Planering av Räddningssystem. Fö 7: Nya sätt att organisera räddningssystem. Tobias Andersson Granberg

Relevanta dokument
Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

Planering av Räddningssystem. Fö 6: Nya sätt att organisera räddningssystem. Tobias Andersson Granberg

Utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.

Kan man räkna på lönsamhet? - metoder och underlag för kostnadsnytto-analyser. Stockholm 11 november, 2014 Björn Sund

En samhällsekonomisk utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare

En samhällsekonomisk utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare

Räddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ

Planering av Räddningssystem. Fö 4: Kvantitativ analys av räddningssystem. Tobias Andersson Granberg

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Brandskyddsföreningen Jönköpings län

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Räddningstjänstens operativa förmåga

Nyckeltal. Räddningstjänsten

Att förhindra och hantera händelser i socioekonomiskt utsatta områden: civil insatsperson i förort

Samordning av larm är effektivare och billigare!

Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

CARER. Center for advanced research in emergency response. Tobias Andersson Granberg

Sambruk av samhällets jour- och beredskapsresurser är lönsamt!

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö 1: Introduktion. Tobias Andersson Granberg

Räddningstjänsten Väst

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare

Hur används insatsstatistiken?

het organiserad: Så här vår RIB-styrka RIB och FIP FIP närområde är larm Heltidsstyrka I Nävekvarn,

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens mars 2014

Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Olycksförlopps utredning. Brand i byggnad, Upprättad: HR

Internt nr: Giltigt t.o.m: Beslutad: Jan Sjöstedt. Version: 1.5

SAMBRUK AV KOMMUNENS RESUESER MED RAKEL Arto Niskala

Planering av Räddningssystem. Fö 6: Kvantitativ analys av räddningssystem 2. Tobias Andersson Granberg

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Tilläggsbudget Fastställd av KF

Verksamhetsplan Räddningstjänsten

Hur används insatsstatistiken

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Centrum för forskning inom responsoch räddningssystem (CARER)

Samverkande sjukvård

Det sociala trygghetskapitalet

Heby kommuns författningssamling


Uppföljn dokumentation

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Driftsinformation Ambulans NU

Rutin för befäl inom RäddSam F

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Olycks och. Villabrand med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst. Bengt Sigmer Insatsledare

Räddningstjänsten- nyckeltal

Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017

Motion om att öka tryggheten genom att komplettera trygghetslarm med brandlarm svar

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

Handlingsprogram

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

TSFS 2019:xx. beslutade den xxxx 2019.

Rapportering av regeringsuppdrag om nulägesanalys av tillgängligheten för fordonsbesiktning

Avsiktsförklaring gällande samverkan mellan Gästrike Räddningstjänst och Sektor Välfärd, Gävle kommun

Välkommen på RUN Meeting -Resuscitation User Network-

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Öva med FIA. Utveckling av övningsverksamhet med förstainsatsaktörer. Rebecca Stenberg. Emergency Response, Linköping University

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Beviljad tid och insats hos hemtjänstens mottagare

Handlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras?

Hur kan man genomföra en räddningsinsats då omgivningens förväntningar är så olika? Anders Bergqvist

Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Nämndsplan för räddningsnämnden

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Trygghet & säkerhet 2013 Öppna jämförelser

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Kostnadsnyttoanalys av. Henrik Jaldell Nationalekonomi Karlstads universitet

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

Rapport om sänkt avgiftsnivå på trygghetslarm i ordinärt boende

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

OLYCKSUNDERSÖKNING. Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: Eget larmnr: Larmtid: kl: 21:31

Uppfölj dokumentation

MILJÖ-, BYGG- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN

Guide till samhällsekonomisk analys

Utlokaliserad verksamhet/värn

SOS Alarm. Företagspresentation v

Fördjupad. olycksundersökning

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

FiP. - projektet. Carina Elmqvist

1 Diarie nr: E-1028 Datum: Olycksundersökning Villabrand i Mariestad Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P

Yttrande angående motion av Tage Gripenstam Centerpartiet "Placering av defibrillator i kommunala lokaler m.m." Dm UN l

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården

TUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon?

Operativa riktlinjer. Beslutad

Hur använder ni insatsstatistiken?

