Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper Tjärnö 2008

Transkript

1 Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper Tjärnö 2008 Sven Lovén centrum för marina vetenskaper är Göteborgs universitets organisation för marin infrastruktur. Stationen vid Tjärnö är en av två som ingår i centret. I norra Bohuslän, 15 km sydväst om Strömstad ligger forsknings- och undervisningsstationen vid randen av Kosterfjorden och här har bedrivits marinbiologisk verksamhet sedan Kosterfjorden är en unik naturtyp för landet, 250 meter djup står den i djupvattenkontakt med Atlanten via övriga Skagerrak. Detta medför 35 salthalt i bottenvattnet och många djurarter med enda kända förekomst i Sverige. Med båt når man Kosterfjorden på 15 minuter från stationen. Forskning och utbildning Lovéncentrets fasta forskare tillhör institutioner vid Göteborgs universitet och här pågår ett 60-tal olika forskningsprojekt som presenteras under sex övergripande rubriker: Biodiversitet Biohydrodynamik Evolution och Genetik Fiskeribiologi & vattenbruk Kustzonsförvaltning Marin kemisk ekologi Här finns också en väl utvecklad gästforskar- och kursverksamhet.

2 Undervisningen sker till viss del inomhus men huvudsakligen i fält. Det finns ett större och två mindre forskningsfartyg samt ett tiotal småbåtar till förfogande för studenter och forskare. Laboratoriet äger fjärrstyrda undervattensfarkoster som kan operera ner till flera hundra meters djup samt kompressorer för påfyllning av luft till dykare. I land finns två stora kurslaboratorier samt spolrum med saltvattensystem och fem forskningslaboratorier; DNA-laboratorium, Histologi-laboratorium, Mollusk-laboratorium, HPLC-laboratorium samt Kemi-laboratorium. Samverkan med omgivande samhället Flera forskare vid stationen deltog i en omfattande marinbiologisk dokumentation av djuroch växtliv i Kosterfjorden inför den planerade nationalparken Kosterhavet som skall invigas i september Marina reservat kan bli ett viktigt verktyg i naturvårdsområdet med att bevara biologisk mångfald och att skydda överfiskade kommersiella bestånd. Det saknas dock idag viktig kunskap om hur pelagiska larver sprids i havet och hur områden och olika reservat är sammanbundna via larvspridning. Denna problemställning är grunden i ett tvärvetenskapligt projekt som involverar biologiska modellerare och ekologer från institutionen för marin ekologi samt förvaltare från Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Institutionen för marin ekologi deltar i ett samverkansprojekt SEA ME (Science Education Applied through Marine Ecology) med högstadieelever från Estland, Schweiz och Sverige. SeaMe har till syfte att stödja vikten av naturvetenskaper och stimulera och uppmuntra unga att fortsätta på den naturvetenskapliga banan. Inom SEA ME studeras t ex hur förändringar i miljön kan påverka ekologin i havet. Stationen vid Tjärnö har akvarier öppna för allmänheten under semesterperioden och under sommarveckorna besökte 3000 personer dessa. Under samma period hålls också en serie populärvetenskapliga föreläsningar och det finns möjlighet att medfölja på exkursion till havs. Barnens sommarlabb attraherar barn under juli och augusti. Under hela året kan skolklasser och andra grupper beställa guidade visningar av verksamheten, under 2008 deltog 2000 personer i sådana visningar. Stationen hade totalt 5600 besökare i sin publika verksamhet Hur påverkar vår verksamhet miljön?

