ÖVERSIKTSPLAN PITEÅ KOMMUN. Fördjupning för Landsbygden MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

ÖVERSIKTSPLAN PITEÅ KOMMUN Fördjupning för Landsbygden MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Antagen 2007-12-17 203 Piteå Kommun Oktober 2007

2

INNEHÅLL 3 Inledning sid 4 Miljöbedömning. sid 4 Miljökonsekvensbeskrivning. sid 5 Norrbotniabanan.....sid 5 Vindkraftsparker sid 9 Bostadsbebyggelse Rosvik. sid 13 Kommunens bedömning av hur de Svenska Miljömålen uppfylls... sid 16 Kartbilagor. sid 20-29

4 INLEDNING Den fysiska planeringen ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunens översiktsplan utgör ett viktigt redskap för att nå detta mål. Enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser kunna utläsas. Vidare ska en miljöbedömning göras och om planen kan anses medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Miljömålen i sig utgör ett styrdokument och finns redovisade i Kap 3 och förordningar. MILJÖBEDÖMNING Kommunen gör den bedömningen att planens genomförande medför betydande miljöpåverkan. I planen finns två stora projekt medtagna som får stor påverkan på miljön, detta är dels förslag på en kustjärnväg, Norrbotniabanan och förslag på storskalig etablering av vindkraft. Ett genomförande av andra förslag i planen kan komma att kräva en MKB för ett enskilt projekt och kommer inte att behandlas i denna plan. I miljökonsekvensbeskrivningen görs ingen detaljerad redovisning av översiktsplanen utan här hänvisar kommunen till översiktsplanen.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Norrbotniabanan 5 Allmänt Järnvägstrafiken i Piteå kommun finns idag på stambanan genom Övre Norrland och på Piteåbanan. På stambanan genom Övre Norrland bedrivs persontrafik i form av nattåg. Inget resecentrum för persontrafik finns inom kommunen. Godstrafik sker såväl på stambanan genom Övre Norrland som på Piteåbanan. Piteåbanan är sedan början av 2000-talet elektrifierad och en av de mest trafikerade tvärbanorna i Sverige. Stambanan genom Övre Norrland har stora nivåskillnader och dessutom kurvig. Kapaciteten är begränsad och järnvägen fyller inte den funktion som är önskvärd för regionens så viktiga malm- stål- och skogsindustri. Placeringen en bit in i inlandet gör att järnvägen inte hellre är ett attraktivt alternativ för persontransporter. För att förbättra gods- och persontransporterna i regionen har tankar på en järnväg längs kusten har funnits under större delen av 1900-talet med varierande aktivitet som följd. I översiktsplanen finns redovisat alternativa korridorer för en ny kustjärnväg. Det pågår för närvarande en förstudie av järnvägen. I förstudien finns ett antal alternativa sträckningar som kommunen bedömt som mindre intressanta och kommunen har därför valt att inte ta med dessa alternativ i denna plan. Banverket har påbörjat en järnvägsutredning på delen Skellefteå Piteå. Järnvägsutredning för delen Piteå Luleå är det beräknat att den kan påbörjas de närmaste åren. Eftersom mer detaljerade utredningar om järnvägen och dess konsekvenser kommer att påbörjas under de närmaste åren har kommunen valt att i översiktsplanen endast peka på de viktigaste och mest relevanta avvägningar av miljöfrågor som kan bli aktuella i samband med byggandet av en ny järnväg. Nollalternativ Om den planerade järnvägen inte kommer till utförande kommer inte några direkta miljöstörningar att uppstå. Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som hittills. Däremot kan det bli indirekta följder då samhället går miste om de miljövinster som kan uppstå genom ex. minskade utsläpp. Samhället kommer även att gå miste om förbättrade funktioner för gods- och persontransporter i regionen. Landskapsbild Den södra delen består området till största delen av skogsmark. Skogspartierna mellan länsgränsen och Pitsund är relativt kuperade men med inslag av både sjöar och myrmarker. Passagen från länsgränsen och förbi Jävre består i den södra delen av en höjdrygg och övergör sedan tll ett område med kulturhistorisk värdefull odlingsmark. I jordbrukslandskapet finns enstaka äldre gårdsbildningar. Enstaka nyare kan beröras. Mellan länsgränsen och Pitsund ligger korridoren på södra sidan väg E4. Den norra delen från Öjebyn mot gränsen till Luleå kommun kännetecknas av den flacka Norrbottenskusten, men några höjdpartier finns även i den västra delen av korridoren samt vid gränsen mot Luleå. Korridoren innefattar havsvikar och många områden som kan betecknas som myr eller sanka områden. Intill Norrfjärden så består landskapet av kulturhistorisk värdefull jordbruksmark, med många äldre jordbrukscentra. Korridoren omfattar även de relativt stora samhällena Norrfjärden och Rosvik. Korridoren mellan Öjebyn och kommungränsen mot Luleå tar med områden på båda sidor väg E4.

