Delårsbokslut 2014 Foto; Jakob Dahlström ljusdal.se
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Vision och styrmodell 1 Styrning och uppföljning 2 Ekonomisk översikt 5 Ekonomiska sammanställningar räkning 7 Balansräkning 7 Kassaflödesanalys 8 Drift- & investeringsredovisning 9 Noter 10 Redovisningsprinciper 17 Helårsprognos 19 Koncernbolag 20 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 21 Utbildningsnämnden 25 Omsorgsnämnden 28 Överförmyndarnämnden 31
VISION OCH STYRMODELL Vision för Ljusdals kommun Under våren 2014 har kommunfullmäktige antagit en vision för Ljusdals kommun. Kommunfullmäktige har också antagit en ny styrmodell vilken skall ligga till grund för hur arbetet skall utformas för att nå visionen. Detta kommer att ersätta nuvarande övergripande mål och styrning. 2012 arbetade en fullmäktigeberedning fram en rapport som låg till grund för kommunens vision. I rapporten lyfts tio huvudområden upp som centrala för kommunens utveckling. Av dessa angavs tre vara av större vikt; arbetstillfällen, utbildning och infrastruktur. Styrmodell Visionen är den övergripande nivån i styrmodellen. Visionens roll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lokala utvecklingsstrategin är tidsbestämd och skall konkretisera visionen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål och inriktningar för vidare hantering i Ekonomisk långtidsplan och Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål och inriktningar som fastställts i Vision, Strategi och Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 1
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Omvärldsanalys Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på ökad inhemsk konsumtion och investeringar. Däremot har den svenska exportens utveckling varit svag. Sammantaget har tillväxten i ekonomin varit låg och arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 %. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Bedömningen är att tillväxten kommer att öka under 2015-2017 till följd av att konsumtion och investeringar växer snabbt. Detta kommer också medföra fler arbetade timmar i den svenska ekonomin och en sjunkande arbetslöshet. Fler arbetade timmar ger ett ökat skatteunderlag och ökade intäkter till kommunerna, Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning. Befolkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal 19 066 invånare. Detta är en ökning med 135 invånare sedan årsskiftet. Främsta orsaken är ett invandringsöverskott på 232 invånare. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige antog inför budget 2005 en finansiell strategi som stöd för god ekonomisk hushållning i Ljusdals kommun. Den finansiella strategin innebär att kommunen skall ha en kostnadsnivå på verksamheten som gör att vi klarar balanskravet även i lågkonjunktur. uppfyllelse av finansiella mål Följande finansiella mål gäller för år 2014: Att soliditeten förbättras med en procentenhet. Obeaktat pensionsskulden utanför balansräkningen har soliditeten per 0831 ökat med 2 procentenheter till 70 %. Om man räknar med pensionsskulden har soliditeten ökat med tre procentenheter till 0 %. För helåret kommer målet inte klaras. Det negativa resultatet i prognosen gör att soliditeten försämras. Att samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Klaras per 2014-08-31. För helåret kommer inte målet att klaras. Det negativa resultatet gör att budgeterade investeringar inte kan självfinansieras. Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå. Dessa redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för 2014-08-31 (sid. 20-32) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2014: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö I högkonjunktur skall därmed inte verksamheten utökas utan istället skall ekonomin stärkas eller engångsåtgärder vidtas. Den finansiella strategin har legat till grund för budget 2014 och till grund för de finansiella målen. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning är planerat att antas under hösten. Under slutet av 2013 och hittills under 2014 har fullmäktige beslutat om att sätta av medel till resultatutjämningsreserv, nya riktlinjer för investeringar samt nya riktlinjer för budget och budgetuppföljning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 2