3 Vi har mycket goda förutsättningar att påverka miljön på ett positivt sätt. Stationen är placerad i ett av landets vackraste kustområden och verksamheten uppmuntrar till nyfikenhet och engagemang hos studenter och allmänhet vad gäller havsliv och havsmiljö. Många forskningsprojekt syftar till att skapa förståelse för hur liv och miljö i hav och kustzon påverkas av människans aktiviteter, att ge underlag till hållbara förvaltningsplaner för hav och kust, att ge kunskap om biodiversitet och havsmiljöns begränsningar. Dessa kan på sikt bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Men många aktiviteter kan också påverka miljön negativt. Stationen är belägen långt från Göteborgs universitet vilket innebär långa resor för både forskare och studenter. Långväga transporter av gods likaså. Vi använder mycket diesel och bensin varje år till fartyg och båtar. Vi använder vatten och el, råvaror till matlagning och en hel del kemikalier inom undervisning och forskning. Vi skrapar havsbottnarna för att få upp exemplar av växter och djur att studera. Vi producerar en hel del avfall. Miljöpåverkan Våra miljöaspekter granskas och uppdateras varje år och nedan följer de aktiviteter som vi bedömer har mest negativ miljöpåverkan: Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luftoch vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Avfallsproduktion Transporter och resor Nedan följer de aktiviteter som har positiva miljöaspekter: Ett 60-tal forskningsprojekt, många med miljöinriktning, involverar ett trettiotal forskare samt lika många forskarstuderanden och projektassistenter. 300 gästforskare vistades under kortare eller längre tid på Tjärnö. Drygt 600 studenter och forkarstuderande fick en del av sin marinbiologiska utbildning vid laboratoriet och genom sin kunskap ger de upphov till positiva miljöaspekter.

4 Fler än 5600 besökare från allmänheten har tagits emot och guidats eller bevistat exkursioner och akvarier och därigenom fått mer kännedom om havsmiljön. Restaurangens personal har tillrett portioner lunch- och middagsmat under 2008 och har högt ställda krav på råvaror, var varorna kommer ifrån och köper mycket KRAV-odlat. Allt matavfall komposteras. Laboratoriets kontakter med kommun och näringsliv i form av samarbete, rådgivning och uppdragsverksamhet stimulerar till en fördjupad förståelse för havsmiljöns möjligheter och begränsningar. Hur miljöarbetet bedrivs Sven Lovén centrum för marina vetenskaper omfattas av miljöledningssystemet vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Miljöledningssystemet är certifierat enligt ISO och registrerat enligt EMAS sedan Miljöledningsarbetet omfattar alla aktiviteter som utförs vid stationen; forskning, undervisning, informations- och uppdragsverksamhet samt service och underhåll. Plattformen i miljöarbetet är det arbete som ansvariga för olika delar av verksamheten bedriver och det engagemang de visar. Till stöd för miljöarbetet finns en miljöhandbok. Ledningen består av ordförande och administrativ chef i styrgruppen för Lovén-centret och de bär ytterst ansvaret för miljöarbetet. Lovencentrets controller ansvarar för kontakterna med Strömstads kommun Miljö- och Hälsoskyddsavdelning och Akademiska Hus som är fastighetsägare. Miljösamordnaren ansvarar för att miljöledningsarbetet underhålls och utvecklas och att verksamheten följer den miljölagstiftning som vi omfattas av. Miljösamordnaren samordnar också miljöarbetet, sammanfattar miljömålsarbetet och redovisar detta för ledningen. Miljöledningssystemet vid fakulteten granskas vid två tillfällen varje år, dels av ett internt revisionsteam från Göteborgs universitet, dels av externa miljörevisorer från SP i Borås. I praktiken innebär det att miljörevisioner genomförs vid Lovéncentret var tredje år enligt revisionsplan. Resultat av miljöåret 2008 Revision Ingen miljörevision genomfördes under Lagar och lagefterlevnad Enligt livsmedelsförordningen behöver vi ett godkännande för livsmedelshantering och ett sådant godkännande har vi efter inspektion fått. Vi uppfyller lagkraven. Avfall Källsortering fungerar bra på de flesta håll. Olyckligtvis har en container för källsorterade fraktioner använts av utomstående för diverse blandat avfall vilket medfört att det avfallet fått gå till förbränning istället för till materialåtervinning. Sedan hösten 2008 är en container för brännbart avfall borttagen. Vi har tillstånd att köra delar av vårt farliga avfall själva till Österröd, Strömstads kommun. Allt farligt avfall bokförs.

