DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION

Relevanta dokument
Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Välkomna till föreläsningen

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Om primär immunbrist (PI)

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Infektioner hos barn i förskolan

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Lunginflammation och vaccinering

Infektioner hos barn i förskolan

Tillhör du en riskgrupp?

Infektioner hos barn i förskolan

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Lunginflammation och vaccinering

6.5 Så försvarar sig din kropp

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

ENDOFYTER & REPRODUKTIONSPROBLEM. Kerstin Darenius

Kalvens immunförsvar

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Allmänt om bakterier

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

TENTAMEN Mikrobiologi

Nu är det lamningstider

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

GRAVIDITET OCH DIABETES

Veterinär Tomas Häggvik, Mellersta Österbottens miljöhälsovård 1 (15)

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Infektioner hos barn i förskolan

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

berättelsen om febriga pannor, snoriga näsor och hur små hjältar besegrar fräcka virus och onda bakterier. Text: arne norlin bild: per demervall

Vaccination mot rödsjuka

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Testa dina kunskaper!

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Adaptogener. September 2007

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

PRODUKTRESUMÉ. Immunorenad tetanus toxoid 70 IU/ml $ * HAI: Haemagglutination inhibition titre $ högst 200 mikrogram.

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kroppens Försvar mot sjukdomar

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Smittsamhet och hiv-behandling idag

KROPPEN Kunskapskrav:

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Paclitaxel CYTOSTATIKA

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

CYTOSTATIKA. Docetaxel

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Frisk utan antibiotika

Hur ser sjukdomarna ut?

BIPACKSEDEL Novamune koncentrat och vätska till injektionsvätska, suspension för kyckling

Frisk utan antibiotika

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Transkript:

DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION Fördjupningsarbete Steg 3 Galopptränarkurs Annina Riikonen 2017

Inledning Då jag både är veterinär och uppfödare - om än i mycket blygsam skala; hittills fyra föl - så är jag intresserad av att göra vad jag kan för att undvika infektion, eftersom jag vet vad följderna kan bli Tyvärr har jag träffat många sjuka föl, och det är många hästuppfödare och stoägare som inte verkar ha klart för sig hur viktiga vissa detaljer i det unga fölets liv är. Därför ville jag skriva om det nyfödda fölet, och hur man kan förebygga infektion. Först några ord om hur immunförsvaret fungerar på vuxna individer, sedan vad som skiljer hos fölet. Därefter kommer några punkter om den viktiga råmjölken och därefter vad som sker om de inte får i sig tillräckligt med bra råmjölk i tid. Efter det kommer tips och råd om förebyggande av infektioner hos fölet. Avslutningsvis lite aktuella prisuppgifter. Immunförsvaret. Medfött immunförsvar Det medfödda immunförsvaret är ospecifikt, dvs kräver ingen tidigare exponering av någon särskild patogen (bakterie, virus eller parasit), och ökar inte heller med återkommande exponering av samma patogen. Består av: Barriärer förhindrar att patogener kommer in. Tex hud, slemhinnor, normal bakterieflora. Humoralt immunförsvar hjälper till om patogener trots allt tagit sig in. Tex hjälpämnen i blodet. (Kallas bl.a akutfasproteiner, cytokiner, leukotriener, komplement). Cellulärt immunförsvar består av vita blodkroppar kroppens soldater, som äter upp patogenerna. (Tex neutrofiler och makrofager). Adaptivt immunförsvar Är specifikt för den invaderande organismen. Immunförsvaret har ett MINNE och är snabbare och mer effektivt vid nästa exponering (jämför med vaccinering ). - Humoralt immunförsvar, kallas B-celler. De producerar antikroppar som binder på ytan till patogenen och flaggar om att den ska förstöras. Cellulärt immunförsvar kallas för T-celler ( T-killer cells och T-hjälperceller). Antikroppar är inte till nån nytta alls om det ej finns T-celler Det nyfödda fölets immunförsvar Medfött immunförsvar Barriärer. Fungerar oftast, men naveln är ett hål i barriären och tarmarna släpper igenom patogener första dygnet. Tarmarna släpper igenom allt, om fölet äter mammans bajs ex! Det blir bakterier rätt ut i blodbanan -> blodförgiftning (= sepsis) En vuxen häst mår ej dåligt av att äta tex hästbajs, men för det nyfödda fölet är det förenat med livsfara Humoralt immunförsvar. Komplement fungerar först fullt ut vid 1-3 veckors ålder. Cellulärt immunförsvar. Makrofagerna fungerar dåligt de första 2 veckorna. Innan fölet fått råmjölk fungerar även neutrofilerna dåligt. Adaptivt immunförsvar Det nyfödda fölets immunförsvar har INGET MINNE! Därför har fölet ett nedsatt immunförsvar de första 3 månaderna, framförallt de första 2 veckorna!!! - Humoralt immunförsvar. Saknar antikroppar. Cellulärt immunförsvar. Dålig B- och T-cellsaktivitet det första dygnet.

