VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNAC-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR. 13

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE - UPPFÖLJNING AV SNAC-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR. 13 MÅRTEN LAGERGREN ROSE-MARIE HEDBERG INGER DAHLÉN Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:19 ISSN 1401-5129

FÖRORD SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNACstudien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport är den nionde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. Den beskriver genomförande och resultat av en datainsamling, som dels omfattat fortlöpande registrering av alla beslutade förändringar av den långvariga vård- och omsorgsinsatsen under perioden 1 februari 2001 28 februari, dels sex olika tvärsnittsundersökningar avseende den 1 mars åren 2001. De två första åren omfattade dessa tvärsnittsundersökningar samtliga Kungsholmsbor 65 år och äldre, som mottog långvarig vård och omsorg - de fyra senare åren endast de av dessa som bodde i särskilt boende. Dessa olika datakällor har sammanförts i ett gemensamt register. Vid registreringen har noterats de olika insatser som de äldre erhåller resp. beslutas få samt olika faktorer av betydelse för behovet av insatser. Redovisade resultat innefattar en jämförelse av vårdtagarnas behov och erhållna insatser samt en analys av förändringar på individnivå i dessa avseenden mellan 1 mars och 1 mars. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill härmed ånyo framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen

INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 1. INLEDNING...8 2. MATERIAL OCH METOD...10 2.1 ALLMÄNT...10 2.2 INSAMLADE UPPGIFTER...11 2.3 DET KUMULATIVA VÅRDTAGARREGISTRET,...15 3. RESULTAT...17 3.1 BEFOLKNING, VÅRDTAGARE, REGISTRERADE PERSONER, BORTFALL...17 3.2 FÖRÄNDRINGAR I VÅRDTAGARNAS SAMMANSÄTTNING 2001....20 3.2.1 Vårdtagarnas sammansättning...21 3.2.2 Personligt vårdberoende...23 3.2.3 Övriga funktionsnedsättningar och besvär...30 3.2.4 Hjälp i dagligt liv från anhöriga m.fl....38 3.3 BEVILJADE INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN...41 3.4 PÅGÅENDE INSATSER AV HEMSJUKVÅRD...49 3.5 BEHOV AV SÄRSKILDA SJUKVÅRDSINSATSER...53 3.6 FLÖDEN MELLAN OLIKA BOENDEFORMER....56 3.6.1 Antal personer i flödena mellan olika boendeformer...56 3.6.2 Sammansättningen av flöden med avseende på vårdberoende...58 3.6.3 Individuell förändring i vårdberoende år...60 4. DISKUSSION...63 Metodik...63 Reliabilitet...64 Omsorgstagarna...64 Den informella omsorgen...67 Biståndsbedömd omsorg...68 Hemsjukvården...69 Flyttning till särskilt boende...70 5. SLUTSATSER...72

SAMMANFATTNING Äldrecentrum har tillsammans med tre andra huvudmän fått statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna del av studien avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Undersökningen är avsedd att upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år. SNAC-studiens vårdsystemdel är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och landsting. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom SNAC-K vårdsystemdelen, februari 2001 mars Föreliggande rapport redovisar resultat från insamlingen av data inom SNAC- Kungsholmen, vårdsystemdelen, under åren. Initialt gjordes en tvärsnittsundersökning avseende samtliga på Kungsholmen inkl. Essingeöarna boende personer som den 1 februari 2001 mottog långvarig vård och omsorg från kommun eller landsting. Sedan den 1 februari 2001 har det vidare skett en löpande registrering i samband med biståndsbeslut samt vid insättande och avslutande av hemsjukvård. Fem ytterligare tvärsnittsundersökningar har genomförts per den 1 mars åren. Sedan år omfattar undersökningarna endast särskilt boende. Insamlade data påförs successivt per individ i ett s.k. kumulativt (påbyggande) register. Detta innefattar för varje person, som någon gång registrerats i SNAC-K, 1

den mest aktuella informationen samt den månad till vilken denna information hänför sig. Med hjälp av de kumulativa registren från olika tidpunkter är det möjligt att följa individerna över tiden. Det kumulativa registret har använts för att komplettera tvärsnittsundersökningarna med de löpande registreringar som gjorts fr.o.m. 1 september 2001. De jämförelser mellan åren, som presenteras i denna rapport är gjorda på basis av dessa kompletterande undersökningar. Rapporten omfattar dels en redovisning av utvecklingen av vårdtagarnas behov och erhållna insatser under åren, dels en analys av individuella förändringar mellan och. Avsikten är att i fortsättningen varje år lämna en motsvarande resultatredovisning med utgångspunkt från SNAC-undersökningens början. På detta sätt kommer SNAC-studien att resultera i uppbyggnaden av successivt växande tidsserier, som gör det möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. En särskild rapport har publicerats avseende analyser av flöden mellan boendeformer (SNAC-K rapport nr.11). I denna jämförs och analyseras årsvisa individuella förändringar avseende boendeform och funktionsnedsättning under åren 2001 - med särskild tonvikt på flyttningar till särskilt boende med heldygnsomsorg. Även denna rapport kommer nu att följas upp allteftersom nya data kommit till. De viktigaste slutsatserna av SNAC-K-uppföljningen Ett generellt utformat uppföljningssystem ger ofta resultat som kräver ytterligare fördjupning innan de kan läggas till grund för handling. I andra fall finns ingen anledning till att försöka korrigera, det räcker att notera de förhållanden man observerat. Sammanställningen av slutsatser har för den skull delats upp i tre avsnitt: Förhållanden som synes böra åtgärdas Förhållanden som kan behöva undersökas närmare 2

