2014-06-12 Här följer ett manus som du kan ha hjälp av när du föreläser. Varje slide i PowerPoint-presentationen är kopplad till respektive punkt i detta manus. Syftet är att manuset ska ge dig idéer till hur du kan lägga upp din föreläsning samt fungera som ett stöd. Samtidigt som manuset i många fall ger dig mycket mer information än du faktiskt hinner ta upp under en föreläsning ger dig inte manuset all den information du behöver, utan det krävs att du själv läser in dig på ämnet för att du ska kunna ge en bra föreläsning. Se därför manuset som en grund för vidare läsning och informationsinhämtning, inte som en exakt mall för vad du ska säga. Du kan själv välja vilka delar i manuset och presentationen du vill ta med under föreläsningen, men det är bra om du alltid tar med de första punkterna som berättar om nätverket Schyst resande. 1. Startsida och presentation. Presentation av dig. Vem är du, din bakgrund etc. Presentation av deltagarna. Exempelvis kan de få intervjua varandra; namn, pos/neg resminne och presentera varandra kort för resten av gruppen. Vilket är dagens syfte? Det beror på längd på föreläsningen, målgrupp osv. Tex kan det vara att deltagarna ska få tänka till och att sprida info kring hur vi kan resa mer hållbart. 2. Dagens program Berätta vad ni ska göra under dagen/ditt pass. 3. Nätverket Schyst resande. Schyst resande är ett nätverk som lyfter de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av resandet i världen. Nätverket Schyst resande är ett samarbete mellan sex organisationer som lyfter frågor om hållbar turism, genom till exempel informationsmaterial, utbildningar, seminarium och rapporter. Vi utbildar också ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, företag och organisationer. Projektet finansieras av Sida och därmed fokus på turism till utvecklingsländer. Programmet stimulerar till ett mer hållbart resande - inte mindre resande - och ligger i linje med FN:s mål och regeringens politik för global utveckling. Extra info: Nätverket bildades i slutet av 2007 och lanserades på TUR- mässan mars 2008. Från början var det ett fackligt projekt med fokus på arbetsvillkor. Startades av Unionen och HRF och projektet kallades då Ansvarsfull turism. ECPAT var med tidigare. Schyst resande är med i ett Europeiskt nätverk för hållbar turism - TEN. TEN stands for TEN stands for Tourism European Network. It is a network of development agencies, aid agencies, church groups, solidarity groups and individuals who are active in the field of tourism and the effects it has on the people of the Third World. This working group understands Third World tourism within the context of the North-South-conflict and denounces and fights unjust practices in tourism. (http://www.ten-tourism.org/) 4. Fair Trade Center. Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. De bevakar svenska företags handel med utvecklingsländer. Syftet är att genom kampanjer och konsumentupplysning få företag att agera med respekt för människor och miljö. FTC gör många av våra rapporter t.ex. Ingen solskenshistoria.
5. Svenska kyrkan. Svenska kyrkan samarbetar med lokala kyrkor i länder över nästan hela världen. Verksamheten är bred. Den spänner från arbete mot hunger och fattigdom till insatser mot hiv, arbete för fred och försoning, klimatarbete och katastrofinsatser. Insatserna är fokuserade på långsiktigt hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. De syftar till att ge människor resurser att själva förbättra sin situation. Huvudfrågor i nätverket: klimat och miljö. 6. Svenska kyrkans unga. Svenska kyrkans unga är en demokratisk rörelse av barn och unga inom svenska kyrkan. 14 000 medlemmar i 450 lokalavdelningar över hela landet. Arbetar med globala påverkansfrågor lokalt i Sverige, såsom etisk konsumtion, klimat och fred. Huvudfrågor i nätverket: klimat och miljö. 7. Unionen. Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och världens största tjänstemannaförbund. Unionen har 500 000 medlemmar, varav 45 000 förtroendevalda i över 65 000 företag och organisationer. Unionen är ett fackförbund där alla tjänstemän på en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlemmar oavsett befattning, utbildning eller lön. Till exempel är många chefer medlemmar och en stor del av medlemmarna har utbildning från högskola eller universitet. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. 8. Hotell- och restaurangfacket. Hotell- och restaurangfacket arbetar för att alla som jobbar inom hotell-, restaurang-, catering- och turismsektorn ska omfattas av schysta villkor. Schysta villkor innebär att jobba under drägliga arbetsvillkor som ger en lön man kan leva av, trygga anställningsförhållanden och en god arbetsmiljö. HRF är medlem i branschorganisationer på såväl nordisk, europeisk som global nivå. HRF:s globala branschorganisation, IUL (IUF på engelska, alltså deras globala GUF) företräder över tio miljoner medlemmar inom Lant-, Livs- och Turismsektorn. De har en app som heter Schysta villkor som man kan ladda ner. Appen visar vilka restauranger i närheten som har kollektivavtal. 9. IOGT-NTO-rörelsen IOGT-NTO-rörelsen driver utvecklings- och informationsprojekt i samarbete med lokala samarbetspartners i Östafrika, Syd- och Sydostasien samt Östeuropa. Målet är ett minskat bruk av alkohol och andra droger i utvecklingsländer och att därigenom bidra till en demokratisk utveckling och minskad fattigdom. IOGT-NTO-rörelsens vision är en värld som präglas av demokrati, tolerans, rättvis resursfördelning och jämlikhet. En värld där alkohol, narkotika och andra droger inte hindrar mänsklig välfärd och trygghet. Alla nätverkets organisationer har representanter i en styrgrupp. Helena och jag är anställda av nätverket. Vi träffar styrgruppen med jämna mellanrum och bestämmer hur vi ska jobba. 10. Schyst resande vill - Att problematiken kring resande ska bli en fråga på samhällsagendan. - Öka kunskapen bland allmänheten om de sociala, ekonomiska och miljömässiga villkoren i turismnäringen i utvecklingsländer samt ge handfasta tips på hur man kan resa hållbart. Detta för att konsumenten ska kunna ställa högre krav. - Höja medvetenheten och engagemanget i turistbranschen kring frågor om hållbar turism. Att researrangören aktivt arbetar för en hållbar utveckling inom branschen.
