av hur barnens rätt tas tillvara i Huddinge har genomförts av revisorerna. De skriver i sina slutsatser och sammanfattande bedömningar att Huddinge kommun arbetar aktivt för att leva upp till de krav som anges i barnkonventionen och att barnkonventionens huvudprinciper är vägledande i de olika verksamheternas arbete med barn. Ett gemensamt åtagande för grundskolenämnden och socialnämnden är att färdigställa en ny samverkansöverenskommelse gällande förskole- och skolbarn i behov av samordnade insatser. Åtagandet har skjutits på framtiden på grund av resursbrist. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter bidrar på flera sätt till att förbättra folkhälsan i Huddinge. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle. Kulturen spelar en viktig roll för den sociala sammanhållningen och utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt, är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv och ökad livskvalitet. Andelen anslutna barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottsföreningar har ökat totalt. Äldreomsorgens egen regi har under året köpt in surfplattor till sina enheter som ska användas för aktivering och kommunikation. Detta är ett led i arbetet med att erbjuda utbildning till Huddinges äldre och teknikens möjligheter att delta aktivt i samhällslivet. Fler upplever god vård och omsorg Måluppfyllelsen för delmålet Fler upplever god vård och omsorg bedöms sammantaget som god. Två nämnder bedömer måluppfyllelsen som god, övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldreboenden där det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 80 81 84 80 Kvinnor 77 81 84 81 Män 86 83 85 78 Ranking i länet 12/25 11/25 8/25 15/25 Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hemtjänstutförare godkända av Huddinge kommun) Totalt (%) 86 86 86 85 Kvinnor 87 86 86 84 Män 84 85 86 87 Ranking i länet 17/26 17/26 19/26 22/26 Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter Totalt (%) 84 - - * Kvinnor 83 - - * Män 83 - - * *Måttet ska ersättas med annat mått 26 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Socialnämnden har under året vidtagit åtgärder för att brukarnöjdheten ska öka. Flera aktiviteter som i huvudsak varit riktade till medarbetarna har genomförts. Biståndskansliet och Arbete och försörjning samt individ- och familjeomsorgen har genomfört utbildningar i motiverande samtal (MI) för medarbetarna. Andelen kunder inom hemtjänst som har en positiv helhetsbild av verksamheten fortsätter ligga på en stabil nivå under mätperioden. Resultatet är något sämre i år än vad det var föregående år. I förhållande till övriga kommuner i Stockholms län har Huddinge tappat lite. Det beror framförallt på ett bättre resultat i flera andra kommuner. Vad gäller tillgängligheten har hemtjänstens resultat förbättrats något jämfört med 2016 års resultat och är därmed tillbaka på samma nivå som 2015. Hemtjänsten har ett resultat som är bättre än genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Män och kvinnor är lika nöjda inom kvalitetsområdet. Hemtjänstens resultat vad det gäller bemötande är något lägre än resultatet för 2016 och ligger på samma nivå som genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Likt tidigare år tenderar män att vara något mer nöjda när det gäller bemötande än kvinnor. Hemtjänstens resultat för delaktighet har förbättrats och är högre än genomsnittet i Stockholms län. Skillnaden mellan män respektive kvinnor har ökat något. Hemtjänstens resultat för hur nöjda kunderna är med kvaliteten på tjänsterna är oförändrat från 2016. Hemtjänstens resultat är något över genomsnittet i Stockholms län. Utvecklingen med fler nöjda män än kvinnor fortsätter och skillnaden mellan könen ökar. Andelen kunder inom äldreboenden som har en positiv helhetsbild av verksamheten har minskat med åtta procent. Sett till kön är tappet lika stort för både kvinnor och män. Huddinge kommuns negativa trend kan även speglas i övriga stockholmskommuner, så även om det har skett en minskning i Huddinge kommun är resultatet fortfarande över medel för länet som helhet. Vad gäller den upplevda tillgängligheten så har äldreboende förbättrar sitt resultat jämfört med 2016 och är tillbaka på samma nivå som 2015. Resultatet är högre än genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Äldreboendenas resultat när det gäller bemötande har sjunkit gentemot resultatet 2016. Resultatet är dessutom lägre än genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Vid analys så kan det konstateras att det främst är indikatorn känner kunderna förtroende för personalen som har förändrats. På frågan om kunden anser att den får ett bra bemötande av personalen är resultatet oförändrat Äldreboendets resultat för delaktighet har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. Främst verkar det vara kvinnors resultat som har försämrats och de är nu mindre nöjda med delaktigheten än vad män är. Äldreomsorgen ligger något lägre än genomsnittet i Stockholms län. Vad gäller upplevd kvalitet på tjänsterna så uppvisar äldreboende ett försämrat resultat sett till tidigare år. Främst verkar det som om män har blivit mindre nöjda. Resultatet är något lägre än genomsnittet hos kommunerna i Stockholms län. Framförallt är kunderna mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet och att personalen har tillräckligt med tid för arbetet. När de gäller dessa indikatorer så har resultatet minskat med åtta procent i årets undersökning. Inom myndighetsutövningen har resultat för upplevd tillgänglighet förbättrats jämfört med föregående år. Vad gäller bemötandet så uppvisar den myndighetsutövning, som Social- och äldreomsorgsförvaltningen ansvarar för, ett förbättrat resultat jämfört med föregående år. Även vad gäller delaktighet visar myndighetsutövningen på en förbättring, män är något nöjdare med delaktigheten än vad kvinnor är. Myndighetsutövningen uppvisar ett signifikant mycket lägre resultat, vad gäller upplevd kvalitet, gentemot 2016 års resultat. I synnerhet är det resultatet för frågan vet du vilket beslut du fick på din ansökan? som har försämrats. En trolig förklaring till denna försämring är att myndighetsutövningen under 2017 delgav biståndskansliet kunderna hela utredningen vilket kan ha fått som konsekvens att beslutets innehåll blivit svårare att tyda. 27

Ekosystem i balans Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Ekosystem i balans vara god. För två av delmålen, Minska klimatpåverkan och luftföroreningar och Bibehållen biologisk mångfald är den sammantagna bedömningen god medan för Ökad andel miljöanpassade inköp och God vattenstatus i sjöar och vattendrag är den samlade bedömningen att den är godtagbar. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Den samlade bedömningen för måluppfyllelsen för delmålet Minska klimatpåverkan och luftföroreningar är att den är god. Fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan tre gjorde bedömningen att den var godtagbar. Äldreomsorgsnämnden bedömde som enda nämnd måluppfyllelsen som mycket god. Nämnden har arbetat mycket under året med organisationen kring miljöarbetet. Bland annat med att inrätta miljöombud på nästan alla enheter. Gymnasienämnden har inte gjort någon bedömning av målet. Utsläpp av växthusgaser per invånare 2013 2014 2015 2016 Totalt (ton CO2/inv) 2,6 2,4 1,8 * Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor Totalt (ton CO2) 3306-3960 * Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd 2014 2015 2016 2017 Totalt (ton CO2/inv) 177 170 179 154 Andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunens fordonsflotta Totalt (ton CO2) 21 18,5 13,5 15,9 * Nästa mätning görs 2018 Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Under 2017 var en särskild prioritering att arbeta med energibesparing genom brukarbeteende. Endast kommunstyrelsen har rapporterat att detta har blivit gjort eftersom man numera har som ett krav vid beställningar och upphandling av verksamhetslokaler att det ska gå att mäta eneriförbrukningen per enhet. Energianvändningen i kommunala verksamhetslokaler i Huges bestånd har sjunkit kraftigt. Om detta är en direkt följd av kravet på enskilda mätare är inte helt klart. Vidare analys görs i samband med miljöbokslutet. När det gäller andel fossilfria tjänstefordon går utvecklingen trögt. Detta eftersom det är svårt att motivera verksamheter till att testa fossilfria alternativ. Elbilar kräver även att det finns laddmöjligheter vilket innebär ytterligare arbete och utgifter kring fordonsanskaffning. Ökad andel miljöanpassade inköp Den samlade bedömningen för delmålet Ökad andel miljöanpassade inköp är att den är godtagbar. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som godtagbar, medan två gjorde bedömningen att den var god. Äldreomsorgsnämnden bedömde som enda nämnd måluppfyllelsen som mycket god. Tre nämnder har inte gjort någon bedömning av målet. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 36,2 40,1 44,6 43,8 Ranking i länet 2/18 2/18 3/20 * Insamlat förpackningsmaterial per capita Totalt (kg) 50,1 55,5 55,7 * Andelen ekologiska livsmedel i förskola, skola och gymnasieskola har för första gången sedan mätningarna startade minskat sin andel. Äldreomsorgen har däremot fortsatt att öka sin andel ekologiska livsmedel. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för delmålet God vattenstatus i sjöar och vattendrag vara godtagbar. Tre nämnder har gjort bedömningar av måluppfyllelsen. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som godtagbar, en som mycket god och en som ej godtagbar. Att bedömningen ser olika ut beror på vad nämnderna har bedömt. När det gäller vattenstatusen i kommunens sjöar ser kommunen inte ut att kunna nå målet. Detta beror delvis på en tröghet i det naturliga systemet, men också på att flera planerade åtgärder ligger efter tidplan. Åtgärden att inventera enskilda avlopp går däremot enligt plan. Fosforhalt i sjöarna (µg/l) 2014 2015 2016 2017 Långsjön 52 51 56 55 Trehörningen 111 100 95 92 Orlången (Vidja) 51 46 50 46 Magelungen 32 31 29 32 Drevviken 36 32 39 42 28 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara god. De två nämnder som har med målet i sina verksamhetsplaner har gjort målbedömning. Kommunstyrelsen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god medan natur- och byggnadsnämnden gör bedömningen godtagbar. Anledningen till denna bedömning är att framtagandet av jord- och skogsbruksprogrammet är försenat. Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 88 88 88 88 Systematisk kvalitetsutveckling Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Systematisk kvalitetsutveckling vara godtagbar trots att en nämnd har gjort bedömningen mycket god, fem nämnder gjort bedömningen god och tre nämnder godtagbar. Bedömningen godtagbar motiveras av att kommunen på totalen inte fullföljt flera stora projekt bland annat det kommungemensamma projektet DigiPUFF och arbetet med att ta fram en systematik för inhämtande av invånarnas och kunders synpunkter och önskemål. Flera nämnder rapporterar att de är försenade med sina utvecklingsåtaganden vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. Förskolenämnden har inte genomfört kvalitetsdialoger enligt plan och genomlysning av höstens rapporter kring det systematiska kvalitetsarbetet har heller inte kunnat genomföras till fullo. Även grundskolenämnden rapporterar att kvalitetsdialoger med enheterna inte har genomförts år 2017. Kommunen genomförde under året Kommunkompassen med ett mycket gott resultat och har även gått med i nätverket Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) för att ytterligare kunna jämföra sig med andra samt dra nytta av redan etablerade resultatmått. Användningen av kommunens e-tjänster fortsätter att öka vilket är positivt. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Måluppfyllelsen för delmålet Systematiskt planera, följa upp och förbättra bedöms sammantaget som ej godtagbar. Detta trots att två nämnder bedömer måluppfyllelsen för målet som mycket god. Fyra nämnder gör bedömningen god och tre nämnder gör bedömningen godtagbar. Bedömningen motiveras av att nämndernas samlade resultat bedöms vara långt under den nivå som planerades för året samt att det kommunövergripande arbetet på många sätt misslyckats under året. En del av det systematiska kvalitetsarbetet är att ha ett väl utvecklat beslutsstöd för enkel rapportering och uppföljning med en hög tillgänglighet. Ett stort steg för att uppnå detta togs under 2017 i och med det avtal som kommunen tecknat om ett systemstöd för digitalisering av verksamhetsplaneringen (projektet DigiPUFF). Projektet har dock försenats i omgångar. Implementeringen av systemet har påbörjats med planerat slutförande under juni 2018. Parallellt med implementeringsfasen kommer medarbetare utbildas i systemet för att därefter genomföra verksamhetsplaneringen för 2019 i systemet. Förseningen av projektet påverkar även Social- och äldreomsorgsförvaltningens införande av ledningssystemet (SOSFS 2011:9) samt införandet av ett kommungemensamt processverktyg. Även arbetet med nyckeltalsdatabasen påverkas av förseningen. Planering av nyckeltalsdatabasen påbörjade tillsammans med vald leverantör (Stratsys) under 2017 och bedömningen är att struktur och integrationer kommer färdigställas under april 2018. Planerad pilot avseende ByggR (system för bygglovsprocessen) är förskjuten på grund av svårigheter med åtkomst till data. Arbete och dialog med leverantör och IT pågår för att lösa detta. Piloten kommer att genomföras under implementeringsprojektet. Åtagandet att implementera nytto- och kostnadsanalyser är justerat och har förskjutits i tid. Arbetet med tester och utvärdering har löpt enligt plan och projektet som sådant har avslutats men erfarenheten är att modellen är alltför komplex för den typ av projekt som bedrivs inom kommunen. Därför kommer arbetet att fortsätta under 2018 med att ta fram en förenklad modell. Kommunstyrelsens åtagande om att ta fram en systematik för inhämtande av invånarnas och kunders synpunkter och önskemål är delvis klart men har inte kunnat slutföras i sin helhet eftersom uppdraget är så omfattande. Utöver detta har man prioriterat basuppdraget för Servicecenter. Arbetet beräknas bli klart under 2018 men gör att hela kommunens utveckling av hanteringen av synpunkter och klagomål har avstannat. Inom barn- och utbildningsförvaltningens ram för det systematiska kvalitetsarbetet ryms förskolechefernas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp under kvalitetsdialoger mellan verksamhetschef för förskola, förskolechef 29

och verksamhetsanalytiker. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen understödjer strävan efter ständiga förbättringar. Till följd av vakanta tjänster inom förvaltningen har inte kvalitetsdialoger genomförts enligt plan under hösten. Genomlysning av höstens SKA-dokument har heller inte kunnat genomföras. Även grundskolenämnden rapporterar att kvalitetsdialoger med enheterna inte har genomförts år 2017även om enheterna i vanlig ordning har lämnat in sina rapporter kring det systematiska kvalitetsarbetet. Under läsåret 15/16 hade Huddinge kommun likt andra kommuner i Sverige ett stort mottagande av nyanlända. Majoriteten av de nyanlända var barn och ungdomar. Det finns ett stort behov av att kunna följa denna grupps utveckling resultatmässigt när de träder in i det svenska utbildningssystemet. Nyanländas resultat har lagts till i rapportvyn i kommunens databas LIS. Denna rapport är synlig för både skolledning och förvaltning, vilket möjliggör transparens och möjligheter till utvecklingsarbete av olika slag Gymnasienämnden skriver att nödvändig statistik för det systematiska kvalitetsarbetet i viss utsträckning har integrerats i kommunens lednings- och informationssystem (LIS). På sikt bör ytterligare statistik tillkomma för att ytterligare effektivisera kvalitetsarbetet för introduktionsprogrammen. En kommungemensam modell för det systematiska brandskyddsarbetet har etablerats och en omfattande utbildningsinsats gentemot kommunens olika verksamheter påbörjades under hösten. Utbildningarna beräknas fortgå under våren 2018. Huddinge kommun genomförde 2017 den så kallade Kommunkompassen med ett mycket gott resultat. Kommunkompassen är ett utvärderingsverktyg som är anpassat till kommunal verksamhet och belyser kommunen utifrån ett invånare- och brukarperspektiv. Kommunens ledningsgrupp har under hösten beslutat om en handlingsplan som beskriver hur resultaten ska omhändertas. Sedan hösten 2017 ingår kommunen i det nationella samarbetet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) vilket bland annat kommer öka möjligheten att jämföra kommunens verksamhet och resultat med andra kommuner med hjälp av gemensamt överenskomna mått. Flera mått går även att bryta ner per enhet och därmed kan jämförelser göras även internt för att hitta enheter med bra och mindre bra resultat. Under 2016 och 2017 deltog Huddinge kommun tillsammans med flera andra kommuner i Stockholms län och Stockholms läns landsting i Handelshögskolans forskningsprojekt Konsten att mäta det omätbara: om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet. Forskningen resulterade i hur man kvalitativt kan mäta kulturverksamhet. Kulturoch fritidsförvaltningen var en aktiv part i projektet som avslutades i slutet av 2017. Under året lanserades Handbok för undersökningar och analys som, tillsammans med Handbok för jämlikhetsanalyser, ger organisationen stöd att arbeta med statistik och resultat för att identifiera förbättringsbehov. Implementeringen av kommunens nya modell för utredningar och tjänsteutlåtanden har fortsatt som planerat för att stärka kommunens förmåga att fatta välgrundade beslut och vidta rätt åtgärder. Ökad processorientering Måluppfyllelsen för delmålet Ökad processorientering bedöms sammantaget som godtagbar. Detta motiveras av att nämndernas samlade resultat bedöms vara under den nivå som planerades för året. Det kommunövergripande arbetet med processorientering har också tappat fart, bland annat på grund av förseningar i anskaffningen och införandet av ett kommungemensamt processverktyg samt låg grad av processtyrning både på kommunnivå och inom flera nämnder. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan två gjorde bedömningen att den var godtagbar. Två nämnder har inte lämnat någon bedömning för detta delmål med hänvisning till att det kommunövergripande arbetet har förskjutits i tid. Endast tre nämnder har mått för detta delmål. Kultur- och fritidsnämnden har inte satt något etappmål, men har höjt sitt processindex från föregående år, medan socialnämnden och äldreomsorgsnämnden inte har uppnått sina etappmål utan snarare backat jämfört med tidigare år. De här två nämnderna rapporterar att detta har varit ett medvetet val att avvakta med att kartlägga processer i avvaktan på den försenade upphandlingen av ett kommungemensamt processverktyg. Istället har fokus legat på att inventera, uppdatera och iordningställa rutiner främst kopplade till nämndernas respektive huvudprocesser. Kommunstyrelsen redovisar att införandet av ett kommungemensamt processverktyg är förskjutet i tid. Upphandlingen av "Lednings- och verksamhetsplaneringssystem med processverktyg" slutfördes i november 2017. Implementeringen av systemet har påbörjats och processverktyget kommer att kunna börja användas redan under det första kvartalet 2018. Parallellt med implementeringsfasen kommer medarbetare utbildas i systemet. Även frågan om struktur och processregister har skjutits upp för att samordnas med införandet av systemstöd för verksamhetsplanering, processutveckling, ledningssystem för social- och äldreomsorgsförvaltningen samt framta- 30 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

gande av en processbaserad klassificeringsstruktur under 2018. Behovet av en processbaserad klassificeringsstruktur identifierades av kommunstyrelsens förvaltning under 2017. Syftet är att få en samlad och gemensam beskrivning av kommunens processer. Detta kan dessutom användas som underlag när man tittar på vilka processer som behöver utvecklas eller effektiviseras. Den kommande klassificeringsstrukturen kommer att utgöra basen för kommunens processregister. Strukturen är också en bra grund för utveckling av kommunens informationshantering, till exempel när man ska digitalisera dokumenthantering, ärendehantering, e-arkiv med mera. En förstudie har inletts för att förbereda arbetet med klassificeringsstrukturen. En hel del arbete med processutveckling bedrivs dock inom kommunens verksamheter. Samtliga nämnder har deltagit i det kommungemensamma arbetet med att utveckla samhällsbyggnadsprocessen. Kultur- och fritidsnämnden redovisar att de under året har utvecklat evenemangsprocessen och en gemensam synpunktshanteringsprocess. Natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden har bland annat sett över sin nämndprocess för att skapa en så rättsäker och effektiv ärendehantering som möjligt samt utvecklat sin process för felanmälan. Utvecklingsarbetet har i flera fall resulterat i förbättringsåtgärder inför 2018. God användning av digitaliseringens möjligheter Måluppfyllelsen för delmålet God användning av digitaliseringens möjligheter bedöms sammantaget som god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, två nämnder som godtagbar och en nämnd som ej godtagbar. Ökad användning av e-tjänster 2014 2015 2016 2017* Ansökan om konto i Skola24 617 1464 2182 2627 Ansökan om modersmålsundervisning 124 177 282 317 Ansökan om skolskjuts eller terminskort 359 574 1126 1244 Beställning av nybyggnadskarta 210 379 466 49 ** Underlag till ansökan om ekonomiskt bistånd 169 46 ** ** Ansökan om tid för borgerlig vigsel ** 433 324 375 454 E-blomlådan***, självskattning, tregradig skala 2014 2015 2016 2017 Självskattning 2,19 2,12 2,30 2,50 Ranking i länet 8/22 9/18 9/22 4/21 * Ackumulerad siffra till och med augusti 2017 *** E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram ***E-tjänsten Underlag till ansökan om ekonomiskt bistånd togs ur bruk våren 2015 och kommer att ersättas av en ny tjänst under 2017. E-tjänsten Beställning av nybyggnadskarta bytte till en ny teknisk lösning (MittBygge) i februari 2017. E-tjänsten Ansökan om tid för borgerlig vigsel bytte till en ny teknisk lösning i juni 2017. Särskilt prioriterat 2017: IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Förskole-, grundskole- och gymnasienämnden har påbörjat ett arbete med att planera och samordna utvecklingen av e- tjänster. Syftet är att synkronisera utvecklingsfrågor mellan förskola, grundskola och gymnasium samt att ITsektionens arbete med utveckling av efterfrågade tjänster är kända, vilket har börjat ge goda samordningsresultat. Tekniska nämnden samt natur- och byggnadsnämnden har arbetat med att effektivisera genom digitaliseringen. De flesta projekten har slutförts men det finns vissa mindre avvikelser. Bland annat är uppdraget kring informationsmodellering av natur- och gatudriftsavdelningens processer något efter tidplan. En minskad andel digitala ansökningar om nybyggnadskartor beror på införandet av en ny teknisk lösning. Den allra största majoriteten av blanketterna som tillhör natur- och byggnadsförvaltningen och som riktar sig till allmänheten har omvandlats till e-tjänster. Förvaltningen har även arbetet med effektiviseringar i själva processerna. Ett exempel är en e-tjänst för remisser mellan de olika instanserna i Huddinge kommun som är inblandade i samhällsbyggnadsfrågor. Digitaliseringen av denna tjänst har inneburit tidseffektivisering, minskad pappersanvändning samt en ökad spårbarhet för samtliga inblandade parter. Cirka 2 000 remissförfrågningar sköts numera helt digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen har på samma sätt effektiviserat sin hantering av anmälningar, utredningar och åtgärder kring uppgifter om trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Grundskoleavdelningen har helt digitaliserat sin hantering. Tidigare användes flera olika blanketter. Detta har utöver själva effektiviseringsvinsterna även medfört att huvudmannen automatiskt får en notifiering när en rektor fattar beslut om att en incidentrapport ska utredas eller avslutas samt när en utredning är klar. Kommunstyrelsen rapporterar att de inte har avslutat något av sina utvecklingsåtaganden för 2017. Anledningen är antingen personalbyten, tekniska förseningar eller att ramavtal för avrop inte kunnat användas. 31

