Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2005 Vår verksamhet Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en fältstation för marinbiologisk forskning och utbildning. Laboratoriet tillhör Göteborgs och Stockholms universitet men administreras av Göteborgs universitet. Här arbetar ett 70-tal personer året runt med forskning, undervisning och kursverksamhet, administration, service och underhåll. I norra Bohuslän, 15 km sydväst om Strömstad ligger fältstationen underskönt vid randen av Kosterfjorden och här har bedrivits marinbiologisk verksamhet sedan 1963. Ett sällsynt bra val av plats för att studera livet i havet. Kosterfjorden är en unik naturtyp för landet, 250 meter djup står den i djupvattenkontakt med Atlanten via övriga Skagerrak. Detta medför 35 salthalt i bottenvattnet och många djurarter med enda kända förekomst i Sverige. Med båt når man Kosterfjorden på 10 minuter från laboratoriet. Institutionen för marin ekologi, zoologiska institutionen samt institutioner vid Stockholms universitet har förlagt delar av eller hela kurser till TMBL främst inom marinbiologisk systematik och ekologi. Drygt 400 studenter deltog 2005 i kurser som varade mellan några dagar till 20 veckor. Undervisningen sker till viss del inomhus men huvudsakligen i fält. Det finns ett större och två mindre forskningsfartyg samt ett tiotal småbåtar till förfogande för studenter och forskare. Laboratoriet äger fjärrstyrda undervattensfarkoster som kan operera ner till flera hundra meters djup samt kompressorer för påfyllning av luft till dykare. I land finns två stora kurslaboratorier samt spolrum med saltvattensystem. Här finns också två större forskningslaboratorier speciellt utrustade för experiment inom kemisk ekologi och strömmande vatten. Lars Afzelius-laboratoriet innehåller fem mindre forskningslaboratorier; DNA-laboratorium, Histologi-laboratorium, Mollusk-laboratorium, HPLC-laboratorium samt Kemi-laboratorium. Forskningsgrupperna har investerat i HPLC- apparatur och en masspektrometer under året. Här pågår 62 olika forskningsprojekt som presenteras under fem övergripande rubriker:
2 Biodiversitet Biohydrodynamik Fiskeribiologi & vattenbruk Kustzonsförvaltning Marin kemisk ekologi Laboratoriet deltar i flera tvärvetenskapliga projekt inom forskning och utveckling, delvis i samarbete med näringslivet. Bl a pågår ett projekt på uppdrag av ett företag för utveckling av båtbottenfärg. Ett annat projekt sker i samarbete med Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet där syftet är att kunna förutsäga larvspridning utifrån oceanografiska modeller; kan eventuella klimatförändringar påverka spridningsvägar? Det internationella samarbetet är stort, bl. a genom flera EU-finansierade projekt. TMBL är sedan 2005 värdinstitution för en ny forskningsinfrastruktur inom EU: CeMaCE - Centre for Marine Chemical Ecology. Tjärnö Innovationssystem - TIS - är ett projekt med syfte att få fler marina idéer och projekt att bli till nytta i samhället genom affärsutveckling och företagsetablering. Målet med TIS är att identifiera marina affärsidéer som kan få ett mervärde genom Tjärnö marinbiologiska laboratoriums kompetens och resurser för sin fortsatta utveckling. Viss uppdragsverksamhet utförs också åt kommuner, företag och andra organisationer. En utbildning i Marin ekologi för yrkesfiskare har på fiskarnas eget initiativ planerats och genomförts vid TMBL. Utbildningen är tänkt att genomföras vid återkommande tillfällen. TMBL förbereder också för att genomföra en marinbiologisk dokumentation inom den planerade nationalparken Kosterhavet. Ett tiotal personer kommer att vara engagerade under 2006-2008. Tjärnölaboratoriet har akvarier öppna för allmänheten under semesterperioden. Under samma period hålls också en serie populärvetenskapliga föreläsningar och det finns möjlighet att medfölja på exkursion till havs. Under hela året kan skolklasser och andra grupper beställa guidade visningar av verksamheten. Laboratoriet hade 6600 besökare i sin publika verksamhet 2005. Det finns två förläggningsbyggnader med sammanlagt 80 bäddar samt en restaurang som kan servera upp emot 100 personer frukost, lunch och middag. Hur påverkar vår verksamhet miljön? Vi har mycket goda förutsättningar att påverka miljön på ett positivt sätt. Laboratoriet är placerat i ett av landets kanske vackraste kustområden och verksamheten uppmuntrar till nyfikenhet och engagemang hos studenter och allmänhet vad gäller havsliv och havsmiljö. Många forskningsprojekt syftar till att skapa förståelse för hur liv och miljö i hav och kustzon påverkas av människans aktiviteter, att ge underlag till hållbara förvaltningsplaner för hav och kust, att ge kunskap om biodiversitet och havsmiljöns begränsningar. Dessa kan på sikt bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Men många aktiviteter vid laboratoriet kan också påverka miljön negativt. Laboratoriet är beläget långt från våra moderuniversitet vilket innebär långa resor