6 Beroende på hur och var en ny järnväg kommer den att påverka landskapet i någon form. Efter större delen av sträckan finns redan korridor i form av väg E4. De som bor efter sträckan kan uppleva effekterna och konsekvenserna av en ny järnväg som mindre ju mer man kan hålla ihop korridorerna. Trafikanterna på E4 kan uppleva en järnväg skild från vägen som mindre störande. Vid passager nära bostadsområden kan även sådant som bullerskärmar, bankar, skärningar och brokonstruktioner påverka landskapsbilden. Kulturmiljö Korridoren passerar genom flera områden med höga kulturvärden. Det öppna landskapet kring Norrfjärdensområdet ingår de områden som länsstyrelsen utpekat som bevarandevärt odlingslandskap i det regionala kulturmiljöprogrammet. Ladlandskapet i Norrfjärden- Kopparnäs har restaurerats med stöd av EU-bidrag. I korridoren ingår Rosviksbodarna som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Längs korridoren finns sträckor av den gamla kustlandsvägen som av vägverket och länsstyrelsen utsetts till kulturmiljövägar. I hela området finns en rad fornlämningar. Dessa fornlämningar finns registrerade hos länsstyrelsen. Karta med redovisade kulturmiljöer biläggs. En järnväg kommer, oavsett slutlig sträckning att beröra kulturmiljön i någon form. Påverkan kommer i vissa fall att innebära att kulturobjekten försvinner i andra fall blir påverkan mer indirekt genom närheten mellan järnvägen och objektet. Byggandet av en ny järnväg kommer att medföra behov en rad kompletterande inventeringar och beslut måste tas om utpekande av objekt som bedöms måsta bevaras för framtida generationer. En ny järnväg kan även försvåra förståelsen av tidigare generationers verksamhet i området. Naturmiljö Korridoren passerar genom flera områden med höga naturvärden. Det öppna landskapet i Norrfjärdensområdet ingår de områden som länsstyrelsen utpekat som bevarandevärt odlingslandskap ur natur- och kulturvärdessynpunkt. I området kring Norrfjärden finns våtmarksområden med mycket höga naturvärden. Längs hela sträckningen finns områden och lokaler med mycket höga naturvärden. Karta med redovisade naturvärden biläggs. Järnvägen kommer att passera ett antal sjöar och vattendrag. Allt rinnande vatten och i stort sett alla vattenområden får anses som viktiga områden ur naturvårdssynpunkt. Hela det utpekade området får anses som viktigt område för viltet. En järnväg kommer, oavsett slutlig sträckning att beröra naturmiljön i någon form. Påverkan kommer i vissa fall att innebära att naturen förändras, i andra fall blir påverkan mer indirekt. Som ex. kan nämnas störningar för viltet, som blir följden av en järnväg. I slutlig sträckning kan bestämmas måste en rad nya inventeringar genomföras och beslut måste tas om det finns objekt som bedöms som omistliga och måste bevaras för framtida generationer. I samband med byggande i vatten kan störningar på växt och djurliv uppstå. Fria vattenvägar för fisken kan påverkas. Störningarnas storlek kan variera beroende på vilken årstid åtgärderna genomförs.