Förhållanden som synes värda att notera, men som inte ger anledning till åtgärder Det bör betonas att sammanställningen endast avser förhållanden som kan identifieras genom SNAC-studiens system för uppföljning. Givetvis kan det finnas många andra saker av betydelse som påkallar åtgärder inom den kommunala äldreomsorgen. Det kan t.ex. vara frågor om vårdkvalitet, bemötande, kompetens etc., men som inte täcks av SNAC-studiens datainsamling. En första viktig observation är att två av de tre förhållanden, som i föregående rapport angavs behöva åtgärdas, nämligen intagningspolicyn i serviceboende och den höga andelen inflyttade i heldygnsomsorg utan att tidigare ha varit vårdtagare, nu är tillrättalagda! Följande förhållanden kvarstår dock: Förhållanden som synes böra åtgärdas Skillnaderna mellan ordinärt boende och serviceboende, när det gäller tilldelning av hemtjänsttimmar samt möjligheten att få hjälp kvällar och nätter givet personens funktionsnedsättning, är fortfarande stora och verkar öka. Som påpekats tidigare verkar tilldelningen av hjälp mer styrd av organisationens möjligheter än behovet av hjälp. Detsamma verkar för övrigt gälla hemsjukvården. En faktor som inverkar kan dock vara att det är lättare för personer i serviceboende att ta emot hjälp kvälls- och nattetid än för personer i ordinärt boende. Förekomsten av svår och mycket svår smärta fortsätter att öka i ordinärt boende och serviceboende i motsats till den tidigare positiva utvecklingen. Även i heldygnsomsorgen har det skett en ökning. Andelen av de med smärta som får smärtbehandling är fortfarande låg, ca 30 %. Fortsatt uppsikt på dessa förhållanden torde vara motiverat. 3

Förhållanden som kan behöva undersökas närmare Vad är orsaken till att oro och nedstämdhet är så mycket vanligare i heldygnsomsorgen än i de övriga boendeformerna. Beror detta på personliga faktorer (t.ex. ålder, demenssjukdom) eller är det en konsekvens av vården och miljön? Vilken roll spelar selektion att de med oro och ångest inte klarar ett självständigt eget boende? Den tidigare mycket positiva utvecklingen i serviceboendet när det gäller dessa förhållanden verkar ha brutits. Det kan finnas skäl att undersöka om det finns någon bakgrund till detta. Förekomsten av svår eller mycket svår yrsel ökar starkt i ordinärt boende samtidigt som den minskar i det särskilda boendet. Vad beror detta på? Är det ett registreringsproblem eller en naturlig variation med hänsyn till att förekomsten är så pass låg. Förhållanden som synes värda att notera, men som inte ger anledning till åtgärder Den snabba förändringen av befolkningssammansättningen på Kungsholmen och Essingeöarna har tidigare lett till en betydligt gynnsammare situation för äldreomsorgen. Denna trend verkar dock nu ha brutits till följd av den åtföljande minskningen i tilldelningen av resurser till stadsdelen. Andelen som får hjälp, som tidigare ökade, sjunker fortlöpande och ligger nu under 2001 års nivå. Liksom tidigare gäller befolkningsminskningen i första hand antalet kvinnor över 75 år. Antalet män 85 år och äldre är fortfarande oförändrat, förmodligen beroende på ökande medellivslängd. Funktionsnedsättningen bland vårdtagarna i boende med heldygnsomsorg tenderar att sjunka. Detta märks särskilt på gruppen mycket eller helt PADL-nedsatta. Förekomsten av svår kognitiv nedsättning och avföringsinkontinens minskar. Minskningen av de anhörigas insatser har upphört och ersatts med en viss ökning. Detta gäller speciellt hjälp från make/maka och beror till en del på 4

att något färre är ensamboende. Andelen med hjälp från någon ligger ganska oförändrad. Det genomsnittliga antalet beviljade hemtjänsttimmar per person minskar inte längre i det ordinära boendet. Efter standardisering för förändringen i vårdberoende kan man dock notera en liten minskning (2 %). Den genomsnittliga insatsen har minskat något för de minst funktionsnedsatta och i stället ökat för de mer nedsatta. För personer med höggradig funktionsnedsättning är utveckling splittrad de mest nedsatta verkar ha fått en minskning. Eftersom detta gäller ganska få personer kan det dock röra sig om en slumpmässig förändring. Hjälpen nätter har ökat, medan hjälpen kvällar verkar ligga stilla. I serviceboendet har den genomsnittliga insatsen av hemtjänst ökat ganska starkt (20 %). Större delen av denna ökning beror dock på ökad genomsnittlig funktionsnedsättning. Efter standardisering för detta reduceras ökningen till drygt 5 %. Andelen som får hjälp kvällar är oförändrad, medan andelen med hjälp nattetid har ökat. Drygt hälften av hemtjänsten går till måttligt funktionsnedsatta personer och deras andel av den totala insatsen fortsätter att öka i ordinärt boende, men inte i serviceboende. I ordinärt boende går endast ca 5 % till mycket eller helt nedsatta personer - i serviceboendet drygt 10 %. Graden av överlappning mellan hemtjänst och hemsjukvård är mycket stor. Drygt en tredjedel av vårdtagarna (37 %) i ordinärt boende är också patienter inom hemsjukvården. Omvänt har en mycket stor del (mer än 80 %) av de äldre patienterna med långvarig hemsjukvård också social hemtjänst. Inom serviceboendet är överlappningen mellan hemtjänst och hemsjukvård ännu större. Cirka två tredjedelar (65 %) har hemsjukvård och nästan alla med hemsjukvård (96 %) har också hemtjänst. Majoriteten av hemsjukvårdspatienterna har ingen, lätt eller måttlig funktionsnedsättning. Inom heldygnsomsorgen sker ingen registrering av hemsjukvård. Läkemedelsinsatser och smärtbehandling är de vanligaste förekommande särskilda sjukvårdsinsatserna. Även såromläggning är relativt vanlig. 5

