SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Relevanta dokument
Räkna med vallen i växtföljden

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Effekter av packning på avkastning

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Förfrukter till sockerbetor 2000

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Projekt 4T bedrevs på tre fronter: inom parstudien, genom fältförsök och i växtfysiologiska undersökningar i klimatkammare (Biotronen).

Slamtillförsel på åkermark

Mellangrödor, praktisk provning 2000

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Slamspridning på åkermark

Utnyttja restkvävet i marken

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Slamspridning på åkermark

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Värdet av vall i växtföljden

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

De skånska odlingssystemförsöken

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Varmt väder ger snabb utveckling

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Växtföljder för en uthållig växtodling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Jens Blomquist, SBU, Hans Larsson och Kerstin Berglund, SLU

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Gunnel Hansson, HIR-Malmöhus och Anders Rasmusson, SBC

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

3.4.2 Markfysikaliska undersökningar. Syfte. Inledning. Thomas Wildt-Persson och Jens Blomquist, SBU, Tomas Rydberg, SLU

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Innehåll

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Transkript:

SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök & demonstrationer, projekt 4T 3. Daggmask & genomsläpplighet vs. skörd 4. Organiskt material viktig indikator, ett ex. 5. Långsiktig effekt av växtföljden på skördenivå 6. Sammanfattning

1. Odlingssystemet påverkar jorden Examensarbete SLU, Jonas Moberg Långsiktiga förändringar av jordbruksmarkens fysikaliska egenskaper Fem leror i Uppland, fem i Skåne Första undersökningarna 1954 61 Större gårdar, tidig mekanisering Ny provtagning 1997, samma punkt +/-10 m Skrymdens., porositet, genomsläpplighet 10-20, 20-30, 30-40, 50-60, 70-80 cm

1. Odlingssystemet påverkar jorden Genomsläpplighet 15 Markdjup (cm) 25 35 55 1954-1961 1997 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 cm/h

450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 mm 1. Odlingssystemet påverkar jorden Ackumulerad avdunstning, maj-sept Vårsäd Vall maj juni juli augusti september

2. Fältförsök & demonstrationer, projekt 4T år 2 = ins h-vete år 3 = s-betor 706 april aug nov år 2 = ins renbest år 3 = s-betor 704 april aug nov år 1 = ins i v-säd år 2 = grönträda år 3 = s-betor 0Z april aug nov år 1 = ins vårvete år 2 = s-betor år 3 = s-betor år 4 = s-betor 705 april aug nov

Mellangrödor före sockerbetor, 706 Tre huvudled: Höstvete utan mellangröda Höstvete + it rajgräs Höstvete + rödklöver Ins. vår, tillväxt 2-4 månader höst, sockerbetor år 2

Mellangrödor före sockerbetor, 706 Sockerskörd, 3 försök 1999-2001, m-tal av 5 N-givor ton/ha 12 10 8 100 96 103 H-vete utan mellangröda 6 H-vete + it rajgräs 4 H-vete + rödklöver 2 0

Mellangrödor före sockerbetor, 706 4T-försök, insådd av mellangröda i höstvete daggmaskar året efter i sockerbetor antal/ha 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 H-vete + rödklöver H-vete + it. rajgräs H-vete utan ins 0 50 100 150 200 250 300 kg/ha

2. Fältförsök & demonstrationer, projekt 4T år 2 = ins h-vete år 3 = s-betor 706 april aug nov år 2 = ins renbest år 3 = s-betor 704 april aug nov år 1 = ins i v-säd år 2 = grönträda år 3 = s-betor 0Z april aug nov år 1 = ins vårvete år 2 = s-betor år 3 = s-betor år 4 = s-betor 705 april aug nov

Förfrukter till sockerbetor, 704

Förfrukter till sockerbetor, 704 Sockerskörd, 11 försök 1999-2001, m-tal av 2 N-givor, förfrukt höstvete = 100 108 107* Sockerskörd (rel.) 106 104 104* Höstvete Höstråg Rågvete 102 Vårkorn Vårkorn + ins 100 Vårvete 98 Grönträda Foderärt 96

Förfrukter till sockerbetor, 704 4T-försök, Förfrukter till sockerbetor daggmaskar året efter i sockerbetor 1400000 grönträda antal/ha 1200000 1000000 800000 600000 400000 höstvete 200000 0 0 50 100 150 200 250 kg/ha

Förfrukter till sockerbetor, 704 Infiltration i matjorden, okt i sockerbetor, 1 år efter förfrukter, 8 försök 2000-2001 70 Infiltration cm/h 60 50 40 30 20 10 0 e höstvete e grönträda

Förfrukter till sockerbetor, 704 Infiltration i alven, okt i sockerbetor, 1 år efter förfrukter 30 25 Infiltration cm/h 20 15 10 5 e höstvete e grönträda 0 15 min 30 min 60 min Tid efter vattenmättnad