Våra målgrupper: Allmänheten, med fokus på: - konsumenter som köper charterresor av Fritidsresor, Ving och Apollo - ungdomar (gymnasiet och organisationernas yngre medlemmar). Resebranschen, med fokus på: - charterarrangörerna Fritidsresor, Ving och Apollo (de har 25% av marknaden) - turismutbildningar ( framtidens bransch ) - branschtidningar. 11. Exempel på rapporter som har skrivits på uppdrag av Schyst resande. 12. Ambassadörer som engagerar sig. Exempel från festivalturné sommaren 2012. Vi arrangerar utbildningar om hållbar turism med syfte att sprida information samt få igång aktiviteter och engagemang. Målet är att våra ideellt aktiva Schyst resande-ambassadörer ska vara en nyckelresurs i det folkbildande arbetet och nå människor i olika delar av landet. 13. TUR SR medverkar på TUR varje år i mars. TUR är Skandinaviens ledande mässa för resor, turism och möten och den årliga mötesplatsen där den skandinaviska resebranschen möter leverantörer från 100-talet länder för att skapa kontakter och göra affärer. 14. Visa schyst resandes bildspel, 6min. Finns att hämta på hemsidan materialfliken. 15. Omvärldencheck Bekämpandet av fattigdom är en ständigt diskuterad fråga för världens ledare. Fattigdom innebär att inte ha tillgång till sina grundläggande rättigheter. Det finns olika sätt att mäta fattigdom. En person som lever i extrem fattigdom definieras enligt FN som en person som lever på under 1,25USD per dag. 1,2 miljarder personer i världen lever i extrem fattigdom. Ett annat sätt att mäta på och som används av UNDP är HDI (Human Development Index). HDI tar med fler aspekter förutom endast inkomst, såsom hälsa, tillgång till utbildning och förväntad livslängd. 783 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. De 25% rikaste i världen har 75% av världens samlade inkomst att leva på, medan 20% av de fattigaste endast har 2% av världens inkomster. Multinationella företag är företag som har verksamhet i flera länder och kan i många fall ha en årsomsättning som är jämförbar med ett litet lands BNP. Många researrangörer är multinationella företag och i och med sin storlek har de stora möjligheter att påverka utvecklingen i världen. (Källor: Blir världen bättre från UNDP; http://www.millenniemalen.nu/wpcontent/uploads/2012/05/blir-varlden-battre.pdf och www.millenniemalen.se) 16. Vart är vi på väg? Millenniemålen Vad är utveckling? År 2000 kom alla världens ledare överens om åtta mål som man skulle jobba mot. Målen ska nås 2015. Just nu sker arbete med vilka mål som ska vara aktuell post- 2015.
Målen: Mål 1: Halvera jordens fattigdom och hunger Även om dagens siffra är väldigt hög (1,2 miljarder i extrem fattigdom), var den högre 1990, då levde 1,8 miljarder i extrem fattigdom. Mål 2: Se till att alla barn får gå i grundskola Mål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män Mål 4: Minska barnadödligheten Mål 5: Förbättra mödrahälsan Mål 6: Stoppa spridningen av hiv och aids Mål 7: Säkra en hållbar utveckling Mål 8: Öka samarbetet kring bistånd och handel Det har blivit bättre i världen men klyftorna ökar. Medellivslängden har ökat, fler barn går i skola, fler människor har fått tillgång till rent dricksvatten och allt fler länder är demokratier. Det finns dock hinder för fortsatta framsteg. Till exempel befinner sig över 27 miljoner människor är på flykt i sina egna länder, hungern i världen har brett ut sig och utsläppen av koldioxid från fossila bränslen fortsätter att öka och är i dag knapp 40 procent högre än utsläppsnivån år 1990. (Källa: Blir världen bättre UNDP, http://www.millenniemalen.nu/wp-content/uploads/2012/05/blir-varlden-battre.pdf) Ta reda på mer: På www.millenniemalen.nu kan du läsa hur långt vi kommit när det gäller alla mål. På www.gapminder.org kan du se hur utvecklingen i världen går framåt. 17. Heta stolen Turismens potential Deltagarna får höra olika påståenden. Om de håller med i påståendet ställer de sig upp, håller de inte med sitter de kvar. Syftet är att ge en bild av turismnäringen och att deltagarna ska få tänka till kring branschens storlek och potential. Påståenden: 1. Turismbranschen utgör 20% av världens BNP? 2. 2012 omsatte turismnäringen 10 miljarder USD? 3. 50 miljoner människor försörjs direkt eller indirekt av turismen? 4. 2012 gick det att räkna till 2 miljarder internationella ankomster? 5. 30% av världens befolkning flyger? 6. Jämfört med 1992 så gör svensken 20% fler utlandsresor idag? Rätt svar: 1. En av världens största branscher 2012, 9% av världens BNP. Beräknades växa med 3% under 2013. 2. Omsatte 1032 miljarder USD 2012 3. 266 miljoner människor försörjs direkt eller indirekt av turismen. 1 av 11 jobbar inom turismsektorn. 4. 1 miljard internationella ankomster 2012 5. Endast 2-3% av världens befolkning flyger 6. Jämfört med 1992 gör svensken 50% fler utlandsresor idag Källor: UNWTO 2012 och Schyst resandes rapport Ingen solskenshistoria, No child s play, http://carbonmarketwatch.org/wp-content/uploads/2013/05/bftw+cmw-policy-brief-oninternational-aviation-facts_36.pdf, http://www.wttc.org/news-media/newsarchive/2013/wttc-and-tony-blair-warn-west-compete-asias-booming-travel-and-t/
18. Hållbar utveckling. När man talar om utveckling idag brukar man tala om att det är en hållbar utveckling vi vill nå. Definition för hållbar utveckling kommer från Bruntlandrapporten som skrevs 1987 av Världskommisionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Bruntlandrapporten redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. Arbetsgruppen hade som uppdrag att ta fram långsiktiga strategier för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling har tre ben: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Inom turismen berörs alla ben. (Källor: http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf, http://www.regeringen.se/sb/d/1591) Definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 19. Hållbar turism. Begreppet hållbar turism används på många sätt och det finns inte en vedertagen definition. Vissa använder begreppet hållbar turism som en etikett på alternativa turismformer som man på olika sätt menar bidrar till en positiv utveckling. Det kan handla om turismformer som syftar till att bevara naturområden, ex ekoturism. Det kan också handla om turismformer där lokalbefolkningen själva sätter ramarna för hur turismen ska utformas inom deras område, så kallad CBT (Community Based Tourism). Men även vid resor som etiketteras hållbar turism gäller det att ha med sig sina kritiska glasögon är den specifika resa det handlar om verkligen hållbar eller handlar det om green/white wash? Andra vill lägga definitionen för hållbar utveckling som ett raster på massturismen/den konventionella turismen och fundera över hur denna storskaliga turism kan bli mer hållbar, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Frågan är även om den konventionella turismen, den vanligaste typen av turism, bidrar till en hållbar utveckling. Vad måste förändras för att denna typ av konsumtion, konsumtion av resor, ska bli hållbar och hur kan branschen, reseindustrin bli mer etisk och ta ett större ansvar? Kan den storskaliga turismen lära sig något av de alternativa turismformerna? Schyst resande vill påverka branschen att ta sitt ansvar och belysa baksidorna av turismen för att konsumenten ska kunna göra val som är schysta och medvetna. En ansvarsfull turism. Nätverket Schyst resande uppmanar inte till att sluta resa utan istället till att vi ska fundera mer över hur vi reser. 20. Alternativ tursim Ekoturism The International Ecotourism Society (TIES) definierar ekotursim som ansvarsfullt resande till naturområden som bevarar miljön och förbättrar välbefinnandet hos lokala människor" (http://www.visitsapmi.com/sv/fakta/ovrigt/hallbarhet-och-ekoturism/hallbar-turism-ochekoturism/) Community-based Tourism CBT är en turismform som har sin utgångspunkt i ett lokalsamhälle, ofta på den fattigare landsbygden. CBT byggerpå lokalt deltagande i turismutveckling och verksamheten tar endast emot ett litet antal turister. Fokus ligger på mötet och kunskapsutbytet mellan lokalbefolkning och turister. Projekten kan leda till att involverade utvecklar kunskap inom planering, organisation, verksamhet och marknadsföring. Huvudmålet med CBT är att minska landsbygdssamhällens fattigdom, sårbarhet och isolering genom att komplettera de