Attraktiv arbetsgivare Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som god. Huddinge kommun har ett gott resultat i den årliga medarbetarundersökningen och ett samlat resultat som ligger väl över mätmodellens riktvärde. Resultatet har dock minskat något jämfört med föregående år. I samband med medarbetarundersökningen mäts också Sveriges Kommuner och Landstings mått Hållbart medarbetarengagemang (HME). Resultatet är oförändrat jämfört med föregående år vad det gäller totalen, men för indexet ledarskap har värdet ökat. Huddinges totala HME-resultat ligger dock något under läns- och riksgenomsnittet för de senaste åren. Sjukfrånvaron i kommunen har minskat, liksom i hela riket, och det är framför allt de allra längsta sjukfallen som minskat. Ett aktivt arbete med sjukfallen över 180 dagar har genomförts under året med utgångspunkt i kommunens rehabiliteringshandbok. Den korta sjukfrånvaron är relativt oförändrad. Sex nämnder bedömer måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som god, en nämnd gör bedömningen mycket god medan en nämnd gör bedömningen godtagbar. Engagerade och professionella medarbetare Måluppfyllelse för delmålet Engagerade och professionella medarbetare bedöms sammantaget som god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god och två nämnder som godtagbar. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) 2014 2015 2016 2017 Totalt 77,7 77,8 78,2 77,7 Kvinnor 77,9 78,1 78,5 77,9 Män 77,3 76,9 77,0 77,2 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Totalt 76 75 76 76 Kvinnor 77 76 77 77 Män 73 73 73 73 Medarbetarprofilen i medarbetarenkäten mäter medarbetarskapet, det sociala klimatet och medarbetarnas delaktighet och lärande i arbetet. Kommunen har ett gott resultat som ligger väl över mätmodellens riktvärde (75). Dock har resultatet minskat något jämfört med föregående år. HME Motivation mäter medarbetarnas engagemang. Kommunens värde är oförändrat över tid och ligger fortfarande något under riks- och länsgenomsnittet för de senaste åren. Under året har arbetet med kommunens arbetsgivarvarumärke fortsatt, bland annat med att synliggöra och sprida information om vakanser via sociala medier. Antalet följare på sociala medier som är relevanta för arbetsgivarvarumärket har ökat under året. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har tagit fram ett magasin för att väcka intresse för såväl socionomrollen som Huddinge kommun som arbetsgivare samt filmer som kan användas vid både rekrytering och introduktion. Kommunens rekryteringsutbildningar har anpassats för att innehålla en större del kring att attrahera medarbetare. Ett projekt har pågått under året för att utveckla kommunens lönekriterier och samtalsmallar i syfte att öka tydligheten i uppdraget och kopplingen till kommunens mål. Utvecklingen har skett i enlighet med kommunens personalpolicy. Engagerade och professionella chefer Måluppfyllelse för delmålet Engagerade och professionella chefer bedöms sammantaget som god. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, två som mycket god och en som godtagbar. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2014 2015 2016 2017 Totalt 71,3 71,1 72,0 71,8 Kvinnor 71,8 71,7 72,5 71,9 Män 69,8 69,0 70,1 71,4 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Ledarskap Totalt 77 77 77 78 Kvinnor 77 77 78 78 Män 75 75 76 78 Ledarskapsprofilen i medarbetarenkäten ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap. Kommunens chefer får ett gott resultat som överstiger mätmodellens riktvärde (68). Dock har en liten minskning skett jämfört med föregående år. HME Ledarskap utvärderar den närmaste chefens förmåga att tillvarata och främja medarbetarnas engagemang. Kommunens värde har ökat något under 2017 och motsvarar riks- och länsgenomsnittet för de senaste åren. Under 2017 har ett omfattande arbete skett med att utbilda kommunens chefer i den nya ledarskapsmodellen med bland annat målutbildningar, workshops och handledningsgrupper. I övrigt har ledarskapsutbildningar inom 32 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

områden såsom chefsintroduktion, rehabilitering och systematiskt arbetsmiljöarbete genomförts. Goda förutsättningar Måluppfyllelse för delmålet Goda förutsättningar bedöms sammantaget som god. Samtliga nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god. Prestationsnivå 2014 2015 2016 2017 Totalt 72,8 72,6 73,3 72,8 Kvinnor 73,1 73,1 73,7 73,0 Män 71,7 70,9 71,8 72,6 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Totalt 77 76 77 77 Kvinnor 78 77 78 78 Män 74 74 74 75 Sjukfrånvaron (total), rullande 12 2014 2015 2016 2017 Totalt (%) 7,6 8,5 8,6 8,0 Kvinnor (%) 8,3 9,3 9,4 8,8 Män (%) 5,0 5,6 5,7 5,3 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar), rullande 12 Totalt (%) 2,6 2,7 2,9 2,7 Kvinnor (%) 2,7 2,8 2,9 3,0 Män (%) 2,2 2,4 2,6 2,3 Särskilt prioriterat 2017: Minska sjukfrånvaron! Prestationsnivån, det samlade resultatet av hela medarbetarenkäten, mäter de generella förutsättningarna för att göra ett gott arbete och må bra på arbetsplatsen. Kommunen har ett bra resultat med värde över mätmodellens riktvärde (70), även om det minskat något jämfört med föregående år. HME Totalt mäter kommunens förmåga att tillvarata och främja medarbetarnas engagemang. Kommunens värde är oförändrat över tid och ligger något under riks- och länsgenomsnittet för de senaste åren. Sjukfrånvaron har minskat under 2017 och det är framför allt de längsta sjukfallen (över 180 dagar) som minskat. Minskningen har skett för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter, och förskolan är den verksamhet som har haft högst sjukfrånvaro under året. Den korta sjukfrånvaron är relativt oförändrad. Under året har ett aktivt arbete fortsatt för att minska sjukfrånvaron, främst med fokus på de längsta sjukfallen. Arbetet sker utifrån kommunens rehabiliteringshandbok och följs upp månadsvis. Kommunens ledningsgrupp har fått återredovisningar att arbetet kvartalsvis under året. Exempel på aktivt arbete som skett under året är att Social- och äldreomsorgsförvaltningen kartlagt och analyserat faktorer som bidrar till sjukskrivningar för att kunna rikta åtgärder samt genomfört systematiska dialogmöten för att följa upp sjukfrånvarofallen. En revision av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete har genomförts under året. Sammanfattningsvis visar revisionen att kommunen har en bra process för det systematiska arbetsmiljöarbetet och att processen är väl etablerad. Totalt har 265 chefer genomfört den grundläggande arbetsmiljöutbildningen och 160 av dessa är certifierade. En utredning kring företagshälsovården genomfördes under året i syfte att klargöra framtida driftsform och andra avvägningar. Kommunfullmäktige har beslutat att företagshälsovården ska upphandlas och förberedelsearbetet har påbörjats. Ett tillfälligt avtal med Feelgood AB om företagshälsovård nyttjas tills upphandlingen är genomförd. 33

Sund ekonomi Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål (årets resultat exklusive exploaterings- och realisationsvinster) är positivt (193,5 mnkr) och överskrider det budgeterade resultatet med 81 mnkr. Inklusive exploaterings- och realisationsvinster är resultatet plus 352,5 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen beror huvudsakligen på högre skatte- och bidragsintäkter (52,1 mnkr), ökad avgiftsfinansiering i verksamheterna (+10,1 mnkr) och ett positivt finansnetto (+10,5 mnkr). I gengäld visade tre nämnder större underskott och nämnderna sammantaget ett underskott mot budget på -3,1 mnkr. En av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse för målet som mycket god, fem av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god och tre nämnder bedömer sin måluppfyllelse som ej godtagbar. Med det positiva resultatet totalt sett under alla år utom 2015 det senaste decenniet och förväntan på ett fortsatt bra resultat framöver, bedöms måluppfyllelsen ändå totalt sett som godtagbar. Resultatet för budgethållning är svagt negativt och flera av de större nämnderna har stora ekonomiska utmaningar för att hantera en negativ resultattrend. Resultaten för långsiktig balans har förbättrats markant mot förra året även om två av tre mått även i år ligger på en något lägre nivå än målvärdet. Budgethållning Med hänsyn till att kultur- och fritidsnämndens resultat varit positivt bortsett från kostnader för tillkommande lokaler som inte justerats i budget, bedöms budgethållningen som godtagbar för nämnderna som helhet. Nämndernas resultat, mnkr 2014 2015 2016 2017 Summa nämnder 56,4-30,6-21,1-3,1 Kommunstyrelse 3,8 6,9 11,9 22,6 Förskolenämnd 6,9-3,8-20,2-13,6 Grundskolenämnd 2,8 0,9 3,3-15,7 Gymnasienämnd 12,1-5,5 8 25,0 Socialnämnd 2,5-12,8-19,1-30,9 Äldreomsorgsnämnd 9,3-9,3-9,1 8,3 Kultur- och fritidsnämnd 1-1,6 0,1-3,4 Natur- och byggnadsnämnd - -7,2 2,2 0,8 Tillsynsnämnd - 0,4 0,5 2,8 Revision 0,6 1,4 1,3 0,9 Samhällsbyggnadsnämnd 17,6 - - Miljönämnd -0,3 - - En förutsättning för en sund ekonomi är god budgetföljsamhet. Etappmålet för budgethållning är att nämndernas utfall i förhållande till budget ska vara i balans. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott med hänsyn taget till kostnader för tillkommande lokaler som inte justerats i budget. Med hänsyn till denna justering har nämnderna totalt sett uppnått etappmålet och redovisar ett mindre positivt utfall i förhållande till budget. De flesta nämnderna klarar det ekonomiska målet om en ekonomi i balans. Tre av nio nämnder redovisar större underskott. Långsiktig balans För att uppnå en långsiktig balans behöver kommunen ha ett gott finansiellt resultat, en god konsolidering och ett rimligt investeringsutrymme som inte påverkar det finansiella utrymmet negativt. Den samlade bedömningen av kommunens långsiktiga balans bedöms sammantaget som god. Kommunen har ett positivt resultat 2017 och har haft positiva resultat under många år med undantag för 2015 och förväntningarna långsiktigt är att målet kommer fortsätta vara positivt. Konsolideringsmålet på 2 procent uppnås inte riktigt 2017, men trenden är positiv och målvärdet är kraftigt förbättrat och förväntan är att även detta målvärde kommer förbättras långsiktigt. Det är främst det låga resultatet för 2015 som påverkar resultatet negativt. Måttet för investeringsutrymme ligger något över målvärdet som rekommenderar ett nyckeltal på under 100 procent. Värdet är dock förbättrat mot 2016. Särskilt prioriterat 2017: Kommunen ska nå ett årligt resultat om 2 %. Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål (årets resultat exklusive exploaterings- och realisationsvinster) har varit positivt de senaste tio åren med undantag av 2015 och visar för 2017 åter ett plus på 193,5 mnkr och en positiv avvikelse mot budget med 81,2 mnkr. Resultatet motsvarar 3,4 procent av skatter och bidrag och innebär att kommunen lever upp till den särskilda prioriteringen för 2017 om ett ekonomiskt resultat om minst 2 procent. Därmed har kommunen också klarat ett av målen för långsiktig balans då man har ett positivt resultat exklusive exploateringsvinster. Det positiva resultatet beror huvudsakligen på att skatte- och bidragsintäkterna var 52,1 mnkr bättre än budgeterat, främst på grund av ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande från Boverket (22,4 mnkr) och ett bättre utfall avseende slutavräkning för skatt. Andra bidragande faktorer är en ökad avgiftsfinansiering i verksamheterna (+10,1 mnkr) som också ligger i linje med kommunens särskilda prioriteringar för året. Finansnettot bidrar till resultatetet, +10,5 mnkr jämfört med budget, vilket främst avser en större utdelning från Södertörns Energi AB. I gengäld visade tre nämnder underskott och nämnderna sammantaget ett underskott mot budget på -3,1 mnkr. In- 34 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

klusive exploaterings- och realisationsvinster är resultatet för Huddinge kommun plus 352,5 mnkr. Finansiellt årligt mål Positivt resultat exkl. exploateringsresultat (mnkr) Konsolidering Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsresultat, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) Investeringsutrymme Investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 %) 2014 2015 2016 2017 100-12 55 193 3,5 2,0 1,1 1,7 87 88 128 105 Måluppfyllelsen för måttet positivt finansiellt resultat (exklusive exploateringsvinster) bedöms sammantaget som god. Resultatet (exklusive exploateringsvinster) för 2017 blev 193 mnkr högre än det ekonomiska målet. Resultatet motsvarar 3,4 procent av skatter bidrag och kan därför med marginal bedömas som långsiktigt hållbart. Måluppfyllelsen för måttet konsolidering bedöms som ej godtagbar. Konsolideringen för de senaste tre åren uppgår till 1,7 procent och når därmed inte upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 procent. Kommunen har haft en mycket god konsolidering de senaste fem åren med i snitt 2,4 procent. Trenden är dock en positiv uppgång från 1,1 procent 2016 och ett positivt trendbrott då värdena försämrats mellan 2012 och 2016. Måluppfyllelsen för måttet investeringsutrymme bedöms som ej godtagbar. Investeringarnas storlek värderas i förhållande till summa avskrivningar och årets resultat för den senaste treårsperioden. Måttet bör helst inte överstiga 100 procent för att vara optimalt. År 2017 uppgår investeringsutrymmet till 105 procent för treårsperioden. Det är dock en förbättring mot 2016 då måttet var 128 procent. Investeringsutrymmet har i genomsnitt legat på 96 procent de senaste fem åren. Trenden är att investeringarnas andel av avskrivningar och årets resultat ökar sett till en flerårsperiod. Med de stora investeringar som väntas de kommande åren behöver kommunen redovisa allt större positiva resultat de kommande åren för att få upp konsolideringsmåttet på en god nivå. På så vis får man också ett bättre investeringsutrymme för att kunna hantera de kommande investeringarna inom ramen för god ekonomisk hushållning. Särskilt prioriterat 2017: Öka avgiftsfinansieringen inom de verksamheter det är möjligt. Samtliga nämnder har arbetat med prioriteringen under 2017 och arbetet fortgår enligt planering. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om nya taxor för vuxna vid upplåtelse av lokaler och ökat sina intäkter. Översyn av nämndens övriga taxor och avgifter pågår. Natur- och byggnadsnämnden tog beslut om ny taxa i september 2017 målet är att den ska träda i kraft till januari 2018. Tillsynsnämnden har en ny taxa som bedöms öka självfinansieringsgraden under 2017. Samhällsbyggnadsavdelningen har sett över sina rutiner för debitering av detaljplaner. Taxor och avgifter har ökat totalt med 25,3 mnkr jämfört med 2016 och 10 mnkr mot budget. Det är andra året i rad som vi ser en ökning på över 10 procent för dessa intäkter som tidigare år ökat runt 5 procent i genomsnitt. Då ökad avgiftsfinansiering varit ett prioriterat mål sedan 2016 kan utfallet ses som ett mått på att utvecklingen av avgiftsfinansieringen är positiv. Särskilt prioriterat 2017: Implementera åtgärder för att säkra en långsiktig finansiering av kommunens investeringar. Under 2016 beslutade kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om strategier för att säkra den långsiktiga finansieringen för Huddinge kommunkoncern. Genomförandet av strategierna utgjordes av ett antal konkreta åtgärder, där merparten har genomförts under 2017. Exempelvis har fissionen av Huge Fastigheter AB genomförts och två nya bolag har etablerats med nya styrelser, bolagsordningar och ägardirektiv. En av de kvarstående delarna omfattar processen för mottagande av privata aktörer, vilket även varit ett separat utvecklingsåtagande under året. Åtagandet är något försenat men har ett bedömt färdigställande under 2018. Vidare pågår arbete med kvarstående åtgärder som omfattas av rapport Bygga enklare och billigare verksamhetslokaler, med beräknat färdigställande under 2018. Omhändertagande av åtgärder säkerställs till del även via ägardirektiv. Under året genomfördes uppföljning av kommunens kreditvärdering, genom S&P Global, varvid kommunen behöll näst högsta kreditbetyg, AA+. 35

Intern kontroll Det är grundläggande för kommunens berättigande och förtroende gentemot omvärlden att vi klarar att genomföra politiskt fattade beslut med god hushållning av kommunens resurser samtidigt som vi följer lagar, förordningar och regler och lever upp till de förväntningar som allmänheten har rätt att ställa på kommunen. Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten grunduppdraget fungerar och att de kommunala målen nås. Fokus ligger på att minska förekomsten av oönskade händelser och undvika att fel begås genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att identifiera och minska risker på ett systematiskt sätt och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, att veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. En väl uppbyggd och fungerande internkontrollprocess är därför en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Processen utgör också en central del i kvalitetssäkringen av kommunens verksamheter. Intern kontroll ingår därmed som en naturlig del i styrningen och uppföljningen av verksamheterna och är en integrerad del av planerings- och uppföljningsprocessen. Nämnderna ska årligen, när de planerar sin verksamhet identifiera oönskade händelser som kan hindra verksamheterna att nå sina mål. De ska också bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter beslutar nämnden vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas utifrån ovan nämnda riskanalys men också genom systematiskt arbete med processer och rutiner, och rekommendationer från extern granskning. De redovisar sedan detta i en plan för intern kontroll för den kommande planeringsperioden. Hur processen ska se ut har ytterligare tydliggjorts genom att styrelsens och nämndernas planer för intern kontroll från och med 2017 ingår som avsnitt i verksamhetsplanerna. Innehållet och omfånget av internkontrollarbetet kvarstår som tidigare. Under året följs internkontrollarbetet sedan upp i de ordinarie uppföljningsdokumenten delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Redovisningen ska fokusera på uppnådda resultat, men också beskriva kortfattat om arbetet i övrigt följer beslutad plan. I verksamhetsberättelsen ska nämnden även göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått samt om den interna kontrollen fungerar. Sammanfattning Huddinge kommun har en väl etablerad struktur för nämndernas arbete med intern kontroll och nämndernas planer följer i hög grad den kommungemensamma modellen. Förändringen, att styrelsens och nämndernas planer för intern kontroll nu ingår som avsnitt i verksamhetsplanerna, förefaller ha gett positiva effekter på internkontrollprocessen. Samtliga nämnder har identifierat relevanta risker och riskreducerande åtgärder och följer i övrigt instruktionerna från kommunstyrelsen. Det allmänna intrycket är att de nya instruktionerna och mallarna har gynnat nämndernas internkontrollarbete, med ökad enhetlighet, tydligare redovisning samt högre kvalitet på innehåll som resultat. Samtliga nämnder redovisar vilka åtgärder de har genomfört. Flera av dem sammanfattar också hur de arbetat. Sammantaget framgår av nämndernas redovisningar att ett omfattande och systematiskt internkontrollarbete har genomförts under året för att minska risker. Samtidigt redovisar samtliga nämnder att flera av de planerade åtgärderna kommer behöva slutföras under 2018. I vissa fall har planerade riskreducerande åtgärder visat sig vara så omfattande så att de kommer att ta längre tid att genomföra än planerat, och andra har förskjutits i tid på grund av omprioriteringar. Många av de kvarstående åtgärderna har delvis slutförts och andra har påbörjats. Bedömningen är att detta inte medför några större konsekvenser. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden är de två nämnder som gör tydligast och mest omfattande uppföljning och redovisning av sitt arbete, men alla nämnder har utvecklat sin redovisning i och med den nya strukturen Ytterligare utveckling av internkontrollarbetet behövs under kommande år, till exempel när det gäller beskrivning och sammanfattning av hur årets arbete har gått. Flera nämnder redovisar dessutom i alltför hög utsträckning att de inte har hunnit slutföra planerade åtgärder. En åtgärd som nu vidtas för att utveckla processen är det förvaltningsövergripande arbetet med att digitalisera internkontrollprocessen. Detta arbete inleddes hösten 2017. Det kommer att effektivisera administrationen av planerings- och uppföljningsdokumenten och ytterligare stärka uppföljningen av planerat arbete. 36 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Helhetsbedömningen är att kommunens arbete med intern kontroll under året har bedrivits på ett godtagbart sätt. Många relevanta åtgärder har planerats och genomförts under året för att minska de risker som nämnderna prioriterar att åtgärda under året. Finansiell analys Sammanfattning Med undantag av år 2015 har kommunen haft positiva resultat under många år. Resultatet 2017 är högre än 2016 och kommunens ekonomiska resultat motsvarar 3,4 procent av skatter och bidrag, vilket är bättre än riktvärdet för god ekonomisk hushållning på 2 procent. Samtidigt är det viktigt att notera att flera av nämnderna inte har en budget i balans och att vissa verksamheter även försämrat sitt resultat jämfört med föregående år. Kommunen redovisar ett positivt årsresultat på 352,5 mnkr (+125,8 mnkr) som överstiger det budgeterade resultatet om 242 mnkr. Enligt det ekonomiska målet då exploaterings- och realisationsvinster exkluderas blir utfallet 193,5 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet, där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 352,5 mnkr. Bidragande orsaker till överskottet är större poster av engångskaraktär. Skatte- och bidragsintäkterna är 52,1 mnkr bättre än budgeterat, dels på grund av bättre utveckling av skatteunderlaget i riket och dels på ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande från Boverket om drygt 20 mnkr. Finansnettot visar ett överskott med 10,5 mnkr som främst avser en större utdelning 2017 från Södertörns Energi AB. Exploateringsverksamheten redovisar ett utfall som är 29 mnkr bättre än budget. Nämnderna redovisar sammanlagt ett underskott mot budget på -3,1 mnkr, vilket ändå är en förbättring mot 2016 då underskottet var -21,1mnkr. Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) ökar med 3,4 procent jämfört med 2016 och skatteintäkter och utjämning med 5,2 procent. God ekonomisk hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Huddinge kommuns finansiella mål för god ekonomisk hushållning definieras av de mål och delmål som finns för Sund ekonomi. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är de mål och delmål som finns för Bra att leva och bo, Utbildning med hög kvalitet, Fler i jobb, God omsorg för individen, Ekosystem i balans, Systematisk kvalitetsutveckling samt Attraktiv arbetsgivare. En samlad bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen är att måluppfyllelsen anses vara god och att kommunen därmed uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Omvärldsanalys Stark utveckling i stora delar av världsekonomin Den relativt starka tillväxten i Euroområdet har fortsatt och ligger precis som i Sverige på en fortsatt hög nivå. Ett stigande kapacitetsutnyttjande ökar behoven av nyinvesteringar och blir en viktig drivkraft för tillväxten i euroområdet det närmaste åren, vilket är positivt för den svenska exportnäringen. USA ligger längre fram i konjunkturcykeln och arbetslösheten är nu på ungefär samma nivå som vid de senaste konjunkturtopparna. De betydande förändringar som föreslås i skattesystemet 2018, bedöms inte få någon större effekt på hushållens konsumtion. Den sänkta bolagsskatten och förändrade avdragsregler stimulerar däremot näringslivets investeringar något och den starka investeringskonjunkturen är en viktig förklaring till att BNP-tillväxten förväntas stiga under 2018. Federal Reserve fortsätter med räntehöjningar för att inte ekonomin ska överhettas längre fram och för att inte inflationen ska stiga för mycket. I Kina har BNP-tillväxten tagit fart men förefaller dämpas något under 2018-2019. I Brasilien och Indien ökar i stället tillväxten dessa år. Sammantaget ökar global BNP i stora drag lika snabbt de kommande två åren som 2017. Den svenska högkonjunkturen förstärks Optimismen i den svenska ekonomin är större eller mycket större än normalt i alla delar av näringslivet och det mesta tyder på att konjunkturen fortsätter att förstärkas de närmaste kvartalen. De senaste månadernas fall i bostadspriserna utgör dock en stor osäkerhetsfaktor. Om bostadspriserna stabiliseras under inledningen av 2018 bedöms de realekonomiska effekterna av prisfallet bli måttliga. Skulle prisfallet däremot fortsätta kan det få märkbara negativa kosekvenser för den ekonomiska utvecklingen under 2018. Bostadsinvesteringarna i Sverige har ökat mycket snabbt de senaste åren. Det finns nu tydliga tecken på en avmatt- 37

ning i tillväxten. Nedgången i bostadspriserna de senaste månaderna bidrar till att antalet påbörjade lägenheter minskar något 2018-2019. Bostadsinveteringarna planar därmed ut på en hög nivå under perioden. Detta bidar i sin tur att tillväxten i byggverksamheten saktar in markant 2018 och i det närmaste stagnerar 2019. I industrin tar i stället produktionen ytterligare fart 2018. Konjunkturförstärkningen i omvärlden går på många håll hand i hand med snabbt växande investeringar. Det bidrar till att efterfrågan för den svenska exportnäringen fortsätter att öka snabbt 2018. Tillsammans med den relativt svaga kronan medför det att exporten blir en ännu viktigare drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin 2018 än den är 2017. Bristen på arbetskraft allt större Den snabbt stigande sysselsättningen de senaste åren har medfört att bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens har ökat till höga nivåer i stora delar av näringslivet. I den offentliga sektorn uppger arbetsgivarna att en stor del av rekryteringarna är berörda av brist på arbetskraft eller misslyckas. De stora matchningsproblemen tyder på att arbetslösheten inte kommer att falla särskilt mycket mer framöver. Prognosen är att arbetslösheten minskar under loppet av 2018 och faller ytterligare något under 2019 då den bottnar på 6,2 procent. Detta är något högre än vid de närmast föregående konjunkturtopparna. Ett skäl till varför arbetslösheten inte faller lika mycket i den här högkonjunkturen är att andelen personer i arbetskraften med en svag ställning på arbetsmarknaden nu är betydligt större. Trots den starka arbetsmarknaden är de avtalade löneökningarna i näringslivet för perioden 2017-2019 i samma storleksordning som de fyra senaste åren, det vill säga något över 2 procent per år. De måttliga avtalade löneökningarna har en dämpande effekt på hur snabbt de faktiska lönerna ökar. Den stora efterfrågan på arbetskraft och de höga bristtalen spär dock på löneglidningen. I den kommunala sektorn ökar lönerna sedan något år tillbaka betydligt snabbare än i näringslivet, bland annat till följd av riktade satsningar på vissa grupper. Stigande inflation och höjd reporänta Inflationen har stigit snabbt sedan hösten 2016 och har under 2017 pendlat kring 2 procent. Mycket av uppgången förklaras av att energipriserna har ökat kraftigt. Den tilltagande högkonjunkturen talar för att inflationen exklusive energi stiger snabbare framöver. Företagens planer på att höja priserna bedöms som fortsatt måttliga och deras inflationsförväntningar på ett års sikt ligger under 1,5 procent. Sammantaget innebär detta att inflationen faller tillbaka något och hamnar under men nära 2 procent 2018 och 2019. Först 2020 når inflationen varaktigt upp till 2 procent. De dämpade inflationsutsikterna bidrar till att Konjunkturinstitutet gör bedömningen att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten 2018. Årlig procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 BNP till marknadspris 1,2 2,3 4,1 3,2 2,5 BNP kalenderkorrigerad (fjärde kvartalet) 2,4 2,6 3,8 3,0 2,7 Antal sysselsatta 1,0 1,4 1,4 1,5 2,3 Arbetslöshet (december) 8,0 7,0 7,4 6,9 6,7 Arbetade timmar totalt 0,4 1,8 1,0 2,1 1,7 Timlöner hela ekonomin 2,1 1,9 3,2 2,4 2,7 Timlön kommuner 2,9 2,8 2,7 2,7 3,6 Skatteunderlag (december) 3,0 4,0 3,4 3,2 5,0 KPI -0,1-0,2 0,0 1,0 1,8 KPIF (med fast bostadsränta) 0,9 0,5 0,9 1,4 2,0 Reporänta (vid årets slut) 0,75 0,00-0,35-0,50-0,50 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 2,1 1,7 0,7 0,5 0,7 Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation. Övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. (Källa: Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån). Arbetsmarknad i Huddinge Definitionen av öppet arbetslös är att en person är utan arbete och kan ta arbete direkt, är under utredning eller väntar på åtgärd. Enligt Arbetsförmedlingen var 3,3 procent av den registerbaserade arbetskraften (16 till 64 års ålder) öppet arbetslösa i Huddinge kommun i december 2017. Det motsvarar 1 080 kvinnor och 1 232 män. Jämfört med december 2016 har andelen öppet arbetslösa ökat med 0,2 procentenheter i kommunen. Huddinge följer samma mönster som länet och riksgenomsnittet men har marginellt större andel arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten, det vill säga öppet arbetslösa i 18 till 24 års ålder, låg på 2,7 procent (84 kvinnor och 166 män) i december 2017. Det är en minskning jämfört med motsvarande period föregående år då den var 3,3 procent. För denna ålderskategori är arbetslösheten mycket säsongsberoende. Sett över året sjunker arbetslösheten från vinter till sommar för att sedan öka igen. Huddinge kommun har en något större andel öppet arbetslösa ungdomar jämfört med länet men lägre andel än riksgenomsnittet. 38 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