Betraktelse över tredje uppgiften. Rebecca Stenberg

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

När hemsjukvården lämnar hemmet - En analys av sambruk på Öckerö när kommunens sjuksköterskor

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Transkript:

Planering av Räddningssystem Fö 7: Nya sätt att organisera räddningssystem Tobias Andersson Granberg

Hur skapa god beredskap Vad påverkar beredskapen? Förväntade händelser Frekvens Typ/Omfattning Resurser Tillgänglighet Förmåga Organisation Vilka hanterar respektive händelse? Utvärdering Av beredskap Av kostnadseffektivitet Planering Strategisk Säkerställa resurser Områdesindelning Stationslokalisering Taktisk Tilldela resurser till områden/stationer Schemaläggning Operativ Bestäm vika resurser som ska skickas till en ny händelse Omfördela resurser i området för att upprätthålla beredskapen 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson.granberg@liu.se 2

Hur skapa god beredskap Nya initiativ och trender Organisation Nya aktörer Sambruk Planering Evidensbaserade beslut Dynamisk planering Datorbaserade beslutstödshjälpmedel Utvärdering Kostnad/nytta har genomslag 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson.granberg@liu.se 3

Hur skapa god beredskap Nya initiativ och trender Organisation Nya aktörer Sambruk Planering Evidensbaserade beslut Dynamisk planering Datorbaserade beslutstödshjälpmedel Utvärdering Kostnad/nytta har genomslag 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson.granberg@liu.se 4

Sambruk och nya aktörer Svårare ekonomiskt läge Sambruk IVPA IVPR Nya aktörer Semiprofessionella Frivilliga Organiserade Semi-organiserade Spontana Utvärdera effekten av nya resurser 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson.granberg@liu.se 5

Olyckor kostar samhället pengar KOSTNADER (MILJARDER KRONOR) år 2005 Direkta Indirekta TOTALT Brand 5,2 0,6 5,8 Vägtrafik 12,2 8,7 20,9 Drunkning 0,1 0,6 0,7 Fall 12,6 9,4 22 Övriga olyckor 4 5,6 9,6 TOTALT 34,1 24,9 59

Personskador Dödsfall Svårt skadade Lindrigt skadade Antal skadade/döda Brand 109 604 1058 Vägtrafik 440 14 063 42 233 Drunkning 120 320 - Fall 1527 74 875 192 000 Övriga olyckor 814 19 372 263 200 Totalt 3010 109 234 498 491 Genom att minska antalet dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade sparar samhället resurser. 7

Responstiden viktig: Exempel hjärtstopp Hjärtstopp 3 minuter 5 minuter 15 minuter tid

Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Juås & Mattsson 1997, Jaldell 2004) Ingen åtgärd Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T. Någon anländer vid tidpunkt t och bryter händelseförloppet. Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T.

10

Lösningen? Fler brandmän? Fler ambulanser? Fler poliser? 1

Vad har vi för förutsättningar att reducera insatstider med givna resurser? 12

Glesbygdskommuner: Tätortsgrad under 70% och mindre än 8 invånare/km2 13

Medianinsatstid för ambulansen i glesbygdskommuner 14

Kommun 2009 2010 2011 2012 Blåljuslogistik Bräcke 18.0 18.4 20.1 24.3 Dals-Ed 18.8 14.1 17.6 17.3 Ljusdal 14.6 14.4 14.6 15.9 Nordanstig 15.7 15.8 16.0 15.4 Nordmaling 18.1 16.0 16.8 18.1 Pajala 24.6 29.1 28.9 32.7 Ragunda 20.6 20.4 25.7 24.4 Robertsfors 19.4 18.7 20.0 20.4 Sollefteå 15.6 12.7 15.1 13.8 Sorsele 15.4 16.3 18.5 13.8 Strömsund 23.7 24.9 24.1 24.7 Torsby 15.5 14.8 16.0 17.9 Vansbro 14.5 16.2 13.4 15.7 Vilhelmina 16.0 16.2 15.6 20.9 Vindeln 18.0 17.4 21.4 15.3 Ånge 17.8 18.3 17.3 17.1 Årjäng 15.6 16.1 16.8 15.4 Åsele 12.1 12.2 12.3 11.7 Överkalix 2017-02-15 14.9 Tobias Andersson 14.5 Granberg 16.7 18.0 13 Övertorneå 24.1 22.3 19.5 18.6 15

Medianinsatstid för räddningstjänsten i glesbygdskommuner 16 14

Kommun Blåljuslogistik 2009 2010 2011 2012 Bräcke 16.2 19.7 16.8 17.2 Dals-Ed 16.6 15.3 30.8 13.2 Ljusdal 12.5 13.8 13.4 15.6 Nordanstig 17.1 17.0 18.0 18.3 Nordmaling 15.9 16.2 16.9 15.8 Pajala 39.9 43.9 29.9 34.2 Ragunda 15.6 15.8 16.5 18.1 Robertsfors 16.4 15.9 15.8 15.6 Sollefteå 16.2 18.5 14.5 13.8 Sorsele 13.9 18.7 24.5 19.3 Strömsund 18.8 19.7 20.8 19.0 Torsby 14.2 15.6 14.1 15.5 Vansbro 10.9 11.5 11.6 13.0 Vilhelmina 19.5 18.1 15.6 12.7 Vindeln 17.3 13.3 17.9 17.0 Ånge 18.1 18.7 17.4 14.8 Årjäng 17.7 15.4 16.1 15.9 Åsele 19.1 18.9 22.9 18.5 Överkalix 2017-02-15 21.2 Tobias 18.9 Andersson Granberg18.6 23.2 Övertorneå 39.9 32.2 13.5 15.2 17