traditionella näringarna med turism. I CBT får turisten ta del i det dagliga livet på platsen genom olika sysslor, seder och traditioner som invånarna vill dela med sig av till besökaren. Turismen ska fungera som en kompletterande inkomstkälla men är aldrig den enda näringen. (http://www.tourismconcern.org.uk/community-tourism.html) Diskutera dessa alternativa former av turism! Finns det andra? Förslag från deltagarna? Är dessa former hållbara i längden? Skulle turismen vara hållbar om alla reste på dessa sätt eller fungerar det endast i små volymer? 21. Värderingsövning termometern Tänk dig att du har en linje på golvet, som en termometer I ena änden är linjen kall i andra är den varm och sedan går det en gradvis skala däremellan. Säg ett påstående och be deltagarna placera sig längs med linjen utifrån hur mycket de håller med i påståendet. Håller de inte med alls ställer sig det längst bort på den kalla sidan, håller det med helt ställer de sig där det är som varmast eller helt enkelt någonstans mittemellan. Led en diskussion utifrån var deltagarna har ställt sig. Det viktiga med värderingsövningar är att det inte finns något svar som är rätt eller fel. Det viktiga är att få igång en diskussion. Påstående: Kan massturismen/den konventionella turismen bli mer hållbar? 22. Förändring på flera nivåer För att vi ska få en mer hållbar turism behövs det förändring på flera nivåer. Vi behöver internationella överenskommelser för utkräva ansvar av stater och företag. Vi behöver lagar nationellt som värnar hållbar utvecklings alla tre ben, även inom turismsektorn. Vi behöver en bransch som ser och tar sitt ansvar och vi behöver medvetna individer och konsumenter. Schyst resande arbetar med fokus just på bransch och individ. 23. Svenska turismbranschen Det har hänt mycket de senaste åren, ändå ligger resebranschen långt efter exempelvis klädindustrin. Det finns exempel på hotell och resorts i länder som Turkiet, Spanien och Thailand som har börjat ta ansvar för såväl schysta arbetsvillkor som miljöhänsyn. Vi har även sett en ökad medvetenhet och ökat arbete med socialt, ekologiskt och etiskt ansvar hos vissa svenska resebolag, men allt för många svenska och internationella researrangörer saknar fortfarande ett genuint och effektivt arbete för bättre arbetsvillkor, miljöhänsyn och respekt för lokalbefolkningens rättigheter och möjligheter på de olika resmålen. Resultatet från en rundringning som nätverket Schyst resande genomförde våren 2013 bland de största researrangörerna i landet, visar att 14 av 17 bolag saknar en uppförandekod. Och bland de tre som har en uppförandekod, är denna inte heltäckande, samtidigt som det saknas oberoende kontroller av att hotellen uppfyller kraven. Drygt hälften av de som saknar en uppförandekod uppger att de på olika sätt arbetar med att bidra till ett socialt eller miljömässigt hållbart resande. Men här är skillnaderna och luckorna mycket stora, den oberoende kontrollen obefintlig, och informationen om detta arbete till kunderna/resenärerna oftast mycket svårtillgänglig eller obefintlig. Sammantaget är det i praktiken omöjligt för resenärer att bedöma hur de sociala och miljömässiga konsekvenserna av deras resande blir. Uppförandekod = riktlinjer för hur ett företag ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt sätt. Riktlinjerna kan gälla hur underleverantörer ska bedriva sin produktion. Bör bygga på internationella konventioner. 24. CSR initiativ för resebranschen: Märkningen Travelife
Schyst resandes rapport: En granskning av travellife sustainability system Travelife sustainability system (TSS) är ett certifieringssystem för researrangörernas underleverantörer (hotell). Det är ett kontrollsystem för att researrangörer ska kunna mäta sina hotells arbete med miljö och sociala frågor. Hotell har genom systemet möjlighet att bli Travelifecertifierade. Märkningen håller på att ses över just nu och för att revideras. De nya riktlinjerna väntas vara klara 2014. + gott initiativ och ett resultat av ökade krav på företagsansvar inom turismindustrin. - låga kriterier - ej oanmälda kontroller - bristande transparens - få tredjepartskontrollanter. - Inga referenser till juridiska dokument rörande miljörätt och mänskliga rättigheter. Som det ser ut nu går granskningen inför certifiering till så här: 1. Webbaserad självutvärdering. 2. Granskning av särskilt utbildade auditör utifrån särskild checklista 3. Hotellet tilldelas av guld-, silver- eller bronsmärkning (ska tas bort 2014) Från debattartikel december 2013, Helena Myrman: Förutom att utbudet är begränsat, är det dessutom mycket svårt att boka ett certifierat hotell. Du måste som konsument verkligen veta vad du är ute efter och leta länge innan du hittar informationen. Hos Fritidsresor går det inte att boka ett Travelife-certifierat hotell varken via webben eller via telefon. På Apollos hemsida finns märkningen inte som ett urvalskriterium när man gör en standardsökning, men det går att klicka sig fram till en lista över Travelife-certifierade hotell. Inte heller hos Ving kan man lätt hitta de hållbara hotellen i standardsökningen på hemsidan, men i funktionen "Hotellhittaren" finns möjlighet att filtrera fram miljöcertifiering. (http://www.vagabond.se/artiklar/artiklar/20131218/svart-att-boka-hallbara-charterhotell) 25. Företags ansvar Turism kan bidra till en positiv utveckling i många länder men då krävs att resenäringen tar ett ökat ansvar för ett hållbart resande, som tar hänsyn till sociala, etiska, ekonomiska och miljömässiga effekter. Turismföretag har ansvar i hela leverantörsledet enligt en rad internationella överenskommelser, ex FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. 26. Rekommendationer till researrangörer Schyst resande menar att turismen ska bidra till en hållbar utveckling och grunda sitt arbete på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs 1948. FN har även utarbetat en rad konventioner till skydd för de mänskliga rättigheterna. Konventionerna täcker och styrker specifika områden. När en konvention ratificerats blir den juridiskt bindande för staten och ska implementeras i lagen. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och anses vara universella vilket innebär att de gäller alla människor i hela världen. Folkrätten reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. De mänskliga rättigheterna är även odelbara och styrker varandra ömsesidigt. Det är statens skyldighet att främja och skydda rättigheterna. Staterna kontrolleras genom återkommande rapportering och respektive kommission i FN skickar rekommendationer tillbaka till staten. (Källa och läs mer: http://www.manskligarattigheter.se/ )