5 Laboratoriearbete Alla laboratorier har varsin laboratorieansvarig som ser till att nödvändiga rutiner och instruktioner för bland annat kemikaliehantering följs och dokumenteras, allt för att minimera risken för negativ miljöpåverkan. All kemikaliehantering handhas genom kemikaliehanteringssystemet KLARA. Energi Energiförbrukningen ökade kraftigt under Antagligen berodde ökningen på den ombyggnad av köket som utfördes under året. I fortsättningen ska det nya fläktsystemet ge bättre energiåtervinning Utomhusarmaturer har bytts för att minimera ljusföroreningar. Resor och Transporter Trots omorganisationen, vilket under perioder inneburit många resor, ser statistiken över resandet bättre ut än Resor med tåg och buss har nästa dubblerats sedan 2007 och totalt gjordes bara 11 flygresor under Flygresorna motsvarar bara 4 % av det totala resandet. Antalet möten på distans eller telefonkonferenser har ökat till 24 % vilket är glädjande! Bottenskrap Inventeringen av nationalparken Kosterhavet har fortgått undre I samband med bildandet av nationalparken kommer nya regler för hur och var bottenskrap får gå till. 485 skrap över en yta av m2 motsvarar 6 fotbollsplaner. Miljöaspekter 2008 Miljömål 2008 Resultat Tren d Kommentar Forskning och utbildning Tillämpa framtagna kriterier på forskningsprojekt med innehåll av miljö och hållbar utveckling. Tillämpa framtagna kriterier på grundutbildningar med innehåll av miljö och hållbar utveckling. Vi har bokfört vilka projekt berör miljö och hållbar utveckling. Lovéncentret har inga egna utbildningar utan olika institutioner vid universitetet förlägger kursmoment vid stationen. Samverkan med omgivande samhället. Information om vår forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling skall spridas till allmänheten Lovencentret - Tjärnö har haft en mycket stor publik verksamhet under Fler än 5600 personer har besökt Lovencentret Tjärnö.

6 Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luft- och vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar genom publika aktiviteter. Minska miljöpåverkan från kemiska produkter. Alla laboratorier vid Lovencentret - Tjärnö använder kemikaliehanteringss ystemet KLARA. Alkylatbensin står för 59 % av den totala bensinanvändningen. Diesel och olja till samtliga fartyg inom Lovencentret uppgick till liter. Rutin för arbete med främmande organismer är införd. Denna finns i miljöhandboken. 485 skrap under 2008 Inventeringen av nationalparken Kosterhavet har fortgått undre I samband med bildandet av nationalparken kommer nya regler för hur och var bottenskrap får gå till. Skrapad yta m2 vilket motsvarar 6 fotbollsplaner. Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Avfallsproduktion Elförbrukningen inom fakultetens institutioner och enheter skall minska med 3% under en tvåårsperiod. Andelen avfall som El-användningen ökade kraftigt under Ombyggnation av köket.

7 materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara minst 40 % av den totala mängden avfall. Transporter och resor Öka andelen tjänsteresor med tåg relativt flyg. Öka andelen tjänsteresor med buss/tåg relativt personbil. Minska mängden utsläpp i CO2- ekvivalenter från tjänsteresor. Kompetensutveckling All personal och alla studenter skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt Information om miljöarbetet och certifieringen finns att tillgå på alla bostadsrum i förläggningen. ansvarsområde. Tabell 1: Miljöaspekter och miljömål för Lovencentret Tjärnö 2008 samt resultat av miljömålsarbetet. Fraktion Mängd Kommentar Papp?? LBC Bohusfrakt. Avser kontorspapper, papp och wellpapp. Statistik saknas. Förpackningar som omfattas av producentansvar?? LBC Bohusfrakt. Avser metall och hårdplast. Containern kontaminerad av avfall utifrån och innehållet har ej kunnat gå till materialåtervinning. Hushållsavfall 13 ton (88 m3) Kommunal sophämtning som ombesörjs och bekostas av Akademiska Hus. ( 660 l motsvarar ca 100 kg) Brännbart 3,74 ton LBC Schakt och Transport. Avser container för restaurangavfall som inte komposteras eller källsorteras.