7 Rekreation och friluftsliv Markerna öster om E4 ingår i ett stort område av riksintresse för friluftsliv. Områdets värden är båtsport, bad, kulturstudier och fritidsfiske. Skogsmarkerna i området används flitigt för bärplockning. Området utanför tätorterna nyttjas för jakt av högvilt och småvilt. Skoteråkning förekommer vintertid. Ett antal skoterleder korsar området. för det rörliga friluftslivet kommer att variera beroende på banans slutliga sträckning. I närheten av bebyggelse kan planskilda övergångar ordnas medan detta kan bli svårt i glesare områden. För jakt på högvilt kan konsekvenserna bli relativt stora beroende på att för många jaktlag utgör E4 i dag en barriär och en järnväg skild från E4 kan stor påverkan för många jaktlag att bedriva en god viltvård. Fritidsfisket och möjligheten till fiskens reproduktion kan komma påverkas, beroende på vilka åtgärder som vidtas för att säkra vandringsvägarna för fisken i de strömmande vatten som banan kommer att passera. Hälsa I den utlagda korridoren finns förutom enskilda gårdar tätorterna Norrfjärden och Rosvik. Total rör det sig om ca 4 000 personer som bor i den utlagda korridoren och som kan beröras av störningar från järnvägen. En järnväg kommer att medföra en barriäreffekt om den dras genom samhällen som Norrfjärden eller Rosvik. Barriärer utgörs dels av själva spårområdet men även i form av plank, fyllningar, skärningar och plank eller andra anordningar. De störningar som kan bli aktuella är störningar i form av buller, vibrationer och ljuseffekter. Störningarna från järnvägen kan förekomma alla tider på dygnet vilket kan medföra störd nattsömn. Möjligheten för ambulans och räddningstjänsten att på ett effektivt sätt kan påverkas på grund av längre transportvägar. Hushållning med naturresurser Markanvändningen i den utlagda järnvägskorridoren är, jordbruk, skogsbruk, industri och boende. Jordlagren beräknas till största delen bestå av morän, men på avsnitt finns myrmarker och närmast kusten kan svartmocka förekomma. Enligt radonutredningen finns vissa mindre områden som är högriskområden och områden som bedöms som eventuella högriskområden. Berggrunden består till övervägande delen av gnejs och granit. Mark kommer att tas i anspråk för banområdet men medför i områden med tätare bebyggelse behov av ombyggnader av vägnätet med ytterligare markbehov. För jord- och skogsbruksmarken innebär järnvägen en uppsplittring av fastigheterna och en arealförlust närmast spårområdet. Behov kommer att uppstå för byggande av nya transportvägar för att tillgodose jord- och skogsbrukets möjligheter till framtida drift.

8 Rennäring De samebyar som berörs av föreslagen korridor är, Västra Kikkejaur, Östra Kikkejaur, Ståkke, Udtja, Sirkas, Turpon och Jåhkågasska. Områdena används för vinterbete. I dag finns viltstängsel uppsatt efter i största delen av E4. En ny kustjärnväg innebär ytterligare barriäreffekter för möjligheten att bedriva rennäring i kustområdet. Risken för påkörning kan bli relativt stor. Vattenresurser Inom utredningsområdet finns ett antal enskilda brunnar. Brunnarna utgörs av både grävda och borrade. Kommunen tar sitt vatten från en ytvattentäkt i Svensbyfjärden. Inget av kommunens reservvattentäkter finns inom utredningsområdet. Brunnar i närheten av järnvägen kan påverkas i samband med att järnvägen byggs. Masshantering De massor som kommer att hanteras i samband med bygget utgörs av allt från den finkornigaste leran till bergmassor. Även svartmocka kommer att förekomma. Vissa massor kan innehålla ämnen som påverka människa och natur. Omgivande mark- och vattenområden kommer att på ett konkret sätt påverkas av anläggningsarbetena. Även visuella effekter kommer att förekomma. Störningar och påverkan under byggtiden Större delen av det berörda området ligger utanför tätbebyggda områden. Samhällena Jävre, Norrfjärden och Rosvik kan beröras. I området finns ett antal allmänna och enskilda vägar. Järnvägen kommer att passera mark som nyttjas för skogs- och jordbruk. Störningar kommer att förekomma för jord- och skogsbruket under byggtiden. Det kommer även att förekomma störningar för vägtrafiken. För byggets genomförande kommer att krävas att områden tas i anspråk för baracker, parkeringar, verkstäder och upplag. Provisoriska vägar, sidotippar etc. måste finnas vilket innebär att mark måste tas i anspråk för detta. I närheten av bebyggelse blir det störningar i form av buller, damm, ökad trafik o.d.

