Extramaterial till Matematik X

Relevanta dokument
Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

7F Ma Planering v2-7: Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Extramaterial till Matematik X

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Extramaterial till Matematik X

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Kursplan Grundläggande matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

_ kraven i matematik åk k 6

Extramaterial till Matematik X

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Arbetsområde: Jag får spel

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8B Ma: Procent och bråk

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Kursplanen i matematik grundskolan

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

"Procent och sannolikhet 6D"

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Algebra och Ekvationer År 7

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Förslag den 25 september Matematik

Pedagogiskt café. Problemlösning

Geometri år 7C och 7D vt-14

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Matematik - Åk 8 Geometri

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Extramaterial till Matematik Y

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Delprov A Muntligt delprov

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Extramaterial till Matematik Y

Per Berggren och Maria Lindroth

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Bedömning för lärande i matematik

Transkript:

LIBR PROGRMMRING OH DIGITL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT NIVÅ TVÅ NIVÅ TR Geometri LÄRR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Geoboard. leverna får träna sig i att skapa olika geometriska figurer med en viss bestämd area. De får beskriva figurerna med relevanta matematiska begrepp samt bekanta sig med de nya begreppen längdenhet och areaenhet. De får även träna sig i att redogöra för sina beräkningar inför sina klasskamrater. SYFT Syftet med övningen är att eleven ska bekanta sig med ett digitalt hjälpmedel skapa geometriska figurer med ett digitalt hjälpmedel använda begrepp för att beskriva sina figurer beräkna arean av olika geometriska figurer kunna redogöra och argumentera för sina beräkningar. TIDSÅTGÅNG n lektion à 60 min. KOSTND Gratis UTRUSTNING Datorer eller lärplattor samt webbsidan eller appen Geoboard https://apps.mathlearningcenter.org/geoboard/ XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 1

RDOVISNING Under lektionens gång finns det möjlighet att gå runt och titta på elevernas arbeten. Be dem berätta för dig hur de tänkt. Ofta börjar de med en kvadrat och en rektangel för att sedan gå vidare till trianglar. Om de fastnar där, uppmuntra dem till att göra sammansatta figurer. leven diskuterar sitt resultat med en klasskompis. Gå runt och lyssna hur de berättar om sina figurer och argumenterar för sina beräkningar. Uppmuntra dem till att använda sig av matematiska begrepp. I hel- eller om möjligt halvklass, redovisar alla varsin figur och beskriver sin beräkning av arean samt visar eventuella beräkningar. FLLGROPR Poängtera att det är avståndet mellan två vita prickar som är en längdenhet. n del elever missuppfattar och tänker att det ska vara fyra vita prickar i en rad för att längden ska vara 4 le. Det går inte att spara. Gör skärmdumpar om ni vill spara ert arbete. Om eleverna kompletterat sina figurer med beräkningar och sedan kopplar upp sina datorer/lärplattor till projektorn, kan beräkningarna hoppa runt lite om det är olika upplösning på de olika skärmarna. leverna kan lätt flytta tillbaka beräkningarna där de hör hemma, alternativt visa en skärmdump istället. PDGOGISK TIPS Testa gärna verktyget själv först. Då får du en föraning om vilka eventuella problem eleverna kommer att stöta på. tt testa resonemangsförmågan på -nivå, kan vara svårt i helklass. tt tips är då att sätta samman grupper med 4 5 elever och låta dem redovisa inför varandra. fter varje redovisning finns det chans för övriga att komma med frågor eller alternativa lösningsförslag. Uppgiften går att byggas ut om du till exempel vill jobba vidare med omkrets och Pythagoras sats. Undersök hur arean förändras om omkretsen fördubblas i en rektangel. Låt eleverna komma med egna uppgifter och kluringar. Geoboard går till exempel att använda vid förenkling av bråk: XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 2

FÖRMÅGOR formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. NTRLT INNHÅLL Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. vbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Metoder för beräkning av area hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 3

KUNSKPSKRV Problemlösning 1, P1 leven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. leven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas sammanhanget. leven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Problemlösning 2, P2 leven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. leven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. leven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp 1, B1 leven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. leven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. leven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Metod leven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat. leven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. leven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. Kommunikation leven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. leven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. leven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. Resonemang I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 4

BDÖMNING Förmåga Nivå Kommentar för bedömning Testas i uppgift P1 leven gör några enkla figurer: kvadrat, rektangel 4x1 och trianglar 4x2. Se gröna figurerna i bilden nedan. 2B leven gör några sammansatta figurer. Till exempel ett hus eller två trianglar som sitter ihop som en fjäril. Se gula figurerna i bilden nedan. 2B leven gör mer komplicerade sammansatta figurer bestående av romber och trianglar. Se blå figurerna i bilden nedan. 2B P2 leven jämför figurerna med varandra och avgör med ögonmått om figurerna verkar stämma överens i storlek. 2B, leven är medveten om att arean blir samma, oavsett vilken sida man väljer som bas eller höjd i rektangeln. leven kan motivera varför två figurer har samma area genom att använda sig av jämförelser mellan figurernas bas och höjd eller att två lika stora trianglar kan sättas samman till en kvadrat/rektangel för att underlätta beräkningar eller jämförelser. 2B, leven ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt för att beräkna arean hos en figur. leven utför korrekta beräkningar för att bevisa att två figurer har samma area och kan göra jämförelser mellan olika figurer och deras beräkningar av area. 2B, leven hittar olika sätt att beräkna area för till exempel parallellogram och sammansatt figurer och förstår att det finns många olika sätt att komma fram till arean, beroende på hur man väljer att dela in figurerna. leven kan välja en metod som hen tycker är bäst. B1 leven behärskar begreppen kvadrat, rektangel och triangel. leven behärskar begreppen area, bas, höjd. leven behärskar begreppen längdenhet, areaenhet, rätvinklig triangel, likbent triangel, romb, parallellogram. 1, 1D, 1, M Beräkna arean av rektangel och triangel. 2B, Beräkna arean av sammansatta figurer med gott resultat. 2B, Beräkna arean av mer komplicerade sammansatta figurer, till exempel trianglar där höjden ligger utanför triangeln och parallellogram. 2B, XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 5

K Muntligt och med hjälp av Geoboard, redogör eleven för sina beräkningar av arean hos till exempel rektangeln och triangeln. Redovisningen är möjlig att följa av klasskamraterna. leven redogör, muntligt samt med hjälp av Geoboard och beräkningar (formler), för sina beräkningar. Redovisningen är tydlig. leven redogör, med säkerhet, för sina beräkningar muntligt samt med hjälp av Geoboard och korrekta formler. Redovisningen är tydlig och korrekt. R I diskussionen med klasskamrat ställer eleven frågor och besvarar frågor om sina beräkningar. leven är delaktig i diskussionen med klasskamrat och/eller redovisningen inför klassen och ifrågasätter felaktiga lösningar eller missuppfattningar. leven kommer med förslag på andra sätt att lösa problem. 3 XTRMTRIL TILL MTMTIK X LIBR B FÅR KOPIRS 6