Mycket få av vårdtagarna anges ha behov av speciella sjukvårdsinsatser såsom avancerad smärtbehandling (injektioner, epiduralt), dialysbehandling, näringstillförsel via sond eller intravenöst samt blodtransfusioner. Omkring 30 % av vårdtagarna inom det ordinära boendet omsätts varje år. Omsättningen är lika stor inom heldygnsomsorgen, men något lägre i serviceboendet (cirka 25 %). I det förra fallet handlar det nästan uteslutande om dödsfall. I det ordinarie boendet beror omkring hälften på dödsfall, resten är avslutandet av insatser eller flyttning till mer vårdintensiv boendeform. Omsättningstalen innebär att vårdtagarna som genomsnitt har hemtjänst drygt 3 år. Den genomsnittliga boendetiden i särskilt boende med heldygnsomsorg är ungefär lika lång, i serviceboendet något längre (cirka 4 år). Den genomsnittliga ökningen av den individuella vårdtagarens funktionsnedsättning (som genomsnitt mätt enligt SNAC PADL-index) var det senaste året något lägre 1 än tidigare. Liksom tidigare var den betydligt lägre för dem som var kvar i samma boendeform än för de som flyttade. Frågan kvarstår dock om orsakssambandet mellan denna nedgång och flyttningen. Avslutningsvis finns anledning att något beröra frågan om generaliserbarheten i de observationer som här gjorts. I vilken utsträckning är de giltiga för andra stadsdelar i Stockholm eller andra kommuner i Stockholmsområdet eller i landet? Stadsdelen Kungsholmen är i många avseenden extrem när det gäller den äldre befolkningen. Andelen äldre har varit mycket hög men sjunker nu i en mycket snabb takt. Detta för självklart med sig en del speciella förhållanden, som till exempel en mycket snabb minskning av behovet av platser i särskilt boende. Å andra sidan avviker Kungsholmen inte särskilt mycket från riksgenomsnittet, när det gäller andelen av de äldre som får vård och omsorg givet åldersgrupp och kön. Genom det kommunala utjämningssystemet och sättet att fördela resurserna inom Stockholms stad blir förutsättningarna i kommuner och stadsdelar relativt 1 Jämfört med den faktiska siffran, 29 %, jfr not sid. 60 6

likartade. Detta talar för att många av de iakttagelser som görs i denna rapport bör ha giltighet också utanför Stadsdelen Kungsholmen, Stockholm. 7

1. INLEDNING Äldrecentrum har tillsammans med tre andra huvudmän erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna undersökning upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år samtidigt som nya 60-åringar resp. 81- åringar förs till. SNAC-studiens befolkningsdel avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Vårdsystemdelen är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom vårdsystemdelen inleddes med en s.k. baslinjeundersökning våren 2001. Denna omfattade alla på Kungsholmen inkl. Essingeöarna bosatta 65 år och äldre, som erhöll långvariga vårdinsatser inom äldreomsorg och hemsjukvård. Registreringen omfattade olika faktorer avsedda att beskriva vårdbehovet samt de insatser som personerna hade fått beslut om per den 1 februari 2001. Resultatet av denna datainsamling har avrapporterats i SNAC-K rapport Nr.1: Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen och Essingeöarna. Sedan den 1 februari 2001 pågår vidare en kontinuerlig datainsamling knuten till biståndshandläggningen inom äldreomsorgen samt till insättandet resp. avslutandet av hemsjukvård och/eller rehabilitering i hemmet. Med utgångspunkt från baslinjeundersökningen 2001 har ett kumulativt register byggts upp månadsvis med utnyttjande av denna löpande registrering. Metoden härför beskrivs närmare i 8

avsnitt 2 - Material och metod. Under år har vidare genomförts nya tvärsnittsundersökningar avseende de äldre i särskilt boende och även dessa data har påförts det kumulativa registret. För personerna i ordinärt boende har motsvarande information erhållits genom att tvärsnittsundersökningarna kompletterats med data från den löpande registreringen (jfr Material och metod nedan). Resultaten från den löpande datainsamlingen och de ovan nämnda tvärsnittsundersökningarna har redovisats i en följd av SNAC-K rapporter: Nr.5: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen 2001. Nr.7: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen 2001 Nr.10: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen 2001 Nr.12: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen 2001 Rapporterna omfattar dels en jämförelse av vårdtagarnas behov i olika avseenden och de beslutade insatserna i förhållande till dessa behov under den studerade tidsperioden, dels en analys av individuella förändringar det senaste året. Det kumulativa registret har nu byggts ut till den 1 mars och utgående ifrån detta har en syntetisk tvärsnittsundersökning skapats för denna tidpunkt. I denna rapport beskrivs och analyseras utvecklingen av den långvariga vården och omsorgen om de äldre på Kungsholmen under åren med hjälp av den på detta sätt skapade databasen. Avsikten är att även i fortsättningen årsvis lämna en motsvarande resultatredovisning för de senaste fem åren. SNAC-studien gör det på detta sätt möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. 9

2. MATERIAL OCH METOD 2.1 Allmänt De resultat som redovisas i denna rapport har insamlats genom den löpande registreringen av biståndsbeslut i Kungsholmens stadsdelsförvaltning under perioden 1 februari 2001 till 28 februari, genom registreringen av insättande resp. avslutande av hemsjukvård och rehabilitering i landstingets regi för personer boende på Kungsholmen och Essingeöarna samt genom sex årliga tvärsnittsundersökningar per den 1 mars åren 2001. De två första av dessa avsåg samtliga på Kungsholmen och Essingeöarna biståndsbedömda vårdtagare 65 år och äldre. Undersökningarna år, och innefattade enbart särskilt boende, års undersökning endast särskilt boende med heldygnsomsorg. Samkörningar har vidare gjorts med register över på Kungsholmen boende äldre avlidna under perioden 1 febr. 2001 28 febr. i syfte att validera och komplettera registrerade uppgifter avseende dödsfall samt med Stockholms stads register över vårdtagare inom äldreomsorgen per den 1 mars åren 2001 för att komplettera registrerade uppgifter om avslutandet av insatser. Stadens register har också använts för en kontroll av fullständigheten i datainsamlingen samt för rättning av personnummer mm. Till följd av det omfattande rättningsarbete, som utfördes under våren, överensstämmer inte helt de uppgifter, som redovisas i denna rapport, med de uppgifter som lämnades i de tre första rapporterna (SNACK- K rapport nr. 1, 3 och 5). Som mottagare av långvarig vård- och omsorg räknas inom äldre- och handikappomsorgen alla de personer 65 år och äldre, som beviljats tjänster enligt ett biståndsbeslut med undantag för de som enbart beviljats trygghetslarm eller matdistribution. Inom hemsjukvård och rehabilitering inkluderas de som under en månad haft sammanlagt minst två besök i hemmet av endera sjukvårds- eller 10