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit är den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar ej Utbildningsnämnden Klarar delvis Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar delvis Utbildningsnämnden Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 3
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klara delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Miljö Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarar Tveksamt / Klarar delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 4
EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsbokslut januari augusti et per 20140831 är 12 735 tkr (42 999 Tkr 20130831). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -11,6 Mkr. Omsorgsnämnden visar det största underskottet med -17 Mkr. Det är främst individ- och familjeomsorgen (IFO) som redovisar ett stort underskott samt äldreomsorgen. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med -4 Mkr. Kommunstyrelsen rapporterar för kommunledningskontoret ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Kommunstyrelsen rapporterar för samhällsutveckling ett positivt resultat med 10,7 Mkr där flertalet verksamheter räknar med ett överskott. Övriga nämnder redovisar relativt små avvikelser. Kostnader och intäkter Utöver nämndernas kostnader finns centrala poster. De viktigaste är kapitalkostnader, kostnader för pensioner, semesterlöneskuld och övriga förvaltningsövergripande kostnader. På intäktssidan är det kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och finansiella intäkter. I detta bokslut har periodiseringar gjorts angående dessa poster. De viktigaste är: pensionskostnader har beräknats utifrån prognoser från vår pensionsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt periodisering av i augusti rapporterad semester. intäkter har periodiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i cirkulär 14:32 per 2014-08-18. Pensionsavsättningens ökning ger kostnadsökning med 5 Mkr per 0831. Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +17 Mkr per 0831. Denna resultatförbättring kommer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder och finansnetto. Skulder och finansnetto Semesterlöneskulden minskat med 17 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden som lägst under året. De anställda har plockat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det fortfarande är en skuld beror på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Pensionsavsättningen har ökat med 5 Mkr och pensionsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 23 Mkr jämfört med årsskiftet 20131231. Det redovisade finansnettot är positivt 4,8 Mkr. Främst orsakat av lägre finansiella kostnader vilket är en följd av att låneskulden är noll. Investeringar Genomförda nettoinvesteringar första halvåret var 32,6 Mkr. Detta är drygt 48 % av årets budgeterade investeringar på 67,6Mkr. Soliditet och likviditet Soliditeten med hänsyn till pensionsförbindelsen är noll vilket främst beror på att pensionsförbindelsen har minskat med 23 Mkr enligt prognos från KPA. Ifjol var soliditeten -6% per 20130630. Soliditeten obeaktat pensionsförbindelsen har ökat med två procentenheter till 70 %. Likviditeten är försämrad sedan årsskiftet, de likvida medlen uppgår till 20,9 Mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 5
EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprognos Prognosen för 2014 visar på ett resultat om -19 229 Tkr. Främsta orsaken till det negativa resultatet är nämndernas beräknade underskott på -28,8 Mkr. Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Mkr Balanskravet 2014 2013 Årets resultat -19,2 10,4 Avgår reavinster -0,1-0,2 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Diskonteringsränta pensionsskuld enligt -19,3 0 0 10,2 0 0 5,1 balanskravet -19,3 15,3 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kommunallagen regleras inom tre år. Därför är det av yttersta vikt att åtgärder vidtas så resultatet på helåret 2014 blir bättre än prognosen. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redovisar en beräknad budgetavvikelse med -28,8 Mkr. Omsorgsnämnden redovisar ett kraftigt underskott med en prognos på -25,3 Mkr. Individ- och familjeomsorgen står för -19 Mkr vilket är en negativ budgetavvikelse på 30%. Utbildningsnämnden har en prognos på minus 10,5 Mkr medan Kommunstyrelsen beräknar ett överskott på 7 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift och mellankommunal utjämning beräknas bli 1 031 Mkr. Detta är 4,7 Mkr högre än budgeterat och 16 Mkr mer än 2013. Preliminär slutavräkning för 2014 beräknas bli 2 980 Tkr och den preliminära för 2013 beräknas justeras med -718 Tkr. Vad kan påverka utfallet 2014 Det finns en del faktorer som kan påverka resultatet för 2014: Pensionskostnaderna. Det är årligen stora summor som kostnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prognoserna. Semesterlöneskulden. Är osäker och hur mycket som tas ut i semestrar är svårt att prognostisera. Nämndernas prognoser. Det är alltid svårt att göra prognoser och procentuellt små avvikelser ger stora belopp. Utifrån prognoserna kommer också beslut fattas som gör att man t ex klarar budget eller minskar underskott. Skatteunderlagsprognosen. Kommer att uppdateras under hösten och påverkar resultatet genom slutavräkningarna på kommunalskatten. Kommentarer Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 50 Mkr eller 5 % under 2014. Den stora ökningen förklaras till viss del av att kostnaderna 2013 var 20 Mkr lägre p g a återbetalning av AFA-avgifter vilket gör att den verksamhetsdriva kostnadsökningen 2014 beräknas till 30 Mkr. Kostnadernas ökning skall jämföras med ökningen av intäkter (skatteintäkter, utjämning, etc) på 16 Mkr. Det är fjärde året i rad som kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket är ohållbart i längden. Åtgärder måste vidtas under 2014 för att minska underskotten på nämndsnivå och för att sänka kostnadsnivån inför 2015. Det finns beslutade investeringar på 67,6 Mkr. Vid halvårsskiftet hade 32,6 Mkr (48%) av dessa genomförts. Om beslutade investeringar genomförs 2014 kommer de inte kunna självfinansieras med prognostiserad resultatnivå. Investeringarna kommer också medföra ökade driftskostnader framöver. Befolkningsutvecklingen är en parameter som utifrån utjämningssystemet styr delar av våra intäkter. Vid beslut om budgetramarna för 2015 hade vi en prognos att vi skall vara 18 869 invånare den 1/11 i år. Per 20140731 var vi 19 066 invånare. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 6
RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Utfall Utfall Budget Prognos Utfall 2014-08-31 2013-08-31 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Verksamhetens intäkter 1 167 085 159 442 198 213 198 213 252 111 Verksamhetens kostnader 2-820 126-767 049-1 192 079-1 214 392-1 219 327 Avskrivningar 3-27 213-25 959-38 348-40 700-39 333 Verksamhetens nettokostnad -680 254-633 566-1 032 214-1 056 879-1 006 549 Skatteintäkter 4 479 070 468 258 713 236 717 544 699 739 Generella statsbidrag 5 209 141 210 109 313 276 313 706 315 699 Finansiella intäkter 6 5 805 5 002 8 900 8 100 9 592 Finansiella kostnader 7-1 027-6 804-3 000-1 700-8 091 före extraordinära poster 12 735 42 999 198-19 229 10 390 Årets resultat 12 735 42 999 198-19 229 10 390 BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2014-08-31 2013-12-31 2013-08-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 8 615 435 609 941 584 964 varav mark, byggnader o tekn.anl. 573 652 563 342 539 198 varav maskiner och inventarier 41 783 46 599 45 766 Finansiella anläggningstillgångar 9 73 470 73 470 75 172 Summa anläggningstillgångar 688 905 683 411 660 136 Omsättningstillgångar Förråd 4 225 1 222 316 Fordringar 10 76 629 74 266 98 205 Kortfristiga placeringar 11 44 755 44 442 38 202 Kassa och bank 20 870 45 391 36 047 Summa omsättningstillgångar 146 479 165 321 172 770 SUMMA TILLGÅNGAR 835 384 848 732 832 906 SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat 12 735 10 390 42 999 utjämningsreserv 12 37 000 37 000 Övrigt eget kapital 537 453 527 062 564 062 Summa eget kapital 587 188 574 452 607 061 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 13 64 373 59 116 57 347 Övriga avsättningar 14 528 1 183 2 096 Summa avsättningar 64 901 60 299 59 443 Skulder Långfristiga skulder 15 3 557 3 719 2 430 Kortfristiga skulder 16 179 738 210 262 163 972 Summa skulder 183 295 213 981 166 402 Summa skulder och eget kapital 835 384 848 732 832 906 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 17,18 780 686 780 686 706 822 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse 13 581 114 603 713 615 058 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 7
KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Not 2014-08-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 12 735 10 390 Justering för av- och nedskrivningar 3 27 213 39 333 Justering för gjorda avsättningar 19 5 257 6 730 Justering för i anspråktaqgna avsättningar 20-655 -1 446 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21-329 -401 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 44 221 54 606 Lager (ökning- / minskning+) -3 003-958 Korta fordringar (ökning- / minskning+) -2 676 3 087 Korta skulder (ökning+ / minskning-) -30 523-23 985 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 019 32 750 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -34 041-71 399 Försäljning av anläggningar 1 398 6 695 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -32 643-64 704 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Förändring investeringsbidrag 150 1 563 Förändring leasingskuld -47 340 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 103 1 903 Årets kassaflöde -24 521-30 051 Likvida medel vid årets början 45 391 75 442 Likvida medel vid årets slut 20 870 45 391-24 521-30 051 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 47 942 41 354 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 48 255 47 942 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 8
DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisning Budget Redovisning 2014-08-31 Avvikelse 2013-08-31 2014-08-31 Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunfullmäktige 1 058 1 227 5 1 166 1 161 66 Revisionen 724 683 0 514 514 169 Kommunstyrelse 110 824 111 919 86 936 189 410 102 474 9 445 varav kommunledningskontor 33 973 33 882 1 831 36 988 35 157-1 275 varav samhällsutveckling 76 851 78 037 85 105 152 422 67 317 10 720 Utbildningsnämnd 278 341 270 473 48 797 323 431 274 634-4 161 Omsorgsnämnd 291 738 290 673 146 801 454 480 307 679-17 006 Valnämnd 4 200 322 458 136 64 Myndighetsnämnd 152 207 284 432 148 59 Överförmyndarnämnd 695 600 0 816 816-216 Summa nämnder, förvaltningar 683 536 675 982 283 145 970 707 687 562-11 580 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisning 2014-08-31 Avvikelse 2013-08-31 2014-12-31 Intäkt/bidrag Kostnad Netto mot budget Kommunstyrelse 22 713 63 975 1 484 33 254 31 770 32 205 varav kommunledningskontor 1 533 4 203 150 2 234 2 084 2 119 varav samhällsutveckling 21 180 59 772 1 334 31 020 29 686 30 086 Utbildningsnämnd 2 097 2 057 0 310 310 1 747 Omsorgsnämnd 564 1 577 0 478 478 1 099 25 374 67 609 1 484 34 042 32 558 35 051 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Projekt Redovisat Redovisat ack Total 1401-1408 tom 2014-08-31 budget Östernäs park o väg 13 048 16 339 17 571 Ombyggnad Gärdeåsskolan,H-hus 1 856 11 929 12 047 Folkparken 2 093 2 629 4 286 Tillbyggnad Färila skola 3 537 4 179 11 359 Gatubelysning 2 654 12 670 12 986 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 9
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 1 KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall 2014-08-31 2013-08-31 2013-12-31 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 21 672 25 885 Taxor o avgifter 17 010 24 318 Hyror o arrenden 17 454 27 321 Bidrag 84 853 134 712 Försäljning av verksamhet o konsulttjänster 25 179 38 390 Exploateringsintäkter 0 0 Realisationsvinster 63 340 Försäkringsersättningar 630 21 Övriga intäkter 224 1 124 Summa 167 085 159 442 252 111 Varav jämförelsestörande post 19 574 Not 2 Not 3 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter -500 868-742 024 Pensionskostnader -39 116-49 233 Inköp av anläggnings och underhållsmaterial -2 281-607 Bränsle energi o vatten -13 231-20 736 Köp av huvudverksamhet -104 911-149 329 Lokal o markhyror -26 911-40 475 Övriga tjänster -25 800-66 874 Lämnade bidrag -56 044-66 917 Förändring avsättning 655 1 446 Övriga kostnader -51 619-84 578 Summa -820 126-767 049-1 219 327 Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta 493 tkr som redovisas bland fin.kostn Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl -27 213-25 959-39 333 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Återf av nedskrivning anläggningstillgångar Summa -27 213-25 959-39 333 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 476 808 468 258 703 891 Preliminär slutavräkning innevarande år 2 980-4 608 Slutavräkningsdifferens föregående år -718 456 Summa 479 070 468 258 699 739 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 137 348 136 306 204 458 Kommunal fastighetsavgift 21 450 21 328 32 528 Bidrag för LSS-utjämning 7 284 10 482 15 722 Kostnadsutjämningsbidrag 33 023 25 744 38 618 Strukturbidrag 7 118 10 512 15 768 Regleringsbidrag 2 918 5 737 8 605 Summa 209 141 210 109 315 699 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 10