Det är således ett under att det överhuvudtaget överlever några föl alls! (Enligt en studie är det 22% dödlighet hos nyfödda föl i det vilda.) Råmjölk Innehåller antikroppar Kompenserar fölets avsaknad av immunologiskt minne Behövs för att aktivera delar av fölets eget immunförsvar TAS UPP BÄST DE 3 FÖRSTA TIMMARNA KAN INTE TAS UPP EFTER 24 TIMMAR Begränsad upptagningsförmåga, om fölet dricker/äter något annat än råmjölk så slutar tarmen att ta upp större molekyler, och även om fölet får råmjölk senare, så tas inte de viktiga beståndsdelarna längre upp Infektion hos föl Den absolut viktigaste riskfaktorn för infektion hos föl är total eller partiell failure of passive transfer (FPT), dvs fölet har inte fått tillräckligt med råmjölk i tid. FPT är tyvärr alltför vanligt Enligt en studie hade ca 10% av fölen på ett välskött fulllblodsstuteri (med mycket dyrbara hästar) FPT! På fölen som kommer till Strömsholms hästdjukhus är siffran 34%. FPT är den största riskfaktorn till septikemi (blodförgiftning). Nästan 90% av föl med FPT får blodförgiftning. Dödssiffran av blodförgiftning trots intensivvård är nästan 50%... FPT är även den högsta riskfaktorn till septisk artrit, dvs ledinfektion hos föl. Prognosen för att bli tävlingshäst efter att ha haft septisk artrit som föl är tyvärr tveksam.

Förebyggande av infektioner 1. Råmjölk av god kvalitet - Vaccinera stoet under dräktigheten, gärna 3-6veckor innan förlossningen. (Tetanus, influensa, ev botulism. (Finns även vaccin mot rotavirus.) Vaccin mot virusabort (EHV) kan ges 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden. (EHV-vaccinet hjälper mot abort, men fölet kan ändå få herpes av omgivningen, det är inte så bra antikropps-skydd i råmjölken). * - Miljöexponering. Flytta stoet till fölboxen 4-6veckor före förlossningen så att det blir rätt antikroppar i råmjölken! - Undersök råmjölken! Om det är dålig råmjölk, hjälper det inte även om fölet druckit bra. Använd en kolostrometer. Densiteten ska vara minst 10.60. Bra råmjölk kan frysas in, då håller det ca 4 månader i frysen. Om det är äldre, kolla först densiteten. 2. Tillräckligt med råmjölk i tid - Det ideala är att fölet dricker råmjölk inom den första timmen, annars släpper tarmslemhinnan igenom för många patogener - DEFINITIVT måste fölet få råmjölk inom de första 3 timmarna! - Se till att fölet dricker minst 2 liter inom de första 8 timmarna. - I värsta fall kan man ge ko-råmjölk. Det är bättre än inget. Ge isåfall ko-råmjölk oralt och plasma iv nästa dag. Det är bättre än att inte ge råmjölk alls och bara plasma iv, med tanke på tarmens genomsläpplighet. Kommersiell råmjölk är bara skräp. - Duktiga djurägare kan sonda med råmjölk, eller ge med flaska. OBS! Risk för lunginflammation (aspirationspneumoni) om det görs oskickligt! 1-2 fall kommer till Strömsholm årligen pga det - Om dålig råmjölk eller stoet läckt mjölk VAR FÖREBEREDD! o Sonda med bra råmjölk o Sonda med plasma (bättre att ge plasma via sond för då stängs tarmen för att ta upp andra makromolekyler, ex patogener) o Plasmatransfusion 3. Undesök antikroppstitern med ett SNAP-test - Helst på alla föl, men DEFINITIVT alla högriskföl: o Ston som läckt mjölk o Placentiter (flytningar) o Fellägen o Ston med dålig kvalitet på råmjölken o Föl som kommer igång att dia sent (över 3h) o Hängiga föl o Föl med felaktiga benställningar (De tappar lätt balansen och dricker ej nog) o För tidigt födda (prematura) föl o FÖL MED MEKONIUMFÖRSTOPPNING! OBS! Dessa missas ofta. Men då råmjölken har en laxerande effekt, brukar föl som druckit tillräckligt inte få förstoppning! 80% av alla föl med mekoniumförstoppning har FPT! Kolla * Föl undan ovaccinerade ston kan vaccineras mot stelkramp redan som nyfödda. Men om fölet fått plasma, bör det inte vaccineras förrän vid 3mån ålder pga risk för interaktioner från plasman.