rehabiliteringspersonal. Personer som enbart har färdtjänst, matlåda eller trygghetslarm är inte inräknade. Datainsamlingen har vad gäller kommunens verksamhet utförts av kommunens biståndshandläggare samt ansvarig personal vid utförarenheterna. Registreringarna inom hemsjukvård och rehabilitering har gjorts av Äldrecentrums personal med stöd av uppgifter från vårdpersonalen och journaler eller hembesök. Sammanförandet av registrerade uppgifter från olika källor förutsätter de registrerade personernas informerade samtycke. Som underlag för detta får alla berörda personer ett informationsbrev via vårdpersonalen (distriktssköterskor, vårdbiträden m.fl.). I brevet beskrivs undersökningens syfte och det klarläggs att deltagandet är frivilligt. Sammanlagt 187 (10 %) av de aktuella vårdtagarna per den 1 mars har uppgivit till personalen att de inte önskade att uppgifter om dem ingick i undersökningen. Dessa personer finns därmed inte i det redovisade materialet. Genom att andelen är så pass låg har den ingen större betydelse för uppgifternas tillförlitlighet. Fördelningen av personerna på ålder, kön och boendeform framgår av tabell 2 och 3 nedan. 2.2 Insamlade uppgifter Vid registreringen har använts ett undersökningsformulär, s.k. protokoll. Det har utarbetats i samarbete med de övriga delprojekten inom SNAC-studien. Formuläret har reviderats vid olika tillfällen mot bakgrund av de erfarenheter, som gjorts vid datainsamlingen och vid analyserna av insamlade uppgifter. Ett syfte har härvid varit att förenkla och reducera informationsmängden. Den senaste justeringen gjordes i samband med införandet i september av en webbaserad löpande registrering. Sedan dess är registreringen oförändrad. En fullständig redovisning av gjorda förändringar finns tillgänglig hos projektet. Undersökningsprotokollet omfattar förutom uppgifter, som avser uppgiftslämnare och form för inhämtande, 11

personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd, ensam/samboende), omgivningsfaktorer personligt vårdberoende, behov av särskilda sjukvårdsinsatser, beslutat bistånd enlig SoL, beslutade insatser enligt LSS, pågående insatser enligt HSL. I de fall personen varit samboende registreras också vilken typ av relation det varit fråga om (make/maka, syskon, barn etc.) samt om den samboende också haft varaktig vård och omsorg från staden eller landstinget. Omgivningsfaktorer avser dels bostadens beskaffenhet (grad av anpassning till funktionshinder, standard i särskilt boende och tillgänglighet), dels tillgången till alternativ omsorg, d v s obetald hjälp med service och/eller omvårdnad från anhöriga, vänner, grannar etc. eller betald hjälp från organisation eller privat person. Det registreras här också om personen sammanbor med den huvudsakliga hjälparen. Tidigare registrerades även omfattningen av personens sociala kontakter med anhöriga, vänner och grannar m fl (besök, telefonsamtal etc.). Detta togs bort vid förenklingen av formuläret per den 1 mars, samtidigt reducerades också specificeringen av anhörigstödet på olika hjälparkategorier. Personligt vårdberoende avser dels funktionsnedsättningar, dels andra personrelaterade förhållanden som påverkar behovet av vård och omsorg. Registreringen av funktionsnedsättningar ansluter till den s.k. ADL-trappan. Detta innebär registrering av graden av beroende avseende dels s.k. instrumentella faktorer (IADL) såsom städning, matinköp etc., dels personliga faktorer (PADL) som bad och dusch, av- och påklädning, toalettbesök o s v. Registreringen av övriga behovspåverkande förhållanden omfattar bl. a. rörelsehinder, inkontinens, syn- och hörselnedsättning samt emotionella och kognitiva faktorer. Samtliga dessa faktorer har noterats enligt en skala från 0 till 3, där 12

0 betyder inga problem och 3 mycket stora problem. Utöver dessa faktorer har också registrerats vissa andra förhållanden av betydelse för bedömningen av behovet av insatser såsom förekomsten av smärta, yrsel, sår eller särskild tillsyn (jfr avsnitt 3.2.3). Fr.o.m. år registreras även andningssvårigheter. Registreringen av de olika faktorer, som beskriver personligt vårdberoende, sammanfattas genom ett index (SNAC-PADL-index). Detta beräknas genom summering av fyra ADL-variabler (av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, födointag), som beskriver graden av oberoende i dagligt liv, samt inkontinens (urin- resp. avföring), rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADLvariablerna mäts från 0 (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från 0 (inga problem) till 3 (mycket svåra problem). Värdet på kognitiv nedsättning multipliceras med två 2. Indexet kommer därigenom att falla mellan 0 och 23. Anm. Den 1 mars gjordes en mindre förändring i definitionen av indexet genom uteslutande av ADL-variabeln inkontinens. Anledningen till förändringen var att inkontinens med den tidigare definitionen blev överrepresenterad genom att indexet också omfattade separat angivelse av urin- och avföringsinkontinens. Utgående från PADL-index görs en indelning i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADL-grupper) enligt nedanstående definition: PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 0 1 Måttligt nedsatt 2 7 Nedsatt 8 13 Mycket nedsatt 14 19 Helt nedsatt 20 Behov av särskilda sjukvårdsinsatser registreras endast av sjukvårdsansvarig personal. Detta omfattar bl. a. behov av hjälp vid intagning av läkemedel eller näringstillförsel samt eventuell förekomst av injektions- eller dialysbehandling. 2 Detta görs för att få överensstämmelse med den s.k. Berger-skalan som används i Skåne och Blekinge. 13