4 3 2 1 dec- 15 Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år) mar jun sep dec- 16 Huddinge feb- 17 maj- 17 Länet aug- 17 Riket nov- 17 I Arbetsförmedlingens prognos syns en generell trend med minskad arbetslöshet bland både inrikes och utrikes födda. Den låga arbetslösheten kan bero på satsningar med extratjänster inom vård och skola samt stark arbetsmarknad med flera utlysta tjänster. Sysselsättningen beräknas öka till 2019, bristen på arbetskraft kommer öka och arbetslösheten beräknas vara på samma nivå. Huddinge fortsätter växa I början av 2017 passerades en historisk befolkningsgräns när Sveriges folkmängd översteg tio miljoner, och på nyårsafton fanns 10 120 242 folkbokförda personer i landet. I samtliga län och i 226 av Sveriges 290 kommuner ökade befolkningen under 2017. Invandringen var den främsta anledningen till att så många kommuner ökade sin folkmängd och samtliga kommuner hade invandringsöverskott. Anledningen att vissa kommuner har minskande befolkning beror på att det i 160 av 290 kommuner dog fler än vad det föddes och att det i 173 kommuner var fler inrikes utflyttningar än inflyttningar. Den 31 december 2017 var folkmängden i Huddinge kommun 110 003, vilket är en ökning med 2 465 invånare sedan 2016. Den relativa folkökningen, det vill säga folkökningen i relation till folkmängden, var förhållandevis stor under 2017. Huddinge kommun ökade sin befolkning med 2,29 procent vilket är det den största ökningen sedan år 2008. Under 2017 var fördelningen mellan män och kvinnor i Huddinge kommun 50,6 respektive 49,4 procent. Den folkbokförda befolkningen i kommunen ökar av två anledningar. Det föds fler barn än det dör personer vilket betyder att Huddinge under 2017 hade en naturlig folkökning med 624 personer. Den främsta förklaringen till den stora folkökningen är dock att antalet inflyttade i kommunen varit betydligt fler än antalet som flyttat ut från kommunen, vilket ger ett flyttningsnetto på 1 796 personer. Majoriteten av befolkningen i kommunen, 62 procent, var mellan 18-64 år, andelen invånare mellan 0-17 år var 25 procent och 13 procent av invånarna var 65 år eller äldre. Under 2017 har antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) ökat med 104 barn. För åldersgrupperna 6-9 år och 10-15 år skedde en ökning med 166 respektive 349 barn. För ungdomar mellan 16-19 år skedde en ökning med 167 personer. Gruppen ålderspensionärer över 65 år blev 242 personer fler, varav 231 av dessa var 75 år och äldre. Resultat och kapacitet Kommunens totala resultat för år 2017 uppgår till 352,5 mnkr, vilket överstiger det budgeterade resultatet för året som var 242,2 mnkr och är högre än fjolårets resultat som var 125,8 mnkr. Exklusive exploaterings- och realisationsvinster är resultatet 193,5 mnkr. Det finns flera skäl till överskottet varav en del är större poster av engångskaraktär. Skatte- och bidragsintäkterna blir 52,1 mnkr bättre än budgeterat varav 30 mnkr är ökning av skatteintäkter och cirka 20 mnkr beror på ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande från Boverket. Finansnettot visar ett överskott med 10,2 mnkr. Exploateringsverksamheten redovisar ett högre utfall än budget (+29 mnkr). Nämnderna redovisar sammanlagt ett underskott mot budget på -3,1 mnkr, vilket är en förbättring mot 2016 då underskottet var -21,1 mnkr. För avskrivningskostnaderna redovisas ett svagt positivt resultat för året på 0,3 mnkr och för kommunens medelsreserv redovisas ett plus med 27 mnkr. Verksamhetens nettokostnader, exklusive exploatering, uppvisar en ökning med 3,7 procent jämfört med 2016. För skatter och utjämning är motsvarande siffra 7,0 procent. I snitt har nettokostnaderna (4,8 procent) ökat mindre än skatter och utjämning (4,9 procent) de senaste fem åren. Resultatutveckling Kommunen har haft en positiv resultatutveckling det senaste decenniet med undantag av 2015. Den resultatnivå som bör följas över tiden är resultat exklusive exploaterings- och realisationsvinster, vilket motsvarar kommunens ekonomiska mål. År 2017 är resultatet enligt det ekonomiska målet 193,5 mnkr. Inklusive exploaterings- och realisationsvinster uppgår resultatet till 352,5 mnkr. Analysen visar att det sammanlagda resultatet enligt det ekonomiska målet för femårsperioden 2013-2017 uppgår till 495 mnkr. 39

400 200 0-200 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat Årets resultat 2013-2017 Resultat exkl. expl och reavinster Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning) har de senaste åren legat på eller över nivån för god ekonomisk hushållning (2 % av skatt och utjämning). 2015 sjönk resultatmarginalen till -0,2 procent. Därefter har den återhämtat sig med 1 procent 2016 och ökat till 3,4 procent 2017, vilket därmed i år överstiger nivån för god ekonomisk hushållning och är en stark förbättring mot föregående år. Resultatmarginal, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat före extraordinära poster 183,7 185,0 138,2 125,8 352,5 Resultat enligt balanskravsjustering 183,7 184,9 136,7 125,7 352,5 Resultat enligt ekonomiskt mål 159,1 99,9-12,1 55,3 193,5 Resultatmarginal 3,3% 2,0% -0,2% 1,0% 3,4% Några förklaringar till utvecklingen tidigare år är bra budgethållning genom att nämnderna successivt effektiviserat sina verksamheter. En omvärldsfaktor är att den ekonomiska tillväxten i landet, trots omständigheterna i världsekonomin, inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade skatteintäkter. Enligt kommunens senast beslutade ekonomiplan för de kommande tre åren, väntar dock mer utmanande tider med anledning av ökande behov på grund av demografiska ökningar inom skola och omsorg. De återbetalda försäkringspremierna från AFA Försäkring förbättrade resultaten för åren 2013 och 2015 (61 mnkr respektive 29 mnkr). En större negativ effekt under femårsperioden har varit pensionsskuldsförändringen (förändrad diskonteringsränta) 2013 som försämrade resultatet (-22 mnkr). Resultatet 2016 förbättrades på grund av intäkter av engångskaraktär exempelvis statsbidraget för ökat bostadsbyggande från Boverket, samt utdelning från Huge Fastigheter AB. Även 2017 påverkas det positiva resultatet till viss del av sådana poster då kommunen fått drygt 20 mnkr i statsbidrag för ökat bostadsbyggande från Boverket. Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 352,5 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet elimineras eventuella realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar från resultatet. År 2017 hade man ingen realisationsvinst. Det ackumulerade balanserade resultatet efter reservering till resultatutjämningsreserv, RUR, (se nästa avsnitt) uppgår till 268 mnkr. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad för framtida ökade pensionskostnader. Även om dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Balanskravsutredning Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat 183,7 185,0 138,2 125,8 352,5 Reavinst förs. mat. anl. tillg. 0,0-0,1 0,0-0,1 0,0 Reavinst förs. fin. anl. tillg. 0,0 0,0-1,5 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0,0 0,0 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjustering 183,7 184,9 136,7 125,7 352,5 Reservering till RUR -111,1-27,8 0,0 0,0-84,3 Disponering från RUR - 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 72,6 157,1 136,7 125,7 268,2 Ack. balanskravsresultat 1 253,4 1 410,6 1 547,2 1 672,9 1 941,1 Omstruktureringskostnad pensioner -250,0 Ack balanskravsresultat inkl omstruktureringskostnad pensioner 1 003,5 1 160,7 1 297,3 1 423,0 1 691,2 Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven ska kunna användas för att utjämna intäkter över tid i syfte att kunna täcka underskott vid ekonomiskt tuffa tider. 40 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Resultatutjämningsreserv, RUR 2013 2014 2015 2016 2017 Ingående värde, mnkr 352,5 463,6 491,4 491,4 491,4 Reservering, mnkr 111,1 27,8 0,0 0,0 84,3 Disponering, mnkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående värde, mnkr 463,6 491,4 491,4 491,4 575,7 Utgående värde av skatter och bidrag, % 9,7% 10,0% 9,6% 9,1% 10,0% I tabellen redovisas reserveringen specificerat för respektive år. Den maximala nivån för avsättning till RUR är 10 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. År 2013 fattade Huddinge beslut om att reservera totalt 463,6 mnkr till RUR för åren 2010-2013. År 2014 reserverades ytterligare 27,8 mnkr. Ett negativt resultat 2015 enligt kommunens ekonomiska mål innebar att ingen ytterligare avsättning gjordes för 2015. Inte heller 2016 gjordes avsättning. För 2017 avsätts 84,3 mnkr till RUR. Nettokostnader Nettokostnadsökningarna för verksamheterna perioden 2013-2017 är 24,7 procent. Nettokostnaden för verksamheterna ökat i lägre takt än skatteintäkterna som ökat med 27,1 procent. Kostnaderna för vård och behandling, arbetsmarknadsåtgärder, grundskola och fritidshem, sport och friluftsanläggningar, funktionshinder, psykiatri, vuxenutbildning och förskola ökat relativt mycket medan äldreomsorg, samhällsbyggnad, ungdomsgymnasiet, bibliotek/kultur ökat mindre än genomsnittet. Sedan år 2013 har kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskat med 38 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning för en sund ekonomi. En tumregel för god ekonomisk hushållning är att resultatet långsiktigt ska utgöra minst två procent av skatter och bidrag. Andelen nettokostnad av skatter och bidrag ska således inte överskrida 98 procent. De löpande kostnaderna, inklusive exploateringar, tog i anspråk 95,1 procent av skatteintäkter och bidrag år 2017. Det betyder att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader och intäkter har förbättrats något mot förra året. Även skillnaden i nettoeffekten, det vill säga relationen exklusive finansnettot, har förbättrats något. Sett över senaste femårsperioden är det en förbättring med 2,3 procentenheter. Nettokostnadsandelen de senaste fem åren har i snitt legat på 96,2 procent (inklusive avskrivningar och exklusive finansnetto), vilket är en mycket bra nivå. Snittet för riket uppgick år 2016 till 98,9 procent. Andel nettokostnad av skatter och bidrag 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnad 95,1% 95,9% 96,3% 97,6% 92,9% Avskrivning 1,8% 1,9% 2,0% 2,1% 2,2% Summa löpande kostnader 96,9% 97,8% 98,3% 99,7% 95,1% Finansnetto -0,7% -1,6% -1,0% -2,0% -1,2% Total nettokostnad 96,2% 96,2% 97,3% 97,7% 93,9% Intäkts- och kostnadsslag Verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) har ökat med 102,3 mnkr sedan förra året, 7,8 procent högre än 2016. Bidragsintäkterna har en marginell minskning med 24,4 mnkr jämfört med 2016. En orsak är att bidraget för bostadsbyggande minskat med 18,4 mnkr. Taxor och avgifter har ökat med 25,4 mnkr och det är andra året i rad som vi ser en ökning på över 10 procent för dessa intäkter som tidigare år ökat runt 5 procent i genomsnitt. Då ökad avgiftsfinansiering varit ett prioriterat mål sedan 2016 kan utfallet ses som ett mått på att utvecklingen av avgiftsfinansieringen är positiv. Övriga intäkter har ökat med 106,5 mnkr jämfört med 2016. Inom övriga intäkter finns försäljning av exploateringsfastigheter, som är 103 mnkr högre jämfört med 2016 och förklarar merparten av ökningen. Verksamhetens kostnader (exklusive utjämning, avskrivningar och finansiella kostnader) är 200 mnkr eller 3,2 procent högre än förra året. De poster som ökat mest är kostnaderna för köp av verksamhet (42,6 mnkr), personal (164,6 mnkr) samt lokal- och markhyror (47,0 mnkr). Kostnaderna för övriga främmande tjänster och inhyrd personal har minskat med 18 mnkr. Även övriga kostnader har minskat med 27,3 mnkr. Sett från ett femårsperspektiv har verksamhetens kostnader i snitt ökat med 22,3 procent. Personalkostnader Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för kommunen. År 2017 uppgår kostnaderna (exklusive inhyrd personal) till 3 503 mnkr, en ökning med 4,9 procent jämfört med året innan. Under de senaste fem åren har kostnaderna för personal ökat med i snitt 5,2 procent. Personalkostnaderna ökar som en kombination av högre löneökningar och ökade volymer i verksamheten som innebär fler anställda. 41

Lokalkostnaderna (inklusive hyresintäkter) för kommunens samtliga lokaler visar en uppgång med i snitt 4,0 procent per år under perioden 2013-2017. Ökningen för 2017 uppgår till 5,0 procent. Köp av huvudverksamhet Kostnaderna för köp av huvudverksamhet (exklusive konsulter och stödverksamhet), som är den näst största kostnadsposten för kommunen, fortsätter att öka. Under 2017 uppgår kostnaderna till 1 724 mnkr, vilket är en ökning mot förra året med 2,4 procent. Det är en lägre ökning än genomsnittet de senaste fem åren då ökningstakten har legat på i snitt 8,2 procent. Ökningen avser främst köp inom verksamheterna funktionshinder, vård och behandling, förskola samt grundskola och fritidshem. Köp av verksamhet inom flyktingverksamheten och äldreomsorgen minskade 2017. Andelen kärnverksamhet som utförs i extern regi ökar över tid. Det är en följd av utökad möjlighet för brukarna att välja olika alternativ plus att LOV, lagen om valfrihetssystem, öppnat för andra utförare. Kostnaden för lokal och markhyror inklusive intäkter för hyror och arrenden uppgår till 617,7 mnkr. Det är en ökning med 5,3 procent jämfört med 2016. Sammantaget har hyreskostnaderna under de senaste fem åren ökat med 4,8 procent i genomsnitt. Andra kostnader Kostnaderna för övriga främmande tjänster och inhyrd personal har minskat med 18 mnkr. Även övriga kostnader har minskat med 27,3 mnkr. Lämnade bidrag har minskat med 3,2 mnkr. Jämfört med 2016 har dessa kostnader minskat med sammantaget 48,4 mnkr. Sett från ett femårsperspektiv har kostnaderna minskat med 5,2 procent. 2 000 1 500 1 000 500 Köp av verksamhet 8,4% 5,4% 9,8% 1 266 1 335 1 466 14,8% 2,4% 1 683 1 724 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Finansnetto Finansnettot visar ett resultat på plus 70,9 mnkr, vilket är högre än budget (60,3 mnkr) men lägre än utfallet för förra året (108,3 mnkr). Den främsta orsaken till skillnaden mot föregående år är utdelningen från Huge Fastigheter AB på 51,8 mnkr. I snitt har finansnettot legat på 67,9 mnkr sett ur ett femårsperspektiv. 0 2013 2014 2015 2016 2017 Köp av verksamhet Förändring 0,0% Lokaler Lokalkostnaderna utgör den tredje största kostnadsposten för kommunen och avser verksamhetslokaler, bostadsrätter och exploateringshus. I lokalkostnaderna ingår extern hyra, husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd samt energikostnader. År 2017 uppgår lokalkostnaderna (inklusive hyresintäkter) till 642 mnkr och utgör 11,7 procent av verksamhetens nettokostnader. Det är i nivå med snittet för den senaste femårsperioden (11,4 %). Den totala kostnaden för lokaler (exklusive hyresintäkter) uppgår år 2017 till 748,2 mnkr och utgör 13,7 procent av verksamhetens nettokostnader. 42 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 303 mnkr, vilket är 347 mnkr lägre än budget och 91 mnkr lägre än förra året. Nettoinvesteringar, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Nämnder 104 131 149 193 157 Samhällsbyggnadsprojekt 19 134 157 201 146 Summa 122 265 306 394 303 Budget 306 415 541 535 650 Avvikelse 184 150 235 141 347 Kommunens största investeringar avser samhällsbyggnadsprojekt, vilka blev lägre än budgeterat med 286 mnkr och förklaras av tidsförskjutningar i projekt. Nämnderna redovisar sammanlagt ett överskott mot budget med 61 mnkr. Kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden står för de största överskotten vilka avser investeringar i gator, vägar, parker, lekplatser, IT med mera som är påbörjade och kommer att genomföras de kommande åren. Äldreomsorgsnämndens avvikelse mot budget avser planerade investeringar i IT stöd för verksamheten, inventarier och reserv för oförutsedda investeringar. Kultur- och fritidsnämndens avvikelse avser huvudsakligen förbättringsarbeten i stall och ridhus där slutredovisning görs under våren 2018 vilket nämnden begärt saldoöverföring för. Grundskolenämndens överskott (4,8 mnkr) beror huvudsakligen på att Glömstaskolans investeringar tidigarelades och belastade 2016 samt att Långsjöskolans investeringar skjutits till kommande år. Samtidigt har investeringen i Kvarnbergsskolan blivit 4,5 mnkr dyrare än budgeterat. Förskolans överskott (3,3 mnkr) beror delvis på accesspunkter som bytts tidigare år samt övriga mindre investeringar som skjutits på kommande år. Övriga nämnder uppvisar mindre avvikelser. Investeringarnas (exklusive lokaler) andel av de totala nettokostnaderna uppgår till 5,5 procent. Nettoinvesteringar av verksamhetens nettokostnad 2013 2014 2015 2016 2017 Ande, % 2,6 5,5 6,1 7,3 5,5 Kommunen har år 2017 ett investeringsutrymme som uppgår till 63 procent. Investeringsutrymmet anger investeringarnas storlek i förhållande till summan av årets avskrivningar och resultat. Om måttet överstiger 100 procent bedöms den påverka kommunens finansiella utrymme negativt. I snitt har investeringsutrymmet de senaste fem åren legat på 100 procent. Utrymme för investeringar, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Avskrivningar 84 92 101 113 126 Årets resultat 184 185 138 126 353 Summa 268 277 239 239 479 Investeringar 122 265 306 394 303 Investeringsutrymme 46% 96% 128% 165% 63% Exploateringar Exploateringsresultatet för 2017 blev 159 mnkr, vilket är bättre än budgeterat och 88,7 mnkr högre än fjolårets resultat. Inom övriga ändamål redovisas exploateringar avseende förskolor och skolor, gator och vägar, markreserv, med mera. Exploateringar, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bostäder 1,8 58,5 34,9 35,6 130,1 Arbetsplatser 1,2 9,5 86,8-1,2 0 Övriga ändamål 21,6 17,1 27,1 36,1 29,0 Totalt 24,6 85,1 148,8 70,5 159,1 Risk och flöde Internbanken Huvuddelen av all extern skuldförvaltning för kommunkoncernen är sedan år 2011 samordnad till kommunens internbank med vidareutlåning till Huge Fastigheter AB, numera Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB, och Söderenergi AB. Internbankens 2013 2014 2015 2016 2017 upplåning, Mnkr Långfristig upplåning 4 116 3 858 3 769 3 738 3 966 Kortfristig upplåning 2 240 2 350 2 201 2 825 1 670 Totalt 6 356 6 208 5 970 6 563 5 636 Internbankens utlåning, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Huge fastigheter AB 6 710 7 160 7 300 7 200 Huge bostäder AB 3 766 Huddinge Samhällsfastigheter AB 3 334 Söderenergi AB 467 441 406 406 386 Refinansiering leasing för Söderenergi AB 751 0 0 0 0 Borgensåtagande till STEAB 600 543 Totalt 7 928 7 601 7 706 8 206 8 029 Skillnaden mellan internbankens upplåning och utlåning utgör kommunens egen likviditet. Enligt kommunens regelverk ska denna i första hand användas till att minska koncernens låneskuld. Likviditeten kommer därför att variera över tid. All finansiering medför ett visst mått av risktagande. En finanspolicy och en finansinstruktion finns därför som reglerar hur riskerna ska hanteras och rapporteras. Låneskuld Låneskulden uppgår till 5 636 mnkr och utlåningen till kommunens bolag till 8 029 mnkr. Det betyder att kom- 43

munen lånar ut 2 393 mnkr av egen likviditet. Enligt redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både kortfristiga och långfristiga lån summeras. Fakta skuldportfölj per 2017-12-31 Tillåtet enligt finanspolicy Genomsnittlig ränta 1,04 % - Räntebindning 2,3 år min 2 år - max 5 år Kapitalbindning 3,5 år min 2 år - max 5 år Kapitalförfall, andel av skuld 0-1 år 32 % max 50 % 1-3 år 39 % - 3-5 år 11 % - 5-10 år 0 % - Över 10 år 18 % - Betalningskapacitet inklusive kontokredit och lånelöften 2 495 mnkr - God betalningsberedskap Internbanken tillgodoser kommunkoncernens behov av kapital på såväl kort som lång sikt, det vill säga både lån och likvida medel. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt från år 2013 till 2017 på grund av att all medelsförvaltning hanteras genom internbanken. Rörelsekapitalet har ökat med 105,8 mnkr sedan förra året. De likvida medlen i balansräkningen minskar med 246,1 mnkr mot förra året och ger därmed 2017 ett nollresultat. Kassalikviditeten uppgår i december 2017 till 22,6 procent. Snittet för den senaste femårsperioden är 29,6 procent (år 2016 var femårssnittet 30,8 procent). Nivån innebär dock ingen försämring av betalningsberedskapen som är fortsatt god eftersom att kommunen har olika krediter att ta i anspråk. Genom dessa kreditavtal tillgodoses kommunkoncernens kapitalbehov. Upplåningsrisken begränsas genom att aktivt sprida upplåningen på olika finansieringskällor och löptider. Kassalikviditet 2013 2014 2015 2016 2017 Kassalikviditet % 31,9 39,6 25,8 28,3 22,6 Rörelsekapital, Mnkr -2 043-1 896-2 224-2 242-2 136 Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har ökat kraftigt sedan 2011. Ökningen mellan år 2010 och 2011 (131,7 procent) berodde dels på införandet av interbanken, dels på en ny redovisningsrekommendation som trädde i kraft. Rekommendationen innebar omklassificeringar från kortfristiga fordringar till finansiella anläggningstillgångar samt från finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga placeringar. Åren 2013-2017 har anläggningarna i snitt ökat med 1,6 procent per år. År 2017 uppgår de totala anläggningstillgångarna till 11 345 mnkr, vilket är en ökning med 1,7 procent jämfört med 2016. Anläggningar, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Immateriella 0 0 1 1 2 Materiella Mark, byggnader och tekniska 1 374 1 582 1 844 2 116 2 399 Maskiner och inventarier 162 174 181 221 235 Finansiella Värdepapper, andelar och aktier 1 154 1 154 1 165 1 188 1 217 Långfristiga fordringar 7 920 7 619 7 697 7 498 7 492 Summa 10 610 10 529 10 888 11 024 11 345 Av anläggningstillgångarna är det främst Mark och byggnader som ökar mest procentuellt (+13,4 procent) jämfört med förra året. Maskiner och inventarier ökar med 6,3 procent och finansiella anläggningstillgångar ökar med 2,3 procent. Soliditet Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det egna kapitalet, men även av tillgångsförändringen. År 2017 uppgår kommunens soliditet till 39,6 procent vilket är en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med 2016 och kan jämföras med 2010 då den var 56,6 procent. Den stora förändringen från 2010 beror på att all upplåning inom kommunkoncernen sker genom internbanken sedan 2011, som i sin tur vidareutlånar till kommunens bolag. Det betyder att alla lån redovisas i kommunens egen balansräkning som får en nästan fördubblad omslutning. Soliditeten har ökat något för varje år sedan 2012. Den genomsnittliga soliditeten för riket är 46,0 procent år 2016 och för länet 47,6 procent. Soliditet % 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet 34,3 35,3 36,6 36,9 39,6 Inkl. pensionsskuld före 1998 17,9 19,7 21,3 22,2 25,4 Tillgångsförändring 2,8 1,7-0,9 2,1 0,6 Förändring av eget kapital 4,8 4,7 2,7 2,9 8,0 Borgensåtaganden Det totala borgensåtagandet (inklusive pensionsåtagandet) uppgick vid årsskiftet till 1 296 mnkr, vilket är 283 mnkr lägre än förra året. Under perioden 2013-2017 har inga garantier infriats. 44 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Borgensåtaganden, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Helägda bolag Huge Fastigheter AB 307 105 105 103 Huge Bostäder AB 0 Huge Samhällsfastigheter AB 1 Delägda bolag/förbund 1 270 1 223 1 222 1 172 1 049 Övriga Bostadsrättsföreningar 283 269 267 263 246 Övriga Föreningar 2 0 0 0 0 Förlustansvar för egna hem 3 2 2 2 1 Summa 1 865 1 599 1 596 1 540 1 297 Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt år 2017 uppgår till 2 343 mnkr. I snitt har pensionsskulden ökat med i 1,4 procent de senaste fem åren. Då har diskonteringsräntan sänkts vid två tillfällen. Avsättningen till nya pensioner ökar andelsmässigt varje år medan den så kallade ansvarsförbindelsen minskar årligen. Detta förhållande kommer att accelerera för varje kommande år. Pensioner, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Avsättning 443 482 544 582 641 Äldre än 1998 1 900 1 835 1 793 1 749 1 702 Total skuld 2 343 2 317 2 337 2 331 2 343 Pensionsportfölj Kommunen beslutade år 2013 att pensionsmedelsförvaltningen i huvudsak ska ske inom ramen för internbankens ordinarie skuldförvaltning. Detta i syfte att minska administrativa kostnader och externa kreditrisker. Det innebär att pensionsportföljen placerar huvuddelen av kapitalet i internbanken till marknadsmässiga villkor. Marknadsvärden pensionsportfölj, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Realränteobligationer svenska staten 0 0 0 0 0 Realränteobligationer övriga 0 0 0 0 0 Nominella ränteobligationer 0 0 0 0 0 Obligationsfonder 0 0 0 0 0 Aktiefonder 0 0 0 0 0 Aktieindexobligationer 21 0 0 0 0 Placering internbanken 300 300 200 300 300 Likvida medel 2 25 125 46 52 Totalt 323 325 325 346 352 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i omvärlden och inom den egna organisationen. För att ha beredskap och kunna hantera sådana händelser behövs därför marginaler i ekonomin. För att beskriva behovet av marginaler redovisas nedan en känslighetsanalys som visar hur förändringar av några viktiga faktorer påverkar kommunens ekonomi. Känslighetsanalys, Mnkr 10 öre förändring av kommunalskatten 24,2 1 procents löneförändring 35,0 1 procents prisförändring 25,9 1 procents förändring försörjningsstöd 0,7 1 procents hyresförändring 6,9 1 procents avgiftsförändring 2,7 10 heltidstjänster 6,4 Kontroll och styrning Prognossäkerhet En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Två helårsprognoser görs, en per mars och en per augusti. Helårsprognosen i augusti prognosticerade en avvikelse mot budget på 15 mnkr (5 mnkr exklusive exploateringsvinster). Det är en avvikelse mot det faktiska utfallet för 2017 med 95 mnkr. Den största avvikelsen återfinns för skatter och utjämning som avviker mot prognos med 34 mnkr. Avvikelsen förklaras delvis av statsbidraget för bostadsbyggande som fortsatt är svårt att prognosticera då utfallet beror på antal ansökande kommuner. Även pronosen för skatteunderlagets utveckling förbättrades från prognosen per augusti. Finansnettot blev i stort sett som väntat i prognos. Nämnderna fick ett bättre utfall mot prognos med 35 mnkr och exploateringarna med 19 mnkr. Även bortsett från de oförutsedda händelser som skett under året har prognossäkerheten varit mindre bra under året. Trenden är annars att prognoserna är försiktiga i början av året och mer säkra i augusti. Budgetavvikelser helårsprognoser 2017, Mnkr Mars Augusti Bokslut Nämnder -36-38 -3 Centrala poster 25 15 21 Exploateringar 29 10 29 Skatter och utjämning 18 18 52 Finansnetto 4 10 11 Årets resultat 41 15 110 Resultat ekonomiskt mål 12 5 81 Budgetavvikelser En förutsättning för en sund ekonomi är god budgetföljsamhet. Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse mot budget med 3 mnkr. Skatte- och bidragsintäkterna blir 52 mnkr bättre än budget dels på grund av ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande från Boverket. Exploateringsverksamheten ligger 29 mnkr högre än budgeterat. Finansnettot visar ett överskott med 10 mnkr som 45