9 Vindkraftsparker Allmänt Den landsomfattande vindkartering som utförts visar att delar av landsbygdsområdet inom Piteå kommun har goda förutsättningar för vindkraft. I dag finns inga vindkraftverk byggda inom planområdet. Nollalternativ Om de planerade vindkraftverken inte kommer till utförande kommer inte några miljöstörningar att uppstå. Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som hittills. Däremot kan det bli indirekta följder då samhället går miste om de miljövinster som kan uppstå genom mindre tillgång till miljövänlig elproduktion och elproduktion över huvudtaget. Landskapsbild Området utgörs av kuperad skogsmark. Hela området ligger över högsta kustlinjen. Inom området finns endast ett fåtal bostäder. I direkt anslutning till området ligger byarna Storsund och Koler. Allmänna vägarna mellan väg 373 Piteå Långträsk, väg 515 Långträsk Koler samt väg 543 Lillpite- Koler passerar genom området. De föreslagna vindkraftverken kommer att byggas med en tornhöjd på uppemot 130m. Verken kommer att bli fullt synliga över stora områden och kommer att påtagligt påverka landskapsbilden. Risk finns att boende i Koler och Storsund kan uppleva sig störda av den förändrade landskapsbilden detsamma gäller för de som trafikerar de allmänna vägarna i området. Kulturmiljö Inom området finns ingen bebyggelse eller jordbruksmark med höga kulturvärden. Däremot finns vissa registrerade fornlämningar i området. I omgivande landskap finns riksintresse för kulturmiljö i Roknäs-Lillpite. Påverkan på kulturmiljön bedöms som små.

10 Naturmiljö Området som är av intresse för vindkraft är ett höjdområde mellan Åbyälven i söder och LillPiteälven i norr. Rokån rinner genom centrala delar av området. Området tillhör Norrlands vågiga bergkullterräng. De högsta höjderna når upp till 600 m ö h. Hela området ligger över högsta kustlinjen. I området har omfattande skogsavverkningar skett under 1970-talet varför det finns stora ungskogsområden. Ett natura 2000-område med värdefull skog vid Svartliden ligger inom utredningsområdet. Åbyälven med dess källflöden klassas som Natura-2000. ett värdefullt område vid Rokån, Roka viltvatten, ligger inom utredningsområdet. Ett antal våtmarksområden med höga naturvärden finns inom området. Utbyggnaden av vindkraft i området kommer att påverka naturmiljön. Det gäller framförallt behovet av nya vägar fram till byggplatserna. I området finns det gått om mindre vattendrag. I samband med byggande i vatten kan störningar på växt och djurliv uppstå. Fria vattenvägar för fisken kan påverkas. Störningarnas storlek kan variera beroende på vägarnas utformning och vilken årstid åtgärderna genomförs. Ett vindkraftverk kräver i sig en liten markyta, mellan 2-4000 m², så varje verk medför ingen större påverkan på flora och fauna. Däremot kan fågellivet påverkas och då framförallt de större fågelarternas möjlighet att förflytta sig i området. Rekreation och friluftsliv När det gäller friluftslivet i området så dominerar verksamheter som jakt, fiske, bärplockning under barmarksperioden. Vintertid används delar av området flitigt för skoterkörning. Effekterna för det rörliga friluftslivet kommer att utgöras av dels förändringar av den visuella landskapsbilden men även av buller i närheten av respektive vindkraftverk. Nya vägar kommer att underlätta åtkomsten av nya områden för ex. bärplockning. För jaktens del torde påverkan bli begränsad. Fritidsfisket och möjligheten till fiskens reproduktion kan komma påverkas, beroende på vilka åtgärder som vidtas för att säkra vandringsvägarna för fisken i strömmande vatten. Hälsa De utlagda områdena för vindkraft ligger i de flesta fall långt från bostadsbebyggelse. De byar som är närmast berörda är Koler och Storsund. De störningar och risker för människors hälsa utgörs av buller och vibrationer från vindkraftsverkens propellrar. Störningarna från buller kan förekomma under hela dygnet. Dagtid kan en visuell störning även förekomma. Under byggtiden kan utryckningstider för ambulans och räddningstjänsten bli långa på grund av att byggplatserna kan ligga inom områden med provisoriska vägar.

11 Hushållning med naturresurser Markanvändningen i området för vindkraft skogsbruk och här bedrivs rennäring i form av vinterbete samt flyttleder. Jordlagren beräknas till största delen bestå av morän, berg i dagen samt relativt stora områden med myrmark Berggrunden består till övervägande delen av gnejs och granit. En vindkraftsetablering kräver små markytor. En utbyggnad av skogsvägnätet kommer att medföra att mark tas i anspråk. Ingen uppsplittring av fastigheterna bedöms uppstå. Rennäring De samebyar som berörs av den föreslagna vindkraftsetableringen är Östra Kikkejaur, Semisjaur-Njarg samt till viss del Västra Kikkejaur sameby. Byggandet av vindkraftsparker i området kommer att påverka rennäringen. Detta gäller främst möjligheten att nyttja helikopter i arbetet. Nya vägar innebär att mark tas i anspråk och att risk för påkörningsolyckor ökar med ökad trafik. Vattenresurser Inom området finns endast ett 10-tal fastboende. Ingen av kommunens vattentäkter ligger inom utredningsområdet. Inom området ligger Rokån samt biflöden till Åbyälven och Lillpiteälven. Inga brunnar bedöms bli påverkade. Vid byggande i rinnande vatten kan en viss påverkan ske. Masshantering De massor som kommer att hanteras i samband med bygget utgörs av allt från den finkornigaste leran till bergmassor. Vissa massor kan innehålla ämnen som påverka människa och natur. Omgivande mark- och vattenområden kommer att på ett konkret sätt påverkas av anläggningsarbetena.