FN:s sju centrala konventioner: - Medborgerliga och politiska rättigheter - Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter - Avskaffande av alla former av rasdiskriminering - Avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor - Mot tortyr och annan grym, omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning - Barnets rättigheter - Rättigheter för personer med funktionshinder FN:s konvention om barnets rättigheter har fyra artiklar, 2, 3, 6 och 12, som ses som grundprinciper. 2 alla barn har lika värde 3 barnets bästa i främsta rummet 6 rätt till liv, säkerställande av barnets överlevande och utveckling 12 barnet ska fritt kunna utrycka sina åsikter i frågor som rör barnet ILO (International Labour Organisation), internationella arbetsorganisationen är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO:s åtta kärnkonventioner har en särställning bland ILO:s konventioner eftersom de handlar om mänskliga rättigheter. Därför anses de gälla alla människor i alla länder, oavsett om deras regeringar har ratificerat eller inte. De åtta kärnkonventionerna: - Föreningsfrihet och organisationsrätt - Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt - Förbud mot tvångs- och straffarbete - Avskaffande av tvångsarbete - Lika lön för lika arbete oavsett kön - Diskriminering vid anställning och yrkesutövning - Minimiålder för arbete - Mot värsta formerna av barnarbete ILO har ett system som kallas för trepartism. Detta innebär att tre parter har oberoende status och rösträtt inom ILO. Regeringar har 50% av rösterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har 25% av rösterna vardera i de olika beslutande organen inom ILO. (Källa: http://www.lotcobistand.org/pdf/ilo_8%20konventioner_webb.pdf) Syftet med OECD:s (Organization for Economic Co-operation and Development) riktlinjer för multinationella företag är ansvarsfullt företagande som bidrar till en hållbar utveckling. Riktlinjerna behandlar frågor om företag och mänskliga rättigheter, miljö, anti-korruption, arbets- och anställningsförhållanden, konsumentintressen, konkurrens, vetenskap och teknik, samt skatt. Sedan revideringen av riktlinjerna år 2011 finns även en uppmaning till företagen att respektera frihet på nätet. Sverige spelade en viktig roll för att få igenom detta. Riktlinjerna tillkom första gången 1976 och har därefter reviderats vid ett antal tillfällen. OECD har 34 medlemmar och arbetar för samarbete mellan industrialiserade länder med demokrati och marknadsekonomi. Utöver medlemmarna har ett antal andra länder valt att ansluta sig till riktlinjerna.
(Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/14556) Extra info: FN har även tagit fram vägledande principer för företag. Professor John Ruggie, FN:s särskilde representant för frågor om företag och mänskliga rättigheter, presenterade 2011 dessa rekommendationer i form av vägledande principer och de antogs enhälligt av FN:s råd för mänskliga rättigheter. De vägledande principerna bygger på tre kärnprinciper: - statens skyldighet att skydda enskilda individer mot att deras rättigheter överträds av tredje part, dvs. privata aktörer, inklusive företag. - näringslivets ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna (i hela leverantörsledet) - tillgång till effektiva rättsmedel för dem som anser sig drabbade av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. (Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/17198/a/209082) De vägledande principerna omfattar som ett minimum de grundläggande mänskliga rättigheterna som framgår av FN:s allmänna förklaring, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, samt ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. OECD:s riktlinjer är reviderade enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. (http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/79/59/4dcbb0db.pdf, sid 23, berättar om Sveriges regerings arbete med att implementera principerna) Rädda Barnen, FN Global Compact och Unicef har utvecklat de så kallade Barnrättsprinciperna. Principerna är inte bindande men alla typer av företag uppmuntras att använda dem som guide i arbetet med att respektera och styrka barns rättigheter. Barnrättsprinciperna: Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor
Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter 27. Anta etisk policy och handlingsplan Samtliga svenska researrangörer bör ha en etisk policy och handlingsplan som täcker in följande områden: Lokal ekonomisk utveckling Researrangören ska bidra till lokal ekonomisk utveckling genom att köpa in lokalt producerade varor och tjänster samt anlita hotell och personal på destinationsorten. Arbetsvillkor Researrangören ska kräva att de hotell och underleverantörer som anlitas antar en uppförandekod, som bland annat anger rätten till fackföreningsfrihet, förbud mot barnarbete och diskriminering, reglerad arbetstid och en säker arbetsmiljö. Rätten till en lön som man kan försörja sig på, så kallad levnadslön, ska också ingå i uppförandekoden. Där så är möjligt ska researrangören uppmuntra hotellkedjor att underteckna Globala ramavtal. Prostitution och barnsexturism Researrangören ska informera resenärer om lagstiftning angående prostitution inför resan samt informera hotelledningar om att man inte accepterar prostitution på hotellen. Researrangören ska dessutom anta ECPAT:s uppförandekod mot barnsexturism och arbeta aktivt efter den. Alkohol och droger Researrangören ska arbeta förebyggande mot alkohol och droger t ex genom att informera resenärerna om hur de bäst respekterar lokal kultur och ser till att det finns gott om tillgång till alkoholfria alternativ på hotellet. Researrangören bör i sin marknadsföring inte uppmuntra turister att dricka alkohol. Miljö Researrangören ska arbeta aktivt med det lokala miljöarbetet på turistorterna t ex med avfallshantering, hållbar och effektiv vattenanvändning och vattenrening. Markkonflikt Researrangören ska försäkra sig om att det inte finns tvister om äganderätten för den mark där nya hotell byggs. Exempelvis kan de ta kontakt med lokala myndigheter och organisationer som arbetar med frågor som rör markkonflikter, inför en eventuell etablering på en ort. 28. som är Den etiska policyn och handlingsplanen ska vara offentliga och förankrade i den egna verksamheten och hos leverantörerna samt följas upp årligen. Oberoende parter ska medverka i uppföljningen och resultatet redovisas öppet. Policyn ska referera till internationella överenskommelser för mänskliga rättigheter. 29. Tipsmingel Övning: Alla får var och en fundera ut sitt bästa konsumenttips för en schyst resa. Deltagarna får sedan mingla runt och byta tips med varandra/hitta de tips de tycker är viktigast. Samla sedan upp alla och skriv upp på tavlan vilka tips som kommit fram. 30. Tipslistan - konsumentmakt Dela ut Schyst resandes tipslista. Den går att ladda ner på hemsidan.