främst avser en större utdelning 2017 från Södertörns Energi AB. Budgetavvikelser Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Budgeterat resultat 133,5 140,3 200,0 43,0 242,2 Nämnderna 2,4 56,4-30,6-21,1-3,1 Reserverade medel 13,5 16,0 6,1 5,8 27 Pensioner och försäkringar 7,1-21,1-12,5-7,4-5,6 Avskrivningar 5,3 7,9 14,0 3,1 0,3 Exploateringsvinst -50,4-15,0-21,2 0,4 29 Skatteintäkter och generella statsbidrag 18,8-16,5-30,3 40,7 52,2 Finansnetto -8,3 16,6-11,5 57,5 10,5 Övriga avvikelser 61,8 0,3 24,2 7,6 0,1 Årets resultat 183,7 185,0 138,2 125,8 352,5 Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse mot budget med 0,1 procent. Förskolenämnden, grundskolenämnden och socialnämnden är de nämnder om redovisar underskott. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott med hänsyn taget till kostnader för tillkommande lokaler som inte justerats i budget. Övriga nämnder redovisar avvikelser nära noll eller överskott. Tre av nio nämnder grundskolenämnden, socialnämnden och natur- och byggnadsnämnden har ett lägre resultat jämfört med 2016. Förskolenämnden har ett något mindre negativt resultat än förra året (-20,2 mnkr) och äldreomsorgsnämnden har gått från ett negativt till ett positivt resultat (-9,1 mnkr). Nämndernas nettokostnader visar en genomsnittlig ökning med 184 mnkr eller 3,4 procent mellan åren 2016 och 2017, vilket kan jämföras med ökningen mellan 2015 och 2016 som var 4,5 procent. Alla nämnder utom tillsynsnämnden ökar sina nettokostnader jämfört med år 2016. Procentuellt ökar nettokostnaderna mest för revision (22,2 procent), kultur- och fritidsnämnden (5,8 procent) samt grundskolenämnden (5,2 procent). Nettokostnaderna för tillsynsnämnden har minskat med 31,9 procent. Övriga nämnders nettokostnad ökar med mellan 0,7 procent till 4,1 procent. Budgetavvikelser nämnderna, Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelse 4,1 3,8 6,9 11,9 22,6 Förskolenämnd 5,1 6,9-3,8-20,2-13,6 Grundskolenämnd -4,4 2,8 0,9 3,3-15,7 Gymnasienämnd 8,9 12,1-5,5 8,0 25,0 Socialnämnd -3,3 2,5-12,8-19,1-30,9 Äldreomsorgsnämnd 5,9 9,3-9,3-9,1 8,3 Kultur- och fritidsnämnd 0,3 1,0-1,6 0,1-3,4 Natur- och byggnadsnämnd - - -7,2 2,2 0,8 Tillsynsnämnd - - 0,4 0,5 2,8 Samhällsbyggnadsnämnd -15,9 17,6 - - - Miljönämnd 0,6-0,3 - - - Revision 1,1 0,6 1,4 1,3 0,9 Summa nämnder 2,4 56,4-30,6-21,1-3,1 Kommunstyrelsen redovisar ett överskott om 22,6 mnkr vilket är 10,7 mnkr högre än föregående år. Överskottet beror på vakanser, lägre kostnader för varor och tjänster, högre intäkter på grund av upphämtning av tidigare eftersläpningar i fakturering samt ökad debiteringsgrad mot investeringsprojekt. Förskolenämnden redovisar ett negativt resultat om -13,6 mnkr som härrör till de kommunala förskolorna, exklusive pedagogisk omsorg. 15 av 16 förskoleområden redovisar underskott 2017. Förskoleenheterna inklusive pedagogisk omsorg gör tillsammans ett underskott (-19,6 mnkr). Det har skett en stor ökning av barn i behov av stödresurser för extraordinära stödåtgärder inom förskolan. Nämnden har under 2017 tilldelats extra budgetmedel för att möta detta behov. Antalet inskrivna barn i förskolan har i genomsnitt varit 9 färre jämfört med tilldelad budget 2017. Förskoleområdena har påbörjat ett arbete med att sänka sina kostnader och/eller öka sina intäkter för att en ekonomi i balans ska vara möjlig. Förskolenämnden har beslutat om åtgärder i februari 2018. Grundskolenämnden redovisar ett underskott på -15,7 mnkr för 2017. Det innebär ett avbrott i den positiva resultattrenden som grundskolenämnden haft de senaste åren. De kommunala skolorna redovisar ett konsoliderat underskott på -17,7 mnkr, där 15 av 24 skolor/rektorsområden redovisar underskott. Faktorer som påverkar det negativa resultatet är att flera enheter haft färre elever än planerat. Totalt har nämnden haft 15 106 elever hos olika utförare, vilket är 64 elever färre än budgeterat. Det har skett en förskjutning så att fler elever än planerat valt fristående skolor istället för kommunala vilket medfört en högre kostnad per elev med anledning av lokalbidrag och andra tilläggskostnader för extern regi. Modersmålsorganisationen redovisar ett underskott (-2,9 mnkr) orsakat av fler elever samt små undervisningsgrupper som är kostnadsineffektiva. Även skolstöd i särskolan har ett underskott mot budget (-2,4 mnkr) på grund av fler barn inom grundsärskola och särskolefritids med högre nivåplacering. Gymnasienämnden redovisar ett överskott på 25 mnkr för 2017. Största delen av överskottet (22,6 mnkr) beror på volymöverskott för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan (6,2 mnkr), ersättning för asylsökande från Migrationsverket (12,3 mnkr) och ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd (3 mnkr). Gymnasieskolornas resultat blev ett underskott på cirka 0,6 mnkr. Tre av de kommunala gymnasieskolorna redovisar ett mindre överskott och en skola ett underskott. Socialnämnden redovisar ett negativt resultat på -30,9 mnkr för 2017. Exklusive kostnader för flyktingmottagandet är avvikelsen -20,9 mnkr. Störst positiv avvikelse avser ekonomiskt bistånd beroende på högre intäkter från Migrationsverket och lägre utbetalningar av ekonomiskt bi- 46 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

stånd än budgeterat. För vård och behandling redovisas ett underskott med -32,7 mnkr och avvikelsen beror på kostnader för inhyrda konsulter, högre placeringskostnader för barn och ungdomar samt placeringskostnader för institutionsvård vuxna. Antalet barn och unga med insatser inom öppenvården har ökat. Inom familjehem och jourhem har färre barn och unga placerats, men antalet vårddygn samt dygnskostnaderna har ökat. Nettokostnaderna inom vård och behandling har ökat med 10 procent. För funktionshinderområdet redovisas ett underskott med -23 mnkr, vilket ändå är en förbättring jämfört med 2016 (-37 mnkr). Verksamheterna i egen regi har minskat kostnaderna för personal med 21,9 mnkr jämfört med föregående år. Insatser med störst avvikelser är daglig verksamhet (-8,7 mnkr), boende LSS för vuxna och barn (-7,2 mnkr) samt korttidsvistelse utanför hemmet (-1,1 mnkr). Äldreomsorgsnämnden redovisar ett positivt resultat på 8,3 mnkr. Positivt resultat redovisas för korttidsboende (+6,9 mnkr) då fler personer under andra halvåret har kunnat få placering i permanenta boenden istället för i köpta externa korttidsboenden. Hemtjänsten i egen regi redovisar ett negativt resultat jämfört med budget (-29,2 mnkr) som balanseras med motsvarande överskott hos biståndskansliet. Kultur- och fritidsnämndens resultat redovisar en negativ avvikelse om -3,4 mnkr mot årets budget. Underskottet beror huvudsakligen på kostnader för övertagandet av Fleminghallen i slutet av sommaren och som det inte justerats för i nämndens budget. Natur- och byggnadsnämnden redovisar en positiv avvikelse om 0,7 mnkr som främst beror på en kombination av att det planerade flyttprojektet ännu inte tagit full fart, lägre kostnader inom bygglov och vakanta tjänster inom lantmäteri och naturvården. Även gatubelysningsverksamheten hade positiva resultat till följd av lägre kostnader då gamla armaturer bytts mot LED. Positiva avvikelser vägs till stor del upp av negativa avvikelser inom trafikverksamheten, natur- och gatudrift, vinterservice och barmarksverksamheten. Tillsynsnämndens visar en positiv avvikelse på 2,8 mnkr. Det positiva resultatet beror främst på att intäkterna varit betydligt högre än budgeterat då de nya taxorna som implementerats 2017 har bidragit till det positiva utfallet. Överskottet består även av en saldoöverföring från 2016 på 1,2 mnkr avseende eftersläpning i livsmedelstillsynen. Av kommunens totala verksamhetsområden redovisar sju verksamheter överskott, nio verksamheter underskott och tre verksamheter smärre eller inga avvikelser alls. De största överskotten redovisar verksamheten för ekonomiskt bistånd (+27,8 mnkr), nämnd och ledning (+24,1 mnkr) samt ungdomsgymnasiet (+18,0 mnkr). De största underskotten redovisas för vård och behandling (-32,3 mnkr), funktionshinderområdet (-23 mnkr), grundskola (-14,6 mnkr), förskola och familjedaghem (-13,4 mnkr) samt flyktingverksamheten (-9,4 mnkr). Övriga verksamheter har mindre avvikelser jämfört med budget. Kommunens sex största verksamhetsområden (grundskola, förskola, gymnasiet, funktionshinderområdet, äldreomsorg och nämnd/ledning) som omsluter 4 443 mnkr av budgeten (79,4 %), visar sammantaget ett underskott med 5,1 mnkr eller -0,1 procent, vilket är en förbättring mot avvikelsen på -0,9 procent 2016. Framtidsutsikter Huddinge är en tillväxtkommun med en befolkning som ökat varje år och som väntas fortsätta öka framöver. Procentuellt har ökningen de senaste fem åren varit störst för barn i grundskoleåldern och för gruppen över 65 år. Befolkningsprognosen för den kommande femårsperioden visar en stor ökning för barn och ungdomar i förskoleåldern, grundskoleåldern och gymnasieåldern som står för en förväntad ökning på 4 450. Barn och unga upp till 18 år står därmed för 28 procent av totala befolkningsökningen till och med 2022. Inom respektive åldersgrupp är ökningen mellan 9 och 18 procent. Åldersgruppen över 80 år ökar mest procentuellt mellan åren. Ökningen innebär ett behov av utökad kommunal service. Det handlar om att bygga fler verksamhetslokaler, förskolor, skolor, äldreboenden med mera och att behålla och nyrekrytera personal till verksamheterna. Ett positivit utfall av Sverigeförhandlingen för Huddinge innebär en väsentligt ökad takt i bostadsbyggandet. Det ställer ytterligare stora krav på att övrig kommunal service systematiskt planeras för att matcha denna utveckling. De demografiska förändringarna kommer att vara en stor utmaning, inte bara för Huddinge, utan för hela kommunsektorn framöver. De demografiskt betingade behoven beräknas öka med i genomsnitt 1,5 procent åren 2017-2021, som är en hel procentenhet högre än för åren 2000-2015. Ökningstakten för riket är störst inom gymnasieskolan. Den verksamhet som förväntas minska mest är flyktingmottagandet, som håller ner totalen. Totalt uppgår volymökningen till 8 procent fram till 2021. I de kommunala budgetarna planeras för en klart högre investeringsnivå än tidigare. För kalkylåren 2019 2021 innebär det investeringar på 11 12 procent av skatter och generella bidrag. Fram till och med 2020 rör det sig om exempelvis över 600 förskolor och över 300 grundskolor. Pensionskostnaderna ökar kraftigt 2018 och 2020. Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och 2020. 47

De senaste årens starka utveckling på arbetsmarknaden har gett en växande brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Arbetslösheten väntas nå ner till strax över 6 procent mot slutet av 2018. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens gör det lättare för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, att få jobb. Höga bristtal leder till en högre löneökningstakt framöver. Inom den kommunala sektorn är löneökningstakten högre än i näringslivet, till följd av hög och ihållande personalbrist. Utmaningen för kommunerna blir därför att hantera den tilltagande arbetskraftsbristen med ökade kostnader för personal. SKL bedömer i Ekonomirapporten (från oktober 2017) för kommunsektorn som helhet att ökningen av skatteunderlaget inte är tillräckligt för att behålla resultatet på en någorlunda oförändrad nivå och att kraftiga effektiviseringar kommer att krävas främst genom införande av ny teknik och nya lösningar, där digitalisering särskilt lyfts fram. Förbättrad tillgång till data om kvalitet och effektivitet och utveckling av jämförelsemetoder behöver få större genomslag i effektiviseringsarbetet. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut är av stor vikt för en långsiktigt sund ekonomi de kommande åren. De ekonomiska förutsättningarna för 2018 och för den kommande planeringsperioden visar på motsvarande utmaningar som SKL redovisar för kommunsektorn som helhet. Utvecklingen av intäkter och kostnader, tillsammans med behovet av en stabil resultatnivå samtidigt som kommunen växer, visade att utrymmet för att kompensera nämnderna för ökade priser och löner var begränsat. Nämndernas budgetar för 2018 räknades därför inte upp generellt. I ett tufft ekonomiskt läge prioriterades istället främst verksamheter som vänder sig mot barn och unga. För 2019 och 2020 ser det fortsatt kärvt ut även med höjda generella statsbidrag Behovet av lokaler inom särskilt förskola, skola och kultur- och fritid är stort. I Mål och budget 2018 avsattes därför 32 mnkr extra i reserverade medel för perioden 2018-2020. För att kommunen långsiktigt ska uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning krävs det att resultatnivån kan bibehållas på en god nivå, särskilt med hänsyn till de ökade ambitioner i bostadsbyggande som Huddinge har. Det är viktigt att arbetet med kommunens och bolagens långsiktiga finansieringsbehov fortskrider och att nämndernas arbete för att prioritera och effektivisera verksamheterna är framgångsrikt. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut blir fortsatt av stor vikt för att hålla tillbaka kostnadsökningar och klara en sund ekonomi. Redskap för en långsiktigt god ekonomi i Huddinge är exempelvis att genomlysa och jämföra verksamheternas ekonomi för att se vad som kan göras bättre, att utöka nyttjandet av digitala verktyg för förenkling av arbetsmoment och administration inom verksamheterna samt att om möjligt öka kommunens externa finansiering. 48 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Personalanalys Huddinge kommun som arbetsgivare Kommunens medarbetare 2013 2014 2015 2016 2017 Antal anställda 6 125 6 202 6 488 6 630 6 714 Tillsvidare 80% 81% 79% 80% 80% Visstid 13% 11% 12% 12% 12% Timavlönad 7% 8% 9% 8% 8% I slutet av 2017 var drygt 6 700 medarbetare anställda i Huddinge kommun (timanställda exkluderat). Det är en liten ökning med drygt en procent, eller cirka 80 medarbetare, jämfört med föregående år. Kommunen är den näst största arbetsgivaren i Huddinge. 80 procent av den arbetade tiden utför av medarbetare med en tillsvidareanställning och övrig tid av visstids- eller timanställda. Medelåldern för de anställda är 45 år. Merparten av de anställda är kvinnor, 78 procent. Andelen kvinnliga chefer är 75 procent. 60 procent av medarbetarna arbetar inom skolan och förskolan och 30 procent inom social- och äldreomsorgen. Bland de största yrkesgrupperna finns lärare, förskollärare, barnskötare samt omsorgspersonal som vårdare eller undersköterskor (se diagram nedan). Nästan två av fem medarbetare (37 procent) har utländsk bakgrund. Andelen har ökat något jämfört med föregående år. Störst är andelen med utländsk bakgrund inom äldreomsorgen. Andelen invånare i Huddinge kommun med utländsk bakgrund var 40 procent 2017. Ett gott resultat i årets medarbetarenkät Den årliga medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Enkäten är vetenskapligt baserad och mäter de viktigaste områdena som påverkar arbetsgruppens arbetssituation och arbetsmiljö. Varje område har ett vetenskapligt framtaget riktvärde som man strävar mot att uppnå. Resultat medarbetarenkäten 2013-2017 100 90 77,7 80 72,8 70 60 50 40 30 20 10 0 Huddinge kommuns samlade resultat i medarbetarenkäten, Prestationsnivån, är 72,8 (73,0 för kvinnor och 72,6 för män). Det är ett gott resultat både i jämförelse med riktvärdet på 70 och i jämförelse med andra kommuner som använder samma mätmodell. En hög prestationsnivå innebär att medarbetarna generellt 71,8 2013 2014 2015 2016 2017 Riktvärde Anställda per de största yrkeskategorierna - Huddinge kommun 2017 Lärare Barnskötare Vårdare, vårdbiträde, skötare Undersköterska Förskolelärare Handläggare Chef, ledning Kock, måltidspersonal Socialsekreterare Administratör Fritidspedagog, fritidsledare Elevassistent Lokalvårdare Vaktmästare Personlig assistent Sjuksköterska Biståndsbedömare Ingenjör Kurator Samhällsplanerare/arkitekt Bibliotekarie, biblioteksassistent Tekniker, IT 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 73 69 56 51 44 42 41 40 37 379 337 276 234 215 188 148 138 453 581 541 Antal anställda 1039 1359 49

sett har goda förutsättningar att bedriva sitt arbete och kraft att utveckla och förändra. Även ledarskapsprofilen, som mäter det närmaste ledarskapet, och medarbetarprofilen, som mäter hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar och inflytande, har värden över sina respektive riktvärden. Sveriges Kommuner och Landstings mått Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäter medarbetarnas engagemang och organisationens och chefernas förmåga att ta tillvara på och utveckla engagemanget. Av 290 kommuner i riket har hittills ett 60-tal kommuner inrapporterat sina uppmätta HME-värden för 2017. Huddinge kommuns HME för 2017 blev 77 vilket är något under genomsnittet för de tio kommuner i Stockholms län som rapporterat in värden och något under riksgenomsnittet. Huddinges värde är oförändrat jämfört med föregående år. Nya lönekriterier och samtalsmallar Under 2017 har ett projekt pågått för att ta fram nya samtalsmallar samt nya lönekriterier och löneanvisningar. De nya samtalsmallarna levererades hösten 2017. I samband med införandet av de nya samtalsmallarna erbjöds förvaltningars chefer en utbildning i de nya samtalsmallarna samt i att sätta mål. De lönepåverkande kriterierna, löneanvisningarna samt de individuella samtalen har under året förnyats utifrån beslutad personalpolicy 2016. För att lönesättningen ska bidra till att nå verksamhetsmålen krävs lönekriterier som styr mot målen och en tydligare koppling till de individuella samtalen i löneprocessen. Utvecklingssamtalen är även en del i planerings- och uppföljningsprocessen. Införande av de nya lönekriterierna och löneanvisningarna påbörjas under 2018 med att förtydliga vad de nya lönekriterierna innebär på respektive förvaltning och arbetsplats samt en obligatorisk utbildning för chefer inom lönebildning, lönesättning och de nya lönekriterierna. Personalförsörjningsutmaningen Huddinge kommun har stora utmaningar vad gäller personalförsörjningen. Det råder brist inom stora yrkesgrupper såsom lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och ingenjörer. Personalomsättningen oförändrad Personalomsättningen, andelen tillsvidareanställda som slutat i kommunen, var 2017 13,3 procent. Detta motsvarar nästan 900 avgångar under året. Personalomsättningen är oförändrad jämfört med föregående år (2016: 13,2 procent). Den interna rörligheten bland tillsvidareanställda för 2017 är 4,4 procent, vilket är lägre än föregående år (2016:6,1 procent). Personalomsättningen varierar mellan olika yrkeskategorier. Av kommunens större personalkategorier har biståndshandläggare, sjuksköterskor, socialsekreterare och ingenjörer en förhållandevis hög personalomsättning tillsammans med personliga assistenter och förskolelärare. Störst är personalomsättningen bland yngre medarbetare (upp till 39 år). Generationsväxlingen pågår 11 procent av kommunens tillsvidareanställda är 60 år eller äldre. Högst är andelen i gymnasieskolorna (17 procent). Pensionsprognosen är att drygt 570 medarbetare i kommunen, varav cirka 40 chefer, fyller 65 år inom en femårsperiod och därmed kan gå i pension (se diagram nedan). Pensionsprognos 2018-2022 78 2018 91 2019 114 2020 Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke Kommunens arbetsgivarvarumärke förtydligar och synliggör Huddinge kommuns erbjudande som arbetsgivare och bidrar till att underlätta personalförsörjningen, bland annat av bristyrkesgrupper. Under 2017 har arbetsgivarvarumärket kommunicerats internt och externt utifrån en fastställd strategisk plattform där medarbetarnas delaktighet och engagemang är bärande delar. I flera verksamheter har ett arbete skett för att målgruppsanpassa aktiviteter och kommunikation i syfte attrahera nya medarbetare. Annonseringen i sociala medier har under det gångna året ökat markant, vilket ger möjlighet till målgruppsanpassning, att nå icke aktivt arbetssökande samt till interaktion med presumtiva medarbetare. Tidigare mätningar visar att Huddinge kommun har varit en relativt okänd arbetsgivare. För att få en bild av nuläget gjordes en ny mätning i slutet av 2017. Resultatet kommer att ge riktning åt arbetet under 2018 och framåt. Under början av 2017 lanserades en ny central introduktion för nyanställda. Eftersom den är digital och därmed mer tillgänglig har den möjliggjort en tidigare start på introduktionen. Digitaliseringen har också inneburit att kapaciteten ökat och därmed bättre kunnat möta upp mot organisationens behov. 124 2021 Antal medarbetare som fyller 65 år 171 2022 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 50 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Chefsförsörjningen Kommunens chefer erbjuds årligen ett antal utbildningar inom bland annat grundläggande arbetsmiljö, träffsäkra rekryteringar, arbetsrätt, målsättning, lönebildning och lönesättning. En nyhet i chefsprogrammet 2017 var att chefsutbildningen i Time Management, få tiden att räcka till, erbjöds som e- utbildning. Detta innebar att fler fick möjlighet att ta del av utbildningen och under 2017 genomförde 174 chefer och medarbetare e-utbildningen. En annan nyhet var chefsutbildningen Samtalet som ledarverktyg där målet är att stärka och utveckla chefers kommunikation i ledarrollen. Under 2017 genomfördes även verksamhetsanpassade ledarskapsutbildningar med fokus på kommunens ledarskapsmodell som baseras på ett transformerande ledarskap. Exempel på insatser är chefshandledningsgrupper, ledningsgruppsutveckling, ledarskapsutbildningar samt målutbildning. Kommunen har ett chefsaspirantprogram kallat Ledarskapsforum som genomförs i samarbete med Södertälje kommun, Botkyrka kommun och Södertörns Brandförsvarsförbund. Årets aspiranter började hösten 2017 och kommer att vara klara våren 2018. Från Huddinge kommun deltar 14 medarbetare. Ett hållbart arbetsliv Förena arbete och föräldraskap Cirka 85 procent av medarbetarna med barn under 12 år är nöjda med hur arbetsplatsen underlättar för föräldrar så att de kan förena arbete med föräldraskap. Medarbetarna anser att de kan påverka sin arbetstid i hög utsträckning och att möten normalt förläggs så att de blir möjligt att förena arbete med föräldraskap. Sjukfrånvaron minskar Kommunens sjukfrånvaro minskade under 2017 - från 8,6 procent 2016 till 8,0 procent 2017. Det är framför allt de längst sjukfallen (över 180 dagar) som minskat. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är relativt oförändrad. Sjukfrånvaron minskar för samtliga åldersgrupper. Kvinnor har fortfarande högre sjukfrånvaro än män, 8,8 procent respektive 5,3 procent. Förskolan är den verksamhets som har högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron är relativt hög även inom social- och äldreomsorgen, men här har sjukfrånvaron minskat kraftigt under året. Även i de nationella mätningarna från Försäkringskassan syns under året en minskning av sjukfrånvaron i riket. Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sidan 80. Fortsatt aktivt och systematiskt rehabiliteringsarbete Kommunen har fortsatt att arbeta aktivt och systematiskt med rehabilitering. Fokus har varit att arbeta med de längsta sjukfrånvarofallen, det vill säga sjukfrånvaro över 180 dagar. Arbetet har skett utifrån kommunens rehabiliteringsprocess och rehabiliteringshandbok. Var tredje månad har det skett återrapportering till kommunens ledningsgrupp. Under året har två rehabiliteringsutbildningar genomförts. Utbildningen har erbjudits alla chefer i Huddinge kommun. En företagshälsovård i förändring Under 2016 genomfördes en utredning på uppdrag av kommundirektören. Uppdraget var att titta på hur kommunen skulle kunna arbeta mer effektivt och ändamålsenligt för att nå mål och klara investeringar. En av rekommendationerna gällde kommunens företagshälsovård, Personalhälsan. Kommunen borde, enligt rapporten, överväga samarbete med en annan kommun, ny driftsform eller ny organisatorisk tillhörighet. Resultatet blev en utredning av Personalhälsan. Kommunens fokus på systematiskt rehabiliteringarbete, den ökade efterfrågan på rehabilitering och flera vakanser på Personalhälsan bidrog också till att utredningen sattes igång. Syftet var att utreda och ge förslag till företagshälsovårdens driftsform och organisatoriska tillhörighet med utgångspunkt i förvaltningarnas behov av tjänster på kort respektive lång sikt. Med anledning av vakanserna inom Personalhälsan genomfördes samtidigt en direktupphandling av dessa kompetenser och ett samarbete med Feelgood AB inleddes. I september 2017 beslutade kommunfullmäktige att företagshälsovården i egen regi, Personalhälsan, ska avvecklas och att extern leverantör istället ska upphandlas. Under hösten 2017 har arbetet med annonserad upphandling av företagshälsovård påbörjats. 51