Vid revideringen av formuläret år tillkom uppgifter om provtagning, blodtransfusion samt omläggning av sår. Vid registreringen av beslutat bistånd enligt Socialtjänstlagen uttrycks beslutad hemhjälp (service- resp. omvårdnadsinsatser) i timmar per vecka. Här anges också hjälpen uttryckt i avgiftsgrupp (2 6) enligt stadens avgiftssystem. Vidare anges här beslut om kvälls- eller nattpatrull, ledsagare, personlig assistent, dagverksamhet, anhörigbidrag mm. Även beslut om matdistribution och trygghetslarm registreras, men endast i de fall beslut också fattats om andra insatser. Beslut om särskilt boende registrerades ursprungligen med uppdelning på servicehus, gruppboende, ålderdomshem och sjukhem. Sedan år anges endast serviceboende, demensboende eller övrigt särskilt boende. Registreringen av beslut enligt LSS avser de olika formerna av stöd och service till personer med funktionshinder. Eftersom SNAC-undersökningen endast avser personer över 65 år omfattas endast en mindre del av samtliga personer med LSSinsatser. I det förenklande formulär som används fr.o.m. den 1 mars anges endast om det finns LSS-insatser eller inte. Pågående insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen registreras inte för personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. För övriga registreras om personen är inskriven i hemsjukvården, om man får hemsjukvård dagtid, kvällar resp. nätter samt vilken personalkategori som ger vården. Det anges vidare om hemsjukvården är ansluten till sjukhus eller till primärvården. I registreringen ingår också pågående rehabilitering med angivande av berörd personalkategori (sjukgymnast inkl. biträden, arbetsterapeut eller annan) samt typen av åtgärd (bedömning, träning, handledning, behandling, hjälpmedelsutprovning). Tidigare registrerades också tilldelning av hjälpmedel med uppdelning på olika ändamål, men denna registrering har strukits fr.o.m. mars. 14

2.3 Det kumulativa vårdtagarregistret och de kompletterande tvärsnittsundersökningarna Grundidén i datainsamlingen inom SNAC vårdsystemdelen är att utgående från en baslinjeundersökning som avser samtliga vårdtagare successivt föra på alla större förändringar i behovspåverkande faktorer eller vårdinsats. Tanken är att man på detta sätt skall kunna skapa ett fortlöpande aktuellt register över alla vårdtagare, som sedan kan användas både för att ta ut ett tvärsnitt vid en viss tidpunkt och för att följa utvecklingen av (grupper av) individer över tiden. Som indikator på förändring av behov eller vårdinsats används biståndsbeslutet eller insättande alt. upphörande av hemsjukvård eller rehabilitering. Genom att personer i särskilt boende inte på samma sätt är föremål för förnyade biståndsbeslut måste denna uppläggning kombineras med upprepade tvärsnitts-undersökningar för dessa personer. Sådana undersökningar har nu genomförts per den 1 mars åren 2007. Det kumulativa registret har skapats med utgångspunkt från 2001 års baslinjeundersökning. Insamlade uppgifter i den löpande registreringen har sedan successivt förts på månadsvis på individnivå genom uppdatering av registrerade variabelvärden. Till detta har sedan efter februari månad resp. år lagts på registreringarna från tvärsnittsundersökningarna. I de resultat som här redovisas för år är som vårdtagare medtagna alla personer, som den 1 mars hade ett (SNAC-registrerat) biståndsbeslut senast den 1 september 2001 och som inte var registrerade som avslutade eller avlidna. Registreringen av avslutade insatser resp. dödsfall är som för tidigare år kompletterad genom samkörning med kommunens vårdtagarregister och dödsfallsregistret. Som avslutade under året är registrerade de icke-avlidna personer, som av kommunen var registrerade som vårdtagare den 1 mars men inte 1 mars. Totalt avled under perioden 1 mars 28 februari sammanlagt 349 (SNAC-registrerade) vårdtagare. Av dessa saknades tidigare SNAC-registrering 15

av dödsfallet för 84 personer (24 %). Antalet vårdtagare i det på detta sätt rättade registret för år uppgick till 1651 personer. Genom metoden att utnyttja tidigare insamlade uppgifter kommer dessa att vara mer eller mindre aktuella. Tabell 1 visar fördelningen på senaste registreringstillfälle för de vårdtagare, som ingår i det rättade SNACK06-registret. Det bör observeras att aktualiteten kan växla mellan olika variabler beroende på om inlämnade formulär varit fullständigt ifyllda eller ej. Tabell 1. Fördelning på senaste registreringstillfälle per boendeform för de vårdtagare som ingår i SNACK06-registret 0109 0302 Tvärsnitt 0403 0502 Tvärsnitt 0503 0602 Tvärsnitt Samtl. Ord.boende 242 0 262 0 405 0 909 Serviceboende 5 0 4 2 13 184 208 Säbo-heldygn 5 1 5 12 66 445 534 Totalt 252 1 271 14 484 629 1651 Endast en mycket liten del (4 %) av registreringarna går tillbaka till års tvärsnittsundersökning och tiden före denna. För personer i ordinärt boende utgör löpande registreringar efter tvärsnittsundersökningen år närmare tre fjärdedelar. För personer i särskilt boende kommer huvuddelen av uppgifterna (85 %) från den sista tvärsnittsundersökningen. Aktualiteten får därmed betraktas som godtagbar. 16

3. RESULTAT 3.1 Befolkning, vårdtagare, registrerade personer, bortfall och personer som inte lämnat samtycke Figur 1 nedan visar att det sker stora förändringar i befolkningsstrukturen på Kungsholmen och Essingeöarna. Framförallt har antalet kvinnor över 75 år minskat mycket kraftigt på senare år. Även antalet män i åldersgruppen 75 84 år har minskat, men däremot inte antalet män i den högsta åldersgruppen. Det senare sammanhänger förmodligen med den allmänna tendensen till minskad dödlighet bland de äldsta männen. För åldersgruppen 65 74 år kan man se en klar tendens till ökning för båda könen, vilket sammanhänger med att de större födelsekullarna från 1940-talet nu kommer in i åldersgruppen. Detta har dock mindre betydelse för äldreomsorgen, eftersom andelen vårdtagare i denna åldersgrupp är mycket liten. Figur 1. Antalet boende pers. på Kungsholmen och Essingeöarna 2001 2500 2000 1500 1000 500 0 Män 65-74 år 75-84 år 85 - år Kvinnor 65-74 år 75-84 år 85 - år I tabell 2 A - B nedan redovisas antalet personer med äldreomsorg i förhållande till hela befolkningen över 65 år på Kungsholmen och Essingeöarna år resp.. I antalet med äldreomsorg ingår inte de som endast har beslut om larm eller matdistribution. 17