12 Störningar och påverkan under byggtiden Hela området ligger utanför tätbebyggda områden. Det är främst samhällena Koler och Storsund och Långträsk som kan komma att beröras. I området finns ett antal allmänna och enskilda vägar. Vägnätet i området kommer att beröras av ökad trafik. Störningar kommer att förekomma för skogsbruket under byggtiden. Det kommer att bli en markant trafikökning inom hela området som kommer att ge upphov till störningar för vägtrafiken. För byggets genomförande kommer att krävas att områden tas i anspråk för baracker, parkeringar, verkstäder och upplag. I närheten av bebyggelse blir det störningar i form av buller, damm, ökad trafik o.d.

13 Bostadsbebyggelse Rosvik Allmänt I översiktsplanen har avsats några större ytor där det i framtiden ges möjligheter att bygga nya bostäder. I dag är efterfrågan liten vad gäller nya bostäder i Rosvik. Anledningen till att kommunen valt att lägga ut så stora ytor för framtida bostadsområden är att Rosvik ligger inom bekvämt avstånd mellan Piteå och Luleå. Kommunen anser att man bör ha en bra beredskap för nya bostadsområden om och när Norrbotniabanan byggs och vi dessutom får en hållplats nära Rosviks by. Nollalternativ Om de planerade bostadsområdena inte byggs ut kommer pågående mark- och vattenanvändning att fortsätta som hittills. Några direkta miljöstörningar kommer inte att uppstå. Landskapsbild Området består av skogsmark och området ligger i en sydsluttning mot Rosån. Största delen av markområdet är torrt. Endast någon mindre del utgörs av uttorkad myr. Berg i dagen kan förekomma. I någon mindre del kan myrmark beröras. Landskapsbilden kommer att förändras i och med att markanvändningen ändras från skogsmark till bostadsområde. Den befintliga bebyggelsen kommer att få längre ut till skogsmarken. Kulturmiljö Den nedre delen av de föreslagna bebyggelseområdena tangerar eller i något fall berör område som betecknas som värdefull kulturmiljö i form av Traditionell bebyggelse i lidläge. Några kända fornlämningar finns inte registrerade inom området. Karta med redovisade kulturmiljöer biläggs. Ny bebyggelse kommer att förändra och påverka kulturlandskapet. Den nya bebyggelsen kommer att ha en annan byggstil än den befintliga bebyggelsen och man kan säga att påverkan kommer att ske genom att nya årsringar tillförs byn. I detta fall bedöms inte några kulturobjekt kommer att försvinna. I samband med en planläggning av området kommer ytterligare inventeringar att genomföras om det bedöms skäligt för att skydda kulturobjekt i området. Naturmiljö Området består av skogsmark och området ligger i en sydsluttning mot Rosån. I området har det sedan gammalt bedrivits skogsbruk. Skogen utgörs av blandskog. Inga kända objekt med höga naturvärden finns inom området. Ny bebyggelse kommer att förändra och påverka naturlandskapet. I samband med en planläggning av området kommer ytterligare inventeringar att genomföras om det bedöms skäligt för att skydda naturen i området.