3 för både forskare och studenter. Långväga transporter av gods likaså. Vi använder mycket diesel och bensin varje år till fartyg och båtar. Vi använder vatten och el, råvaror till matlagning och en hel del kemikalier inom undervisning och forskning. Från Kosterfjorden pumpar vi upp saltvatten till användning i laboratorierna och för att värma fastigheten. Vi skrapar havsbottnarna för att få upp exemplar av växter och djur att studera. Vi producerar en hel del avfall. Miljöpåverkan och miljömål Vid miljöutredningen som genomfördes 2001 framkom att våra mest betydande negativa miljöaspekter är följande: Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luft- och vattenförorenande ämnen Användning av lösningsmedel kan ge utsläpp till luft Risk för överskott av näring till grund vik pga av utsläpp av saltvatten från laboratorierna Risk för utsläpp av kemikalier vid hantering av dessa Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Risk för spridning av organiska miljögifter vid all kemikaliehantering. Avfallsproduktion Samtidigt har vi ett antal inte föraktliga positiva miljöaspekter: Ett 60-tal forskningsprojekt, många med miljöinriktning, involverar ett trettiotal forskare samt lika många forskarstuderanden och projektassistenter. Fler än 400 studenter får en del av sin marinbiologiska utbildning vid laboratoriet varje år och genom sin kunskap ger de upphov till positiva miljöaspekter Mer än 6600 besökare från allmänheten har tagits emot och guidats eller bevistat exkursioner och akvarier och därigenom fått mer kännedom om havsmiljön Restaurangens personal har tillrett ca 18000 portioner mat under 2005 och har högt ställda krav på råvaror, var varorna kommer ifrån och köper mycket KRAVodlat. Allt matavfall komposteras. Laboratoriets kontakter med kommun och näringsliv i form av samarbete, rådgivning och uppdragsverksamhet stimulerar till en fördjupad förståelse för havsmiljöns möjligheter och begränsningar. Utifrån dessa miljöaspekter formulerades vår miljöpolicy samt våra övergripande miljömål som vägleder vårt miljöarbete till 2006. Miljöpolicy för Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Vårt miljöarbete ska fortgå så länge det finns negativa effekter på miljön av vår verksamhet. Förutom att vi följer de lagar och förordningar som berör vår verksamhet så ska alla verksamma vid TMBL ha ett dagligt och aktivt engagemang i miljöarbetet och ledningen ta ett övergripande ansvar för att resurser reserveras för detta arbete
4 alla gästande lärare, studenter och besökare informeras om vårt arbete och de övergripande miljömålen, samt om deras roll i miljöarbetet vi i alla delar av vår verksamhet (forskning, undervisning, service) aktivt sträva mot former för verksamheten som förebygger föroreningar och inte ger negativa effekter på miljön vi vid inköp, upphandling av tjänster och investeringar alltid överväga att utnyttja de alternativ som utifrån en helhetssyn är bäst för miljön vi göra regelbundna uppföljningar med syfte att förbättra vårt miljöarbete Hur miljöarbetet bedrivs Från och med januari 2004 är miljöledningssystemet vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium certifierat enligt ISO 14001 och registrerat enligt EMAS. Vi har en elektronisk miljöhandbok för hela verksamheten som omfattar forskning, utbildning, uppdrags- och informationsverksamhet samt servicefunktioner. Miljöledningssystemet granskas vid två tillfällen varje år, dels av ett internt revisionsteam från Göteborgs universitet, dels av externa miljörevisorer från SP i Borås. Vårt miljöledningssystem omfattar alla aktiviteter som utförs vid laboratoriet; forskning, undervisning, informations- och uppdragsverksamhet samt service och underhåll. Plattformen i miljöarbetet är det arbete som ansvariga för olika delar av verksamheten bedriver och det engagemang de visar. Ledningen består av föreståndare och administrativ chef och de bär ytterst ansvaret för miljöarbetet. Miljösamordnaren ansvarar för att dokumentationen uppdateras