2. Fältförsök & demonstrationer, projekt 4T år 2 = ins h-vete år 3 = s-betor 706 april aug nov år 2 = ins renbest år 3 = s-betor 704 april aug nov år 1 = ins i v-säd år 2 = grönträda år 3 = s-betor 0Z april aug nov år 1 = ins vårvete år 2 = s-betor år 3 = s-betor år 4 = s-betor 705 april aug nov

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z v-säd utan v-säd + v-säd + 1997 ins. r-klöver och ängssv lusern och ängssv

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z H-vete EU-vall r-klöver och ängssv EU-vall lusern och ängssv 1998

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Kommentarer e plöjning när förfrukterna bröts okt-nov 1998, lantbrukare 1 "Det var stor skillnad mellan höstvete och vallarna. Det skiljde en en växel. Hade dränerat undan på påett helt annat sätt på påträdan." "Gick lättare att att köra efter trädan."

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Kommentarer e plöjning när förfrukterna bröts okt-nov 1998, lantbrukare 2 "Det var inte lika ihopslaget efter trädorna." "Efter höstveten gick det det lika tungt att att plöja som efter sockerbetorna."

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Kommentarer e plöjning när förfrukterna bröts okt-nov 1998, lantbrukare 3 Min granne plöjde skiftet men vi vi pratade om det, så sådärför minns jag jag att att det det gick lättare att att plöja efter vallen."

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Kommentarer e plöjning när förfrukterna bröts okt-nov 1998, lantbrukare 4 "Gick lättare efter vallen." "Strukturen var bättre." "Som att att skära i i smör.

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Daggmaskar i sockerbetor okt-99, 4 demo-ytor, 1 år efter olika förfrukter antal/ha 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 Höstvete Rödklöver + ängssv. Lusern + ängssv. 0 0 100 200 300 400 500 600 kg/ha

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Omättad infiltration i matjorden, okt-99 i sockerbetor 4 demo-ytor, 1 år efter olika förfrukter 350 Infiltration cm/h 300 250 200 150 100 50 0 rödklöver + ängssv. lusern + ängssv. höstvete

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Mättad infiltration i alven, juni-99 i sockerbetor, 3 demo-ytor, 1 år efter olika förfrukter

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Mättad infiltration i alven, juni-99 i sockerbetor, 3 demo-ytor, 1 år efter olika förfrukter 25 Infiltration cm/h 20 15 10 5 rödklöver + ängssv. lusern + ängssv. höstvete 0 15 min 30 min 60 min Tid efter vattenmättnad

Biologisk alvluckring, praktisk provning, 0Z Fältvandring, juni 1999

2. Fältförsök & demonstrationer, projekt 4T år 2 = ins h-vete år 3 = s-betor 706 april aug nov år 2 = ins renbest år 3 = s-betor 704 april aug nov år 1 = ins i v-säd år 2 = grönträda år 3 = s-betor 0Z april aug nov år 1 = ins vårvete år 2 = s-betor år 3 = s-betor år 4 = s-betor 705 april aug nov

Djuprotade grödor som strukturförbättrare, 705 Daggmaskar i sockerbetor, 3 försök 1997-1999, höst före sockerbetor, m-tal tre vallgrödor antal/ha 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 okt-99 2000000 1000000 0 okt-97 okt-98 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 kg/ha

3. Daggmaskar och skörd 4T: korrelation sockerskörd vs maskgångar

3. Genomsläpplighet och skörd Projekt 4T, jmf plus- och medelgård cm/h 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Medelgårdar Plusgårdar genomsläpplighet 0-50 cm Skörd = funktion (ph, sådatum, svamp, genomsläpplighet) Om genomsläpplighet ökar 0,1 cm/h _ > + 150 kg/ha socker

4. Organiskt material & mullhalt Aggregat ca. 0,2 mm Samling av sand, ler & organisk substans Svamphyf ~ 0.003 mm tjock ca. 0,2 mm Källa: Per Schjönning, DJF

4. Organiskt material & mullhalt Bördighetsförsöket Örja, med och utan vall och kreatur 1,6 % 1,8 % Korn V-raps H-vete S-betor Korn Vall H-vete S-betor

5. Långsiktig valleffekt i växtföljden År vf A vf B vf C 1 oljeväxter oljeväxter oljeväxter 2 h-vete h-vete h-vete 3 havre havre havre 4 korn + ins korn + ins korn 5 klöver/gräs gräsvall v-vete 6 klöver/gräs gräsvall svartträda

Långsiktig valleffekt i växtföljden vf A: y = 36,7x-68700 vf B: y = 20,4x-36600 vf C: y = 14,3x-25600 Persson, T., Bergkvist, G. & Kätterer, T. Long-term effects of crop rotations with and without perennial leys on soil carbon stocks and grain yields of winter wheat. Nutr Cycl Agroecosyst. (under tryckning).

6. Sammanfattning Snabba effekter på markstruktur m h a klöver/gräs Skördeeffekter finns men varierar, inte säkert att det går att fånga i fältförsök, ursprungsstatus på jorden avgörande (?) Långsiktiga/uthålliga effekter på markstruktur tar tid Genvägar till bättre markstruktur finns