Jämför med storstadskommunerna 18

2009 2010 2011 2012 Ambulans Göteborg 10.8 11.3 11.8 12.3 Malmö 9.0 9.7 10.3 9.9 Stockholm 11.4 10.9 11.0 11.2 Räddningstjänst Göteborg 9.9 10.0 9.8 9.8 Malmö 7.3 7.4 8.0 7.8 Stockholm 10.0 9.6 9.5 8.9 19

Lagen om skydd mot olyckor Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Åldrande befolkning 21

22

Elbilar allt hetare som blåljusfordon 23

Hur kan vårt räddningssystem bli mer effektivt? Fundera på vilka lösningar NI ser på det här problemet. 22 24

Sambruk Idén om sambruk handlar om att vissa åtgärder kan utföras av en jour-eller beredskapsresurs som befinner sig på närmare håll än den ordinarie resursen. Det som uppnås med ett fullt utvecklat sambrukssystem är en ökning i antalet personer som finns tillgängliga för att ta ett larm som förstainsatsperson. Genom en snabbare insats kan såväl liv, hälsa, material och miljö besparas, men systemet ställer även krav på utrustning och utbildning.

Vilka jour- och beredskapsresurser finns? Räddning - Brandman heltid, brandman deltid, förstinsatsperson (FIP) Bevakning - Väktare, dörrvakt Omsorg - Sjuksköterska, undersköterska Fastighet Teknisk verksamhet - maskinist, rör, vatten, avlopp Energi - elektriker, linjekontroll, röjning Ambulans, sjukvård - Ambulanssköterska, ambulanssjukvårdare - fastighetstekniker, hantverkare 25

A B R O O R O R E F R O T A B R = Räddning B = Bevakning O= omsorg T= teknisk verksamhet E= energi A= ambulans/sjukvård

Nya aktörer/ nya förstainsatspersoner Befintliga eller helt nya aktörer som inte officiellt är en integrerad del avräddningsverksamheten men som skulle kunna hjälpa till vid en olycka eller en allvarlig händelse för att korta svarstider eller kompensera för begränsat antal traditionella aktörer. De kallas nya, inte på grund av sina identiteter eller funktioner utan för att de hittills inte varit del av befintligt räddningssystem. Samt pga. att deras behov och egenskaper i räddningsarbete är ett relativt nytt forskningsområde.

Typ av nyaktör Nya aktörer- vilka är de? Semiprofessionella Frivilliga Privatpersoner För specifika uppdrag Rekryterade Spontana Digitala

Vad kan nya aktörer göra? Släckning av brandmed handbrandsläckare Varna personer i fara Skapa fria luftvägar vid trafikolyckor samt annanförsta hjälp Biträda med flytboj vid drunkningsolyckor Lämna lägesrapporter till SOS Begära förstärkning i tidigt skede, eller vända resurser som inte behövs Orientera och bedöma situationen samtlämna förberedande order till ankommande styrkor Säkra trafikolyckor Genomsöka lokaler Defibrillering etc. 29

Vad behöver nya aktörer? Utrustning Utbildning - Första hjälpen, brand etc 3 0

Vad ger nya aktörer för nytta? Förkortning av insatstiden Ökad överlevnad, reducerade skadevärden etc Lugnande effekt Trygghetsaspekten av att ha fler resurser Andra nyttor?

Vilka svårigheter/utmaningar innebär nya aktörer? Implementeringssvårigheter Kommunikation Juridiska aspekter Nytta vs. kostnad

Hur vet vi att räddningssystemet blir effektivare? Kostnads- nyttoanalys 3

Kostnads-nyttoanalys Utgångspunkten för en kostnads-nyttoanalys är att man vill välja de åtgärder som ökar välfärden för samhället och undvika de som minskar den. Utgångspunkter: - Varje individ är den bästa bedömaren av sin egen välfärd - Samhällets välfärd beror på medborgarnas individuella välfärd - Om välfärden hos en individ ökar utan att den minskarför någon annan så ökar samhällets välfärd.