Schyst resande vill fokusera på det kritiska tänkandet. Vi säger inte sluta res eller om du reser på detta sätt blir allt bra, ex alternativ resa. Det handlar om att våga ställa frågan, våga påverka och våga förändra även sitt eget beteende. Listan är inte helt komplett utan de frågor som Schyst resande valt att lyfta fram. Exempelvis finns inte djurrättsfrågan med även om det är väldigt viktig fråga. Det handlar om vad nätverkets organisationer jobbar med och har expertis inom. För mer info se till exempel Djurens rätt eller WSPA World Society for the Protection of Animals. 31. Turismens baksidor. Schyst resandes rapporter tar upp turismens baksidor. Vi kommer nu titta lite närmare på några av rapporterna. Inkomstläckage Dåliga arbetsvillkor Barns situation Prostitution och sexturism Ökad drog- och alkoholkonsumtion Negativ miljö- och klimatpåverkan 32. I resejournalistiken. Schyst resandes rapport: Glitter och glamour turismen i resejournalistiken Läs texten tillsammans! Vad får denna text dig att känna? Diskutera! Berättelserna består av en samling citat hämtade från resetidningarna Allt om resor, Vagabond och RES samt från DN Resor och från resejournalistik i Aftonbladet och Svenska Dagbladet (SvD). 33. Inkomstläckage. Schyst resandes rapport: Utsugning av vissa, guldkant för andra. CITAT från rapporten: Utländska företag som äger hotell i Thailand använder våra naturresurser och vår arbetskraft och plockar sedan hem vinsterna till sina länder. Turisterna använder dricksvatten, mat och elektricitet, men när de åkt hem sitter vi kvar med sopberget säger Vijit Dasantad, ordförande i Phuket Federation of Hotel and Service Labour, en lokal paraplyorganisation för fackklubbar på större hotell i Phuket. 34. Inkomstläckage. Läckage = vinst från turismnäringen stannar inte i landet och används ej till återinvesteringar, uppbyggnad av infrastruktur mm. Detta pga de flesta researrangörer, flygbolag, hotell är utlandsägda och att mat och dryck på hotellen importeras. Det som är kvar i landet är de anställdas löner för de som är från lokalsamhället. UNWTO: turismindustrin karakteriseras av en frånvaro av leverantörer med anknytning till destinationsländerna. Uppskattningsvis 60-90 % av det turisterna spenderar försvinner ur den lokala ekonomin tillbaka till det land (oftast) där företaget har sin bas. Skräckexempel: Sharm-el-Sheik 3% av pengarna kvar i den lokala ekonomin (Egypten) Komodo National Park 1% (Indonesien) Låginkomstländer är extra utsatta eftersom de har sämre möjligheter att utveckla turismnäringen på egen hand och därför är beroende av utländska investerare. Lokala arrangörer har ofta inte information om de höginkomstländers marknader, och den marknadsföringsexpertis som behövs samt saknar infrastruktur i det egna landet.
All- inclusive den mest extrema formen av inkomstläckage All-inclusiveturism (= allt ingår) påverkar den lokala ekonomin negativt. Främst barnfamiljer som åker med all-inclusive. Bekvämt, prisvärt, koll på utgifterna allt betalat redan. Underlättar reseplaneringen. Turisten stannar innanför hotellets murar vilket gör att den lokala ekonomin inte får någon inkomst. Researrangörer väljer att samarbeta med stora internationella marknadsaktörer framför de lokala. Många turismföretag satsar på stora passagerarvolymer för att bli lönsam. Billigare att alla samlas på stort hotell (stordriftsfördelar) än att anlita småskaliga lokala entreprenörer. Det mesta importeras lokala bönder gynnas mycket lite. 28 % av Fritidsresors sålda resor är all inclusive, Ving 15 %. All-inclusive i låginskomstländer ger det största läckaget eftersom företag i dessa länder ofta har svårare att konkurrera med internationella företag Diskutera! Hur kan vi göra för att minska läckaget? För att minska läckaget: samarbete med inhemska leverantörer av varor och tjänster. Förutsättning är att förbättra kommunikation och förståelse mellan utländska turismföretag och lokala producenter. 35. Inkomstläckage Goda exempel The Sandals Group en hotellkedja som erbjuder all inclusive i Karibien. Farmer program som syftade till att stödja det lokala jordbruket och förbättra kommunikationen mellan bönder och hotell. Man genomförde workshops med bönder där det diskuterades kvalitet och marknadsföring. Bönderna fick även besöka hotellen för att se hur deras produkter används och varför uppköparnas specifikationer är viktiga. Ät jamaicanskt lanserats av all inclusiveföretaget SuperClubs. Kampanj som har resulterat i ökad efterfrågan på inhemska jordbruksvaror inom olika företag inom servicenäringen. Ger stöd åt bönder för att bättre kunna marknadsföra sina produkter. Solresor: halvpension. Rabatt på byns lokala restauranger om man tar med sitt Dine aroundkort på Cypern och Malta. 36. Dåliga arbetsvillkor Generella problem: - Lag finns men efterlevs inte - Minimilön? Levnadslön? - Rädsla för att organisera sig fackligt - Barn- och tvångsarbete - Diskriminering - Övertid - Säsongsanställningar 37. Värst villkor hos underleverantörer Schyst resandes rapport: Ingen Solskenshistoria Turismen växer och kräver stor arbetskraft. Generellt problem i Thailand precis som i många andra länder det finns en lagstiftning kring arbetsvillkor men den efterlevs inte alltid. Migrantarbetare har inte heller alltid kunskap om de lagar som finns. Inom turismen i
Thailand arbetar många migrantarbetare, bla från Burma. Ca 2 miljoner burmeser uppskattas finnas i landet utan medborgarskap eller flyktingstatus. Många av dessa arbetar illegalt i landet vilket gör att de lätt kan utnyttjas exempelvis i organiserad människohandel eller på en specifik arbetsplats. På tvätteriet Phuket Laundry i Phuket uppdagades väldigt dåliga arbetsvillkor. Tvätteriet har hand om 60% av tvätterimarknaden i Phuket och sköter tvätten på hotell som bland annat anlitas av Ving och Fritidsresor. Flera av de anställda vittnade om att deras pass och arbetstillstånd blivit beslagtagna av arbetsgivaren, något som räknas som tvångsarbete av ILO. Anställda hade även blivit hotade med kniv och pistol när velat ha tillbaka dokumenten. De intervjuade tjänade under lagstadgad minimilön. En av de intervjuade berättade att han arbetar 11h/dag, sju dagar i veckan. Man fann även ett 10-tal barn som arbetade på tvätteriet. De utförde samma jobb som de vuxna, men hade en lägre lön. Byggsektorn är direkt kopplat till hotellen eftersom utvidgad verksamhet kräver fler hotell. Så gott som alla byggprojekt i Thailand involverar burmesiska migrantarbetare. Stora säkerhetsrisker på byggena. Ingen säkerhetsutbildning eller utrustning. Låga löner samt att arbetare i byggsektorn inte alltid får lönen utbetalad i tid och ibland inte alls. Innehållande av lön räknas som räknas som tvångsarbete enligt ILO. Svårt att få ledigt från jobbet. Barnarbete förekommer fortfarande inom byggsektorn i Thailand. Barnen har samma arbetsvillkor som de vuxna men lägre lön. Angående problemen på tvätteriet sa både Fitidsresor och Ving att de ville agera. Ving gjorde ett oanmält besök på tvätteriet men hittade inga missförhållanden. Trots att rapporten visade konkreta problem på en specifik arbetsplats gjorde inte charterbolagen mycket för att förändra situationen. Det finns stora brister i arbetsvillkoren i olika delar av leverantörskedjan. Charterbolagen har haft 4 år på sig att arbeta på detta sen förra rapporten men trots det tar de inget ansvar för arbetsvillkoren hos de som bygger hotellen. Det är bra att arrangörerna använder Travelife, men kontrollsystemet behöver uppdateras och arrangörerna bli mer aktiva i att påverka detta arbete. (Håller på att uppdateras nu). Charterarrangörerna har inte velat intervjuas eller svara på frågor. För att konsumenter ska kunna göra medvetna val krävs det att de informerar sina kunder om hur de arbetar inom alla områden. 38. Barns situation. Schyst resandes rapport: No child s play Schyst resandes senaste rapport handlar just om barns situation kopplad till turismindustrin. (Rapporten gör tre jämförande studier i Thailand, Kambodja och Sydafrika. Rapporten tittar vidare specifikt på volonturism, presenterar Barnrättsprinciperna och ger rekommendationer till resenärer, volontärer, resebyråer och volontärorganisationer.) 39. Barns situation 13-19 miljoner barn arbetar inom turismindustrin. 10-15% av den totala arbetskraften inom branschen. De bygger hotell, arbetar i restauranger, säljer souvenirer mm. Barnarbete sker även i vissa fall på barnhem ex i Kambodja, där barnen får dansa traditionella danser inför turister.