14 Rekreation och friluftsliv Markerna öster om E4 ingår i ett stort område av riksintresse för friluftsliv. Området används idag som närströvområde och för ex. bärplockning. Skoteråkning förekommer vintertid. En skoterleder korsar området. Ett genomförande av ny bebyggelse kommer att ta bort möjligheten att nyttja marken för rörligt friluftsliv. Det bedöms dock finnas tillräckligt med markytor utanför området för friluftslivets del. Skoterleden måste flyttas utanför området. Hälsa Området ligger inom högriskområde för radon. För att klara gränsvärdet för radon i bostadshus krävs ett radonsäkert/radonskyddat utförande av husen. Hushållning med naturresurser Jordlagren beräknas i de översta marklagren bestå av morän. Det är relativt nära till berg. Berget kan innehålla radon. Inom en mindre del av området ligger en myr. Innan området detaljplaneläggs krävs en geoteknisk undersökning och ytterligare utredning för att kontrollera radonförekomsten i området. I samband med en utbyggnad av ledningsnätet kan det bli aktuellt att man måsta spränga. Eftersom det kan röra sig om massor som innehåller radon måste det redovisas hur dessa massor ska nyttjas eller hanteras vidare. Planläggningen bör ske så att massbalans uppnås. Rennäring De samebyar som berörs av föreslagna bostadsområden är Udtja, Sirkas, Turpon och Jåhkågasska. Områdena används för vinterbete. Bostadsområdet bedöms endast till mindre del beröra vinterbetet och bedöms inte i någon större omfattning försvåra möjligheten att bedriva rennäring i kustområdet. Vattenresurser Området ska anslutas till det kommunala vattennätet. Enskilda vattentäkter finns inte i området. Det finns ett mindre dike/bäck som avvattnar en myr inom området. En utbyggnad av området påverkar inte vattenresurserna. Hänsyn skall tas till myrområdet och bäcken vid planläggningen.

15 Masshantering De massor som kommer att hanteras i samband med bygget utgörs av torv, morän och bergmassor. Svartmocka bedöms inte förekomma. Massorna kan innehålla ämnen som påverka människa och natur (radon). Omgivande markområden kommer att på ett konkret sätt påverkas av anläggningsarbetena. Även visuella effekter kommer att förekomma. Störningar och påverkan under byggtiden Området ligger i direkt anslutning till befintliga bostadsområden. Området berör kommunala gator samt någon enskild väg och utfart till skogsskiften. Störningar kommer att förekomma för omgivningen under byggtiden. Det kommer även att förekomma störningar för vägtrafiken. För byggets genomförande kommer att krävas ytor tas i anspråk för baracker, parkeringar, verkstäder och upplag. Provisoriska vägar, sidotippar etc. måste finnas vilket innebär att mark måste tas i anspråk för detta. I närheten av bebyggelse blir det störningar i form av buller i samband med sprängning, schaktarbeten och transporter. En ökad trafik i området ger aven det upphov till störningar i form av buller, damm och liknande.

16 Kommunens bedömning av om de Svenska Miljömålen kan uppfyllas Måluppfyllelse De miljömål som främst berörs är mål nr 1, nr 3, nr 7, nr 8, nr 9, nr 12, nr 13 och nr 16. Miljömål nr 1.Begränsad klimatpåverkan.. Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Det regional målet, framtaget av länsstyrelsen, är att utsläppen av växthusgaser ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. (Med växthusgaser menas, freon, koldioxid, vattenånga, kväveoxid, metan och ozon.) Måluppfyllelse Enligt SCB statistik från 2004 över koldioxidutsläpp per innevånare i Norrbottens län så går utvecklingen åt rätt håll om man undantar industrisektorn. Utsläppen har jämfört med 1990 minskat inom hushålls-, service- och transportsektorn. Det finns ingen statistik tillgänglig som redovisar utsläpp av koldioxid per person och år för Piteå kommuns landsbygd. Vad vi vet är att Norrbottens län har högre utsläpp av koldioxid per person och år jämfört med genomsnittet i landet. Anledningen är den höga andelen av tung industri i länet. Större exportefterfrågan och produktion har inneburit att utsläppen från industrisektorn i länet har ökat sedan 1990. I de regionala målen som länsstyrelsen i Norrbotten tagit fram så omfattas inte basindustrin av samma målsättning som övriga. Länsstyrelsen har tagit hänsyn till handeln med utsläppsrätter. Inom landsbygden finns endast ett fåtal industrier. Den största industrin Stenvalls Såg, använder skogsråvara till sin uppvärmning. När det gäller utsläppen från befolkningen härrör den vad gäller koldioxid från uppvärmning av bostäder och från bilismen. De flesta innevånarna bor längs E4 och runt Infjärden. Pendlingsavstånden är måttliga jämfört med storstäderna i landet. En nackdel är att befolkningstätheten är för låg för att få en ökad turtäthet av busstrafiken. En stor andel av arbetspendlingen sker längs E4 mellan Piteå och Luleå. Här kommer en kustjärnväg innebära stora förbättringar under förutsättning att det byggs hållplatser i Norrfjärden och Rosvik. Andelen växthusgaser från uppvärmning av bostäder bedöms minska. För Piteå kommun s del så bedöms det att vi kommer att målet till år 2010. Miljömål nr 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Måluppfyllelse På grund av svårvittrade bergarter är Piteå förhållandevis försurningskänsligt. Belastningen av försurande ämnen överskrider den kritiska gränsen för skador på de känsligaste naturtyperna i större delen av landet. Belastningen är relativt sett lägre i Piteå än längre söderut. De inhemska utsläppen i Sverige bidrar med ca 10-20 % av den försurande depositionen. När det gäller kväveutsläppen utgör trafiken en stor andel som måste minska framöver. Halterna i luft i Piteå understiger 5 mikrogram svaveldioxid/m3 och 20 mikrogram kvävedioxid/m3 (årsmedelvärden) ett delmål som anges för att skydda tekniska material.

