Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp Anders Herlin Hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet: att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet: att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet: att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Uthållig svensk nötköttsproduktion - vad är arbetstiden och hur är arbetsmiljön? Doktorand Elise Bostad Metod Kartläggning Vad är arbetsåtgången (minuter per djur) i olika typer av nötköttsföretag? Fördefinierade arbetsmoment studeras Hur upplevs arbetsmiljön i samband med arbetsmomenten Fysisk ansträngning, olycksfall 1) Fältstudier Gårdsanalyser på 1-2 företag per produktionsgren (Gårdar av större skala) 2) Enkätstudier Betydelsefull helhetsbild av olika stora gårdars drift Projektets förlopp.. Ungnötsproduktion 28: Mellankalv (34 av 51 producenter 1 kalvar/årligen) Foder- och ströarbete tidskrävande och ansträngande Relativt lägre olycksrisk 29: Ungtjur (pågående) (12 av 25 producenter 1 ungtjurar/årligen) Djurhanteringen tidkrävande och ansträngande Stor olycksrisk 21: Dikoproduktion (planerad) metodik anpassas dikoproduktionen Bete ur ett mångbruks och hållbarhetsperspektiv; betesdjur, beteseffekter, landskap och människor Brett belysa användningen av bete och betesdjur i landskapsvårds- och naturvårdssyfte (s.k conservation grazing), Hur landskapsvård med bete kan utformas för en hållbar utveckling som inbegriper ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter, Hur hållande av betesdjur kan organiseras och samordnas på ett effektivt sätt. Pilotfältstudier på Göholm i Blekinge (I Sarlöv Herlin, J Deak, A Herlin) Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) Lantbrukets Alnarp byggnadsteknik (LBT) 29-11-25
Bakgrund Fosfor till ungnöt Fosforbrist leder till svaga och tynande djur, nedsatt fruktsamhet, benlidanden och ökad dödlighet! Fosforläckage leder till algblomning (C. Swensson, A. Herlin, R. Younis) Fosforomsättning i djuret Överskottfosfor lämnar djuret med träcken Fosfor i träck 2 fraktioner Olösligt organiskt fosfor stannar i marken och utnyttjas väl av grödorna Lösligt oorganiskt fosfor, fosfater, förflyttas lätt till sjöar och vattendrag Överskott av fosfor utsöndras Fosfor till ungnöt: Fältstudie Kartlägga P-balansen på i ungnötsuppfödning ar genom att använda en ny amerikansk snabbmetod för att fastställa P-status och fraktioner på besättningsnivå. Syftar till rekommendationer för att minska P-överskottet på gårdsnivå och därmed minska belastningen på omgivande vattendrag och kust och hav. Utformning av en snabbmetod för att analysera P-balans och fraktioner på besättningsnivå metod lämplig för rådgivare? Olika typer av gårdar med ungnötsuppfödning, inkl ekologisk produktion
Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning dikor som vistas utomhus året runt utnyttjar terräng och vegetation vid olika väderlek under vintern och var de har sina liggplatser och hur dessa karaktäriseras (L Lidfors, A Herlin, K Lindgren, L Andersson, K Graunke) Frågeställningar 1. Hur använder dikorna terrängen i relation till aktuell klimat- och vädersituation samt markförhållanden? 2. Utnyttjar djuren olika typer av naturliga skydd (skog, ridåer, skogsbryn, enstaka träd) eller ligghall vid nederbörd, hög vindhastighet och låga temperaturer? 3. Hur påverkas djurens liggbeteende och hur karaktäriseras liggplatsområdena som djuren använder? 4. Hur påverkas djurens renhet och hälsa av de väderskydd och klimat som erbjuds djuren? 5. Vilken betydelse har placeringen av foder och vatten i förhållande till placeringen av ligghall och naturliga väderskydd för utnyttjandet av dessa? Material GPS och IceTag 6 besättningar, 3 per år i 3 klimatzoner i Sverige (Uppland, Västergötland, Skåne) 28-29: Gästrikland, Falköping, Revinge 29-21: Sala, Askersund, Kristianstad 8 kor per besättning följs 3 veckor oktober-december & 8 nya kor januari-mars (n=16/besättning) GPS-halsband & ICETags för position och aktivitet Metodik Gästrikland 1 (oktober) Bedömning av hull, renlighet & skador vid påsättning & avtagning av utrustning Frågeformulär till djurägaren Dagbok förs kontinuerligt av djurägaren Väderstation på utsatt plats och temperaturloggrar Markbedömning efter avslutad registrering 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 : 1:15 2:3 3:45 5: 6:15 7:3 8:45 1: 11:15 12:3 13:45 15: 16:15 17:3 18:45 2: 21:15 22:3 23:45
Gästrikland 2 (februari-mars) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: Tidpunkt 3 115 2 245 33 415 5 545 63 715 8 845 93 115 11 1145 123 1315 14 1445 153 1615 17 1745 183 1915 2 245 213 2215 23 Revinge 1 (december) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Revinge 2 (mars -april) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 28-12-12 28-12-13 28-12-14 28-12-15 28-12-16 28-12-17 28-12-18 28-12-19 28-12-2 28-12-21 28-12-22 28-12-23 28-12-24 28-12-25 28-12-26 28-12-27 28-12-28 28-12-29 28-12-3 28-12-31 29-1-1 29-1-2 Liggande per dygn (medel 7 kor) (Revinge 12/12 2/1) Liggande % 6 5 4 3 2 1 Liggande % Jordbävning Korna ligger ca 4 % av dygnet Min ca 25%, Max ca 6 % Samband temperatur liggande (per dygn, Revinge 17/3-4/4)) GPS positioner, Revinge december 1 8 6 4 2 Temperatur och liggande Linjär (Temperatur och liggande) 3 35 4 45 5 55 6-2 -4
Revinge 28 Liggande-p3-28 Natt (18: - 6:) Fastighetsgräns.shp Ligger-p1-28 Natt (18: - 6:) Skyddstyper Öppen betesmark (1) Gles skog (2) Granskog (3) Ligghall (4) Blandskog (5) Nära skydd (6) N 5 1 15 2 25 3 35 4 Meters 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Meters Ligger-p4-29 Natt (18: - 6:) Skyddstyper Öppen betesmark (1) Gles skog (2) Granskog (3) Ligghall (4) Blandskog (5) Nära skydd (6) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Meters