De barn som har föräldrar som arbetar inom turismindustrin påverkas mycket av hur deras föräldrars arbetsvillkor, situation och lön ser ut och såklart även av turismindustrins utveckling. Många föräldrar som arbetar inom turismindustrin är migrantarbetare. I många fall lämnar de sina barn med släktingar i hemlandet, även om vissa tar med sig barnen när de flyttar runt. Var det finns jobb kan variera mycket. I de fall då föräldrarna tar med sig sina barn är det såklart svårt att få en kontinuitet för barnen då det gäller exempelvis skolgång. De föräldrar som lämnar barnen med släktingar i hemlandet kan ha svårt att skicka hem pengar till barnet då lönerna ofta är låga. Det kan även vara svårt att kunna hälsa på så ofta som föräldern skulle vilja. Jobbsituationen och vart barnen bor påverkar inte bara relationen mellan föräldrer och barn utan har också effekter på skolgång, trygghet etc. (Ex safari lodge i Sydafrika. Anställda arbetar fyra veckor och bor då på platsen, och sedan är de lediga i två veckor. Män lämnar oftast barn och fru hemma, medan ensamstående kvinnor lämnar barnen hos sina föräldrar. Om de ammar får de bo med sin mamma på safari lodgen. Många män tar sig en fru på lodgen också, och HIV/AIDS fallen är höga.) 40. Barn på gatan De barn som levar på gatan kan ha hamnat där av en rad olika anledningar. Den kan tex ha flytt sina hem pga av misshandel alkohol/andra droger, för att de tvingas arbeta på gatan av antingen av förälder eller annan person eller för att själva valt att migrera till landet för att tjäna pengar och försörjer sig på gatan. Vanligt är att barnen säljer saker på gatan, men också att de hamnar i sexindustrin. Många använder droger. Schyst resande rekommenderar att inte ge pengar till barn som tigger på gatan. Det är bättre att ge till en organisation som hjälper barnen till skolgång. Att ge till barn på gatan innebär att ex föräldrar ser att det är lönsamt och att de därför fortsätter att skicka sina barn till gatan istället för till skolan. Paul Hopper (Homestead Projects for Street Children), Sydafrika, säger att ge till barn på gatan, även kläder och mat, kan förvärra problemen. Ex. om turister bara ger till dem som ser sjuka ut är det sådana barn vi kommer se på gatan. Antingen för att barnen själva ser att det är det som fungerar bäst, eller för att de blir tvingade till agera så av ex vårdnadshavare. Ett exempel på att barn utnyttjas i Sydafrika är att det går att hyra barn för att ta dem med sig då man tigger. Kostnaden är ungefär 25kr per dag. Dessa barn kan också drogas för att de ska se sjuka ut. Viktigt att se hela bilden! Det finns ofta strukturella bakomliggande problem som kanske snarare förvärras om jag ger till ett enskilt barn. Har du information du kan ge till barnet istället om hur hen kan få utbildning? 41. Vad kan du tänka på? - Läs på om resmålet och barns situation. - Stöd NGO:er som arbetar för att skydda barns rättigheter på plats, på ett långsiktigt sätt - Ge inte pengar till tiggande barn - Drick ansvarsfullt när det finns barn i närheten - Ta inte foton på barn utan deras föräldrars tillåtelse 42. Resebranschens ansvar Många resebolag har skrivit under ECPAT s uppförandekod (prata mer om snart), men de behöver ta ett mer långtgående ansvar då det gäller barns rättigheter och göra riskanalyser i det egna leverantörsledet. Riskanalys bör göras för att se hur den egna verksamheten påverkar barns situation och om det finns risk för att barns rättigheter kränks. Att exempelvis ge anställda på hotell levnadslöner, ger bättre förutsättningar för dessa personer att ta hand om den egna familjen. Här kan bolagen med fördel ta barnrättsprinciperna till hjälp.
43. Volonturism Diskutera, bikupa: Egna erfarenheter/åsikter kring volonturism. 44. Volonturism En av de snabbaste växande grenarna av turismindustrin är volonturismen. Det är också en lovande framtida marknad i många länder. De mest populära volontäraktiviteterna involverar barn. Volonturismen är ett hett diskuterat ämne. De positiva faktorerna av volonturism som brukar lyftas fram är att när det finns välfungerande och hållbara alternativ kan de ge möjlighet till positiva kulturutbyten. De negativa effekterna av volonturism som lyfts är bla: internationella volontärer kan komma att ersätta lokal arbetskraft eller störa det reguljära arbetet, vilket kan påverka kvalitén på arbetet och göra verksamheten beroende av volontärer och därmed sårbar. Volontärer stannar ofta kort tid. Friends International belyser de negativa psykologiska effekter som volontärers korta inhopp på ett barnhem kan få. Många av barnen på barnhem är traumatiserade och känsliga med anknytningsstörningar. Barns rättigheter och skydd kan riskeras. Ofta görs ingen ordentlig koll av den blivande volontären, med ex referenspersoner och registerutdrag ur belastningsregistret. Om ingen sådan koll görs är det svårt att se till att barns rättigheter och skydd garanteras. 45. Barnhem i Kambodja. I Kambodja har regeringen antagit en policy för alternativ vård av barn som säger att institutionella hem för barn ska vara en sista utväg och att barn bäst tas om hand om av den egna familjen/anhöriga. Trots detta har antal barnhem ökat med 75% under 2010. Barn på barnhem ligger i riskzonen för att utveckla personlighetsstörningar, tillväxt- och talförseningar och de kan få det svårt att fungera i samhället som vuxna. Barnen saknar dessutom ofta sina familjer och den kärlek de behöver och borde få. Vissa får inte den utbildning de blivit lovade på barnhemmet och oroar sig för sin framtid. Undersökningar som regeringen gjort visar dessutom att hälften av alla barn som var placerade på barnhem i Kambodja faktiskt hade föräldrar eller andra anhöriga som skulle kunna ta hand om dem. Anledningen till att många föräldrar sätter sina barn på barnhem är att de inte har möjlighet att ge barnen mat och utbildning och tror därför att det är det bästa alternativet. Det finns också fall där barn faktiskt tas från sina föräldrar och placeras på barnhem. Utländska gåvogivare hjälper även till att spä på att antalet barnhem växer, då det finns många barnhem som till stor del finansieras av utländska gåvogivare. Detta gör även dessa hem beroende av utländska gåvor. Barnen på hemmen används även ibland för att samla in pengar, genom att tex dansa, sälja souvenirer eller posera på fotografier med turister. I vissa fall är det fråga om rent barnarbete. Det är inte konstigt att det finns många kritiker till volonturism, speciellt då det gäller barnhem. Om man till exempel besöker ett barnhem i Kambodja och skänker pengar bidrar man till en ond cirkel där barn som kanske aldrig skulle behövt ha varit på ett vandrarhem stannar där än längre, enligt Friends international. Unicef avråder från att åka som volontär till Kambodja och arbeta direkt med barn.