Fortsatt införande av systematiskt arbetsmiljöarbete Kommunens grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud består av en e-utbildning, två halvdagsseminarier samt för chefer även certifiering. Totalt har 265 chefer genomfört utbildningen och 160 av dessa är certifierade. 2017 har samtliga nämnder skrivit arbetsmiljörapporter vilket har möjliggjort en gemensam arbetsmiljörapport för hela kommunen. Inför arbetet med arbetsmiljörapporterna bjöds alla chefer in att delta i en workshop. Där fick den som behövde bland annat hjälp att ta fram och analysera sina personaldata, påbörja arbetet med rapporten samt möjlighet att utbyta erfarenheter med chefskollegor från andra förvaltningar i kommunen. I syfte att följa upp implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har det genomförts en intern revision under hösten 2017. Den samlade bedömningen är att Huddinge kommun bedriver ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med tydliga processer och ändamålsenliga arbetssätt. Det årshjul för arbetsmiljöarbetet som tagits fram bedöms också vara väl integrerat med kommunens ordinarie styrning. Personalkostnadsredovisning Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Personalkostnad, total 2 889 2 990 3 188 3 401 3 566 Sjuklönekostnad 34 37 44 47 49 Inhyrd personal 32 34 42 57 58 Övertid 12 12 15 14 11 Fyllnadstid 6 5 6 6 5 Kommunens totala personalkostnader för 2017 uppgår till drygt 3,5 miljarder kronor. De totala personalkostnaderna ökade med nästan 5 procent eftersom antalet anställda ökat under 2017 samt med anledning av lönekostnadsökningen efter årets löneöversyn. Dessa faktorer påverkar i sin tur även sjuklönekostnaderna som även den ökade. Kostnaderna för inhyrd personal är kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Däremot har kostnaderna för mertid (fyllnadstid) och övertid minskat jämfört med föregående år. Löneöversynen 2017 resulterade i en löneökning på nästan 2,5 procent för kommunens tillsvidareanställda. 52 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Bolagens och kommunalförbundets verksamhet Koncernen finansiell analys Koncernen fem år i sammandrag Fem år i sammadrag 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat, mnkr 317 284 437 338 779 Balansomslutning, mnkr 13 472 14 286 14 489 14 973 15 410 Soliditet, % 28 30 32 33 38 Kortfristiga och långfristiga lån, mnkr 7 548 7 866 7 535 7 558 6 880 Pensionsförpliktelser Intj. före 1998, mnkr 1 900 1 835 1 793 1 749 1 702 Huddinge kommunkoncern består av två helägda bolag och två delägda bolag som tillsammans med kommunen utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Den sammanställda redovisningen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande i eller där kommunens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet är att ge en samlad bild av den totala kommunala verksamhetens ekonomi och åtaganden, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. Huddinge kommun är även medlem (andelstal 18,97 procent) i Södertörns brandförsvarsförbund, vilket inte ingår inte i den sammanställda redovisningen. För presentation av respektive bolag, se nedan. Resultat Kommunkoncernen uppvisar ett positivt resultat på 779 mnkr (338 mnkr). Resultatet hänför sig framför allt till kommunens och Huddinge samhällsfastigheters utfall som blev 352 respektive 362 mnkr. Alla bolag i koncernen, Huge Bostäder AB (51 mnkr), Huddinge samhällsfastigheter AB (472), Södertörns Energi AB (96 mnkr) och SRV 53

återvinning AB (23 mnkr) redovisar positiva resultat efter finansnetto och före skatt och bokslutsdispositioner. Den senaste femårsperioden har balansomslutningen ökat med 1 938 mnkr (14 %). Under samma period har de långa- och kortfristiga lånen ökat med 668 mnkr (9 %). Till följd av ändrade redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska korta- och långfristiga lån summeras. Soliditeten har förstärkts med 7 procentenheter under femårsperioden. Intäkter Årets intäkter (inkl. skatteintäkter och bidrag) uppgår till 8 593 mnkr, en ökning med 6 procent jämfört med 2016. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 375 mnkr och utgör 67 procent av koncernens intäkter. Kommunens intäkter står för 83 procent av koncernens intäkter. Kostnader Årets kostnader (inklusive avskrivningar) uppgår till 7 820 mnkr, en ökning med drygt 2 procent jämfört med 2016. Avskrivningarna uppgår till 262 mnkr. Inom koncernen står kommunen för cirka 48 procent av avskrivningarna och Huge Bostäder AB för 28 procent. Kommunens andel av koncernens kostnader uppgår till cirka 88 procent. Finansnetto Finansnettot blev 6 mnkr, en förbättring med 111 mnkr eller 106 procent jämfört med 2016. Sett över fem år har finansnettot förbättrats med sammanlagt 233 mnkr. I snitt har finansnettot förbättrats med omkring 47 mnkr per år. Den genomsnittliga räntesatsen för upplåning uppgår till 1,29 procent. Kommunen begränsar sin ränterisk genom att sprida räntebindningen över tiden. Vid årsskiftet var räntebindningstiden för upplåning i genomsnitt 2,5 år och kapitalbindningstiden för den totala upplåningen var 3,4 år. Soliditet Balansomslutningen har sedan föregående årsskifte ökat med 437 mnkr till 15 410 mnkr. Soliditeten uppgår till 38 procent, vilket är en ökning med 5 procentenhet jämfört med 2016. Då har inte hänsyn tagits till eventuella övervärden som kan finnas i de olika bolagens balansräkningar. Utöver detta har kommunen 1 702 mnkr i skuld för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Jämfört med övriga kommunkoncerner i länet är Huddinges soliditet lägre. Genomsnittet för länet låg kring 47 procent år 2017. Investeringar Koncernens investeringar uppgår till 975 mnkr. Investeringarna i Huddinge Samhällsfastigheter AB uppgick under perioden oktober-december till 242 mnkr och avser främst kommunala verksamhetslokaler. Kommunens investeringar uppgår till 426 mnkr och avser främst infrastruktur, inventarier och IT. Kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB står för 69 procent av investeringar. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Huddinge kommun har definierat ett antal mål för kommunens verksamhet och ekonomi. Utöver detta ska en balans finnas mellan de löpande intäkterna och kostnaderna inom hela kommunkoncernen. Sammantaget redovisar kommunkoncernen ett positivt resultat åren 2013-2017. En samlad bedömning av kommunens finansiella mål, verksamhetsmål samt av kommunkoncernens positiva resultat över tid är att koncernen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Huge Bostäder AB Verksamhet Huge Bostäder AB äger, utvecklar och förvaltar bostäder i Huddinge kommun. Bolaget äger och förvaltar Huddinge Centrum samt tre mindre centrumanläggningar. Bolagets verksamhet startade den 1 oktober 2017 genom fission av Huge Fastigheter AB. Huge Fastigheter AB delades i två bolag, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Fastighetsbeståndet i Huge Bostäder AB består till största delen bostäder men omfattar även kontor och köpcentrum. Per 2017-12-31 omfattade beståndet 682 583 kvm uthyrningsbar yta varav 76 procent bostäder. Totalt var 3 procent av bolagets ytor outhyrda per 2017-12-31. Outhyrda ytor består främst av lokaler under ombyggnad, förrådslokaler samt små butiks- och kontorslokaler i mindre attraktiva lägen. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning - - - - 829 Resultat efter finansnetto - - - - 51 Balansomslutning - - - - 5 179 Årets investeringar - - - - 92 Soliditet, % - - - - 20 Antal årsarbetare 31/12 - - - - 150 Huge Bostäder AB redovisar ett resultat efter finansnetto på 51 mnkr och omsättningen för 2017 uppgår till 829 mnkr. Totalt investerades för 92 mnkr under perioden oktober till december. Soliditeten uppgår till 20,1 procent. Årets händelser Resultaträkningen består av Huge Bostäders del av resultaträkningen i Huge Fastigheter AB fram till fissionen och den egna verksamhetens resultaträkning efter fissionen. Balansräkningen delades vid fissionstidpunkten med utgångspunkt från bolagets fastigheter och medarbetare. Framtidsutsikter Huddinge kommun växer och efterfrågan på bostäder är stort samtidigt som en betydande del av befintligt fastighetsbestånd behöver renoveras. Målet är att starta minst ett 54 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

bostadsprojekt per år. Under 2017 fattades beslut om att nyproducera 257 lägenheter, en investering på 956 mnkr. Huddinge Samhällsfastigheter AB Verksamhet Huddinge Samhällsfastigheter AB ska inom Huddinge kommun äga, utveckla och förvalta sitt innehav av kommunala fastigheter på ett effektivt och serviceinriktat sätt för att tillgodose kommunens behov av ändamålsenliga lokaler. Bolagets verksamhet startade den 1 oktober 2017 genom fission av Huge Fastigheter AB. Huge Fastigheter AB delades i två bolag, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning - - - - 675 Resultat efter finansnetto - - - - 472 Balansomslutning - - - - 6 189 Årets investeringar - - - - 242 Soliditet, % - - - - 35 Antal årsarbetare 31/12 - - - - 108 Huddinge Samhällsfastigheter AB redovisar ett resultat efter finansnetto på 472 mnkr och omsättningen för 2017 uppgår till 675 mnkr. Totalt investerades för 242 mnkr under perioden oktober till december. Soliditeten uppgår till 35,4 procent. Årets händelser Bolagets resultaträkning består av Huddinge Samhällsfastigheters del av resultaträkningen i Huge Fastigheter AB fram till fissionen och den egna verksamhetens resultaträkning efter fissionstidpunkten. Balansräkningen delades vid fissionstidpunkten med utgångspunkt från bolagets fastigheter och medarbetare. Framtidsutsikter Huddinge kommun växer och bolaget är en viktig aktör när kommunen är i behov av att det byggs skolor, förskolor och andra verksamhetslokaler. Södertörns Energi AB Verksamhet Södertörns Energi AB är ett holdingbolag, med säte i Botkyrka kommun, som ägs till hälften vardera av Huddinge och Botkyrka kommuner. Den operativa verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i intressebolaget Söderenergi. Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning 675 647 646 715 710 Resultat efter finansnetto 94 78 78 101 96 Balansomslutning 1 321 1 318 1 329 1 429 1 351 Årets investeringar 28 43 39 51 65 Soliditet, % -33-29 -25-14 -6 Antal årsarbetare 31/12 51 49 50 51 52 Koncernresultatet efter finansnetto blev 96 mnkr, det vill säga 5 mnkr lägre än föregående år. Omsättningen för året är 710 mnkr. Låneskulden för Södertörns Energi har, genom en amortering vilken var 65 mnkr större än planerat, minskat från 1 200 mnkr år 2016 till 1 086 mnkr år 2017. Årets händelser Samarbetet med dotterbolagen för att genomföra en strategisk plan för verksamhetens utveckling de kommande fem åren har fortsatt. Planen utgår ifrån mål för lönsamhet och finansiell stabilitet och baseras på utveckling inom tre prioriterade fokusområden; Samarbete med kunderna, långsiktiga investeringsplaner och koncerngemensam varumärkes- och kommunikationsstrategi. En kundundersökning har genomförts för att bättre förstå kundernas behov och ge underlag för koncernens framtida strategiarbete, affärsutveckling och varumärkesarbete. Tillsammans med dotterbolagen analyseras möjligheten att överföra Södertörns Fjärrvärmes anläggning i Skogås till Söderenergi AB. Framtidsutsikter Klimatförändringar, energieffektivisering och ökad konkurrens från andra uppvärmningsformer leder till potentiellt sjunkande värmeförbrukning hos kunderna. Samtidigt sker en stark nybyggnation i området och fjärrvärmen har en stark ställning. Utsikterna att bibehålla en stark ekonomi i fjärrvärmeverksamheten ses därmed som goda. De låga räntorna på kapitalskulden kommer fortsatt att påverka bolagets resultat positivt. Södertörns Fjärrvärme AB Verksamhet Södertörns Fjärrvärme AB säljer och distribuerar värme och kyla till företag, offentlig förvaltning och cirka 50 000 hushåll i Botkyrka, Huddinge och Salem. Merparten av leveranserna köps från Söderenergi och en liten del köps från Fortum, resterande produceras i egen regi i Skogås Hetvattencentral. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning 675 647 646 715 711 Resultat efter finansnetto 99 102 101 144 116 Balansomslutning 727 716 729 794 778 Årets investeringar 28 43 39 51 65 Soliditet, % 46 48 48 45 46 Antal årsarbetare 31/12 49 47 48 49 50 55

Årsresultatet efter finansnetto uppgår till 116 mnkr, vilket är 28 mnkr lägre än föregående år. Omsättningen för året är 711 mnkr. Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 115 mnkr till moderbolaget. Totalt investerades för 65 mnkr under året. Soliditeten uppgår till 46 procent. Årets händelser Under året har Södertörns Fjärrvärme AB haft en fortsatt positiv utveckling av nybyggnationen i regionen och fjärrvärme är många gånger förstahandsvalet om det är geografiskt möjligt, framför allt när det gäller bostäder. Bolaget har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen och priserna ligger under genomsnittet i landet. Målsättningen att den egna fjärrvärmeproduktionen i Skogås ska vara fossilfri uppnåddes under 2017. Framtidsutsikter Med det stora behovet av bostäder i leveransområdet bedömer Södertörns Fjärrvärme AB att byggnationstakten kommer att öka inom det segment där fjärrvärmen är konkurrenskraftig. Med de investeringar som företaget har gjort är också bedömningen att prisutvecklingen på fjärrvärme ska vara fortsatt stabil. Energibesparingar i befintliga fastigheter och ytterligare skärpta krav på nyproducerade fastigheter får till följd att värmeförsäljningen minskar men skapar samtidigt möjlighet att ansluta fler kunder inom samma system. I ett systemperspektiv där vi gemensamt tar ansvar för ett hållbart samhälle är det av stor vikt vilka åtgärder man gör för att spara energi. Bolaget lägger därför mer resurser på att stötta kunderna i deras arbete med energibesparingar. Söderenergi AB Verksamhet Söderenergi AB är en renodlad produktionskoncern som producerar fjärrvärme till distributions- och försäljningsbolaget Södertörns Fjärrvärme AB i Huddinge, Botkyrka och Salem samt till distributions- och försäljningsbolaget Telge Nät AB i Södertälje. Ett värmesamarbete med Fortum AB gör att en del av leveranserna även går till Fortums kunder i södra Stockholm. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning 1 337 1 315 1 182 1 142 1 152 Resultat efter finansnetto 105 99 21 1 44 Balansomslutning 3 641 3 581 3 442 3 365 3 243 Årets investeringar 67 116 97 90 91 Soliditet, % 11 8 11 11 13 Antal årsarbetare 31/12 134 143 143 137 142 2017 var året då priserna på elcertifikaten helt kollapsade. Vindkraftutbyggnaden sker snabbare än förväntat och tilltron till elcertifikatsystemet har försvagats. Sänkta bränslekostnader och ett ökat utbyte med Stockholm Energi och Norrenergi har kompenserat för prisfallet på elcertifikat. Resultatet efter finansnetto uppgår till 44,5 mnkr att jämföras med helårsbudgeten på 31 mnkr. Omsättningen för året är 1 152 mnkr. Bolaget investerade totalt för 91 mnkr under året. Soliditet för året uppgår till 13 procent. Årets händelser För att upprätthålla användningen av 70 procent returträ i kraftvärmeverket har bränslehanteringen förbättrats, bland annat genom en ny bränslekross och beredningsstation på Igelsta kaj. En ny fjärrvärmeledning i Vårby har tagits i drift vilket tryggar värmeleveranserna. Bolaget har också tillsammans med Södertörns Energi AB och Södertörns Fjärrvärme AB tagit fram långsiktiga investeringsplaner. Framtidsutsikter Energieffektiviseringar i de stora bostadsområdena och ökad konkurrens leder till lägre efterfrågan på fjärrvärme. Samtidig planeras många nya bostadsområden i såväl ägarkommunerna som i Stockholm. Nödvändiga reinvesteringar och förbättringsåtgärder i Igelsta Värmeverk har identifierats och fortsätter de kommande åren med en omfattande modernisering av en av baspannorna. Utredningen om ett övertagande av Skogåsanläggningen från Södertöns Fjärrvärme kommer att slutföras. SRV återvinning AB Verksamhet SRV återvinning AB är verksamt på Södertörn, har sitt säte i Huddinge och ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka (31,5 %), Haninge (31,5 %), Huddinge (31,5 %), Nynäshamn (2,75 %) och Salem (2,75 %). Bolaget har ägarkommunernas uppdrag att svara för insamling och behandling av hushållsavfall i ägarkommunerna. Ägarkommunernas samarbete i SRV startade 1972 då dessa ingick ett konsortialavtal om att genom bolaget SRV gemensamt fullgöra kommunernas lagstadgade skyldigheter inom renhållningsområdet. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning 395 409 438 448 473 Resultat efter finansnetto 13 10 15 1 23 Balansomslutning 426 439 521 532 528 Årets investeringar 69 44 147 81 40 Soliditet, % 30,0 30,8 28,0 27,4 30,7 Antal årsarbetare den 31/12 179 190 199 211 216 56 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

SRV återvinning AB redovisar ett resultat efter finansnetto med 23 mnkr, det vill säga 22 mnkr bättre än föregående år där ökningen är en följd av ökande taxeintäkter. Resultatet har belastats med en nedskrivning av aktier i intressebolaget Scandinavian Biogas Recycling AB med 5 mnkr. Bolagets omsättning uppgår till 473 mnkr och är en ökning med 25 mnkr jämfört med föregående år. Totalt investerades för 40 mnkr under året. Soliditeten uppgår till 30,7 procent. Årets händelser En generell inriktning är att minska det deponerade avfallet samt konvertera delar av energiutvinningen till materialåtervinning. Sverige har nått långt i avvecklingen av deponier och bygger inte sopberg som tidigare utan använder i hög utsträckning avfallet i kraftvärmeverk. Arbetet fokuseras i allt större grad på att nå EUs mål där dagens 30 procentiga materialåtervinning skall höjas till 70 procent. De totala inkommande volymerna avfall till SRV återvinning AB har under 2017 minskat jämfört med 2016, vilket är i linje med målet för en bättre balans i in- och utflöde i återvinningsanläggningen. Under året har även upprustningen av återvinningsanläggningen fortsatt med iordningställande av en ny verksamhetsyta. De förändringar som genomförs beräknas ge förutsättningar för en effektivare hantering med ökad materialåtervinning. Därutöver innebär ombyggnationerna minskad risk för bränder och ger förbättrade möjligheter till förebyggande arbetsmiljöarbete. SRV återvinning AB har under 2017 börjat leverera returträflis till återvinning genom spånskivetillverkning, där bolaget från maj till december har levererat nästan 4 000 ton. Framtidsutsikter SRV återvinning AB strävar efter att öka materialåtervinningen inom de fem ägarkommunerna, såväl genom att sprida kunskap bland kommuninnevånare och företagare för ökad sortering och återvinning, som genom effektivare processer inom bolaget. Genom att också på olika sätt sträva efter ökad effektivitet i verksamheten och därmed ett förbättrat ekonomiskt resultat möjliggöra kommande investeringar. Södertörns brandförsvarsförbund Verksamhet Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i kommunerna Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. I förbundsområdet finns nu cirka 600 000 invånare. Inom medlemskommunerna finns nio räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, nio brandvärn och en regional räddningscentral. Ekonomiskt utfall Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättning 315 321 331 336 346 Resultat efter finansnetto -7 4 11 3 1 Balansomslutning 360 384 408 424 433 Årets investeringar 41 18 8 28 15 Soliditet, % 19,6 19,3 20,9 20,9 20,5 Antal årsarbetare den 31/12 375 374 364 378 380 Södertörns brandförsvarsförbund redovisar ett överskott på 0,5 mnkr, vilket är 2,6 mnkr lägre än föregående år. I resultatet ingår realisationsvinster med 0,4 mnkr. Överskottet beror främst på vakanser som inte tillsatts av vikarier under året. Omsättningen för året blev 346 mnkr, vilket är 10 mnkr högre än förra året. Årets investeringar uppgår till 15 mnkr. Soliditeten är 20,5 procent. Årets händelser Under året genomfördes drygt 8 000 räddningsinsatser i medlemskommunerna vilket var ungefär lika många som 2016. Av dessa var ungefär hälften akuta uppdrag med nödläge. Förbundet har även utfört nästan 600 tillsyner och haft dubbelt så många övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig vara och yttrande angående detaljplaner och byggärenden är mest förekommande. Under året har förbundet utbildat 9 000 personer i brandskydd. Framtidsutsikter Med ett utarbetat handlingsprogram fastslås prioriteringar för verksamhetens inriktning de kommande åren och placerar på ett tydligt sätt Södertörns brandförsvarsförbund på samhällskartan i räddningstjänst Sverige. Inriktningarna i handlingsprogrammet innebär att alla ska leva i en trygg och säker hemmiljö med avseende på brand och andra olyckor. En minimering av samhällsstörningen vid olyckor och kriser. En minimal miljöpåverkan inom den egna verksamheten. En aktiv påverkan i arbetet mot andra olyckor än brand och att bidra till ett socialt hållbart samhälle samt förbättrade förutsättningar för effektiva räddningsinsatser. 57

Kommunstyrelsen Sammanvägd bedömning Kommunstyrelsen har bedömt måluppfyllelsen som god för tre av fyra övergripande målen samt god för två av de strategiska målen. Måluppfyllelsen för det strategiska målet systematisk kvalitetsutveckling bedöms som godtagbar. Detta mot bakgrund av att flertalet utvecklingsåtaganden inte har slutförts som planerat. I flertalet fall har de förskjutits i tid. Förskjutningarna i tid bedöms i stort inte medföra allvarliga konsekvenser. Förvaltningens resultat i medarbetarenkäten har ökat jämfört med föregående år, och så även resultaten för Sveriges kommuners och landstings mått Hållbart medarbetarengagemang. Förvaltningens sjukfrånvaro har samtidigt ökat något jämfört med föregående år. Årets händelser Avtal har, genom Sverigeförhandlingen, träffats mellan staten Landstinget samt Huddinge, Stockholm, Solna, Täby, Vallentuna och Österåker kommuner om finansiering och genomförande av kollektivtrafikåtgärder, bostadsbyggande och cykelåtgärder i regionen. Kollektivtrafikplan och trafiksäkerhetsplan har antagits kommunfullmäktige. Miljöprogrammet, som pekar ut riktningen för kommunens miljöarbete, är beslutat. Projektet Samordnad varudistribution har permanentats och en gemensam organisation för förvaltning, med placering i Haninge, har bildats. Arbetet med åtgärder inom långfristig finansiering och med delningen av Huge Fastigheter AB har lett till att två nya bolag har bildats, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Under våren lanserades kommunens nya webbplats, som har ett responsivt gränssnitt 1 och ett tydligt serviceperspektiv, samt en moderniserad grafisk profil och visuell identitet för att stärka kommunens varumärke. Kommunen har utvärderats enligt Kommunkompassen, ett utvärderingsverktyg från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Huddinge kommun erhöll 561 poäng av 800 möjliga, vilket är ett mycket bra resultat bland de som har använt den senaste versionen av verktyget. Kommunen får exempelvis höga värden för hur vi kommunicerar med invånarna. En handlingsplan med förbättringsåtgärder för att kunna få ett ännu bättre resultat nästa gång har tagits fram. Förbättringsområden För att nå ett bättre företagsklimat ska ett arbete med att lyfta aktuella strategiska näringslivsfrågor i en särskild grupp initieras. Öka tempot i digitaliseringen. Fortsatt utveckling av lokalförsörjningsprocessen och integrering med processen för samhällsbyggande och investeringsprocessen. Minska sjukfrånvaron. Förbättra prognossäkerhet och uppföljning. Utveckla arbetsmetodiken för prioriteringar under året. Mer stringenta utvecklingsåtaganden som är lätta att bedöma. Minska sårbarheten i nyckelkompetens och förbättra resursplanering med anledning av att flera ansvarsområden är personberoende. Ekonomi För året uppvisar kommunstyrelsen ett överskott på 22,6 mnkr. Detta beror bland annat på att försiktighetsprincipen beaktats i planeringssammanhang, vad gäller intäkter och debiteringsgrad, och att verksamheterna har präglats av fortsatt hög kostnadsmedvetenhet. 1 Responsivt gränssnitt innebär webbdesign som tillåter layouten att förändras beroende på vilken skärmstorlek och skärmupplösning som besökaren har, och beroende på vilka funktioner som webbläsaren stödjer. 58 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Förskolenämnden Sammanvägd bedömning Förskolenämnden har bedömt den sammanlagda måluppfyllelsen som godtagbar. Samtliga av nämndens övergripande mål under år 2017 uppskattas vara i nivå med vad som var planerats för. Majoriteten av utvecklingsuppdragen har genomförts och flera av dessa är ständigt pågående vilket innebär att de kommer att fortlöpa även framgent. Dock bedöms inte nämndens tre strategiska mål ha uppnåtts till fullo. Framför allt går förskolenämnden med ett stort ekonomiskt underskott varför den sammanvägda bedömningen för året blir godtagbar. Insatser för att vända utvecklingen håller aktivt på att vidtas. Årets händelser Det råder fortsatt platsbrist i delar av kommunen men på totalen har fler vårdnadshavare erhållit förstahandsval av förskola i jämförelse med föregående år. Under året har en ny kommunal förskola startats upp. Fyra fristående förskolor och tre fristående pedagogisk omsorg har beviljats möjlighet att starta verksamhet i Huddinge kommun. Språkutveckling har länge varit prioriterat inom förskolan. I år har en språkplan tagits fram. Efter remiss bland förskolechefer ska planen implementeras i verksamheten kommande år. Det språkstrategiska materialet Utforska språken har fortlöpt under året. Tack varje insats inom detta bedömer pedagoger från flera förskolor att barn börjat visa ett större intresse för sitt modersmål. Förskolan har sökt och beviljats statsbidrag för mindre barngrupper. Under året har det ettåriga samarbetet med den ideella föreningen Svenska med baby och Öppna förskolorna genomförts i syfte att understödja integrering och språkutveckling. Projektet är avslutat i samband med årsskiftet. Förbättringsområden Förskoleverksamheten går med underskott under år 2017 och har gjort det de senaste åren. Under kommande år har därför samtliga kommunala förskolor ålagts att vidta åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. År 2018 kommer alltså fokus ligga på effektivitetsfrämjande insatser och översyn av både organisation och prioritering av utvecklingsfrågor. Det allra viktigaste utvecklingsåtagandet kommande år blir därmed att säkerställa en förskoleverksamhet med hög kvalitet och med en ekonomi i balans. I övrigt är det fortsatt viktigt att understödja planeringen av förskolelokaler för att säkra upp att fler vårdnadshavare får sitt förstahandsval av förskola. Rekrytera och bibehålla kompetent personal på en kraftigt konkurrensutsatt arbetsmarknad. Det ställer stora krav på gott pedagogiskt ledarskap och kompetenshöjande insatser gentemot befintlig personal. Se över former för att bättre bistå med service och information till nuvarande och potentiella fristående förskoleverksamheter alternativt fristående pedagogisk omsorg som ämnar etablera utbildningsverksamhet i Huddinge kommun. Ekonomi För året uppvisar förskolenämnden ett underskott på 13,6 mnkr. 15 av 16 förskoleområden redovisar underskott 2017. Förskoleenheterna inklusive pedagogisk omsorg gör tillsammans ett underskott (-19,6 mnkr). Det har skett en stor ökning av barn i behov av stödresurser för extraordinära stödåtgärder inom förskolan. Antalet inskrivna barn i förskolan har i genomsnitt varit 9 färre jämfört med tilldelad budget 2017. Förskoleområdena har påbörjat ett arbete med att sänka sina kostnader och/eller öka sina intäkter för att en ekonomi i balans ska vara möjlig. Förskolenämnden har beslutat om åtgärder i februari 2018. 59