5 och att verksamheten följer de lagrum som vi omfattas av. Miljösamordnaren samordnar också verksamhetsansvarigas miljöarbete, och ansvarar för att det "gamla" miljöåret sammanfattas och redovisas och att det "nya" tar vid med nya miljömål. Vårt "miljöår" börjar med den kick-off vi har varje år i mars då vi presenterar fjolårets resultat, resultat av revisioner, sammanfattar arbetet och kommer med förslag på nya miljömål. Resultat av miljöåret 2005. Revision Resultaten från miljörevisionerna 2005 har varit tillfredsställande; i stort handlar påpekanden om uppdatering av vår dokumentation i samband med att standarden ISO 14001 reviderats. Avfall Vi har förbättrat möjligheten till källsortering på Vita förläggningen, men andelen avfall som går till återvinning bör kunna ökas mer. Totalt har genererats 25 ton verksamhetsavfall av vilket 40 % går till återvinning av någon form. Fortfarande är fraktionen med brännbart avfall alltför stor. Komposteringsanläggningen havererade vid ett tillfälle huvudsakligen p g a språkförbistring, men har i övrigt fungerat tillfredsställande. Information till husvärd ges även på engelska idag. Laboratoriearbete Alla laboratorier har varsin laboratorieansvarig som ser till att nödvändiga rutiner och instruktioner för bland annat kemikaliehantering följs och dokumenteras, allt för att minimera risken för negativ miljöpåverkan. Tre laboratorieansvariga har gått utbildning inom kemikaliehanteringssystemet KLARA, ett web-baserat system för att katalogisera all kemikaliehantering och på så sätt lättare kunna följa flödet av kemikalier i verksamheterna. Under 2006 kommer all kemikaliehantering att kopplas till KLARA. Vi har skyltat upp de laboratorier där avloppen ej är kopplade till kommunalt VA för att säkra att inga oönskade organismer hamnar i havet. Av samma anledning har vi också skrivit nya rutiner för handhavande av främmande organismer på laboratoriet. En forskare har ändrat och skalat ned sin analysmetod och på så sätt eliminerat användandet av ett lösningsmedel samt minskat användandet av kemikalier med hälften.
6 Energi Vi har en minskning med nästan 10 % av elanvändningen under 2005 och förhoppningsvis kommer den trenden att förstärkas under kommande år. Transporter Vad gäller transporter till och från arbetet och tjänsteresor är situationen tämligen lik från ett år till annat. Antalet tjänsteresor har minskat något och andelen med personbil också vilket är glädjande. En försiktig ökning av andelen telefonkonferenser/-möten kanske kan förklara en del av det minskade resandet. Medelavståndet till arbetet är i stort sett oförändrat; antingen åker man relativt långt varje dag i snitt 36 km, eller också bor man nära och går eller cyklar till arbetet varje dag. Samåkningen i personbil till arbetet har också ökat något. Bottenskrap Under 2005 gjordes ett pilotförsök att dokumentera fynden från bottenskrap. Tre kursledare ombads medverka i detta under sommaren men av samtliga beskrivs tidsbrist som främsta orsak till svårigheter att få kontinuitet i dokumentationen. 373 bottenskrap som motsvarar ca 45000 m2 bottenyta gjordes under året. Arealen motsvarar ett kvarts tråldrag efter kräfta! Vi arbetar hela tiden kontinuerligt med att förbättra rutiner för verksamheten i syfte att minska vår miljöpåverkan. Övergripande miljömål 2002-2005 Vi ska förbättra vår avfallshantering och minska andelen osorterat avfall. Vi ska öka användningen av alternativa bränslen till båtar och fordon. Vi ska minska elanvändningen Vi ska öka andelen förnyelsebar energi Detaljerat miljömål 2005 Undersöka vilka avfallsfraktione r som är bäst ur miljösynpunkt att fokusera på. Vi ska minska användningen av vanlig bensin Minska elanvändningen Resultat Allt avfall källsorteras. Förpackningar som omfattas av producentansvaret har säkrast återvinningspotenti al. Alkylatbensin står för 53 % av bensinanvändninge n. Vi har minskat elanvändningen med nästan 10 %! Energisystemet är konverterat till havsvärme vilket betyder att vi inte använder direktel till uppvärmning av lokalerna. Tren d Kommentar Källsorteringen fungerar relativt bra. Information till studenterna behövs alltid, vissa klagomål från lab om felsortering har förekommit under året. Vi använder alkylatbensin till alla utombordsmotore r Energisystemet är konverterat till havsvärme.