Tabell 2. Antal personer 65 år och äldre, totalt resp. med äldreomsorg per åldersgrupp, kön och boendeform, resp.. A. Totalt antal pers. Ant. pers. med hjälp i ord. boende el. serv.bo. D:o % av samtl. Antal pers. med heldygnsomsorg D:o % av samtliga Totalt ant. pers. med äldreomsorg D:o % av samtliga Ålder (%) (%) (%) Män 65 74 1299 56 4,3 19 1,5 75 5,8 75 84 1082 122 11,3 40 3,7 162 15,0 85 414 115 27,8 48 11,6 163 39,4 Kv. 65 74 1844 80 4,3 34 1,8 114 6,2 75 84 2287 328 14,3 162 7,1 490 21,4 85 1661 618 37,2 409 24,6 1027 61,8 Totalt 8587 1319 15,3 712 8,3 2031 23,6 B. Män 65 74 1541 49 3,2 13 0,8 62 4,0 75 84 930 95 10,2 36 3,9 131 14,1 85 432 119 27,5 43 10,0 162 37,5 Kv. 65 74 1987 58 2,9 22 1,1 80 4,0 75 84 1707 310 18,2 117 6,9 427 25,0 85 1430 528 36,9 311 21,7 839 58,7 Totalt 8027 1159 14,4 542 6,7 1701 21,2 Delvis som följd av det minskade antalet mycket gamla personer har antalet vårdtagare minskat kraftigt (13 %) under fyraårsperioden, men andelen som får hjälp har också minskat i alla grupper utom för kvinnor 75 84 år. Minskningen totalt i andelen äldre med hjälp gäller både hemtjänsten och heldygnsomsorgen, men ökningen för kvinnorna i den mellersta åldersgruppen endast för hemtjänsten. Till antalet äldre personer med varaktiga kommunala insatser skall läggas de som enbart har hemsjukvård och/eller rehabilitering i landstingets regi. Antalet sådana 18

registrerade personer uppgår i års undersökning till 80 stycken. Härtill skall sedan läggas en uppskattning av antalet icke-registrerade personer. Under antagandet att bortfallet för personer med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hemtjänst är detsamma som för övriga vårdtagare i ordinärt boende eller serviceboende kan totala antalet personer med hemsjukvård eller rehabilitering, men utan SoL-insatser, uppskattas till 95 personer. Dessa antas fördela sig på ålder, kön och ordinärt resp. serviceboende på samma sätt som de registrerade personerna med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hjälp i hemmet. Tabell 3 visar det totala uppskattade antalet äldre, på Kungsholmen och Essingeöarna bosatta personer med varaktiga insatser från kommun och/eller landsting fördelat på åldersgrupper och kön per den 1 mars 3. Vidare redovisas antalet registrerade personer samt antalet personer i resp. grupp som ej registrerats på grund av att de ej velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. Tabell 3. Antalet personer, totalt resp. med ifyllda och bearbetade formulär samt ej-samtycke, per ålder och kön, Ålder Antal personer med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär Antal ej samtycke D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Män 65 74 64 60 6 9,4 75 84 142 149 18 12,7 85 186 146 16 8,6 Kvinnor 65 74 84 93 13 15,5 75 84 443 446 52 11,7 85 876 757 82 9,4 Totalt 1 796 1 651 187 10,4 Att det i några fall är fler bearbetade formulär än det uppskattade antalet personer med vård och omsorg kan kanske förklaras av skillnader i kriterierna för registrering. En felkälla är att förteckningen över personer, som inte lämnat 3 Dessa personer betecknas i fortsättningen vårdtagare 19

samtycke, inte är rensad för avslutade insatser, vilket innebär en överskattning. Det förekommer att personer senare medger samtycke. Dessa är här emellertid borträknade. SNAC-registreringen har genom metoden att successivt föra på registreringarna i ett kumulativt register numera en mycket bra täckning. Det beräknade bortfallet utgörs så gott som helt av personer, som inte velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. Täckningsgraden per boendeform framgår av tabell 4 nedan. Tabell 4. Antal pers. med ifyllda formulär fördelade på boendeform, Antal personer med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär D:o andel av samtliga med vård och omsorg (%) Ordinärt boende 1 050 909 86,6 Serviceboende 204 208 102,0 Heldygnsomsorg 542 534 98,5 Totalt 1 796 1 651 92,1 Tabell 4 visar att täckningen är bättre i särskilt boende än i ordinärt boende, vilket framförallt beror på att tvärsnittsundersökningarna endast omfattar det särskilda boendet. Att täckningen i serviceboendet överstiger 100 % beror på ovan nämnda orsaker. 3.2 Förändringar i vårdtagarnas sammansättning under åren 2001. Med hjälp av SNAC-K-registren är det nu möjligt att beskriva förändringar i vårdtagarnas sammansättning med avseende på olika faktorer som påverkar behovet av insatser under perioden. De register som utnyttjas är den kompletterade tvärsnittsundersökningen samt de syntetiska tvärsnittsundersökningar, som konstruerats för varje år per den 1 mars åren utgående från det kumulativa registret. 20

Förändringar i sammansättningen av de registrerade vårdtagarna kan i princip ha tre orsaker: Förändringar hos den enskilde registrerade vårdtagaren Inflöde resp. utflöde av vårdtagare Förändringar i registreringsbortfall I detta avsnitt redovisas det sammanlagda resultatet av dessa tre förändringsfaktorer. En särskild analys kommer vidare att presenteras avseende in- och utflödena. 3.2.1 Vårdtagarnas sammansättning med avseende på ålder, kön och sam/ensamboende Förändringen under perioden beträffande vårdtagarnas medelålder, andelen över 85 år, andelen kvinnor och andelen ensamboende per boendeform framgår av figur 2-5 nedan. Figur 2. Medelålder för registrerade vårdtagare/boendeform, 2001. 87,5 87 86,5 86 85,5 85 84,5 84 83,5 83 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Som framgår av figur 2 har vårdtagarnas medelålder totalt sett sjunkit sedan år i samtliga boendeformer efter att tidigare legat oförändrad eller ökat något. Minskningen har naturligtvis ett samband med den pågående förändringen av befolkningens ålderssammansättning på Kungsholmen. Åldersförändringen avspeglas också i andelen av registrerade vårdtagare som är 85 år och äldre (figur 3). 21