17 Miljömål nr 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Måluppfyllelse I Piteå finns inga vattendrag som uppvisar tydliga tecken på övergödning. Piteälven klassificeras som näringsfattig när den når kusten trots att de mer näringsrika stränderna finns här. Ändå utgör dess bidrag av näringsämnen till Bottenviken att en stor del av de näringsämnen som tillförs Bottenviken. Miljömål nr 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Måluppfyllelse Inom planområdet finns ett stort antal sjöar och vattendrag. Piteälven är en av våra skyddade nationalälvar. Piteälven, Åbyälven med biflöden samt Byskeälvens biflöden utgör Natura 2000-områden. Generellt är det dock så att naturvärden i anslutning till vattendrag och sjöar är ofta dåligt kända eller undersökta. I den södra kommundelen finns ett 10-tal naturligt sura sjöar. Försurade vattendrag finns ej registrerade. Med tanke på att många vattendrag är påverkade av tidigare generationers verksamhet är det viktigt att nya fiskvandringshinder inte tillkommer, kommunens målsättning är att minska dem. Kommunen kommer att bevaka frågan vid ex. ombyggnad av kraftverk, vägar och omläggning av trummor. Det kan även i framtiden bli aktuellt att avlägsna mindre dammar som byggts för timmerflottning i ett antal mindre vattendrag. Detta arbete kommer att genomföras med beaktande av dessa anläggningars kulturvärden. Skogsbruket har ett särskilt ansvar i närheten av sjöar och vattendrag vid sitt nyttjande av markområdena. På sina egna marker bedriver Piteå kommun FSC-certifierat skogsbruk. Skogen sköts så att de kulturhistoriska värdena består. Miljömål nr 9. Grundvatten av god kvalité. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Måluppfyllelse I de större byarna svarar kommunen för vattenförsörjningen. Vattenförsörjningen i Långträsk, Koler, Storsund, Sikfors, Arnemark, Holmträsk och Sjulsmark sker genom lokala kommunala grundvattentäkter. De större orterna längs kusten och kring Svensbyfjärden får sitt vatten från kommunens vattenverk på Degeränget. Råvattenintaget är förlagt i Svensbyfjärden och utgörs av en ytvattentäkt. Det finns beslutade skyddsområden för vattentäkterna, dock kan vissa justeringar behövas för att täkterna ska få ett tillräckligt skydd. Vattentäkten i Långträsk har blivit förorenad av bekämpningsmedelsrester från tidigare verksamheter i området. Frågan är under utredning. Kommunen bör ytterligare utreda frågan om att på sikt ersätta ytvattentäkten i Svensbyfjärden med en grundvattentäkt. Väl fungerande reningsverk finns i alla byar inom landsbygden. Huvuddelen av kommunens befolkning är anslutna till avloppsreningsverket på Sandholmen.