Alternativkostnadsprincipen Med alternativkostnad menas värdet av det man förlorar, när man inte kan använda resursen i bästa alternativa användning. Måste finnas ett alternativt sätt att använda resursen: finns inte det finns ingen kostnad. Ett samhälle har begränsade resurser till sina investeringar/åtgärder. Om vi investerar i nyaaktörer kommer vi kanske gå miste om någotannat. Värdet av det andra speglar kostnaden för projektet.

Steg i CBA 1. Definiera samhället 2. Identifiera relevanta alternativ 3. Identifiera effekterna 4. Kvantifiera effekterna 5. Värdera effekterna 6. Diskontera framtida nyttor och kostnader 7. Genomför känslighetsanalys 8. Utför rekommendation/ dra slutsatser

Vilkas nytta/kostnader ska räknas? Definiera samhället Teoretiskt: Alla människor i hela världen + framtida generationer. Oftast används nationen som avgränsning Problem vid globala effekter samt effekter som påverkar under lång tid (oftast antas att människor imorgon kommer att ha samma preferenser)

Identifiera relevanta alternativ Valet av utredningsalternativ är viktigt Jfr. med alternativkostnadsbegreppet Nollalternativ (nollalternativet innebär sällan att saker är som idag- prognoser krävs även där!) Potentiellt oändligt antal alternativ Välj med hjälp av experter

Identifiera effekter Identifiera vilka effekter som uppstår i olika alternativ Allt som påverkar människors välfärd (nytta) samt allt som kräver resurser(kostnader) I räddningssystem: - Responstid - Utbildning - Överlevnad - Utrustning - Trygghet/Säkerhet - Utryckning

Viktiga frågor att ställa 1. Hur mycket snabbare kan nya aktörer nå olycksplatsen än traditionella resurser? 2. Vad kan de nya aktörerna göra innantraditionella resurser anländer? 3. Vilka extra resurser krävs för att nya aktörer skakunna svara på larm?

Kvantifiera effekter Hur stora är olika effekter? Gör prognoser! SVÅRT! 41

Värdera effekter Effekter värderas utifrån människors betalningsvilja för en specifik vara eller tjänst. Använd marknadspriser så länge det finns tillgängligt. Kostnader är enklare att värdera då det oftast finns fungerande marknader för den utrustning som behövs, lönekostnader etc. Det är desto svårare att värdera nyttan.

Att värdera nyttor i räddningssystem Tidsfaktorns betydelse - 1 minut snabbare insats vid brand i byggnad värderas till 30 862kr. Värdet av ett statistiskt liv ~ 22,3 miljoner kronor -Om varje person i en befolkning på 100 000 är villig att betala223 kr för en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, är den sammanlagda betalningsviljan22 300 000 kr för en riskreduktion som i statistisk mening kommer att rädda ett liv. Hur värderar vi trygghetsaspekten? Om vi inte kan värdera nyttorna bör de beskrivas och bedömas kvalitativt.

Olika typer av osäkerheter Utför känslighetsanalyser States of the world - osäkerhet kring omgivningsfaktorer. Osäkerhet kring parametervärden. 45

Diskontering Kostnader och nytta som infaller vid olika tidpunkter kan ej jämföras direkt: Otålighet: Val mellan att få något idag eller om 5 årväljer de flesta att få detidag Katastrofrisk: Du kan dö idag och missa en framtida intäkt Vad används då? Marknadsräntor visar jämvikt mellan sparandeoch lånande Riskfri marknadsränta speglar den rena tidspreferensen 46

Exempel på nya aktörer 51

52

Förstärkt medmänniska 53

2017-02-15 Tobias Andersson Granberg 50

SALSA-projektet 54

Hemsjukvården åker på I väntan på ambulans 55

I väntan på räddningstjänst 56

Väktare som nya förstainsatsaktörer Söderköping räddningstjänst i samarbete med LA Jour & SäkerhetAB Södertörns brandförsvarsförbund - Botkyrka och Södertälje räddningstjänst i samarbete med Securitas 57

Resultat - intervjuer Nyttor Tidsbesparingar Lägesbilder Nycklar och lokalkännedom Preventivt arbete Allmänt behjälpliga Kostnader Släckutrustning Påfyllning av släckmaterial Radio/personsökare Sjukvårdsväskor Utbildning 55

Andra resultat från intervjuerna. Väktarna utför socialt och preventivt arbete och har fått en ny roll. Väktarna tycker att de nya arbetsuppgifterna gett en ny dimension till arbetet. Mer utbildning och utrustning skulle kunna effektivisera insatsarbetet. 56