7 Vi ska minska pappersförbruk ningen. Vi ska öka antalet videooch telefon konferenser som komplement till resande Vi ska öka andelen tjänsteresor med tåg Vi ska förbättra kemikaliehanteri ngen på laboratoriet Vi ska minska användningen av miljöfarliga kemikalier Vi ska öka andelen miljömärkta produkter vid inköp Utreda påverkan från bly i redskap till saltvatten Öka användningen av KRAVmärkta produkter Alla kopiatorer är förinställda för dubbelsidig kopiering. Skrivarna har vi inte något mått på ännu. Tillfrågade uppger att ungefär 15 % av möten genomförs med hjälp av telefonkonferenser. P-platser byggda. Gratis P-tillstånd vid tågstationen i Strömstad för att underlätta för och uppmuntra tågresenärer. Ja, det har vi gjort. Vi har dessutom utsett laboratorieansvarig a för all laboratorieverksam het och dessa ansvarar för att alla aktiva i verksamheten får den utbildning eller genomgång som krävs. Tre laboratorieansvarig a gått KLARAutbildning. Vi har inte fått klarhet vilken påverkan bly i redskap har till saltvatten. Inga KRAV-räkor har köpts under året. Osäkra leveranser och i viss mån osäkerhet om vem som fiskar Undersökningen baseras på 32 enkäter. Spridningen är mycket stor. Många deltar aldrig i telefonkonferense r men åker heller aldrig eller mycket sällan på tjänsteresa. Införandet av kemikaliehanterin gssystemet KLARA kommer att ge tydligare överblick av kemikalieflödena. Nu kan vi köpa KRAV-märkta räkor till festligare tillfällen.
8 Vi ska öka medvetenheten om vårt miljöarbete bland gästande forskare och studenter Vi ska utreda vilken lokal miljöpåverkan utsläpp av saltvatten från laboratoriet har Vi ska utarbeta en policy för var/hur/när bottenprover ska tas Finna en tillämplig metod vid planering och genomföring av bottenskrap för att skona bottnarna i Kosterfjorden om vem som fiskar KRAV-märkt. I övrigt används många KRAVmärkta produkter i restaurangen. Alla längre kurser informeras om vårt miljöarbete. Informationsbladet i gästpärmen är uppdaterat. Miljöinformation på vår hemsida Isen har länge stoppat försöken. Resultat kommer att redovisas under våren 2006 Vi har gjort ett pilotförsök där tre kursledare har använt en mall för att katalogisera fauna vid skrap. Blandat resultat. Tanken god men samtliga skyller tidsbrist som omöjliggör någon kontinuitet. Tabell 1: Övergripande och detaljerade miljömål för TMBL 2005 samt resultat av miljömålsarbetet. Examensjobbare från Oceanografen. Fraktion Mängd Kommentar Papp 2,48 ton LBC Bohusfrakt. Avser kontorspapper, papp och wellpapp. Träavfall 1,24 ton LBC Bohusfrakt Förpackningar som omfattas av producentansvar 0.19 ton plast (19 säckar à 10 kg) 0.375 ton plåt (25 säckar à 15 kg) LBC Bohusfrakt. Avser metall och hårdplast. Färgat och ofärgat glas är inte medräknat här. De går direkt till glasigloos. Hushållsavfall 11,5 ton (76 m3) Kommunal sophämtning som ombesörjs och bekostas av Akademiska Hus. ( 660 l motsvarar ca 100 kg) Brännbart 3,86 ton LBC Schakt och Transport.