alltid ett SNAP-test på dessa. Om resultatet av testet är dåligt, be veterinären att ge smärtstillande och åk till klinik som då får lösa både förstoppningen och ge plasma! Du sparar tid och arbete och dessutom behöver fölet ofta vätska och glukos. Om 1h resväg, åk med fölet som det är, annars bet veterinären att även ge vätska och eventuellt glukos intravenöst. SNAP-testet görs när fölet är 12-24h gammalt. o Det ger resultat i fält efter 5-10 min. o Testet har hög känslighet. o Det ger 3 möjliga svar: inget, <400mg/dl eller >800mg/dl. Enligt böcker är 400-800 ok, men normala föl har långt över 1000, så det är nog inte ok att ha 400 heller o Om testet görs tidigare än 12 h och resultatet är >800 så är det jättebra. Om det är för lite kan det fortfarande höjas, så gör ett nytt test när fölet är minst 12h gammalt. 400 mg/dl IgG: Färgen på provet är ljusare än 400 mg/dl-indikatorn. 400 800 mg/dl IgG: Färgen på provet är mörkare än 400 mg/dl-indikatorn men ljusare än 800 mg/dl-indikatorn. 800 mg/dl IgG: Färgen på provet är mörkare än 800 mg/dl-indikatorn.

4. Behandling vid låg antikroppstiter - Hyperimmuniserad plasma. Kommersiell från hästar som vaccineras varje månad extremt bra plasma. Lätt att använda, men dyrt. Dock är det lika dyrt att ta stoets plasma om veterinären tar betalt för sin tid - Ofta krävs 1-3 påsar plasma beroende på hur låg AK-titer och grad av sjukdom - Plasman tinas sakta till rumstemperatur och fölet får långsamt iv-dropp (max 1påse/h). ** - Undersök sedan igen med SNAP-test. Det kan behövas mer då ett sjukt föl använder upp antikropparna. - Antibiotika eller ej varierar från fall till fall. 5. Minska påfrestningen på fölets immunförsvar - HYGIEN!!! - Rena boxar - Rent juver och rena bakben på stoet flera dagar före förväntad förlossning. Tvätta stoet! Det minskar antalet bakterier dramatiskt! - Naturligtvis bra hygien kring naveln. Desikfektionsmedel på navelstumpen och noggrann uppsikt över naveln den första tiden, så att den läker normalt och inte blir infekterad. Kostnader Snap test ca 300-500 kr 1 liter hyperimmuniserad plasma ca 3 400 kr 1:a dygnets behandling på djursjukhus (exkl. plasma) ca 20 000 30 000 kr Medelkostnad för en behandling för septikemi ca 60 000 80 000kr Det kostar alltså mer att behandla ett föl för septikemi än att testa 100 föl med SNAP-test! I Storbritannien testas alla föl med SNAP-test, då de annars inte får försäkras! ** Plasma kan förvaras i frys hur länge som helst. Om man tinar upp en påse och sedan fryser om den kan den dock inte användas intravenöst, pga det bildas klumpar i den, men det går bra att ge oralt.

Slutsats Det finns mycket man som stoägare/uppfödare kan göra för att undvika de tråkiga och ofta förödande infektionerna på föl. Det viktigaste rådet är att se till att fölet får i sig RÅMJÖLK tillräckligt snabbt, tillräcklig mängd och tillräckligt bra kvalitet. Ett bra råd är att testa alla föl med SNAP-test. Om de har dåligt skydd och din veterinär inte har plasma, kan du åka med fölet till djursjukhus för att få plasma iv eller oralt, och fölet kan sedan åka hem nästa dag och behöver inte få blodförgiftning (sepsis) eller ledinfektion (septisk artrit)! Dessutom enkla hygienåtgärder ren box och rent juver tex. Självklart även bra navelvård.

Källor: Föreläsning av veterinär Veronica Roberts, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm Föreläsning av veterinär Göran Sandh, kurser för amatörtärnarlicens Svensk Galopp Personligt meddelande av Birthe Olofsson, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg Att bli med föl - Bok av Monica Magnusson Falk och Stig Holmstedt Hästavel Bok av Peter Rossdale https://www.idexx.com/equine/in-house-diagnostics/snap-tests/foal-igg.html