Figur 3. Andel personer 85 år och äldre per boendeform, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt I samtliga boendeformer är över hälften av de boende 85 år eller äldre. Andelen har dock sjunkit ganska påtagligt sedan åren / i samtliga boendeformer. Majoriteten av vårdtagarna inom äldreomsorgen är kvinnor. Andelen kvinnor bland vårdtagarna visar en tendens att minska, men som framgår av figur 4 är förändringarna under perioden små. Figur 4. Andel kvinnor per boendeform,, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt De allra flesta äldre med långvariga insatser av offentlig vård och omsorg är ensamboende. (Figur 5). Även här finns dock en påtaglig tendens till minskning, som sedan år gäller samtliga boendeformer, men speciellt ordinärt boende och serviceboende. 22

Figur 5. Andel ensamboende per boendeform,, (%). 100 95 90 85 80 75 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 3.2.2 Personligt vårdberoende Som redovisats ovan registreras i SNAC-undersökningen personligt vårdberoende i ett antal olika s.k. ADL-variabler. De avspeglar olika aspekter på förmågan att klara det dagliga livet, dels s.k. instrumentella variabler såsom handla, tvätta, laga mat etc. (IADL), dels personliga avseende förmågan att klara personliga aktiviteter såsom bad, personlig hygien, av- och påklädning (PADL). Figur 6 visar förändringen under perioden i andelen personer som är beroende i minst en IADL-aktivitet per boendeform. Som man kan vänta behöver det överväldigande flertalet vårdtagare hjälp med åtminstone en av de instrumentella ADL-aktiviteterna. Det är intressant att notera att i serviceboendet en större andel än i det ordinära boendet är helt oberoende. Detta kan sammanhänga med att det i serviceboendet också finns en del mindre funktionsnedsatta personer, som flyttat dit tillsammans med en sedermera avliden vårdberoende make/maka. Det kan också vara så att man klarar sig bättre på egen hand genom att servicehuset är bättre anpassat till personer med funktionshinder 23

Figur 6. Andel beroende i minst en IADL-aktivitet/bo.form, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Den följande figuren 7 visar andelen i resp. boendeform som var beroende av hjälp för samtliga IADL-aktiviteter resp. år. Figur 7. Andel beroende i alla IADL-aktiviteter/bo.form,, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Som man ser i figur 7 är det avsevärda skillnader mellan boendeformerna när det gäller de boendes förmåga att klara de instrumentella aktiviteterna. I heldygnsomsorgen är det mycket få som inte är beroende av hjälp för samtliga dessa aktiviteter. Inom övriga boendeformer klarar omkring hälften åtminstone någon aktivitet på egen hand. Andelen personer i ordinärt boende, som var beroende för samtliga IADL-aktiviteter, har tidigare visat en tendens till ökning, men denna verkar nu ha avstannat. Inom serviceboendet kan man se en klar ökning de senaste tre åren. 24

En högre grad av vårdberoende representeras av dem som också är i behov av hjälp för att klara de s.k. personliga ADL-aktiviteterna (PADL). Figur 8 visar utvecklingen av andelen personer per boendeform som är beroende av hjälp för minst en PADL-aktivitet. Den tendens till minskning i det ordinära boendet, som man tidigare kunde se, har brutits de två senaste åren, detta verkar nu också gälla serviceboendet. Heldygnsomsorgen ligger dock fortfarande helt stabil. Det handlar där endast om ett fåtal personer, som är helt oberoende när det gäller PADL. Figur 8. Andel beroende i minst en PADL-aktivitet per boendeform,, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt De alla mest funktionsnedsatta vårdtagarna är de som är beroende för samtliga personliga ADL-funktioner. Inom heldygnsomsorgen uppgår andelen av dessa vårdtagare till omkring hälften. I övriga boendeformer är andelen betydligt lägre. Förändringen av andelen mellan åren per boendeform framgår av figur 9. Andelen personer beroende i samtliga PADL-aktiviteter i ordinärt boende minskade tidigare, men har sedan år tenderat att svagt öka. Andelen är dock fortfarande mycket låg. Påfallande är den fortsatta kraftiga nedgången inom serviceboendet mellan år och, men även denna nedgång verkar nu ha brutits. För heldygnsomsorgen har det skett en påfallande minskning sedan år och totalt sett har andelen av vårdtagarna, som är helt PADL-beroende, minskat ganska starkt även om det hoppar något från år till år. 25

Figur 9. Andel beroende i samtliga PADL-aktiviteter/bo.form, (%). 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Förändringen kan också visas i medelvärdet för PADL-index. Detta är givetvis betydligt högre i heldygnsomsorgen än i de övriga boendeformerna. Figur 11 visar förändringen i PADL-medelvärdet per boendeform. PADL-medelvärdet för det ordinära boendet visar nu en viss ökning efter nedgången tidigare år. Även för serviceboendet har den tidigare nedgången brutits. I stället visar nu PADL-medelvärdet för heldygnsomsorgen (som tidigare legat stabilt) en påtaglig minskning. Totalt för samtliga vårdtagare ligger medelvärdet i stort sett oförändrat under perioden. Figur 10. Medelvärde för PADL-index per boendeform,. 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 26

Förändringen avspeglas också i andelen mycket eller helt PADL-nedsatta (Figur 11). Andelen av dessa personer har sjunkit i samtliga boendeformer, allra mest påtagligt i det ordinära boendet där minskningen dock avstannat sedan år. Inom heldygnsomsorgen tillhör fortfarande något mindre än hälften denna kategori av starkt funktionsnedsatta personer, men andelen har minskat starkt det senaste året. I serviceboendet skedde åren en mycket kraftig minskning, men denna har nu förbytts i en viss ökning. Figur 11. Andel mycket eller helt funktionsnedsatta/bo.form 2001 (%) 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Kognitiv nedsättning mäts enligt SNAC-formuläret i fyra nivåer, från ingen nedsättning (0) till mycket svår nedsättning (3). Det senare motsvarar Berger-skalans nivå 5 eller 6. Figur 12 visar förändringen per boendeform i andelen med svår eller mycket svår nedsättning. 27