8 From hösten 2008 tas containern bort. Matavfall?? ton Komposteras. Toner 90 kg Varje kartong rymmer 100 liter. ( vikt ca 45 kg full) Skickas till Strålfors. Spillolja 300 liter Till Österröd Strömstad Oljefilter 20 st Till Österröd Strömstad Bensin, lösningsmedel 191 liter Till Österröd Strömstad Färgavfall 2 liter Till Österröd Strömstad Lysrör/lågenergilampor 152 st Till Österröd Strömstad Elektronikavfall 40 kg Till Österröd Strömstad Små batterier 20 st Till Österröd Strömstad Tabell 2: Avfallsmängder Tjärnö År Elförbrukning kwh/m2 Vattenanvänd ning m Tabell 3: El- och vattenanvändning vid Tjärnö År Antal årsarbetsdagar ?? (fasta forskare+ Antal tjänsteresor Andel tjänsteresor bil/totala antalet Andel tjänsteresor med tåg/buss Andel tjänsteresor med flyg Uppskattad andel distanskonfer enser eller telefonmöten/ Lovén) (färdslag ej redovisat för samtliga 76 % 57 % 63 % * 71 % 57 % (160 av 280) iu iu 27 % * 22 % 39 % (109 av 280) iu iu 12 % * 7 % 4 % (11 av 280) 10% ca 15% ca 10 % iu 24 % 81 av totalt 332 möten eller konferenser

9 totala antalet Antal mil med bil i tjänsten Andelen inköpt alkylat/total andel inköpt bensin Mängd inköpt diesel och olja Mängd använd elström Antal studenter Antal besökare Mängd farligt avfall som lämnats (Andel källsorterat avfall för återvinning/ totalt avfall) Antal bottenskrap ungefärlig yta skedde på distans (28 personer besvarade enkäten) % 3600 l av totalt 5100 liter 9000 l Nereus 9200 l Lophelia 53 % 1800 l av totalt 3400 liter l Nereus l Lophelia 268 kwh/m2 245 kwh/m2 70 % 3800 l av totalt 5400 liter l Nereus 5300 l Lophelia 247 kwh/m2 47 % 1948 l av totalt 4135 liter l Nereus 5886 l Lophelia 239 kwh/m2 59 % liter (samtliga fartyg på hela Lovéncentret) 297 kwh/m gästforskare Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell 2 43 % Komposterat matavfall medräknat iu 40 % Komposterat matavfall medräknat (farligt avfall ej medräknat) 373 skrap motsvarar ca m2 eller 6 fotbollsplaner 39 % materialåtervu nnet material/ totalt avfall. 474 skrap motsvarar ca m2 eller 8 fotbollsplaner. Tabell 4: Nyckeltal för miljöarbetet vid Tjärnö % till materialåtervi nning, kompost eller farligt avfall. Fr o m 2006 ändras nyckeltalet till Andel avfall till materialåter vinning, kompost eller omhändertag et som farligt avfall 469 skrap Motsvarar ca m2 eller 8 fotbollsplaner. Inga säkra siffror pga att det avfall som skulle gått till materialåtervi nning fått gå till förbränning. 485 skrap motsvarar m2 eller 6 fotbollsplaner

10 EMAS Farligt avfall ISO Miljöhandbok Miljöledningssystem Miljörevision Tabell 5: Ordlista Eco Management and Audit Scheme EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Ett frivilligt system som ska främja miljöstyrning inom företag och organisationer och förse allmänheten med information om de deltagandes miljöprestanda. kemikalier, färg- och limrester, olja och bensin samt glödlampor, lågenergilampor, lysrör och elektronikskrot International Standard of Organisation Den internationella standarden för miljöledningssytem. Standardens huvudsyfte är att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som erforderlig hänsyn tas till socioekonomiska behov. En certifiering enligt ISO innebär att man har ett systematiskt miljöarbete, att man arbetar med de områden där organisationen har störst miljöpåverkan samt att man kan visa på ständiga förbättringar på miljöområdet. Innehåller alla styrande dokument inom miljöledningssystemet som Sven Lovén centrum - Tjärnö omfattas av. Övergripande ledningssystem som omfattar ett systematiskt införande av den egna miljöpolicyn Ett ledningsinstrument som innebär en värdering av hur miljöorganisationen, ledningsrutiner och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön. Kontakta oss om du vill veta mer om vårt miljöarbete! Ullika Lundgren, miljösamordnare tel / ullika.lundgren@science.gu.se Tjärnö 4 juni 2009.