Kvantitativ analys Väktarrapporter 2010 2011 2012 Totalt Brand i byggnad 1 3 2 5 Brand eji 5 5 2 12 byggnad Automatlarm 6 9 3 18 Trafikolycka 3 4 3 10 Förmodad brand 3 1 2 6 Övrigt* 2 2 3 7 Totalt 20 24 15 60 Väktare först på plats 11 15 8 40 Först på plats i 60% av fallen 57

Kostnader KOSTNADSUPPFATTNING INVESTERING DRIFTKOSTNAD Material Handbrandsläckare 800 kr/styck 350 kr/omladdning Personmottagare 2500 kr/styck Sjukvårdsväska 500 kr/styck Kastlina och livboj 1000 kr/styck Utbildning Kostnad rtj Kostnad väktare Utryckningskostnad väktare 3264 krper utbildningstillfälle 1632 kr per väktare 112 kr/utryckningstillfälle 58

Utryckningskostnader Alternativkostnaden för utryckning bör normalt kunna ses som värdet av den förlorade produktionen under tiden som individen är ute på larmet. Detta representeras av individens lön inkl. sociala avgifter under motsvarande tid. Ex. I genomsnitt är varje person ute 0,817 timmar per sjukvårdslarm till en ersättning av 171 kr/timme (inkl. sociala avgifter). Om tre personer rycker ut blir utryckningskostnaden 3 * 0,817 * 171 = 419 kr/larm. Samma princip kan användas för att beräkna utbildningskostnader! 59

Kostnadsuppfattning Årliga kostnader Investering Driftkostnad Annuitetsfaktor Annuitetsvärde Material Handbrandsläckare 1600 2520 2,354 679 Personmottagare 5000 2,354 2124 Sjukvårdsväska 1000 2,354 425 Kastlina och livboj 2000 2,354 850 Utbildning Kostnad rtj 7320 2,354 3110 Kostnad väktare 9792 2,354 4160 Utryckningskostnad 2693 väktare Summa 28 080 5110 11348 Total årlig kostnad 1,3*(5110+11348) )= 21395 60

Nyttan Risk för spridning till Antal Värde för 1 minut Byggnad 2 30 862 Container 3 0 Farlig 0 44 792,5 Fartyg 0 22 396 Fordon 0 16 797 Skog 0 2620 Tåg 0 107 614 Terräng 2 0 Två insatser med betydande spridningsrisk som upptäcks i god tid av väktare. Insats 1. 11 minuter x 30 862 kr x 1 = 339 482 kronor Insats 2. 3 minuter x 30 862 kr x 1 = 92 586 kronor Årlig nytta från projektet = 172 827 kronor. 61

Slutsatser - väktare som ny aktör Samarbetet mellan väktare och räddningstjänst är sannolikt lönsamt. Varje investerad krona ger åtta kronor tillbaka. Kostnaderna är låga. Nyttan är svår att kvantifiera, underskattar den totala nyttan. Kostnader på kommunal nivå. Bättre rapportering av väktarinsatser hade gett en mer heltäckande och generaliserbar bild av samarbetet. 62

ESKORT Effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet ESKORT är ett forskningsprojekt, finansierat av Norrköping kommun och Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet Syftet med projektet är att bidra till en ökad säkerhet och trygghet i Norrköpings kommun genom att skapa förutsättningar för att fler kommunala resurser på ett effektivt sätt ska kunna medverka vid akuta olyckor och relaterade händelser Wikipediafakta: Eskort är en person eller personer eller föremål som följer med annan (viktig) person eller viktigt föremål som skydd (och sällskap). 2017-02-15 www.liu.se/forskning/carer 63

Tobias Andersson Granberg Aktör Uppgift Teknik Organisation Omgivning RTJ dagpersonal Anställd av kommun Hemtjänst Positioneringssystem Fastighetsskötare Attityd Utbildning Tillgänglighet Plats Färdmöjlighet Kommunikationssystem Utrustning Juridiska aspekter Privat bolag Väktare CARER - CENTRUM FÖR FORSKNING INOM RESPONS- OCH RÄDDNINGSSYSTEM

Uppgift 4. En effektivare responsorganisation Nya typer av resurser? Beräkning av kvantitativa effekter. Tid, räddade liv etc. En ekonomisk konsekvensanalys. Diskussion av kvalitativa aspekter av förändringarna 65

Tips på ytterligare läsning När hemsjukvården lämnar hemmet (Svensson, Weinholt, 2014) Tidsfaktornsbetydelse vid räddningsinsatser.(jaldell, 2004) Sambruk är lönsamt. (Sund, 2006) Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp-en kostnads-nyttoanalys. (Sund, 2004) 66