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Not 6 Finansiella intäkter 2014-08-31 2013-08-31 2013-12-31 Utdelningar på aktier o andelar 2 799 4 219 Ränteintäkter 306 1 264 Övriga finansiella intäkter 2 700 4 109 Summa 5 805 5 002 9 592 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -97-285 Ränta på pensionsavsättningar -493-6 628 Övriga finansiella kosnader -437-1 178 Summa -1 027-6 804-8 091 varav jämförelsestörande post -5 022-5 132 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 8 Materiella anläggningstillgångar Utfall Utfall Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2014-08-31 2013-12-31 Anskaffningsvärde 1 046 662 1 017 811 Ackumulerad avskrivning -472 607-454 066 Ackumulerad nedskrivning -403-403 Bokfört värde 573 652 563 342 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redovisat värde vid årets början 563 342 540 077 Investeringar 30 178 56 142 Försäljningar och utrangeringar -1 326-6 401 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -18 542-26 476 Redovisat värde vid årets slut 573 652 563 342 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 11
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 8 Forts Materiella anläggningstillgångar 2014-08-31 2013-12-31 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 215 962 213 093 Ackumulerad avskrivning -174 179-166 494 Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bokfört värde 41 783 46 599 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 46 599 44 333 Investeringar 3 864 15 257 Försäljningar och utrangeringar -8-58 Övriga justeringar -76 Årets avskrivningar -8 672-12 857 Redovisat värde vid årets slut 41 783 46 599 Summa Materiella anläggningstillgångar 615 435 609 941 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kommun Invest 3 500 3 500 Summa 3 500 3 500 Aktier och andelar AB Ljusdalshem 37 000 37 000 Ljusdals Energiföretag AB 31 000 31 000 Kommuninvest 993 993 Fleruppgiftskommunalförbund 764 764 X-trafik AB 0 0 Övriga aktier o andelar 213 213 Summa 69 970 69 970 Summa Finansiella anläggningstillgångar 73 470 73 470 Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkorat aktieägartillskott 25 000 tkr, varav 22 896 tkr återstår EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 12
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2014-08-31 2013-12-31 Not 10 Förråd Tomtmark till försäljning 155 155 Lager Skogen 3 925 971 Förråd 145 96 Summa korta fordringar 4 225 1 222 Not 10 Fordringar Kundfordringar 6 555 5 994 Mervärdesskattefordringar 3 420 8 457 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 59 288 53 059 Övriga fordringar 7 366 6 756 Summa korta fordringar 76 629 74 266 Not 11 Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Nordea 21 769 21 619 Pensionsmedel Handelsbanken 22 986 22 823 Summa 44 755 44 442 Not 12 Eget kapital Ingånde eget kapital 574 453 564 062 Årets resultat 12 735 10 390 Summa 587 188 574 452 Fullmäktige har under år 2013 beslutat att avsätta 37 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 13