Fall där volontärer bara har gått in på ett barnhem i Kambodja och blivit volontärer utan att det har gjorts någon koll på deras bakgrund, har uppmärksammats i media. Ett sådant system gör det bland annat lätt för pedofiler att hitta nya offer och barnens säkerhet och rätt till skydd sätts på spel. Regeringen gör räder mot barnhem som inte följer kraven för barnhem. Men sedan gör de ofta ingenting för att följa upp att de faktiskt ändrar på förhållandena. Se exempel på detta i följande film. Ta reda på mer: Dokumentärfilm Cambodia s Orphan Business av Juliana Ruhfus Matt Haan: http://www.tourismconcern.org.uk/al-jazeera-voluntourism.html 46. Volontärorganisationernas ansvar Hur kan man strukturera volontärverksamhet så att den gynnar barnets bästa? Att säga nej till all typ av volontärarbete som involverar barn är kanske för enkelt. Det viktigaste är att det finns långsiktiga strategier hos de organisationer som tar emot volontärer och att det finns riskhanteringssystem på plats. Det ska tydligt gå att se vilken funktion volontärens arbete ska fylla och vilka mål volontärens arbete hjälper till att nå. Volontären ska inte först och främst komma för att interagera med barn utan för att stötta organisationens långsiktiga arbete. Volontärprogrammen behöver vara strukturerade och transparenta. Volontärorganisationer behöver också göra ordentliga koller av den blivande volontären. Kontroll av bakgrund och utdrag ur belastningsregistret borde vara obligatoriskt. Volontären borde också få skriva under avtal där uppförandekod ingår. Sådana koder/regler kan handla om vilka kläder volontären har på sig, alkoholkonsumtion, språk, men också om att volontären inte får vara ensam med ett barn utan att personal finns i närheten. Dessa policys för skydd av barn ska vara offentliga och finnas tillgängliga på volontärorganisationers hemsidor. I rapporten kan ni se exempel på sådan policy. Diskutera: Vad skulle varit ok i Sverige? Tycker vi att det är ok med kostsiktiga volontärer på barnhem i Sverige? 47. Om du vill volontärarbeta: - Volontärarbeta i långsiktiga projekt där din insats syftar till att fortbilda lokal personal - Volontärarbeta inte på barnhem, volontärarbeta inte heller i projekt som direkt involverar barn om du inte är utbildad inom barnomsorg eller liknande - Undersök mål och syfte med det aktuella volontärprojektet - Fråga om volontärprogrammet kräver referenser och utdrag ur belastningsregistret och om det finns en uppförandekod som inkluderar skydd av barn. Information om detta bör även finnas på organisationens hemsida. Kontakta lokala organisationer som känner till den arbetsplats du ska åka till I rapporten kan du även läsa rekommendationer för turismbranschen och för volontärorganisationer då det gäller barns rättigheter. Det finns en rad olika organisationer som arbetar på plats för barns rättigheter och med specifika projekt. I rapporten kan du läsa vidare om några olika sådana organisationer. Titta till exempel på Friends Internationals projekt. http://www.friendsinternational.org/fsb/youthvocationaltraining.asp?mm=fsb&sm=vtbfy http://www.childsafeinternational.org/think-campaign.asp 48. Barnsexturism. Schyst resandes rapporter: En exkluderande resa och Happy hour i paradiset
Även i tidigare rapporter har vi tagit upp barns situation, exempelvis då det gäller barnsexturism. Vad? Efterfrågan skapar en marknad hallickar säljer barns kroppar till turister/affärsresenärer/biståndsarbetare. Ekonomiskt och socialt utsatta barn blir lättare offer i sexhandeln. Varför? Köpa sex utomlands mindre risk att det uppdagas, lättare med kontakter. Var? Länder där förövare lätt undgår straff och det går att köpa sex billigt. När lagarna hunnit ikapp flyttar sexhandeln till ett annat land med svag lagstiftning. Vem? o Preferensförövare. De som har en sexuell preferens för barn och reser med huvudsyfte att köpa sex. Reser till länder med stort utbud, billigt sex, risk att åka fast låg. o Tillfällesförövare. De som under semestern hamnar i en situation där de tar steget att göra sett sexköp. Hemma inte befriade från egna samhällets moraliska krav och hinder. Alkohol spelar här en stor roll. 49. Barnsexturism. Vad görs för att stoppa barnsexhandeln? FNs barnkonvention Sverige har ett ansvar att stoppa svenska förövare, även om brotten begås utomlands. Thecode.org arbetar för att sprida Uppförandekoden. Uppförandekoden har gått från att 1998 vara ett skriftligt förslag hos ECPAT Sverige, till att idag vara ett av reseindustrins internationellt mest tillämpade verktyg mot barnsexturism. Den är idag en självständig juridisk person med internationellt sekretariat i Bangkok och har undertecknats av reseföretag i ett trettiotal länder över hela världen. (http://www.ecpat.se/resebranschen) Vad gör de svenska charterarrangörerna? Apollo, Fritidsresor, Ving Lotus Travel, Resfeber, Solresor, Svenska resegruppen och Resia har samtliga engagerat sig i arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn genom att anta Uppförandekoden och samarbeta med ECPAT. Reseföretagen har åtagit sig att göra följande: Upprätta en etisk företagspolicy mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Utbilda samtlig personal i såväl Sverige som på resmålen. Lägga till en klausul om gemensamt avståndstagande mot barnsexhandel i samtliga leverantörskontrakt. Klausulen innebär att kontrakten omedelbart kan brytas om leverantören inte uppfyller detta. Informera resenärer via katalog, broschyr, inflightspot, biljettomslag, hemsida, välkomstmöte vid ankomst till destinationen etc. Informera lokala nyckelaktörer på resmålen, t ex utflyktsarrangörer och taxiföretag. Årligen rapportera till Uppförandekodens internationella sekretariat i Bangkok. Betala en årlig avgift till Kodsekretariatet Vad kan du göra? Ladda ner ECPAT Sveriges app Anmäl misstänkt sexhandel www.expathotline.se eller www.polisen.se eller polisambassadsmannen i sydostasien. Rikskriminalpolisen arbetar med att stänga ner webbsidor med övergreppsbilder på barn.