9 Avser container för restaurangavfall som inte komposteras eller källsorteras. Matavfall 6 ton Komposteras. Toner 13 kg Varje kartong rymmer 100 liter. ( vikt ca 12-13 kg full) Skickas till Strålfors. Spillolja 100 liter Till Österröd Strömstad Oljefilter 14 stycken Till Österröd Strömstad Kemikalier 25 liter Avser lösningsmedel. Till Österröd Strömstad Lysrör/lågenergilampor/ 107st/21 st/21 st Till Österröd Strömstad glödlampor Elektronikavfall 183 kg Till Österröd Strömstad Tryckimpregnerat virke 50 kg Till Österröd Strömstad Kyl och frys 1 st Till Österröd Strömstad Tabell 2: Avfallsmängder TMBL 2005. År 2001 2002 2003 2004 2005 Elförbruknin 254 248 278 268 245 g kwh/m2 Vattenanvän dning m3 3800 3900 4700 3500 3300 Tabell 3: El- och vattenanvändning vid TMBL 2001-2005. År 2001 2002 2003 2004 2005 Antal årsarbetsdag ar na 13860 13944 13860 14152
10 Antal tjänsteresor Andel tjänsteresor bil/totala antalet Uppskattad andel distanskonfe renser eller telefonmöte n/totala antalet Antal mil med bil i tjänsten Anställdas medelavstån d till och från arbetet Andelen samåkta eller kollektiva mil/totala mil med fordon till arbetet Inköpt mängd papper Andelen inköpt alkylat/total andel inköpt bensin Mängd inköpt diesel och olja Mängd använd elström Antal studenter Antal studenter som fått na 343 193 314 291 na 34 % 37 % 76 % 57 % na 13% 20% 10% ca 15% na 4000 7000 7700 7500 na 43 km 34 km ( 41 enkätsvar) 32 km ( 27 enkätsvar) na 40 % 30 % 12/27 åker bil till arbetet men andelen samåkning är liten. Övriga 15 uppger glädjande nog att de går eller cyklar till arbetet. na 240000 ark (2 pall) 0 % 0 % 64 % 3600 l av totalt 5600 liter na 254 kwh/m2 na 248 kwh/m2 36 km ( 32 enkätsvar) 18/32 åker bil till jobbet. Ca 35 % av resorna sker i samåkning. Övriga 14 går eller cyklar till arbetet. 249500 ark 245500 ark 120000 ark 15300 l 4300 l 278 kwh/m2 70 % 3600 l av totalt 5100 liter 9000 l Nereus 9200 l Lophelia 268 kwh/m2 53 % 1800 l av totalt 3400 liter 12300 l Nereus 10300 l Lophelia 245 kwh/m2 687 620 518 423+ 25 exjobbare na 118 620 518 samtliga
11 som fått miljöinforma tion Antal besökare Mängd farligt avfall som lämnats Andel källsorterat avfall för återvinning/ totalt avfall 6700 6800 5700 6300 6600 na 496 kg kemikalieavf all (Reci) na na 46 % Matavfall som komposteras är inte medräknat Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell 2. 43 % Komposterat matavfall medräknat 40 % Komposterat matavfall medräknat (farligt avfall ej medräknat) Antal bottenskrap ungefärlig yta 350-400 ca 4 ha na na na 373 skrap motsvarar ca 45000 m2 eller 6 fotbollsplane r Tabell 4: Nyckeltal för miljöarbetet vid TMBL 2001-2005 (na betyder not available figure) EMAS Eco Management and Audit Scheme EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Ett frivilligt system som ska främja miljöstyrning inom företag och organisationer och förse allmänheten med information om de deltagandes miljöprestanda. www.miljostyrning.se Farligt avfall. Avfall som regleras i Förordning om farligt avfall ( SFS 1996:971). Se vidare www.rixlex.se www.kemi.se I GUs Avfallsplan 2005 innefattar termen: Riskavfall (biologiskt, smittförande, skärande/stickande, radioaktivt, cytostatika, läkemedelsrester), Kemikalier, Batterier, Lysrör, Lågenergilampor, Glödlampor, Elektronikskrot, Kyl- och frysskåp. ISO 14001 International Standard of Organisation Den internationella standarden för miljöledningssytem. Standardens huvudsyfte är att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som erforderlig hänsyn tas till socioekonomiska behov. En certifiering enligt ISO 14001 innebär att man har ett systematiskt miljöarbete, att man arbetar med de områden där organisationen har störst miljöpåverkan samt att man kan visa på ständiga förbättringar på miljöområdet.
12 Miljöhandbok Miljöledningssystem Miljörevision Tabell 5: Ordlista Innehåller alla styrande dokument inom miljöledningssystemet som TMBL omfattas av. Övergripande ledningssystem som omfattar ett systematiskt införande av den egna miljöpolicyn Ett ledningsinstrument som innebär en värdering av hur miljöskyddsorganisationen, ledningsrutiner och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön. Kontakta oss om du vill veta mer om vårt miljöarbete! Ullika Lundgren, miljösamordnare tel. 0526-68680/0702 788756 ullika.lundgren@tmbl.gu.se ----------------------------------------- Tjärnö 23 mar 2006