Figur 12. Andel svårt eller mycket svårt kognitivt nedsatta personer per boendeform,, (%). 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Utvecklingen av förekomsten av svår eller mycket svår kognitiv nedsättning följer i stort sett samma mönster som för övriga funktionsmått. I det ordinära boendet har det ända sedan år funnits en tendens till svag ökning, som dock nu verkar ha avstannat. Inom serviceboendet har tendensen varit den motsatta och betydligt starkare, men det sista året pekar i omvänd riktning. Andelen svårt eller mycket svårt kognitivt nedsatta i serviceboendet är därigenom år nu åter högre än i det ordinära boendet efter att året förut varit betydligt lägre. Inom heldygnsomsorgen kan man se en viss tendens till minskning även om det hoppar mellan åren. Totalt för samtliga vårdtagarna är situationen helt stabil. Som framgår av figur 13 skiljer förekomsten av svåra eller mycket svåra rörelsehinder inte alls lika starkt mellan boendeformerna även om den naturligt nog är klart högst inom heldygnsomsorgen. Inom det ordinära boendet sjönk andelen svårt eller mycket svårt rörelsehindrade åren, men sedan kan man se en viss tendens till ökning. Även i serviceboendet skedde inledningsvis en minskning av andelen personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder, men denna tendens bröts år och andelen rörelsehindrade har därefter ökat starkt. Inom heldygnsomsorgen är situationen i stort sett stabil en viss minskning år har de senaste åren gått tillbaka. 28

Figur 13. Andel personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder per boendeform,, (%). 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Ett vanligt sammanfattande mått på brister i funktionsförmåga är det s. k Katz ADL-index, ursprungligen framtaget för att mäta resultat av rehabilitering. Katzskalan går från A (inga ADL-begränsningar) till G (begränsningar i samtliga ADL-aktiviteter). Dessutom finns en kategori Ö avsedd att fånga in de som faller utanför den regelmässiga ordningen enligt den s.k. ADL-trappan. Om bokstavsvärdena för Katz index ersätts med siffror (A=1, B=2,, G=7) och kategorin Ö utesluts, kan man beräkna ett medelvärde för Katz-index. Detta skiljer sig från SNAC-PADL-index främst genom att det inte direkt involverar kognitiv nedsättning. Genom att denna så starkt samvarierar med förmågan till aktiviteter i dagligt liv är dock indexen i stort samstämmiga. Figur 14 visar förändringen i Katzmedelvärdet under perioden per boendeform. Figur 14. Medelvärde för Katz ADL-index (numeriskt) /bo.form. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 29

Förändringen i Katz-index pekar i stort sett i samma riktning som övriga här redovisade resultat avseende förändringen av vårdberoende hos vårdtagarna i de tre boendeformerna. I det ordinära boendet har Katz-medelvärdet legat i stort sett stabilt under perioden med en viss tendens till ökning de senaste två åren. I serviceboendet skedde en viss minskning men det senaste året kan noteras en liten ökning. För heldygnsomsorgen är tendensen närmast minskande. 3.2.3 Övriga funktionsnedsättningar och besvär I formuläret för registreringen inom SNAC vårdsystemdelen ingår också frågor om andra slag av funktionsnedsättningar och besvär. Figur 15 och 16 visar andel personer med svår eller mycket svår syn- resp. hörselnedsättning per boendeform för resp. år under perioden. Figur 15. Andel personer med svår eller mycket svår synnedsättning per boendeform,, (%). 25 20 15 10 5 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Totalt kan här en viss tendens till ökning av andelen synnedsatta noteras. Det mycket höga värdet år i serviceboendet är svårförklarligt och kan bero på mätfel. Generellt varierar dock resultaten mer för serviceboendet, eftersom det rör sig om betydligt färre personer. Det kan vara värt att notera att skillnaderna mellan boendeformerna i detta fall är mycket måttliga. Detta antyder att synnedsättning i sig inte innebär något större hinder för att bo kvar i ordinärt boende. 30

Figur 16. Andel personer med svår eller mycket svår hörselnedsättning per boendeform,, (%). 25 20 15 10 5 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Även för hörselnedsättning kan noteras ett mycket högt värde för år som sedan normaliserats. Här skiljer sig nivåerna mer påtagligt mellan boendeformerna. Förekomsten av grav hörselnedsättning ligger påtagligt högre i serviceboendet än det ordinarie boendet även efter den minskning som skett efter år. De stora skillnaderna från år till år gör dock att man bör vara försiktig att dra slutsatser från här redovisade siffror. I det ordinära boendet och totalt sett för samtliga vårdtagare ligger andelen dock stabil. Förekomsten av inkontinens (urin resp. avföring) per boendeform framgår av de följande figurerna 17 och 18. Figur 17. Andel personer med svår eller mycket svår urininkontinens per boendeform,, (%). 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 31

Förekomsten av urininkontinens skiljer som framgår av figur 17 starkt mellan boendeformerna. Det låga värdet för serviceboendet år verkar vara tillfälligt. Andelen urininkontinenta i heldygnsomsorgen har sjunkit något, vilket avspeglar en generell tendens till något minskad vårdtyngd. Minskningen är, som framgår av den följande figur 18, ännu mer påtaglig när det gäller förekomsten av avföringsinkontinens. Fortfarande är dock detta mycket mer allmänt i heldygnsomsorgen än i övriga boendeformer. I både ordinärt boende och serviceboende har det, som man kan se, skett en mycket påtaglig minskning av avföringsinkontinensen de senaste fyra åren. Figur 18. Andel personer med svår eller mycket svår avföringsinkontinens per boendeform,, (%). 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Förändringarna under perioden avseende förekomsten av sår (trycksår och kroniska sår) per boendeform framgår av figurerna 19 och 20 nedan 4. 4 Uppgifter om förekomsten av trycksår och kroniska sår i ordinärt boende registreras av sjukvårdsutbildad personal inom SNAC-projektet, eftersom biståndshandläggarna, som annars utför registreringen, i allmänhet inte har denna information. 32