Välj researrangör som undertecknat uppförandekoden mot barnsexturism. Fråga hur de arbetar! 50. Prostitution. Schyst resandes rapporter: En exkluderande resa och Happy hour i paradiset Vad tänker du när du ser bilden? Diskutera i helgrupp! Ett stort problem inom turistnäringen är den ökande "sexturismen. Exempelvis i länder som Thailand, Mexico och Brasilien omsätts mångmiljardbelopp årligen. (När växte sexhandeln fram? Ex Vietnamkriget 60-70-talet, amerikanska soldater rekreationsresor till bla Fillippinerna, Thailand. 90-talet Kambodja efterfrågan från fredsbevarande FN-styrkor (1992). Den ökade prostitutionen på 90-talet i Kambodja förde med sig en snabb ökning av hiv. Siffran för antalet prostituerade i Thailand skiftar, men siffror från UD säger att det finns det ca 300 000 prostituerade varav 20% är under 18 år. Merparten av prostitutionen riktar sig mot inhemska kunder, men sexturismen hjälper till att hålla uppe de höga siffrorna. Thailand tros vara ett av världens mest populära resmål för sexturister. Lagstiftningen i Thailand förbjuder prostitution, men i praktiken understöds prostitutionen ofta av kriminella gäng och i vissa fall polisen, lokal myndighetspersoner. Den thailändska lagen förbjuder människohandel, men många prostituerade smugglas från närliggande länder.) I och med rapportskrivningen (En exkluderande resa) gjorde SwedWatch en rundfrågning på ett antal hotell där en man med västerländskt utseende spelade hotellgäst och frågade om det var ok att ta med a girl från Bangla Road/Tatong Beach. Syftet var att se vad receptionisterna skulle svara. På de flesta hotell var det inget problem utan receptionisten gav olika förslag på hur man kunde lösa detta. Många turister tar med sig prostituerade till hotellet. Om personalen på hotellen skulle få bättre utbildning och policys skulle finnas skulle misstankar om brott kunna anmälas redan där. Istället är det på många ställen som satt i system och hotellgästen endast behöver betala lite mer för att ta med sig en prostituerad upp på rummet. (läs även s. 181 Välkommen till Paradiset Jennie Dielemans). Receptionisten skulle även kunna hindra barnsexprostitution på sina hotell om de frågade efter id på alla personer som vill följa med en gäst på rummet och på så sätt säkerställa att inga barn följer med upp på rummen. 51. Ökad drog- och alkoholkonsumtion. Schyst resandes rapport: Happy hour i paradiset Hur påverkar turisters alkoholkonsumtion turistdestinationerna? Diskutera! Turismen gör alkoholen: Fysiskt tillgänglig - Turismen skapar en efterfrågan på alkohol. Barer poppar upp. Lokalt måste man tillgodose turistens önskemål, för att locka folk och göra ekonomisk vints. Hotell, utflykter, mat och dryck. Detta gör att alkohol blir mer lättillgängligt även för lokalbefolkningen, liksom sexhandel. Socialt tillgänglig - I och med globaliseringen har alkoholkonsumtionen nått nya grupper, tex har det på många håll blivit mer accepterat att kvinnor dricker alkohol. Turismen skapar en ny alkoholkultur med pressade priser och alkoholrelaterade problem som följd som fattigdom, våld i hemmet, bilolyckor och oskyddat sex. Svårt att klargöra alkoholens roll i spridning av AIDS och HIV. 48 000 fall av aids, årligen tillskrivas alkohol (11
000 i Thailand). Forskning har även visat på ett samband mellan alkohol och cellernas möjligheter att stå emot hiv viruset, där vissa studier pekat på en tre gånger förhöjd risk att smittas då man druckit alkohol. Som turister påverkar vi i allra högsta grad den destination vi kommer till. Vi för med oss våra idéer, värderingar och normer som vi tänjer på eftersom vi är på semester. Detta beteende är det vi visar upp på den plats vi besöker. Vi konsumerar alkohol på ett annat sätt under semestern än till vardags. Dessutom är det under begränsad tidsperiod. Vårt beteendet kan tas efter av lokalbefolkningen, men eftersom deras konsumtion pågår året om innebär den en risk. Turism och alkoholindustrin är nära sammankopplade. Till exempel motsatte sig Presidenten för Thai hotel association starkt förslaget om att införa ett alkoholförbud på thailändska högtidsdagar. Han menade att alkoholkonsumtionen är en del av turisters dagliga rutin och att ett förbud därmed skulle uppröra många av landets gäster. Hur kan vi minska problemen? Diskutera! Vad göra? Mest kostnadseffektiva: policys och lagstiftning. Insatser som försäljningsmonopol, reglering av åldersgränser, öppettider, skatter. Lobbyarbete för att styra alkohollagstiftningen. Mauritius som är ett av de länder som sänkt sin alkoholskatt efter påtryckningar från hotell och turistindustrin, i ett försök att attrahera fler turister. Något som resulterat i fler fall av alkoholrelaterade trafikolyckor, alkoholberoende och dödsfall till följd av skrumplever. Läs mer: Behavioral inversion omvänt beteende (s.19 Happy hour i Paradiset) 52. Negativ miljö- och klimatpåverkan Turismsektorn är delaktig i den globala miljöförstöringen och överutnyttjandet av naturresurser. Schyst resande arbetar för att bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som turismen har. Västvärlden bär historiskt den största skulden för klimatförändringarna de fattiga i utvecklingsländer som drabbas. Flyget står för 5 % av hela världens koldioxidutsläpp. Växthusgaser är mer potenta (skadliga) på hög höjd. Flyget påverkar ej endast uppvärmningen genom koldioxidutsläpp utan även genom de moln som bildas. Om man räknar in även detta är flyget ansvarigt för ca 14% av människans påverkan på klimatförändringarna. Koldioxidutsläppet från flyget ökar med 4 % per år. Tänk genom din resa. Inte bara flyget utan transport, boende, konsumtion, aktiviteter kan ha negativ inverkan på miljön. Energiförbrukning, vattenanvändning, avloppshantering, avfallshantering. (Källa: http://www.brot-fuer-diewelt.de/fileadmin/mediapool/2_downloads/fachinformationen/aktuell/facts_36_internatio nal_aviation.pdf) 53. Bra film över världens flighter under ett dygn. Youtube: AirTraffic Worldwide http://www.youtube.com/watch?v=1xbwjqsoeeg
Vattnet är till låns. 3% av allt vatten är sötvatten/färskvatten. Resten saltvatten. Av dessa 3% är 95% grundvatten. Oändligt kretslopp. Källa skärgårdsstiftelsen. Vatten en mycket viktig fråga. Bra film om vatten: http://www.youtube.com/watch?v=yr_d92_amz4 2:24 min 54. Bli ambassador för Schyst resande Exempel på hur man kan engagera sig i nätverket. 55. SR hemsida Visa vad som går att hitta under de olika flikarna. 56. Tack och hej!