Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Relevanta dokument
Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer

SKL:s kongressmål och prioritering

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Plan för Överenskommelsen i Borås

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Program för social hållbarhet

GR:s uppdrag

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Översiktsplan för Borås

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Program för social hållbarhet

Malmös väg mot en hållbar framtid

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Arkitektur och gestaltad livsmiljö

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Referat från Urban Research-seminariet Social hållbarhet i samhällsplanering - vad vet vi och vad behöver vi veta?

Jämlikt Göteborg Processägare

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategiska planen

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet


Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Människan i staden - hur fungerar vi?

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Om att skapa goda livsmiljöer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

På gång på Göteborgsplattformen

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Uppdragsbeskrivning Ortsdialoger

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Och hur ska det gå till då?

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Framställan om kommuncentralt avsatta medel för hållbarhetsbidrag 2018

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet

Fokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla


MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Transkript:

Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt

Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering? 3. Vilka behov av kunskap finns inom forskning och praktik? Metod: litteraturöversikt, intervjuer, workshop/fokusgrupp

Vilka medverkar?

Vad ska arbetet leda till? 1. Start på en kunskapsbyggande process vad vet vi, vad behöver vi veta? samla aktörer utveckla ett eller flera delprojekt baserade på co-production, ansökningar om forsknings- och utvecklingsmedel 2. Seminarium och en rapport

Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering?

Vad är social hållbarhet? ekologi ramen, ekonomi medel och social hållbarhet målet välfärdsperspektivproblemlösningskapacitet

Samhällsplanering och dess betydelse? Riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer och miljö utformas under demokratiska former markanvändningen en resursfördelare tillgång till goda boendemiljöer, mötesplatser, rekreationsområden grundläggande förutsättningar för hälsa, integration, trygghet och jämlikhet

Social hållbarhet i samhällsplanering förhållningssätt inom forskning problematiskt rent analytiskt, men kan mobilisera synonymt med sociala frågor- eller något mer? Rättvisa och uthållighet skilja på utvecklingsprocessen mot målet social hållbarhet och social hållbarhet som tillståndet som man vill ska hålla Det finns ingen "socialdioxid"

Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? Det är en fråga som går tillbaka till vad man tror att planeringen kan åstadkomma. Vad är orsaken till social ohållbarhet? Innebörden av social hållbarhet måste besvaras i varje specifikt sammanhang. Viktigt att tänka på att inte dela upp hållbarhetsarbetet i sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter som är separerade från varandra.

Hur integreras sociala hållbarhet i samhällsplanering?

Social hållbarhet i fysisk planering centrala begrepp och teman Göteborg Malmö Uppsala Trollhättan Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Ansvaret för hela staden Samspel och sammanhang Vardagsliv Gröna miljöer Identitet Dialog och normer Planeringsförutsättningar Sammanhang/sammanh ållning/identitet Trygghet Tillgänglighet Barn Folkhälsa (socioekonomi) Delaktighet/inflytande Jämställdhet Samspel, sammanhang och ansvaret för hela staden Vardagsliv Gröna miljöer Identitet Dialog, normer och genus

Social hållbarhet i fysisk planering på regional nivå svårt att fånga upplevelsefaktorer socialt kapital: överbryggande (bridging) och länkande (linking) helhetsperspektiv Foto: Stockholms läns landsting

Policies och strategier Malmökommissionen Closing the gap in one generation Sociala bestämningsfaktorer för hälsa S2020 - Jämlikt Göteborg Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Fokusområde 4: skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer Vision 2014 - Ett Stockholm för alla Skillnadernas Stockholm

Verktyg för social analys i städer Barnkonsekvensanalys LEED Ekosystemtjänster

Utformning av offentlig miljö och lokalisering av service, kultur och fritid Foto t.v.: Anna Persson, foto t.h.: Malmö stad.

Delaktighet och samverkan tvärsektoriell samverkan medborgardialog samverkan med civilsamhälle och näringsliv Foto: Maria Johannessen, Tjörns kommun

Social hållbarhet i bostadsplanering/bostadsförsörjning centrala begrepp och teman bostäder för alla bryta boendesegregationen

Helhetssyn i boendeplaneringen innanförskap utanförskap områdesförnyelse och nyproduktion kombinera fysiska insatser med sociala mellankommunal och regional fråga Foto: Marianne Dock, Malmö stad

Socialt blandat boende och variation blandade upplåtelseformer inkluderande bostäder åtkomliga / prisvänliga bostäder Foto: http://alvstaden.goteborg.se/ variation i funktion och gestaltning

Socialt hållbar renovering möjlighet att bo kvar boendeinflytande identitet mötesplatser Foto: Gårdstensbostäder

Sociala krav i upphandlingar sysselsättning av personer i bostadsområdet samhällsekonomiska vinster Bild: Mer än bara hus, Nilsson och Lundmark 2016

Social hållbarhet i transportplanering centrala begrepp och teman rättvisa tillgång/tillgänglighetmöjliggörare för ett fungerande vardagsliv minska negativ påverkan Foto: Ciprian Gorga

Metoder och verktyg tillgänglighetsplanering konsekvensanalyser metoder för att beräkna sociala nyttor Bild: Programstudie Spårväg syd- Flemingsberg, Skärholmen-Älvsjö, social konsekvensbeskrivning, SLL 2015

Styrning, policys och strategier från prognosstyrt till målstyrt riktlinjer för upphandling, utformning och delaktighet rättighetsperspektiv Foto: Göteborgsregionens kommunalförbund GR

Vilka kunskapsbehov finns inom forskning och praktik?

Vad vill forskare och praktiker ha mer kunskap om? Beakta alla hållbarhetsdimensionerna Utveckling av verktyg för analys och certifiering Mäta, strukturera, följa upp Styrning, ledning och organisering Koppling mellan fysisk miljö och social hållbarhet

Möjliga vägar framåt: Uppföljning och processkartläggning av strukturerat arbete med sociala konsekvensanalyser - vilka blir effekterna av SKA? Vilket genomslag får de? - vilka målkonflikter finns? Hur hanteras de? Vidareutveckling av verktyg och metoder, (exempelvis hållbarhetsanalyser/konsekvensbedömningar och stadsbyggnadsanalyser): - i mindre orter och semi-urbana/rurala miljöer - koppla lokal och regional nivå - i transportinfrastrukturplanering och kollektivtrafikförsörjning

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Förslag på definition/inriktning: Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid- och kultur) service och kollektivtrafik över tid och rum Tillit och social sammanhållning genom: delaktighet Mötesplatser sammanlänkande stråk

Gemensam modell? Byggnad och plats Närmiljö Tätort Kommun Region Sammanhållning och samspel (överbrygga barriärer och mötesplatser) Vardagsliv (service och kollektivtrafik) Rekreation (kultur och natur) Delaktighet Boende och livsmiljö (hälsa, trygghet, identitet)

Frågor Hur ser ni på förslaget av definition/inriktning? Vad är intressant för GR att arbeta vidare med? Vilka bör involveras? Intressanta samarbetspartner?