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 13 Avsättningar till pensioner 2014-08-31 2013-12-31 Avsättningar till pensioner exkl. ÖK-SAP 49 522 46 296 Avsättningar till pensioner avs. ÖK-SAP 1 364 360 Avsättningar till pensioner förtroendevalda 919 919 Avsättning särskild löneskatt 12 568 11 541 Summa 64 373 59 116 ÖK-SAP= Övereskommen särskild avtalspension Pensionsbehållning 818 846 Förmånsbestämd ÅP 36 400 34 863 Pension till efterlevande 1 429 1 622 PA-KL pensioner 10 875 8 965 Summa avs pensioner exkl ÖK-SAP 49 522 46 296 Särskilda avtalspensioner 955 Visstidspensioner 409 360 Summa avs pensioner ÖK-SAP 1 364 360 Ingående avsättning pensioner 59 116 52 386 Nyintjänad pension 5 566 2 806 Ränte- och basbeloppsförändring 397 1 206 Sänkning av diskonteringsränta 4 130 Pensionsutbetalningar -1 732-2 725 Förändring av löneskatt 1 027 1 313 Summa avsatt till pensioner 64 374 59 116 Aktualiseringsgrad 92% 91% Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda med visstidspension 3 3 Personer med särskild avtalspension 3 3 Pensionsförpliktelser i form av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse 603 713 566 815 Ränte- och basbeloppsförändring 3 398 14 208 Sänkning av diskonteringsränta 36 126 Aktualisering -1 787-987 Pensionsutbetalningar -13 883-20 195 Bromsen -2 517 Övrigt -3 398 542 Summa pensionsförpliktelser 585 526 596 509 Förändring av löneskatt -4 412 7 204 Utgående ansvarsförbindelse 581 114 603 713 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknat enligt RIPS 07. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 14
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2014-08-31 2013-12-31 Not 14 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans 1 183 2 043 Ianspråktagande belopp -655-860 Utgående balans 528 1 183 Avsättning utrivning fastigheter Ingående balans 0 586 Ianspråktagande belopp under året 0-586 Utgående belopp 0 Summa 0 0 Not 15 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen 0 0 Summa 0 0 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 3 265 3 379 Summa förutbetalda intäkter 3 265 3 379 Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjande tid som motsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 13 Skuld finansiell leasing maskiner och inventarier - som förfaller inom ett år 72 72 - som förfaller inom ett till fem år 220 268 Summa 292 340 Totala minimileasavgifter 305 tkr Summa långfristiga skulder 3 557 3 719 Operationella leasingavtal överstigande 3 år - som förfaller inom ett år 28 019 35 962 - som förfaller inom ett till fem år 63 018 80 387 - som förfaller efter fem år 23 463 21 886 Summa 114 500 138 235 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 470 45 377 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* 140 985 149 328 Preliminärskatt 1 931 369 Skulder till staten 13 855 12 357 Övriga korta skulder 2 497 2 831 Summa 179 738 210 262 *varav Beräknad upplupna pensioner individuell del 18 640 25 422 Beräknad upplupen löneskatt 4 522 6 167 Beräknad upplupen semesterlön och okompenserad tid 34 689 52 102 Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet 11 074 10 140 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 15
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 17 Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden 2013-12-31 2012-12-31 AB Ljusdalshem 242 632 244 512 Ljusdals servicehus AB 168 630 162 259 Ljusdals Energi koncernen AB 356 160 286 673 Samkraft 8 094 8 094 Borgen för egnahem 570 684 Ljusdals Golfklubb 2 300 2 300 Region Gävleborg* 2 300 2 300 Nettot av Kommuninvest Summa 780 686 706 822 * Samtliga deltagare i Kommunalförbundet Region Gävleborg har tecknat en solidarisk borgen på 40 000 tkr. Ljusdals Kommuns andel är 2 300 tkr. Not 18 Borgensförbindelse Kommuninvest Ljusdals kommun har i augusti 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångarna till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 659 232 035 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 663 520 319 kronor Not 19 Justering för gjorda avsättningar 2014-08-31 2013-12-31 2013-08-31 Förändring avsättning pensioner 4 230 5 417 3 993 Skuldförändr löneskatt på pens.avs 1 027 1 313 968 Summa 5 257 6 730 4 961 Not 20 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra -655-860 -533 Rivning fastigheter 0-586 0 Summa -655-1 446-533 Not 21 Justering för ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst{förlust anläggningstillgångar -64-160 Återförda investeringsbidrag -265-241 Summa -329-401 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 16