Grundskolenämnden Sammanvägd bedömning Grundskolenämnden bedömer den sammanvägda måluppfyllelsen som godtagbar. Det som drar ner måluppfyllelsen jämfört med föregående år är att ett flertal enheter redovisar stora underskott. Det pågår dock flera utvecklingsarbeten på både verksamhets- som enhetsnivå. Nämnden har utmaningar i att lokaler och resurser inte används tillräckligt effektivt, cirka 300 nyinflyttade elever behöver årligen skolplatser. Nämnden fortsätter att vara uthålliga med att utveckla och säkerställa likvärdig skola. Omprioriteringar sker ständigt så att alla resurser används på bästa sätt. Resultatutvecklingen är fortsatt god utifrån alla styrdokument verksamheten har att förhålla sig till. Rekrytera och att behålla behörig och kompetent personal är en fortsatt utmaning i Stockholmsområdet. Kunskapsresultaten har 2017 överlag legat kvar på tidigare nivå. Resultaten visar att vi fortsatt måste arbeta med att pojkar och flickor når jämförbara resultat även om resultaten totalt är goda. Årets händelser En ny organisation för grundskolans ledning som ger ett nära ledarskap till grundskolans rektorer och verksamhet. Kvarnbergsskolans renovering är klar. Segeltorpsskolan firar 100 årsjubileum. Nationell media (Bl.a. Skolministeriet, TV4) lyfter goda exempel från Huddinge skolor kring lärmiljöer, skolans digitalisering, arbete mot kränkande behandling. Årets Huddinge visar visar återigen många exempel på framgångsrik verksamhet. Förbättringsområden Alla enheter ska ha en ekonomi i balans. Säkerställa lokalförsörjningsbehovet för skolorna och utformningen av pedagogiska miljöer som ger förutsättningar för lärande. Arbeta med jämlikhet och trygghet för både elever och personal. Identifiera orsakerna till skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat och planera åtgärder. Eleverna ska ha likvärdiga förutsättningar. Modersmålsundervisning och studiehandledning ska förbättras och resultatutveckling i svenska som andraspråk ska stimuleras. Ge lärare och skolledare goda förutsättningar för utveckling och goda arbetsmiljöer som både attraherar ny personal vid rekrytering och får anställda att fortsätta verka i kommunens skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet ska förstärkas och tydligt förankras i skolans verksamhet Ekonomi Grundskolenämnden redovisar ett underskott på -15,7 mnkr för 2017. De kommunala skolorna redovisar ett konsoliderat underskott på -17,7 mnkr, där 15 av 24 skolor/rektorsområden redovisar underskott. Faktorer som påverkar det negativa resultatet är att flera enheter haft färre elever än planerat. Totalt har nämnden haft 15 106 elever hos olika utförare, vilket är 64 elever färre än budgeterat. Det har skett en förskjutning så att fler elever än planerat valt fristående skolor istället för kommunala vilket medfört en högre kostnad per elev med anledning av lokalbidrag och andra tilläggskostnader för extern regi. Modersmålsorganisationen redovisar ett underskott (-2,9 mnkr) orsakat av fler elever samt små undervisningsgrupper som är kostnadsineffektiva. Även skolstöd i särskolan har ett underskott mot budget (-2,4 mnkr) på grund av fler barn inom grundsärskola och särskolefritids med högre nivåplacering. 60 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Gymnasienämnden Sammanvägd bedömning Gymnasienämnden bedömer den samlade måluppfyllelsen som god. Huddinge kommun uppvisar goda enkätresultat inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen och eleverna följer i stort samma svarsmönster som länet. Eleverna uttrycker inom såväl gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen att de är trygga i sin skolmiljö. Attraktiviteten hos gymnasieskolorna och deras program, mätt i form av söktryck, ligger i stort på samma nivå som föregående år och en ökning av förstahandssökande kan skönjas. Resultatet från kommunens egna gymnasieskolor, mätt som andel elever med gymnasieexamen bland avgångseleverna, ligger på samma nivå som föregående år men betygssnittet i denna grupp har ökat. Andelenen elever som når en gymnasieexamen på tre år har också ökat även om det är ett stort steg kvar, särskilt för yrkesprogrammen, att nå till kommande års etappmål som är satt till 70 procent. Måluppfyllelsen avseende gymnasienämndens ekonomi är som helhet mycket god. Fyra av fem skolor har en ekonomi som följt den plan som lagts upp för året och en ekonomi i balans. Årets händelser Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen genomförde demokratidagar med skoldialoger där elever fick träffa och samtala med aktiva politiker. Kommunens lokala pedagogikmässa Huddinge visar anordnades av förvaltningen för fjärde gången hösten 2017. Under höstterminen genomförde gymnasieskolorna en högskoleförmiddag i ett antal ämnen tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Södertörns högskola. Gymnasienämnden beslutade om införandet av ett auktorisationssystem för utbildning i svenska för invandrare och vuxenutbildning på gymnasial nivå. Auktorisationssystemet genomförs i samverkan med fyra andra kommuner och syftar till att möjliggöra bättre tillgång till utbildning för eleverna och långsiktiga lösningar med utbildningsanordnare. Förbättringsområden Andel elever som når gymnasieexamen behöver öka än mer och ett fortsatt fokus på analys och åtgärder kvarstår för att få fler elever, framförallt på yrkesprogrammen, till en gymnasieexamen inom tre år. Möjligheter för elever att få studiehandledning på modersmålet behöver utvecklas ytterligare som ett led i att nå förbättrade resultat och att få fler som uppnår examen. Fler elever med annat modersmål än svenska kräver en effektivisering av modersmålsundervisningens organisation i form av samordning av grupper, snabbare kursstart och bättre möjligheter för elever att pröva en kurs. Ett fortsatt arbete behöver ske vid samtliga skolenheter inom de prioriterade områdena matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisningen. En särskild kompetensutvecklingsplan kommer att tas fram så att skolorna ges möjlighet att fullfölja de nya statliga direktiven gällande digitalisering. Ekonomi Gymnasienämnden redovisar ett överskott på 25 mnkr för 2017. Största delen av överskottet (22,6 mnkr) beror på volymöverskott för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan (6,2 mnkr), ersättning för asylsökande från Migrationsverket (12,3 mnkr) och ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd (3 mnkr). Gymnasieskolornas resultat blev ett underskott på cirka 0,6 mnkr. Tre av de kommunala gymnasieskolorna redovisar ett mindre överskott och en skola ett underskott. 61

Socialnämnden Sammanvägd bedömning Socialnämnden bedömer att den sammanvägda måluppfyllelsen är godtagbar. Socialnämndens verksamheter har god eller mycket god måluppfyllelse inom de övergripande målen och två av de strategiska målen. Arbetet har löpt enligt plan med en hög kvalitet och ett gott eller mycket gott resultat. Däremot är måluppfyllelsen inte godtagbar för det strategiska målet Sund ekonomi. Årets resultat ligger på minus 30,9 miljoner kronor vilket motsvarar 3,1 procent över budgeterad nivå. Behoven av socialtjänstens stöd och insatser har överlag ökat, bland annat beroende på befolkningsökningen och mottagandet av nyanlända samt att behovet av LSSinsatser för personer över 65 ökat. Merparten av socialnämndens åtaganden och uppdrag är lagstadgade, och kvalitetskraven beslutas och följs upp på nationell nivå. I de fall förvaltningen har genomfört utvecklingsprojekt har dessa gjorts utifrån politiska beslut och prioriteringar. Årets händelser Socialnämnden har haft ett övergripande fokus på att nå en budget i balans. Verksamheterna har arbetat med de handlingsplaner och åtgärder som togs fram inför 2017 för att nå målen under Sund ekonomi. Fokus har legat på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som har frigjort resurser till detta har prioriterats. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har inte ökat, trots att antalet hushåll, till följd av nya kommuninvånare, har blivit fler. Verksamheter inom funktionshinderområdets egenregi har aktivt erbjudit fler tillfällen för brukarmedverkan för att öka delaktigheten vid utformningen av verksamheten. Biståndskansliets uppsökande verksamhet1 har fördjupat sitt arbete för att nå vuxna personer med psykisk ohälsa som inte på eget initiativ söker stöd. Under året har det skett flera förändringar i de statliga regelverk som påverkat arbetet med mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Inflödet har minskat samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna kraftigt har försämrats för kommunerna. Förbättringsområden Samhällsutvecklingens krav på ökad digitalisering medför behov av att effektivisera processer. För att säkerställa god kvalitet behöver ett särskilt riktat arbete för att utbilda och implementera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Med anledning av att lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och tillhörande lokala överenskommelser trädde i kraft 1 januari 2018 finns ett behov av att se över nya arbetssätt för att försäkra ett tryggt och säkert mottagande i hemmet vid utskrivning. Verksamheten behöver även korta ned tiden för placeringar i jourhem genom att aktivt erbjuda alternativa insatser på hemmaplan för att finna långsiktiga lösningar för barn och familjer. Kraven på att sammanställa och rapportera in statistik och nyckeltal, såväl internt inom kommunen som till andra myndigheter, har ökat markant de senaste åren. Det ställer i sin tur högre krav på våra verksamhetssystem. Ekonomi Socialnämnden redovisar ett negativt resultat på -30,9 mnkr för 2017. Exklusive kostnader för flyktingmottagandet är avvikelsen -20,9 mnkr. Störst positiv avvikelse avser ekonomiskt bistånd. För vård och behandling redovisas ett underskott med -32,7 mnkr och avvikelsen beror på kostnader för inhyrda konsulter, högre placeringskostnader för barn och ungdomar samt placeringskostnader för institutionsvård vuxna. För funktionshinderområdet redovisas ett underskott med -23 mnkr, vilket ändå är en förbättring jämfört med 2016 (-37 mnkr). Verksamheterna i egen regi har minskat kostnaderna för personal med 21,9 mnkr jämfört med föregående år. Insatser med störst avvikelser är daglig verksamhet, boende LSS för vuxna och barn samt korttidsvistelse utanför hemmet. 62 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Äldreomsorgsnämnden Sammanvägd bedömning Äldreomsorgsnämnden bedömer att den sammanvägda måluppfyllelsen är god. Måluppfyllelsen bedöms vara god eller mycket god för de övergripande målen. För de strategiska målen är bedömningen att måluppfyllelsen varit god. Arbetet har löpt enligt plan med en hög kvalitet och ett gott eller mycket gott resultat. Fokus har under året legat på att säkra och förädla kärnuppdraget. Det individbaserade, förebyggande, hälsofrämjande och sociala arbetet har bedrivits enlig plan och utvecklats kontinuerligt. Man har bland annat arbetat med uppsökande verksamhet för att i ett tidigt skede nå personer med psykisk ohälsa, utvecklat kunskapen och arbetet rörande personer med demenssjukdom. Årets ekonomiska resultat ligger på plus 8,3 mnkr kronor vilket motsvarar 1,1 procent av nämndens budget. Årets händelser Äldreomsorgsnämnden har haft ett övergripande fokus på att nå en budget i balans. Verksamheterna har arbetat med de handlingsplaner och åtgärder som togs fram inför 2017. Fokus har legat på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som har frigjort resurser till detta har prioriterats. Representanter från biståndskansliet har deltagit i arbetet med att ta fram en lokal överenskommelse samt lokala riktlinjer och rutiner utifrån ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Biståndskansliets uppsökande verksamhet har fördjupat sitt arbete för att nå vuxna personer med psykisk ohälsa som inte på eget initiativ söker stöd. Äldreomsorgsnämndens beslut om omställning av servicehusen och införandet av tidsregistrering och ersättning för utförd tid i hemtjänsten har inneburit stor omställning för verksamheten. En extern genomlysning av hemtjänsten i egen regi genomfördes under våren 2017 och med utgångspunkt i resultaten av denna har ett förvaltningsövergripande projekt bedrivits under hösten 2017 och kommer att fortsätta under delar av 2018. Förbättringsområden Med utgångspunkt i resultatet från årets kundenkät kommer biståndskansliet under 2018 att fokusera på kvalitetsområdet god kvalitet på insatser och tjänster. Med anledning av att lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och tillhörande lokala överenskommelser trädde i kraft 1 januari 2018 finns ett behov av att se över nya arbetssätt för att försäkra ett tryggt och säkert mottagande i hemmet vid utskrivning. Under 2017 har äldreomsorgen egen regi påbörjat ett övergripande arbete med att skapa tydlighet kring de olika styrdokumenten och koppling till verksamhetens processer. Arbetet, som är ett nödvändigt led i arbetet med att skapa ordning och reda och möjliggöra för verksamheten att lägga fokus på framförallt basuppdraget, kommer att behöva fortsätta under hela 2018. Kraven på att sammanställa och rapportera in statistik och nyckeltal, såväl internt inom kommunen som till andra myndigheter, har ökat markant de senaste åren. Det ställer i sin tur högre krav på våra verksamhetssystem. Ekonomi Äldreomsorgsnämnden redovisar ett positivt resultat på 8,3 mnkr. Positivt resultat redovisas för korttidsboende (+6,9 mnkr) då fler personer under andra halvåret har kunnat få placering i permanenta boenden istället för i köpta externa korttidsboenden. Hemtjänsten i egen regi redovisar ett negativt resultat jämfört med budget (-29,2 mnkr) som balanseras med motsvarande överskott hos biståndskansliet. 63

Kultur- och fritidsnämnden Sammanvägd bedömning Kultur- och fritidsnämndens sammanvägda bedömning är att måluppfyllelsen är god. Inom sju av åtta målområden är måluppfyllelsen god och inom ett målområde är måluppfyllelsen mycket god. Uppsatta uppdrag och utvecklingsåtaganden har i stort sett uppfyllts för verksamhetsår 2017. Årets händelser Under året invigdes Stuvstahallen och den toppmoderna Fleminghallen. I samband med invigningen av Stuvstahallen invigdes även det nya gräset på 11- spelsplanen samt en ny femspelsplan. Huddinge kommun utsågs till en av de två bästa friluftskommunerna i Sverige 2017. Huddinge fick priset bland annat för sin strävan att göra naturen tillgänglig för unga, gamla och personer med funktionsnedsättningar. Under namnet Fredagskul i Vårby har förvaltningen varje fredag efter skoltid erbjudit elever från åk 4-6 olika aktiviteter. Aktiviteterna är kostnadsfria och ingen föranmälan krävs. Under 2016 startade Kulturskolan några mikroprojekt för att pröva Öppen Kulturskola som utvecklingsmodell, med syfte att nå barn och unga från områden som är underrepresenterade i Kulturskolan. Kommunen införde under 2017 ett nytt sätt att fördela tid i idrottsanläggningarna. Numera fördelas tiderna jämt mellan föreningarna utifrån antalet inrapporterade medlemmar, vilket underlättar för nya föreningar att etablera sig i kommunen och är mer demokratiskt. Meröppet i Segeltorps bibliotek är ett nytt arbetsätt som innebär att biblioteket är tillgängligt för besökare vissa tider, även när det inte finns personal på plats. Kommunen beslutade om att införa taxor för vuxna vid upplåtelse av lokaler. Beräknad intäktsökning för taxorna uppskattas till 2,5-3 mnkr på årsbasis. Utrymmet behålls av nämnden för bland annat drift och bemanning av nämndens tillkommande anläggningar. Förbättringsområden Allt fler människor blir allt äldre och gruppen äldre pensionärer blir allt fler. Förvaltningen ska under 2018 arbeta för att öka fysisk aktivitet för denna grupp. Detta för att motverka ohälsa och öka livskvalitén. Kultur- och fritidsförvaltningen bevakar utredningen och arbetet med konstgräs som Naturvårdsverket genomför. En annan identifierad målgrupp är barn 10-12 år som inte är inskrivna i fritidsverksamhet. Att fånga upp denna stora barngrupp och skapa jämlika förutsättningar för dem till meningsfull fritid är ett viktigt uppdrag för kultur- och fritidsförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen och social- och äldreomsorgsförvaltningen tillsammans. Invånarnas bedömning av kulturutbudet och framförallt invånarnas upplevelse av tillgången på teaterföreställningar och konserter har försämrats något. Förvaltningen ska analysera resultaten närmare och utifrån det göra förbättringsåtgärder. Utifrån den utredning av ansvar för utveckling, underhåll och finansiering av anläggningar och mark för idrotts- och friluftsaktiviteter som genomförts med syfte att förtydliga gränsdragningen mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt Huddinge Samhällsfastigheter AB, kommer kommunen att undersöka hur frågan ska beaktas framöver. Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens resultat redovisar en negativ avvikelse om -3,4 mnkr mot årets budget. Underskottet beror huvudsakligen på kostnader för övertagandet av Fleminghallen i slutet av sommaren och som det inte justerats för i nämndens budget. 64 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Natur- och byggnadsnämnden Sammanvägd bedömning Natur- och byggnadsnämnden bedömer måluppfyllelsen som god. Av de sex mål som bedömts anser nämnden att målen Attraktiv arbetsgivare, har en mycket god måluppfyllelse. Målområdet Systematisk kvalitetsutveckling och Sund ekonomi har en god måluppfyllelse medan målen Bra att leva och bo, Fler i jobb och Ekosystem i balans bedöms ha en godtagbar måluppfyllelse. Årets händelser Året har bland annat präglats av att natur- och byggnadsnämnden arbetat för ökad digitalisering, förbättrad service och med utvecklingsåtagandet att anpassa attraktiv arbetsgivare. Nämnden har även genomfört aktiviteter för att förbereda för att förvaltningen ska flytta till nya verksamhetslokaler i Flemingsberg parallellt med att ett aktivitetsbaserat arbetssätt införs. Bygglovsavdelningen har arbetat med tillsynsärenden i ett tillsynsprojekt för att få ner ärendebalansen för tillsynsärenden. Bygglovsavdelningen har även arbetat med att digitalisera hela lovprocessen samt infört ett nytt ärendehanteringssystem för handläggning av ärenden om bostadsanpassningsbidrag. Energi- och klimatrådgivningen har arbetat vidare med rådgivning till medborgare och företag. Man har anordnat seminarier om etablering av laddinfrastruktur i bostadsrättsföreningar samt om solcellsanläggningar på privata fastigheter. Huddinge utsågs 2017 till årets friluftskommun. En omfattande utveckling av infrastrukturen för friluftslivet har skett bland annat med sex mil ny vandringsled (Huddingeleden) Ett omfattande beläggningsarbete har genomförts bland annat i området Segeltorp/Jakobsdal och på brandvägen mellan Källbrink och Kungens kurva som dessutom fått en ny belysningsanläggning. Gång- och cykelvägarna har inventerats av konsult för att kunna ta fram en åtgärdsplan för framtida beläggningsarbete. Ett stort arbete pågår med inventering av skötselytor som ska ligga till grund för framtida effektivare drift av kommunens parker och grönytor. Förbättringsområden För att arbeta effektivt och möta kundernas behov behöver digitaliseringsarbetet fortsatt hålla hög takt. Kundernas nöjdhet med handläggning av bygglovärenden är låg och behöver förbättras. Ett flertal insatser har gjorts under 2017 och arbetet med att få nöjda kunder är fortsatt prioriterat under 2018. Handläggningstiderna för samtliga ärendetyper har ökat under 2017 på lantmäteriavdelningen. Att korta handläggningstiderna är ett förbättringsområde och flera handläggare har anställts under 2017. Tempot har varit högt i nämndens verksamhet. Mål och budget 2018 pekar tydligt ut att basuppdraget ska prioriteras och nämnden har även ett utvecklingsåtagande om att tydliggöra basuppdraget under 2018. Detta för att säkerställa att rätt saker görs. Natur- och gatudriftsavdelningen har under året inte varit tillräckligt bemannade. Bemanningen har därför utökats med flera tjänster för att få bättre förutsättningar att utföra basuppdraget, men också för att få bättre ordning och reda på processer och ekonomi. En översyn av nämndprocessen har gjorts under 2017. Syftet är att få en mer rättssäker ärendehantering, att ärendena ska gå så snabbt som möjligt genom myndighetsprocesserna, att förståelsen för processen ska öka samt en bättre arbetsmiljö för medarbetare som arbetar i processerna. Under 2018 behöver prioriterade förbättringsförslag genomföras. Ekonomi Natur- och byggnadsnämnden redovisar en positiv avvikelse om 0,7 mnkr som främst beror på en kombination av att det planerade flyttprojektet ännu inte tagit full fart, lägre kostnader inom bygglov och vakanta tjänster inom lantmäteri och naturvården. Även gatubelysningsverksamheten hade positiva resultat till följd av lägre kostnader då gamla armaturer bytts mot LED. Positiva avvikelser vägs till stor del upp av negativa avvikelser inom trafikverksamheten, natur- och gatudrift, vinterservice och barmarksverksamheten. 65

Tillsynsnämnden Sammanvägd bedömning Tillsynsnämnden bedömer den sammanvägda måluppfyllelsen som god. Av de fem övergripande och strategiska mål som bedömts anser nämnden att målet Fler i jobb har godtagbar måluppfyllelse. Målen Bra att leva och bo och Ekosystem i balans bedöms ha god måluppfyllelse. Målen om Systematisk kvalitetsutveckling och Sund ekonomi bedöms ha mycket god måluppfyllelse. Årets händelser Ett tydligt fokusområde för året har varit digitalisering med det övergripande syftet att effektivisera nämndens arbete och förbättra den service som förvaltningen tillhandahåller. Nämnden har även genomfört aktiviteter som att förbereda för att förvaltningen ska flytta till nya verksamhetslokaler i Flemingsberg parallellt med att ett aktivitetsbaserat arbetssätt införs. Nämnden har under året fått goda siffror i nöjd kundindex. Resultatet från föregående års NKI-mätning placerar Huddinge i topp i länet vad gäller företagens kundnöjdhet och resultaten totalt är också mycket goda. Detta är ett gott kvitto på arbetet med service och kundbemötande. Med stöd i ny taxa har miljötillsynsavdelningen inventerat och identifierat ett flertal verksamheter som ska ha tillsyn. Detta har medfört ökade intäkter och kraftigt förbättrat tillsynsnämndens självfinansieringsgrad. Delegationsordningen har under året reviderats vilket har medfört snabbare processer och förenkling i det löpande arbetet. Tillsynsnämndens åtagande om en fortsatt hög takt i tillsynsarbetet gentemot enskilda avlopp har fortsatt under 2017. Den ökade tillsynstakten resulterar också i ett ökande antal ansökningar om nya avloppsanläggningar. En betydande del (cirka 70 %) av årets ansökningar är en följdeffekt av 2016 års tillsyn. Detta innebär att det enskilda avloppsbeståndet förnyas och att takten ökar till följd av tillsynen. Vidare har tillsynsnämnden prioriterat att komma i fas med livsmedelskontrollen. Vid årets slut är kontrollskulden utraderad. Förbättringsområden Tillsynsnämnden har under året kunnat övergå till en helt digital handläggning. Under 2018 fortsätter digitaliseringsarbetet med att omvandla tillsynsnämndens arkiv till ett digitalt format. För att målinrikta nämndens utvecklingsarbete kommer en långsiktig utvecklingsplan att tas fram. Som ett underlag i det arbetet har workshops hållits med tema nyckeltal/mätetal samt digitalisering/teknikutveckling. Ekonomi Tillsynsnämndens visar en positiv avvikelse på 2,8 mnkr. Det positiva resultatet beror främst på att intäkterna varit betydligt högre än budgeterat då de nya taxorna som implementerats 2017 har bidragit till det positiva utfallet. Överskottet består även av en saldoöverföring från 2016 på 1,2 mnkr avseende eftersläpning i livsmedelstillsynen. 66 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Resultaträkning Mnkr Kommunen Koncernen Budget Utfall Utfall Utfall Utfall Not 2017 2017 2016 2017 2016 Verksamhetens intäkter 1 1 320,2 1 408,3 1 306,0 2 835,7 2 713,3 Verksamhetens kostnader 2-6 716,9-6 757,7-6 558,0-7 558,4-7 172,6 Avskrivningar 3-126,7-126,4-112,9-261,6-480,3 Verksamhetens nettokostnad -5 523,4-5 475,8-5 364,9-4 984,3-4 939,6 Skatteintäkter 4 4 770,2 4 800,3 4 548,0 4 800,3 4 548,0 Generella statsbidrag och utjämning 5,8 935,1 957,1 834,4 957,1 834,4 Finansiella intäkter 6,8 156,8 154,8 205,7 123,8 31,3 Finansiella kostnader 7-96,5-83,9-97,4-117,9-136,4 Resultat före extraordinära poster 242,2 352,5 125,8 779,0 337,7 Extraordinära intäkter - - - - - Extraordinära kostnader - - - - - Årets resultat 242,2 352,5 125,8 779,0 337,7 Årets resultat ekonomiskt mål kommunen 112,2 193,5 55,3 Kassaflödesanalys Mnkr Kommunen Koncernen Not 2017 2016 2017 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 352,5 125,8 779,0 337,7 Justering för av- och nedskrivningar 126,5 112,9 261,6 480,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 54,8 33,2 338,7 192,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 533,8 271,9 1 379,3 1 010,6 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 36,7-126,1 46,7-263,4 Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager -23,9-14,8-36,3 12,8 Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder 105,3 28,7 134,0 55,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 651,9 159,7 1 523,7 815,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1,1 - -2,0 - Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - Investering i materiella anläggningstillgångar -280,3-376,3-828,6-869,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10-0,1 121,8 2,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar -29,7-22,9-29,7-22,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -311,1-399,1-738,5-890,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) /minskning (-) av lån -580,6 10,4-777,2-28 Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar 5,7 199,2 4,0-0,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -574,9 209,6-773,2-28,8 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 16-12,0 - -12,0 - ÅRETS KASSAFLÖDE -246,1-29,8 0,0-103,7 Likvida medel vid årets början 246,1 275,9 392,1 495,8 Likvida medel vid årets slut 0,0 246,1 392,1 392,1 67