18 Miljömål nr11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevars för framtiden. Måluppfyllelse På grund av bland annat landhöjningen är våtmarkerna i kommunen utsatta för en ständig förändring. Planens intentioner är att denna process ska få fortgå så ostörd som möjligt. Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen. En myrskyddsplan har färdigställts och finns att tillgå hos länsstyrelsen. Objekt som är högt klassade i denna skall ha ett långsiktigt skydd senast 2010 enligt miljömålet myllrande våtmarker. Bl.a. är Natura 2000 området Floxen i gränsen mot Älvsbyns kommun är ett sådant område Påverkan genom bebyggelse, utdikning, skogsbruk eller annan samhällelig påverkan minimeras. Värdefulla strandnära eller genom uppgrundning nybildade våtmarker bör lämnas opåverkade. Naturvärden vid våtmarker mindre än 50 hektar är vanligen dåligt kända eller inte alls undersökta. För att uppnå planens mål kommer det att krävas vissa kompletterande inventeringsarbeten. Miljömål nr 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Måluppfyllelse De markområden som ingår i översiktsplanen är till största delen påverkade av skogs- eller jordbruksverksamhet. Orörda områden finns och det kan i framtiden bli aktuellt att ge dessa områden ett starkare skydd. Planen omfattar större delen av kommunens fastlandsdel. Denna är till största delen påverkad av mänsklig aktivitet. För de delar som är orörda eller områden som är intressanta ur biologisk eller kulturell synpunkt föreslås i vissa fall skyddsåtgärder, detta gäller bl a områden av urskogskaraktär. Skogen kommer i framtiden inte bara att nyttjas som en produktionsresurs av timmer, massa eller bränsle. Det mänskliga nyttjandet av skogen för rekreation, besöksnäring och för bevarandet av den biologiska mångfalden stärks i föreliggande plan. I dag är mindre än 0,5 % av skogsmarken skyddad. Utöver de formellt skyddade områdena, t ex naturreservat, kommer även frivilliga avsättningar som gjorts av skogsägarna. Det är i dagsläget osäkert om detta är tillräckligt för att klara miljömålet om levande skogar. Miljömål nr 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Måluppfyllelse De jordbruk som finns idag är i huvudsak lokaliserat till kusten, Svensbyfjärden och Lillpiteområdet. Kommunen bedömer att möjligheten att nå målet om ett rikt odlingslandskap i dessa områden som goda. I kommunens kulturmiljöprogram uppmärksammas och beskrivs odlingslandskapets kulturmiljövärden såsom by- och gårdsstrukturer, öppna landskap, karaktärsbyggnader/ekonomibyggnader. En ökad kunskap och insikt om odlingslandskapets kulturmiljövärden bidrar till att öka engagemanget kring ett vårdat öppet landskap. Lokalproducerade livsmedel kan även det bidra ett öppet landskap och att ny bebyggelse inte uppförs på åkermark inom värdefulla kulturmiljöer. Tillkommande bebyggelse bör kunna ske på områden som inte kommer i konflikt med odlingsbar mark.

19 Miljömål nr 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Måluppfyllelse Den bebyggda miljön på landsbygden ligger både innanför och utom detaljplanelagda områden. Bebyggelsen har till stor del tillkommit genom förtätning och utökning av äldre byakärnor. De större tätorterna som Rosvik och Norrfjärden förändrades kraftigt under miljonprogrammets dagar då de under en 10-årsperiod mer än fördubblades i storlek. Under samma period byggdes samhällsservicen ut och den allmänna servicenivån höjdes markant. Under denna stora samhällsomdaning kom tyvärr en del av den äldre bebyggelsen att rivas och en del av vårt kulturarv att försvinna. För att bättre förstå och för att den äldre bebyggelsen som trots allt finns skall bevaras för framtida generationer har kommunen påbörjat arbetet med ett kulturmiljöprogram som omfattar hela kommunen. Genom de åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas med stöd av nu föreslagen översiktsplan kommer kommunen att uppfylla merparten av de krav som ställs på en god bebyggd miljö. Landsbygden inom Piteå kommun är glesbefolkad. Det är svårt att inom rimliga ekonomiska ramar bygga ett fungerande och miljöanpassat kollektivtrafiksystem för landsbygdens befolkning. Landsbygdens befolkning kommer även fortsättningsvis vara hänvisad till den egna bilen vid persontransporter. Miljömål nr 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Måluppfyllelse De markområden som ingår i översiktsplanen är till största delen påverkade av skogs- eller jordbruksverksamhet. Orörda områden finns och det kan i framtiden bli aktuellt att ge dessa områden ett starkare skydd. Även om mark- och vattenområdena är påverkade av människan så det få markområden som är bebyggda. Den direkta konflikten mellan bebyggelse och växt- och djurliv är därför små. Det förhållandet att en stor del av åker- och slåttermarken i markbygden har lagts ner och ett intensivt skogsbruk kan lokalt och under kortare tidsperioder ha gynnat vissa djurarter. Kommunen bedömer att det finns goda förutsättningar för att miljömålet. Kunskapen och medvetenheten om hur ett rikt växt- och djurliv kan behållas och utvecklas har ökat hos allmänhet, jordbruket, skogsnäringen och myndigheter.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31