Balansräkning Mnkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Not 2017 2016 2017 2016 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 1,9 1,1 5,5 4,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 12 2 399,2 2 115,9 12 444,5 12 016,4 Maskiner och inventarier 13 235,3 221,4 1 343,9 1 360,8 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, aktier 14 1 217,1 1 187,4 91,8 64,4 Långfristiga fordringar 15 7 492,2 7 497,9 284,5 288,5 Bidrag till infrastruktur 16 11,5-11,5 - Summa anläggningstillgångar 11 357,2 11 023,7 14 181,7 13 734,2 Omsättningstillgångar Förråd med mera 17 68,5 44,6 131,3 95,0 Kortfristiga fordringar 18 556,3 592,9 704,6 751,3 Kassa och bank 0,0 246,1 392,1 392,1 Summa omsättningstillgångar 624,8 883,6 1 228,0 1 238,4 Summa tillgångar 11 982,0 11 907,3 15 409,7 14 972,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 352,5 125,8 779,0 337,7 Resultatutjämningsreserv 491,4 491,4 491,4 491,4 Övrigt eget kapital 3 905,6 3 779,8 4 519,6 4 182,1 Summa eget kapital 19 4 749,5 4 397,0 5 790,0 5 011,2 Avsättningar Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 20 641,0 582,1 690,2 631,1 Övriga avsättningar 21 - - 665,4 561,0 Summa avsättningar 641,0 582,1 1 355,6 1 192,1 Skulder Långfristiga skulder 22 3 830,7 3 802,7 5 013,7 5 096,0 Kortfristiga skulder 23 2 760,8 3 125,5 3 250,4 3 673,3 Summa skulder 6 591,5 6 928,2 8 264,1 8 769,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 11 982,0 11 907,3 15 409,7 14 972,6 Ställda panter och ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar - - 1,8 1,8 Företagsinteckningar - - 5,3 5,4 Borgensåtagande 24 1 296,7 1 499,8 1 300,5 1 503,7 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 25 1 702,3 1 748,7 1 702,3 1 748,7 Leasingåtagande 26 Övriga ansvarsförbindelser 27 8,3 9,0 22,6 36,5 68 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr Not 1 Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter 2017 2016 2017 2016 Försäljningsintäkter 16,9 19,5 303,3 277,0 Bidrag 591,7 616,1 592,5 616,9 Taxor och avgifter 267,1 241,8 585,3 577,1 Hyror och arrenden 106,0 96,2 823,0 808,1 Exploateringsintäkter 185,0 81,8 179,5 75,2 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 238,7 243,9 238,6 243,4 Övriga intäkter 2,9 6,7 113,5 115,6 1 408,3 1 306,0 2 835,7 2 713,3 Not 2 Kommunen Koncernen Verksamhetens kostnader 2017 2016 2017 2016 Personalkostnader -3 503,5-3 338,9-3 789,4-3 614,6 Lokal- och markhyror -723,7-681,1-18,8-24,6 Köp av huvudverksamhet** -1 724,3-1 683,5-1 724,3-1 683,5 Lämnade bidrag -164,7-167,8-164,7-167,8 Exploateringskostnader -25,9-11,4-25,9-11,4 Bidrag statlig infrastruktur - Förbifart Stockholm* -0,5 - -0,5 - Övriga kostnader** -615,1-675,3-1 834,8-1 670,7-6 757,7-6 558,0-7 558,4-7 172,6 * Bidrag statlig infrastuktur avser medfinansiering av Förbifart Stockholm till Trafikverket om 12 mnkr. Bidraget kommer att lösas upp under 25 år med lika stora delar, d.v.s. 480 tkr per år med start 2017. ** Jämförelsetal för 2016 har räknats om för koncernen med 77,7 mnkr då belopp för koncernen felaktigt angivits på raden Köp av huvudverksamhet istället för Övriga kostnader. Not 3 Kommunen Koncernen Avskrivningar 2017 2016 2017 2016 Avskrivningar immateriella tillgångar -0,3-0,3-0,6-0,5 Avskrivningar byggnader och anläggningar -71,5-63,4-442,7-394,9 Avskrivningar maskiner och inventarier -54,6-49,2-150,8-137,6 Nedskrivningar samt återförda nedskrivningar - - 332,5 52,7-126,4-112,9-261,6-480,3 Not 4 Kommunen Koncernen Skatteintäkter 2017 2016 2017 2016 Preliminär kommunalskatt 4 816,6 4 565,2 4 816,6 4 565,2 Preliminär slutavräkning innevarande år* -21,9-21,6-21,9-21,6 Slutavräkning föregående år* 5,6 4,4 5,6 4,4 4 800,3 4 548,0 4 800,3 4 548,0 * Belopp för 2016 redovisats på fel rader, rättat i årsredovisning 2017. 69

Not 5 Kommunen Koncernen Generella statsbidrag och utjämning 2017 2016 2017 2016 Inkomstutjämningsbidrag 557,2 517,0 557,2 517,0 Kostnadsutjämningsbidrag 273,1 192,4 273,1 192,4 Kommunal fastighetsavgift 167,5 159,9 167,5 159,9 Regleringsavgift -1,0-3,6-1,0-3,6 Strukturbidrag - - - - Införandebidrag - 1,1-1,1 Utjämningsavgift LSS -106,9-107,5-106,9-107,5 Tillfälligt statsbidrag mottagning av flyktingar* - 34,3-34,3 Statsbidrag enligt flyktingvariabler 41,2-41,2 - Generellt statsbidrag för ensamkommande unga över 18 år 3,6-3,6 - Statsbidrag för ökat bostadbyggande* 22,4 40,8 22,4 40,8 957,1 834,4 957,1 834,4 * I generella statsbidrag och utjämning ingår jämförelsestörande poster, se not 8. Not 6 Kommunen Koncernen Finansiella intäkter 2017 2016 2017 2016 Ränteintäkter utlåning internbanken* 121,1 130,4 11,7 7,5 Utdelning på aktier och andelar ** 23,4 63,3 3,9 5,6 Pensionsförvaltning 5,1 5,6 5,1 5,6 Borgensavgifter*** 5,8 5,9 - - Övriga finansiella intäkter*, *** -0,6 0,5 103,1 12,6 154,8 205,7 123,8 31,3 * Jämförelsetal för kommunen 2016 har räknats om med 1,5 mnkr då ränteintäkter från Kommuninvest flyttats från posten "Övriga finansiella intäkter" till posten "Ränteintäkter utlåning internbanken". ** I finansiella intäkter ingår jämförelsestörande poster avseende utdelning från kommunens koncernbolag, se not 8 *** Jämförelsetal för koncernen 2016 har räknats om avseende borgensavgifter då dessa eliminerats felaktigt 2016. Not 7 Kommunen Koncernen Finansiella kostnader 2017 2016 2017 2016 Räntekostnader finansiering internbanken -28,9-50,8-49,0-80,2 Räntekostnader ränteswapar internbanken -30,6-25,3-37,1-31,0 Ränta på pensionsavsättning -18,0-13,4-18,0-13,4 Räntekostnader pensionsförvaltning -5,1-5,6-5,1-5,6 Övriga finansiella kostnader -1,3-2,3-8,7-6,2-83,9-97,4-117,9-136,4 Not 8 Kommunen Koncernen Jämförelsestörande poster 2017 2016 2017 2016 Generella statsbidrag och utjämning Tillfälligt statsbidrag mottagning av flyktingar - 34,3-34,3 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande 22,4 40,8 22,4 40,8 Finansiella intäkter Extrautdelning från Huge Bostäder AB - 51,8-51,8 Extratudelning från Södertörns Energi AB 13,5-13,5-35,9 126,9 35,9 126,9 70 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Not 9 Kommunen Koncernen Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 2017 2016 2017 2016 Förändring av pensionsavsättning 58,8 37,9 59,1 37,6 Förändring uppskjuten skatt - - 103,5 29,6 Övriga avsättningar - - 0,9 1,0 Realisationsvinst/förlust - -0,1 23,3-1,4 Periodisering investeringsbidrag/gatukostnadsersättningar -6,1-4,8-6,9-5,6 Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 0,5-0,5 - Övriga ej likviditetspåverkande poster 1,6 0,2 158,3 131,4 54,8 33,2 338,7 192,6 Not 10 Kommunen Koncernen Försäljning av anläggningstillgångar 2017 2016 2017 2016 Fastigheter, bostadsrätter - - 121,6 1,0 Övrig försäljning av anläggningstillgångar - 0,1 0,2 1,4-0,1 121,8 2,4 Not 11 Kommunen Koncernen Immateriella anläggningstillgångar 2017 2016 2017 2016 Goodwill Anskaffningsvärde - - 277,1 277,1 Ackumulerade av- och nedskrivningar - - -277,1-277,1 Bokfört värde - - 0,0 0,0 Övriga immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 2,5 1,4 12,3 19,9 Ackumulerade av- och nedskrivningar -0,6-0,3-6,8-15,8 Bokfört värde 1,9 1,1 5,5 4,1 Immateriella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början 1,1 1,4 4,1 3,1 Årets investeringar 1,1-2,0 - Utrangeringar och avyttringar - - - - Årets avskrivningar -0,3-0,3-0,6-0,5 Övriga förändringar - - - 1,5 Redovisat värde vid årets slut 1,9 1,1 5,5 4,1 Not 12 Kommunen Koncernen Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2017 2016 2017 2016 Markreserv 206,7 198,9 Verksamhetsfastigheter 6,5 5,9 Fastigheter för annan verksamhet 45,2 49,0 Publika fastigheter 1 427,6 1 357,1 Pågående arbeten i samhällsbyggnadsprojekt 543,9 407,4 Övriga pågående arbeten 169,3 97,6 2 399,2 2 115,9 Anskaffningsvärde 3 064,4 2 709,6 16 242,7 15 742,4 Ackumulerade av- och nedskrivningar -665,2-593,7-3 798,2-3 726,0 Bokfört värde 2 399,2 2 115,9 12 444,5 12 016,4 71

Redovisat värde vid årets början 2 115,9 1 843,7 12 016,4 11 739,1 Årets investeringar 356,4 336,0 833,0 758,5 Avyttringar och utrangeringar - -0,3-145,9-22,4 Årets avskrivningar -71,5-63,4-442,7-394,9 Årets nedskrivningar - - - -2,5 Återförda nedskrivningar - - 332,6 55,1 Övriga förändringar -1,6-0,1-148,9-116,5 Redovisat värde vid årets slut 2 399,2 2 115,9 12 444,5 12 016,4 Not 13 Kommunen Koncernen Maskiner och inventarier 2017 2016 2017 2016 Maskiner och inventarier 155,3 148,1 IT 65,1 58,5 Fordon 7,7 9,1 Konstverk 2,2 2,2 Pågående arbeten 5,0 3,5 235,3 221,4 Anskaffningsvärde 615,6 547,1 3 085,9 2 966,1 Ackumulerade av- och nedskrivningar -380,3-325,7-1 742,0-1 605,3 Bokfört värde 235,3 221,4 1 343,9 1 360,8 Redovisat värde vid årets början 221,4 181,5 1360,8 1 325,4 Årets investeringar 68,6 89,1 140,4 167,1 Avyttringar och utrangeringar - - -1,1-1,9 Årets avskrivningar -54,7-49,2-150,8-137,5 Årets nedskrivningar - - - - Återförda nedskrivningar - - - - Övriga förändringar - - -5,4 7,7 Redovisat värde vid årets slut 235,3 221,4 1 343,9 1 360,8 Därav finansiell leasing anskaffningsvärde 7,3 6,5 Därav finansiell leasing ackumulerade avskrivningar -2,5-1,1 Årets investeringar, finansiell leasing 0,8 4,7 Not 14 Kommunen Koncernen Värdepapper, andelar, aktier 2017 2016 2017 2016 Huge Fastigheter* - 1 120,0 - - Huge Bostäder AB* 705,7 - - - Huddinge Samhällsfastigheter AB* 414,5 - - - Stockholm Vatten och Avfall AB 2,5 2,5 2,5 2,5 SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4 - - Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0 - - AB Vårljus 1,0 1,0 1,0 1,0 Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0 9,0 9,0 Kommuninvest ekonomisk förening 14,6 14,6 14,6 14,6 Övriga 0,1 0,3 0,4 2,7 Bostadsrätter 64,3 34,6 64,3 34,6 1 217,1 1 187,4 91,8 64,4 * Under 2017 delades Huge Fastigheter i två nya bolag, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Huddinge kommun äger båda bolagen till 100 %. 72 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Not 15 Kommunen Koncernen Långfristiga fordringar 2017 2016 2017 2016 Lån till Huge Fastigheter AB* - 7 100,0 - - Lån till Huge Bostäder AB* 3 766,3 - - - Lån till Huddinge Samhällsfastigheter AB* 3 333,7 - - - Lån till Söderenergi AB 371,4 377,2 263,7 267,8 Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 17,3 17,3 Övriga långfristiga fordringar 3,5 3,4 3,5 3,4 7 492,2 7 497,9 284,5 288,5 * Under 2017 delades Huge Fastigheter AB i två nya bolag, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Huddinge kommun äger båda bolagen till 100 %. Not 16 Kommunen Koncernen Bidrag till infrastruktur 2017 2016 2017 2016 Bidrag till statlig infrastruktur - Förbifart Stockholm 12,0-12,0 - Upplösning bidrag till statlig infrastruktur Förbifart Stockholm -0,5 - -0,5-11,5-11,5 - Not 17 Kommunen Koncernen Förråd med mera 2017 2016 2017 2016 Exploateringsfastigheter 67,6 43,6 67,6 43,6 Bränslelager - - 4,5 2,8 Övrigt lager 0,9 1,0 59,2 48,6 68,5 44,6 131,3 95,0 Not 18 Kommunen Koncernen Kortfristiga fordringar 2017 2016 2017 2016 Kundfordringar 55,0 43,9 205,7 186,7 Momsfordran 85,4 78,9 94,8 78,9 Upplupna skatteintäkter - 8,9-8,9 Fordran kommunal fastighetsavgift 77,0 66,2 77,0 66,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 249,3 227,0 147,3 165,7 Upplupna driftbidrag från staten 70,3 133,4 70,3 133,4 Övriga fordringar* 19,3 34,6 109,5 111,5 556,3 592,9 704,6 751,3 * Fordran kommunal fastighetsavgift redovisas från och med årsredovisning 2017 på egen rad i not. Jämförelsetal för raden övriga fordringar 2016 har justerats med 66,2 mnkr. Not 19 Kommunen Koncernen Eget kapital 2017 2016 2017 2016 Årets resultat 352,5 125,8 779,0 337,7 Resultatutjämningsreserv 491,4 491,4 491,4 491,4 Övrigt eget kapital 3 905,6 3 779,8 4 519,6 4182,1 4 749,5 4 397,0 5 790,0 5 011,2 73

Eget kapital 2017 2016 Nämndernas ackumulerade över- och underskott -23,0 17,2 varav Kommunstyrelse 15,3 14,6 Förskolenämnd -23,5-9,9 Grundskolenämnd -1,5 14,2 Gymnasienämnd 16,5 15,4 Socialnämnd -49,5-28,0 Äldreomsorgsnämnd 8,5 0,3 Kultur- och fritidsnämnd 6,2 5,6 Natur- och byggnadsnämnd 4,5 4,5 Tillsynsnämnd 0,5 0,5 Överskott som reserverats för pensionskostnader 250,0 250,0 Resultatutjämningsreserv 575,7 491,4 Övrigt eget kapital 3 946,8 3 621,2 4 749,5 4 397,0 Nämnder för med sig resultat till nästa år enligt ekonomistyrningsprinciper för Huddinge kommun. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad för framtida ökade pensionskostnader. Under 2013 beslöt fullmäktige att införa en resultatutjämningsreserv. Av resultaten för 2010-2014 har totalt 491,4 mnkr satts av. Av 2017 års resultat avsätts 84,3 mnkr. Not 20 Kommunen Koncernen Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 2017 2016 2017 2016 Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 503,3 454,2 - - Avsättning för visstidspensioner m. m. 12,6 14,3 - - Avsättning löneskatt 125,1 113,6 - - 641,0 582,1 - - Ingående avsättning till pensioner 582,1 544,2 631,1 593,5 Pensionsutbetalningar -14,2-14,5-15,8-16,1 Nyintjänad pension 47,1 35,4 48,0 36,4 Ränteuppräkning 7,4 6,8 8,5 7,3 Basbeloppsuppräkning 4,7 4,0 4,7 3,9 Övrigt 2,4-1,2 2,2-1,3 Förändring av löneskatt 11,5 7,4 11,5 7,4 Utgående avsättning 641,0 582,1 690,2 631,1 Aktualiseringsgrad, % 64 68 Antal visstidsförordnanden 7 6 varav politiker 6 6 varav anställda 0 0 Särskilda avtalspensioner 1 2 Not 21 Kommunen Koncernen Övriga avsättningar 2017 2016 2017 2016 Uppskjuten skatt - - 629,0 525,5 Efterbehandling och sluttäckning av deponi - - 35,8 35,0 Övriga avsättningar - - 0,6 0,5 - - 665,4 561,0 74 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Not 22 Kommunen Koncernen Långfristiga skulder 2017 2016 2017 2016 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 3 473,0 3 583,2 4 278,2 4 495,8 Finansiell leasing 4,0 4,5 360,1 363,1 Förutbetalda intäkter, gatukostnadsersättningar* 329,1 200,0 329,1 200,0 Förutbetalda intäkter, investeringsbidrag* 24,6 15,0 42,0 33,0 Övriga långfristiga skulder - - 4,3 4,1 3 830,7 3 802,7 5 013,7 5 096,0 *Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Kommunen Koncernen Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning 2017 2016 2017 2016 Genomsnittlig ränta, % 1,04 1,29 1,29 1,58 Genomsnittlig ränta, %, exkl derivat 0,50 0,86 0,73 1,14 Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 3,5 3,6 3,4 3,4 Kapitalförfall, andel av lån 0-1 år 32% 39% 29% 43% 1-3 år 39% 27% 39% 24% 3-5 år 11% 18% 16% 19% 5-10 år 0% 0% 0% 0% Över 10 år 18% 16% 16% 14% Genomsnittlig räntebindningstid, år inkl. derivat 2,3 2,7 2,5 2,7 Genomsnittlig räntebindningstid, år exkl derivat 1,2 1,3 1,3 1,3 Räntekostnader inkl. derivat -59,5-76,1-86,1-111,2 Räntekostnader exkl derivat -28,9-50,8-37,1-31,0 Kommunen Koncernen Marknadsvärde säkringsinstrument 2017 2016 2017 2016 Säkrad låneskuld, mnkr 3 922,7 5 339,2 4 465,2 6 070,2 Marknadsvärde derivat, mnkr -96,3-110,6-187,6-221,5 Säkringsdokumentation per 2017-12-31 Bakgrund och syfte med säkringen Huddinge kommun har en låneskuld som finansierar delar av den verksamhet som kommunen och dess bolag bedriver. För att hantera variationer i skuldens storlek så används en mix av korta och långa lån. Upplåningen sker till fast eller till rörlig ränta beroende på vad som för tillfället anses vara fördelaktigt. I upplåningsportföljen uppstår då behov av att hantera ränterisken för att hålla den på den nivå som policy fastställt och som vid var tid anses vara en lämplig avvägning mellan risk och förväntad kostnad. För det syftet använder kommunen räntederivat. Kommunen använder även derivat för att hantera valutarisk vid upplåning i annan valuta än svenska kronor. Säkrad risk Kommunen använder derivat för att säkra två olika typer av risker. Ränterisk och valutarisk. Ränterisk Definition: Marknadsräntornas påverkan på kommunens resultat. Resultatet påverkas av förändringar i basränta, vanligtvis STIBOR 3M samt av effekten av räntekurvans lutning som normalt ger högre långräntor och därmed högre kostnader om man binder räntan på längre tid. Valutarisk Definition: Risken att betalningar hänförliga till lån upptagna i annan valuta än svenska kronor kan komma att fördyras när växelkurser varierar. 75

Säkrad post Ränterisk Den säkrade posten utgörs av framtida betalningar av ränta hänförliga till finansiering på totalt 4 465 mkr. Utöver befintliga lån är även prognostiserade räntebetalningar hänförliga till framtida upplåningstransaktioner säkrad post. Valutarisk Framtida betalningar i annan valuta än svenska kronor som är hänförliga till ett lån på totalt 10 miljoner Euro. Säkringsinstrument Ränterisk De säkringsinstrument som används är olika typer av räntederivat vars syfte är att forma ränterisken i linje med finanspolicyn. Det vanligaste instrumentet är vanliga ränteswapar där kommunen erhåller/betalar fast ränta, men även instrument med olika typer av optionalitet inkluderas. Valutarisk Valutarisken säkras med valutaränteswapar så att alla kassaflöden omvandlas till svenska kronor. På så sätt elimineras valutarisken. Kvalitativ bedömning av säkringsförhållandets effektivitet 2017-12-31 bedöms samtliga identifierade säkringar vara effektiva enligt kriterierna nedan. Ränterisk Säkringsstrategin avseende ränterisken präglas av ett portföljtänk som innebär att det är karaktären på portföljen som helhet som bedöms inte enskilda affärer. Bedömningen av säkringarnas effektivitet kan därmed inte ske genom att enskilda säkringar bedöms mot enskilda lån utan utgår också från portföljtänket. I samband med delårs och årsbokslutet görs en kvalitativ bedömning av säkringarnas effektivitet genom att med hjälp av olika kriterier jämföra villkoren för säkringsinstrumenten med villkoren för den säkrade posten. Kritiska villkor utgörs av nominella belopp, löptid och räntebas. Effektiviteten bedöms också utifrån om strategin för ränteriskhantering uppfylls. Valutarisk I samband med delårs och årsbokslutet görs en bedömning av säkringarnas effektivitet genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumenten med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. Kritiska villkor utgörs av nominella belopp, löptid, räntebas och fixingdatum. De kritiska villkoren måste vara helt matchade för att säkringen ska anses vara effektiv. Redovisning Räntekostnaderna för derivat inom ramen för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta. Derivat som faller utanför ramen för säkringsredovisning marknadsvärderas dessutom och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Kommunen har en derivataffär som ej klassificerats som säkringsinstrument. Marknadsvärdet på den 2017-12-31 är positivt och därmed har ingen derivatskuld bokförts. Not 23 Kommunen Koncernen Kortfristiga skulder 2017 2016 2017 2016 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 611,2 1 601,1 673,2 1 761,7 Certifikat 1 220,0 700,0 1 220,0 700,0 Leverantörsskulder 296,8 174,6 440,2 294,4 Personalens skatter, avgifter och avdrag 52,6 52,9 61,9 64,7 Förutbetalda driftbidrag från staten 65,2 66,2 65,2 66,2 Semesterskuld och övertidsskuld 174,8 171,9 190,4 185,1 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 337,8 354,5 487,9 532,5 Övriga kortfristiga skulder 2,4 4,3 111,6 68,7 2 760,8 3 125,5 3 250,4 3 673,3 76 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Not 24 Kommunen Koncernen Borgensåtagande 2017 2016 2017 2016 Huge Fastigheter AB - 103,1-103,1 Huge Bostäder AB 0,2-0,2 - Huddinge Samhällsfastigheter AB 1,0-1,0 - Delägda bolag/förbund 1 048,8 1 131,9 1 048,8 1 131,9 Bostadsrättsföreningar 245,7 263,2 245,7 263,2 Övriga - - 3,8 3,9 Förlustansvar för egna hem 1,0 1,6 1,0 1,6 1 296,7 1 499,8 1 300,5 1 503,7 Huddinge kommun har i december 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per 2017-12- 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Huddinge kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 483 929 484 kronor och totala tillgångar till 349 243 746 321 kronor. Huddinge kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 549 240 736 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 583 774 444 kronor. Not 25 Kommunen Koncernen Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 2017 2016 2017 2016 Ingående ansvarsförbindelse 1 748,7 1 792,6 1 748,7 1 792,6 Ränteuppräkning 13,7 13,6 13,7 13,6 Basbeloppsuppräkning 20,8 21,8 20,8 21,8 Förändring diskonteringsränta - - - - Utbetalningar -71,1-68,6-71,1-68,6 Övrigt -0,7-2,1-0,7-2,1 Löneskatt -9,1-8,6-9,1-8,6 1 702,3 1 748,7 1 702,3 1 748,7 Not 26 Kommunen Koncernen Leasingåtagande 2017 2016 2017 2016 Finansiella leasingavtal som överstiger 3 år, Fordon Nuvärdeberäknade minimileaseavgifter Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 1,2 1,1 28,2 26,9 Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett och fem år 4,0 4,5 106,9 112,6 Framtida leasingavgifter som förfaller senare än fem år - 228,7 235,4 5,2 5,6 363,8 374,9 Ej uppsägningsbara operationella avtal som överstiger 3 år Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 11,9 11,6 31,1 32,6 Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett och fem år 5,7 9,3 24,5 28,7 Framtida leasingavgifter som förfaller senare än fem år - - - 0,7 17,6 20,9 55,6 62,0 Finansiell leasing redovisas också under tillgångsslaget maskiner och inventarier (5,5 mnkr) samt långfristiga- och kortfristiga skulder (4,5 mnkr resp. 1,1 mnkr). För koncernen är motsvarande uppgifter 368,0 mnkr respektive 358,6 mnkr och 25,7 mnkr. 77

Not 27 Kommunen Koncernen Övriga ansvarsförbindelser 2017 2016 2017 2016 SRV - avbetalningsköp finansierade hos Nordea - - 14,3 27,5 Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3 Övriga ansvarsförbindelser pensioner* 8,0 8,7 8,0 8,7 8,3 9,0 22,6 36,5 *Avser förtroendevalda som omfattas av tidigare pensionsbestämmelser. För dessa har kommunen ett pensionsansvar för de som fullgör uppdrag i kommunen på heltid eller en betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Fem verksamma omfattas av rätten till visstidspension. Om dessa personers uppdrag upphör har kommunen skyldighet att betala ut visstidspension. 78 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Driftsredovisning Mnkr INTÄKTER KOSTNADER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 63,8-550,4-486,6-509,2 22,6 Förskolenämnd 150,9-982,7-831,8-818,2-13,6 Grundskolenämnd 277,3-1 934,7-1 657,4-1 641,7-15,7 Gymnasienämnd 247,2-771,4-524,2-549,3 25,1 Socialnämnd 342,0-1 376,6-1 034,6-1 003,7-30,9 Äldreomsorgsnämnd 140,9-834,5-693,6-701,9 8,3 Kultur- och fritidsnämnd 30,3-239,8-209,5-206,1-3,4 Natur- och byggnadsnämnd 54,0-206,1-152,1-152,9 0,8 Tillsynsnämnd 14,0-18,8-4,8-7,6 2,8 Revision 0,0-2,4-2,4-3,3 0,9 Summa nämnder 1 320,4-6 917,4-5 597,0-5 593,9-3,1 Exploateringsverksamhet 184,9-25,9 159,0 130,0 29,0 Avskrivningar 0,0-126,4-126,4-126,7 0,3 Reserverade medel 0,0 0,0 0,0-27,0 27,0 Finansförvaltning, centrala poster 0,0 88,3 88,3 94,1-5,8 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,3 0,3 0,2 0,1 S:a verksamhetens nettokostnader 1 505,3-6 981,1-5 475,8-5 523,3 47,5 Skatteintäkter 4 800,3 0,0 4 800,3 4 770,2 30,1 Generella statsbidrag /utjämning 1 065,1-108,0 957,1 935,1 22,0 Finansiella intäkter 154,8 0,0 154,8 156,8-2,0 Finansiella kostnader 0,0-83,9-83,9-96,5 12,6 Årets resultat 7 525,5-7 173,0 352,5 242,3 110,2 Investeringsredovisning Mnkr INKOMSTER UTGIFTER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 0,0-15,0-15,0-28,5 13,5 Förskolenämnd 0,0-2,0-2,0-5,3 3,3 Grundskolenämnd 0,0-28,8-28,8-33,5 4,7 Gymnasienämnd 0,0-3,5-3,5-5,7 2,2 Socialnämnd 0,0-6,6-6,6-6,6 0,0 Äldreomsorgsnämnd 0,0-4,6-4,6-29,5 24,9 Kultur- och fritidsnämnd 0,0-8,8-8,8-15,9 7,1 Natur- och byggnadsnämnd 0,5-64,0-63,5-91,3 27,8 Tillsynsnämnd 0,0-1,1-1,1-1,4 0,3 Finansförvaltning 0,0-22,8-22,8 0,0-22,8 Samhällsbyggnadsprojekt 144,7-291,3-146,6-432,7 286,1 Summa 145,2-448,5-303,3-650,4 347,1 79

Nyckeltal KOMMUNSTYRELSE 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 215 257 264 274 Bruttokostnad, Mnkr 376 522 546 550 Nettokostnad, Mnkr 347 471 476 487 Andel av kommunens nettokostnad, % 7 9 9 9 Budgetavvikelse, Mnkr 4 7 12 23 Nettoinvesteringar (exkl samhällsbyggnadsprojekt), Mnkr 17 62 51 15 REVISIONSNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 0 0 0 0 Bruttokostnad, Mnkr 2 2 2 2 Nettokostnad, Mnkr 2 2 2 2 Andel av kommunens nettokostnad, % 0 0 0 0 Budgetavvikelse, Mnkr 1 1 1 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 0 0 OBLIGATORISK SJUKFRÅNVAROREDOVISNING, % Kvinnor Män Alla 2017 Totalt 9,3 5,6 8,2 8,0 0-29 år 8,2 6,2 7,6 7,1 30-49 år 8,7 4,6 7,8 7,3 50-år 10,3 6,6 9,5 9,1 60 (dagar) 56,6 42,5 54,4 53,2 FÖRSKOLENÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 1 006 1 047 1 068 1 085 Bruttokostnad, Mnkr 868 915 961 983 Nettokostnad, Mnkr 724 779 817 832 Andel av kommunens nettokostnad, % 15 15 15 15 Budgetavvikelse, Mnkr 7-4 -20-14 Nettoinvesteringar, Mnkr 4 6 6 2,0 GRUNDSKOLENÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 1 590 1 622 1 676 1 708 Bruttokostnad, Mnkr 1 578 1 705 1 830 1 935 Nettokostnad, Mnkr 1 417 1 502 1 576 1 657 Andel av kommunens nettokostnad, % 30 30 29 30 Budgetavvikelse, Mnkr 3 1 3-16 Nettoinvesteringar, Mnkr 12 19 50 29 80 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

GYMNASIENÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 364 358 357 358 Bruttokostnad, Mnkr 661 691 723 771 Nettokostnad, Mnkr 478 497 506 524 Andel av kommunens nettokostnad, % 10 10 9 10 Budgetavvikelse, Mnkr 12-5 8 25 Nettoinvesteringar, Mnkr 3 2 6 4 FÖRSKOLA 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingebarn 6 858 6 919 7 030 7 101 varav kommunal förskola 4 700 4 839 4 919 4 935 varav kommunala familjedaghem 76 24 22 21 varav kommunal specialförskola 20 4 5 5 varav fristående förskola 1 669 1 660 1 663 1 652 varav fristående familjedaghem 193 212 231 216 varav i annan kommun 180 190 272 Nettokostnad för förskola, kr/barn 107 318 112 624 116 196 117 139 Servicegrad, % 87,1 88,3 87,0 91,0 GRUNDSKOLA 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingeelever 13 694 14 133 14 671 15 106 varav kommunala skolor 11 012 11 676 11 999 12 197 varav fristående skolor 2 204 2 378 2 587 2 764 varav i annan kommun 478 485 469 523 Från annan kommun 395 406 384 380 Nettokostnad för grundskola, kr/elev 86 802 89 786 90 896 93 782 Antal elever/lärare 13,6 - - - OBLIGATORISK SÄRSKOLA 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingeelever 114 117 118 120 varav kommunala skolor 99 110 112 113 varav i extern utbildning 15 16 14 13 Från annan kommun 9 9 8 6 Nettokostnad för obligatorisk särskola, kr/elev* 406 544 434 170 457 966 436 001 *exklusive särskolefritids FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLEFRITIDS 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingeelever, 6-9 år 5 512 5 567 5 865 5 918 varav kommunala fritidshem 4 792 4 905 5 185 5 292 varav fristående fritidshem 633 652 676 651 varav annan kommun 87 85 90 77 Från annan kommun 60 75 86 90 Nettokostnad för fritidshem inkl. särskolefritids, kr/elev 25 767 25 207 24 976 25 683 Servicegrad, % 89,9 91,0 91,5 91,1 81

GYMNASIESKOLA 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingeelever 3 845 3 820 3 942 4 109 varav kommunala skolor 1 413 1 209 1 298 1 367 varav i extern utbildning 2 432 2 611 2 644 2 742 Från annan kommun 1 540 1 621 1 600 1 634 Nettokostnad för gymnasieskola, kr/elev 99 038 102 435 101 500 101 400 Antal elever/lärare - - - - Antal lärare/100 elever - - - - GYMNASIESÄRSKOLA 2014 2015 2016 2017 Totalt antal Huddingeelever 74 76 74 68 varav kommunala skolor 33 30 33 27 varav extern utbildning 41 46 41 45 Från annan kommun 13 11 13 4 Nettokostnad för gymnasiesärskola, kr/elev 401 400 453 900 456 900 435 300 VUXENUTBILDNING INKL SFI 2014 2015 2016 * 2017 * Nettokostnad för vuxenutbildning, kr/inv (kommunala medel) Nettokostnad för vuxenutbildning, kr/inv (kommunala medel + statsbidrag och försäljning) 459 604 743 892-474 511 578 Nettokostnad för vuxenutbildning, kr/årsstuderande och inskrivna elever (kommunala medel) - 25 338 27551 31 875 Gymnasievux, antal årsstuderande, avtalsstyrd 784 782 949 1 107 Nettokostnad, kr/elev 43 120 34 409 33 614 37 915 Gymnasievux IK, beviljade elever 210 268 133 184 Netto IK kostnad, kr/elev - 20 564 22 250 Grundvux, antal årsstuderande i egen regi - - 240 320 Nettokostnad, kr/elev 41 638 43 231 60 164 45 632 Grundvux, antal årsstuderande, beviljade IK elever - - - 73 Netto IK kostnad, kr/elev - - - 37 493 SFI, antal inskrivna elever, avtalsstyrd 1 050 1 459 1 551 1 495 Nettokostnad, kr/elev 4 920 14 236 11 340 14 117 SFI, antal inskrivna & beviljade IK elever - - 196 231 Netto IK kostnad, kr/elev - - 1 298 1 953 * Nyckeltalen beräknas på ett delvis nytt sett som inte går att jämföra med tidigare år SOCIALNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 897 913 924 915 Bruttokostnad, Mnkr 1 083 1 202 1 398 1 378 varav köpta tjänster; extern omsorg 269 343 481 439 Nettokostnad, Mnkr 868 925 994 1 035 Andel av kommunens nettokostnad, % 18 18 18 19 Budgetavvikelse, Mnkr 2-13 -19-31 Nettoinvesteringar, Mnkr 3 4 6 7 82 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

ÄLDREOMSORGSNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 795 871 888 865 Bruttokostnad, Mnkr 732 790 833 834 varav köpta tjänster; extern omsorg 181 170 189 199 Nettokostnad, Mnkr 613 656 689 694 Andel av kommunens nettokostnad, % 13 13 13 13 Budgetavvikelse, Mnkr 9-9 -9 8 Nettoinvesteringar, Mnkr 11 6 3 5 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2014 2015 2016 2017 Vård och behandling, nettokostnad, kr/inv 2 593 2 775 2 843 3 051 Institutionsvård, antal barn och ungdomar 48 58 53 81 Nettokostnad, kr/vårddygn 3 676 3 877 3 576 6 006 Jourhem, antal barn och ungdomar 129 138 133 133 Nettokostnad, kr/vårddygn 1 420 1 430 1 644 1 675 Familjehemsvård, antal barn och ungdomar 93 83 85 85 Nettokostnad, kr/vårddygn 929 1 036 1 078 1 790 Familjehemsvård, antal vuxna 6 2 4 2 Nettokostnad, kr/vårddygn 1 312 1 257 1 358 1 595 Öppenvård, antal barn och ungdomar 663 632 552 664 Öppenvård, antal vuxna 266 223 202 225 Familjerätt, antal ärenden 1 154 1 130 1 225 1 076 Institutionsvård, missbruk, antal vuxen 106 100 85 80 Nettokostnad, kr/vårddygn 1 356 1 396 1 519 1 985 FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad för funktionshinderområdet, kr/inv 3 653 4 050 4 238 4 757 Boende LSS nettokostnad, kr/plats 902 783 982 169 1 044 465 1 003 174 Boende SoL nettokostnad, kr/plats 744 905 835 368 921 864 834 208 Nettokostnad, kr/timme 332 357 376 428 Hemtjänst, antal vuxna under 65 år 146 156 172 188 Daglig verksamhet nettokostnad, kr/plats 236 743 274 767 274 402 243 237 Personlig assistans SFB, antal brukare 154 155 155 153 Nettokostnad, kr/brukare 299 338 351 497 325 490 319 553 Personlig assistans LSS, antal brukare 32 36 35 33 Nettokostnad, kr/brukare 490 125 424 389 527 857 559 030 Socialpsykiatri, nettokostnad, kr/inv 496 491 558 261 Socialpsykiatri, särskilt boende vuxna, antal platser 46 46 46 47,9 Nettokostnad, kr/plats 505 055 552 977 571 217 599 204 83

ÄLDREOMSORG 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad för äldreomsorg, kr/inv 5 884 6 231 6 411 6 311 Bruttokostnad för äldreomsorg, kr/inv 65 år och äldre 52 645 56 235 58 210 57 355 Hemtjänst, antal brukare 1 028 1 095 1 143 1 166 Nettokostnad, kr/brukare 122 693 128 487 129 445 121 687 Antal utförda hemtjänsttimmar i kommunen* 369 318 399 906 379 109 286 684 varav hemtjänsttimmar privata utförare* 197 721 222 669 212 696 168 909 Särskilt boende inkl. servicehus, antal platser 645 660 664 678 varav extern utförare 118 110 112 137 Nettokostnad inkl. servicehus, kr/plats 546 309 593 460 614 369 617 609 Nettokostnad exkl. servicehus, kr/plats 644 720 698 530 696 930 686 019 Korttidsboende, antal platser 58 59 69 60 varav extern utförare 22 16 23 15 Nettokostnad, kr/plats 976 481 902 906 805 485 840 290 Antal besökstillfällen, dagvård* 7 172 7 765 8 368 10 656 Nettokostnad, kr/tillfälle 1 271 1 514 1 394 1 251 Riksfärdtjänst, kr/resa 1 270 1 488 1 844 1 881 * Ändrad ersättningsmodell. Tim 2017 avser utförda tim., tidigare år avser beställda tim. ARBETE OCH FÖRSÖRJNING 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad för ekonomiskt bistånd, kr/inv 1 052 974 825 654 Nettokostnad för ekonomiskt bistånd, kr/hushåll 57 354 61 679 54 453 43 303 Antal bidragshushåll 1 910 1 663 1 629 1 661 Antal personer med försörjningsstöd 3 140 2 781 2 722 2 856 Andel i förhållande till befolkningen, % 3 2,6 2,4 2,6 Bidragstidens längd, genomsnitt i månader 21,7 22,4 22,4 22, 8 ARBETSMARKNADSINSATSER 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad för arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 331 357 329 121 Antal personer 778 735 685 615 Andel av försörjningsstödstagare i insats 32 37 35 Antal personer som efter insats gått vidare till arbete med eller studier - - 207 139 varav unga vuxna, 18-24 år - - 38 9 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 145 152 148 152 Bruttokostnad, Mnkr 208 216 227 240 Nettokostnad, Mnkr 184 194 198 210 Andel av kommunens nettokostnad, % 4 4 4 4 Budgetavvikelse, Mnkr 1-2 0-3 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 1 1 9 KULTUR- OCH FRITID 2014 2015 2016 2017 Nettokostnad för studieförbundsbidrag, kr/inv 36 33 32 32 Nettokostnad för föreningsbidrag, kr/inv 72 56 51 50 Nettokostnad för kulturskola, kr/inv 7-19 år 770 722 781 700 84 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Bibliotek Nettokostnad för bibliotek, kr/inv 318 326 311 307 Nettokostnad för mediakostnad, kr/inv 32 32 32 32 Antal besök/inv 4 4 4 3 Antal utlån/inv 5 4 4 4 Andel utlån/kvinnor % 73 74 75 74 Andel utlån/män % 27 26 25 26 Fritidsgårdar Bruttokostnad för fritidsgårdar, kr/inv 13-19 år 3 161 3 412 3 406 3 398 Antal besök/inv 13-19 år 9 10 10 10 Andel besök 13-19 år flickor, % 37 38 36 39 Andel besök 13-19 år pojkar, % 63 62 64 61 Årsöppettider i öppen ungdomsverksamhet/inv 13-19 år 1 1 1 1 Årsöppettider på biblioteken/1000 inv 90 89 90 96 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 127 138 147 Bruttokostnad, Mnkr 193 198 206 Nettokostnad, Mnkr 148 148 152 Andel av kommunens nettokostnad, % 3 3 3 Budgetavvikelse, Mnkr -7 2 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 50 46 63 TILLSYNSNÄMND 2014 2015 2016 2017 Antal årsarbetare 0 0 0 Bruttokostnad, Mnkr 10 13 19 Nettokostnad, Mnkr 6 7 5 Andel av kommunens nettokostnad, % 0 0 0 Budgetavvikelse, Mnkr 0 0 3 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0-1 NATUR OCH BYGGNAD 2014 2015 2016 2017 Antal beslutade bygglovsärenden/år 1 099 1 109 1 422 Antal överklagade bygglovärenden till länsstyrelsen 30 48 52 Antal startbesked för Attefallsåtgärder 28 151 121 Antal startbesked för övriga anmälningspliktiga åtgärder 134 11 157 Antal beslut i tillsynsärenden 133 66 195 Nettokostnad för vinterväghållning kr/kvm 7 9 7 Nettokostnad för vinterväghållning kr/inv 200 331 261 Nettokostnad för vägbeläggning kr/kvm 9 6 6 Nettokostnad för gatubelysning kr/belysningspunkt 441 821 657 Nettokostnad för gatubelysning kr/inv 105 128 106 85

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag om kommunal redovisning (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR, vilket innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet Sammanställd redovisning Kommunens årsredovisning ska innehålla en sammanställd redovisning där kommunal verksamhets som bedrivs i bolagsform eller av kommunalförbund ska ingå. I Huddinges kommunkoncern ingår bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Under hösten 2017 har Huge Fastigheter AB delats i två nya bolag genom en fission. De nya bolagen är Huddinge Samhällsfastigheter AB och Huge Bostäder AB. Kommunen äger båda bolagen till100%. Söderenergi AB har konsoliderats direkt i kommunkoncernen med proportionell konsolidering trots att de ingår i Södertörns energikoncern Bolagen som ingår i kommunkoncernen tillämpar BFN K3 och vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och de kommunala bolagen är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur under avsnitt Bolagens och kommunalförbundets verksamhet i förvaltningsberättelsen. Avsättningar för deponi i koncernbolaget SRV SRV har tre deponier varav deponi 1 och 2 är sluttäckta medan deponi 3 är i aktivt bruk. Avsättning för att hantera framtida kostnader för avslutade deponier består dels av kostnader för efterbehandling dels för sluttäckningskostnad som uppstår i samband med att en deponi avslutas. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i egen not när dessa förekommer i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter som redovisas per 2017-12-31 baseras på SKL:s decemberprognos, i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari 2018 (SKL cirkulär 18:5) som pekar på ett utfall som avviker med -13,9 mnkr från tidigare prognos. Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag Kommunen redovisar gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag som en förutbetald intäkt, långfristig skuld, och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod. Kostnader Löner Timanställdas löner har redovisats enligt kontantprincipen. Avskrivningar Avskrivning på immateriella och materiella anläggningstillgångar görs med linjär avskrivning baserat på tillgångens anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningen beräknas på tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas månaden efter det att tillgången tagits i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. 86 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Avskrivningstider Avskrivningstider varierar från 3-80 år i kommunen och i bolagen från 3-100 år, beroende på vad investeringen avser. Kommunen tillämpar komponentavskrivningar på investeringar som har betydande komponenter med en väsentlig skillnad i nyttjandeperioder. Övergången till komponentavskrivningar är klar då kommunen under 2016 komponentindelades tidigare års investeringar som hade ett bokfört värde som översteg 10 mnkr per 2015-12-31. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är beloppsgränsen för mindre värde satt till ett prisbasbelopp (44 800 kr år 2017). För immateriella anläggningstillgångar är beloppsgränsen satt till tio prisbasbelopp (448 000 kr 2017). Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Materiella anläggningstillgångar tas upp i balansräkningen till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kommunen tillämpar huvudmetoden vilket innebär att lånekostnader inte ingår i investeringens anskaffningsvärde. Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt, långfristig skuld, och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Finansiell leasing Finansiella leasingavtal med en löptid som överstiger tre år redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen. Pensioner Kommunens pensionsskuld är beräknad enligt RIPS17 och redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 inte behandlas som skuld eller avsättning. Denna del av pensionsskulden är en ansvarsförbindelse och utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsåtaganden för anställda i kommunkoncernens bolag redovisas enligt BFN K3. Långfristiga fordringar Den del av en långfristig fordran som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas som en kortfristig del av långfristig fordran i bokslutet. Finansiella skulder Den del av ett långfristigt lån som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet. Den del av lånet som förfaller efter tolv månader från balansdagen redovisas som en långfristig skuld. Vid säkring av ränterisker redovisas i de fall den säkrade posten är en skuld både erhållen och betald ränta som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen. Exploateringsredovisning Exploateringsprojekten delas upp i två delar, försäljning av exploateringsfastigheter och investeringar i samband med exploateringar. Vid försäljning av exploateringsfastigheter bokföras upparbetade kostnader för såld fastighet. Exploateringsresultatet, det vill säga försäljningsintäkter minus kostnader för såld fastighet bokförs i driftresultatet. Investeringar i samband med exploateringar som kommer att ägas av kommunen efter färdigställande redovisas som anläggningstillgångar i kommunens balansräkning. 87

Revisionsberättelse Ska kompletteras 88 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Källförteckning - mått Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder SCB Antal bostäder som fått byggstart NBF, ByggR Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer NBF:s mätning SCB:s medborgarundersökning Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Ökad delaktighet Ökad jämlikhet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Andel tillgänglighetsanpassade busshållsplatser på kommunala gator Andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen på kommunala gator Andelen som fått sitt förstahandsval Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår Invånarnas bedömning av kulturutbudet Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet Antal besök på biblioteken Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun Invånarnas förtroende för kommunen Invånarnas möjlighet till påverkan Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning Antal anslutna barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottsföreningar Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottsföreningar Bedömning av kommunens arbete med tillgänglighet och delaktighet, för personer med funktionsnedsättning Medelbetyg (1-10) för bemötande kontakt med kommunen Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen Medelbetyg (1-10) på frågan: hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn NBF NBF Verksamhetsstatistik BUF Befolkningsundersökningen Stockholmsenkäten/Ung livsstil Befolkningsundersökningen Stockholmsenkäten/Ung livsstil Naturvårdsenkäten SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Verksamhetsstatistik KUF SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Befolkningsundersökningen Verksamhetsstatistik KUF Verksamhetsstatistik KUF Myndigheten för delaktighet, Kommunuppföljning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning JSM Telefront Föreningars och studieförbunds nöjdhet med kommunens lokalbokning SCB:s medborgarundersökning (andel som svarat bra eller mycket bra) Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare Egen statistik Successivt minskat skatteuttag Utbildning med hög kvalitet Kommunal skattesats Delmål Mått Källa Förbättrade kunskapsresultat Meritvärde åk 9, kommunala skolor Skolverket - SIRIS Andel elever med gymnasieexamen av elever med avgångsbetyg Skolverket - SIRIS Fler behöriga till gymnasium Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala Skolverket - SIRIS skolor Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, Skolverket - SIRIS kommunala skolor Fler behöriga till högskola Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet, som Skolverket - SIRIS andel av avgångselever Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) BUF:s egen undersökning Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra Andel elever nöjda med kulturskolan SCB BUF:s egen undersökning BUF:s egen undersökning Skolverket - SIRIS Skolverket - SIRIS KUF:s egen undersökning 90 ÅRSREDOVISNING 2017 HUDDINGE KOMMUN

Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år SCB Öppen arbetslöshet (oktober) SCB Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare Nyföretagarbarometern Antal konkurser UC Placering i Svensk Näringslivs mätning Svenskt Näringsliv Dagbefolkningens procentuella tillväxt SCB Företagarnas betyg på kommunens service SBA serviceundersökning Fler i egen försörjning Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita Socialstyrelsen Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin psykiska hälsa som bra Stockholmsenkäten/Ung livsstil Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Stockholmsenkäten/Ung livsstil Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Stockholmsenkäten/Ung livsstil Fler upplever god vård och omsorg Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldreboenden där Socialstyrelsen det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hemtjänstutförare Socialstyrelsen godkända av Huddinge kommun) Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter SÄF:s egen undersökning Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser per invånare SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) Kommunens utsläpp av CO 2 från arbets- och tjänsteresor Statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler Statistik från Huge Fastigheter AB i Huges bestånd Andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunens fordonsflotta Egen statistik Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörsstatistik Insamlat förpackningsmaterial per capita Miljöbarometern (egen sammanställning) God vattenstatus i sjöar och Fosforhalt i sjöarna (µg/l) Huddinge kommun/stockholm vatten vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta Resvaneundersökningen Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa God användning av digitaliseringes Ökad användning av e-tjänster Egen mätning möjligheter E-blomlådan (självskattning) Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Engagerade och professionella Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat Medarbetarundersökningen medarbetare och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Engagerade och professionella Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och Medarbetarundersökningen chefer målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Medarbetarundersökningen Sjukfrånvaron (total) LIS Korttidssjukfrånvaron LIS Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat LIS/Agresso Långsiktig balans Finansiellt årligt mål LIS/Agresso Konsolidering LIS/Agresso Investeringsutrymme LIS/Agresso 91

Kommunens organisation 2017 Kommunstyrelsens ledamöter Daniel Dronjak (M) Ordförande Malin Danielsson (L) 1:e vice ordförande Jelena Drenjanin (M) 2:e vice ordförande Karl Henriksson (KD) Ledamot Ingalill Söderberg (DP) Ledamot Christian Ottosson (C) Ledamot Lars Björkman (HP) Ledamot Sara Heelge Vikmång (S) Ledamot Rasmus Lenefors (S) Ledamot Anneli Sjöberg (S) Ledamot Ann-Marie Högberg (S) Ledamot Marica Lindblad (MP) Ledamot Birgitta Ljung (MP) Ledamot Nujin Alacabek Darwich (V) Ledamot Arnold Boström (SD) Ledamot