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redovisningsprinciper samt ord och begrepp Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning RKR. Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. I de fall undantag förekommer så redovisas de under respektive punkt. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2014 har bokförts en justering av den preliminära slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Justeringen av slutavräkningen för 2013 uppgår till -0,7 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2014 har bokförts till +3 Mkr. Övriga intäkter Barnomsorgs-, äldreomsorgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, som sker löpande. Kostnader Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Sociala avgifter Sociala avgifter har, i samband med löneredovisningen, bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 9,58 % avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalkostnadspålägg 38,46%. Avskrivningar Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivningen påbörjas månaden efter att tillgången har tagits i bruk. I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner och inventarier samt räddningsfordon 10-15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 20-50 år Fastigheter 50 år Dagvattenledningar Anläggningstillgångar RKR:s rekommendation nr 11.3. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas, anskaffningsvärde över 1 prisbasbelopp och en beräknad nyttjande period på minst 3 år. Kommunen har erhållit investeringsbidrag av mindre omfattning och dessa har redovisats enligt RKR:s rekommendation nr 18. Någon förändring av tidigare erhållna bidrag har ej gjorts. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Leasingavtal Kommunen redovisar finansiellt leasingavtal för en gascontainer., Naturbruksgymnasiet. Containern tas upp som en anläggningstillgång. Operationella leasingavtal beskrivs i not 15. Avsättning Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 samt efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under 2014 men som kommer att betalas ut under 2015. Under ansvarsförindelser finns de pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998. Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdeponi, rivning av fastigheter.. Avsättningen för avfallsdeponin avser framtida återställningskostnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, fortsätter och beräknas vara klara under 2014. Avsättningen tas inte upp som tillgång i balansräkningen och åtagandet har inte nuvärdesberäknats, vi följer alltså inte RKR:s rekommendation 10:2. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s. lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde Internränta I internredovisningen har verksamheterna belastats med internränta på 2,9 % ( 2013 2,9 %). Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man vanligen från vid jämförelser med föregående år eller annat. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till verksamhetens intäkter/kostnader. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 17
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden Här redovisas kommunens borgensförbindelser mot våra koncernbolag samt till Kommuninvest. Vi redovisar uppgifter per 2013-12-31. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 18
HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redovisning Budget Prognos Avvikelse 2013 2014 2014 mot budget Nämndernas nettokostnad -1 031 724-1 014 072-1 042 872-28 800 Återförda kalkylmässiga poster 105 611 81 006 95 278 14 272 Pensionsutbetalning -28 479-28 800-29 511-711 Pensionsavsättningar -32 198-32 000-39 074-7 074 AFA intäkter 19 574 Avskrivningar -39 333-38 348-40 700-2 352 Verksamhetens nettokostnad -1 006 549-1 032 214-1 056 879-24 665 Skatteintäkter 703 891 714 686 715 282 596 Slutavräkning 2012 456 Prel. Slutavräkning 2013-4 608-1 450-718 732 Prel. Slutavräkning 2014 2 980 2 980 Kommunalekonomisk utjämning 283 171 281 284 281 530 246 Fastighetsavgift 32 528 31 992 32 176 184 Finansiella intäkter 9 592 8 900 8 100-800 Finansiella kostnader -8 091-3 000-1 700 1 300 Årets resultat 10 390 198-19 229-19 427 DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prognos Avvikelse 2014 2014 mot budget Kommunfullmäktige 1 840 1 840 0 Revision 1 025 1 025 0 Kommunstyrelse, Kommunledn.kontoret 50 828 52 328-1 500 Kommunstyrelse, Samhällsutveckling 117 066 108 566 8 500 Utbildningsnämnd 405 750 416 225-10 475 Omsorgsnämnden 436 053 461 378-25 325 Valnämnd 300 300 0 Överförmyndarnämnden 900 900 0 Myndighetsnämnd 310 310 0 Nämndernas nettokostnad 1 014 072 1 042 872-28 800 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 19
DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSBOKSLUT 140831 SAMT PROGNOS 2014 Ljusdal Energiföretag koncern Utfall Prognos 2014-08-31 2014-12-31 Intäkter 120 611 173 008 Kostnader -85 308-129 887 Avskrivningar -16 794-27 702 Rörelse resultat 18 509 15 419 Finansiella intäkter 224 8 Finansiella kostnader -9 006-15 354 9 727 73 AB Ljusdalshem koncern Utfall Prognos 2014-08-31 2014-12-31 Intäkter 96 182 141 482 Kostnader -63 165-98 888 Avskrivningar -10 281-14 770 Rörelse resultat 22 736 27 824 Finansiella intäkter 114 170 Finansiella kostnader -13 142-18 900 9 708 9 094 Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Utfall Prognos 2014-08-31 2014-12-31 Intäkter 3 936 6 005 Kostnader -4 249-6 216 Avskrivningar 0 0 Rörelse resultat -313-211 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader -7-10 -320-221 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 20
KOMMUNSTYRELSEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse 2014-08-31 mot budget 2013 2014 prognos mot budget Kommunledningskontor Verksamhetsledning 3 778 116 6 337 5 847 5 697 150 Turistverksamhet 1 645-244 1 307 2 102 2 302-200 Information 1 662 177 2 449 2 758 2 558 200 Kommunkansli 3 925 488 6 088 6 620 6 120 500 Ekonomi & utredare 6 862 340 9 830 10 802 10 302 500 Medlemsavg.,försäkr.,anslag 2 405 30 3 556 3 653 3 653 0 Personal 4 929 350 7 581 7 918 7 568 350 IT-enhet 9 951-2 532 15 483 11 128 14 128-3 000 Samhällsutveckling 35 157-1 275 52 631 50 828 52 328-1 500 Verksamhetsstöd 1 030-645 1 212 588 1 738-1 150 Råd 617 392 1 039 1 514 1 114 400 Planering & bygglov 2 781 1 930 4 997 7 067 4 867 2 200 Utvecklingsprojekt 594 137 813 1 096 946 150 Fastigheter -2 316 4 148 3 467 2 749-251 3 000 Näringslivsfr.åtg/Information 4 565 104 6 919 7 003 6 703 300 Gator & vägar 13 076 1 366 22 627 21 664 20 664 1 000 Parker & lekplatser 2 609 125 4 544 4 101 4 101 0 Miljö 1 694 422 2 654 3 174 2 724 450 Räddningstjänst 10 568-172 15 698 15 594 15 594 0 Biblioteksverksamhet 7 267 294 10 863 11 341 11 041 300 Musik- & kulturverksamhet 8 469 305 13 744 13 160 13 060 100 Fritidsgårdar 3 472-30 4 708 5 162 5 262-100 Fritidsverksamhet 11 880 124 17 670 18 006 18 006 0 Bostadsanpassningsbidrag 2 546 685 7 085 4 847 3 847 1 000 Kraftverk Kvarndammen -955 955 239 0-450 450 Städ -580 580-427 0-400 400 67 317 10 720 117 852 117 066 108 566 8 500 Totalt: 102 474 9 445 170 483 167 894 160 894 7 000 VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 21
KOMMUNSTYRELSEN Kommentarer: Delårsbokslut: Kommunledningskontoret redovisar ett underskott på 1 275 tkr. Det är inom enheterna Kommunkansliet och ITenheten som de största avvikelserna finns. Kommunkansliet uppvisar ett överskott beroende på att kostnaderna för löner blivit lägre på grund av en vakant arkivarietjänst samt att kostnaderna för material samt reparationer för interntryckeriet har varit lägre. IT-enheten uppvisar dock ett underskott på grund av ökade telefon-, licens-, konsult- och kapitalkostnader samt minskade intäkter. Samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett överskott på 10 720 tkr. En anledning till detta är det bromspaket som infördes före sommaren. Detta har gjort att i princip samtliga enheter redovisar ett överskott. De största avvikelserna finns på enheterna Planering och bygglov, Fastigheter, Gator och vägar, Bostadsanpassning samt kraftverket Kvarndammen. Enheten för planering och bygglov har haft högre bygglovsintäkter än beräknat. Enheten har även fått tillskjutna medel i budgeten för utredning om GC-väg mellan Ljusdal och Järvsö samt för en ny översiktsplan Järvsö. Utredningen av GC-vägen pågår för närvarande men när det gäller arbetet med en ny översiktsplan för Järvsö så har kostnaderna blivit lägre än beräknat på grund av mindre nyttjande av konsulter vilket resulterat i ett överskott. Enheten har under perioden haft deltidstjänstledigheter vilket gett lägre lönekostnader samt att markhyran på Östernäs ger ett överskott. Fastighetsenheten har haft lägre driftkostnader främst avseende uppvärmningskostnader. På grund av att tjänsten som enhetschef fortsatt är vakant så redovisar enheten ett överskott på administrationen. Kostnaderna för periodiskt underhåll har under perioden varit lägre vilket även det har gett ett överskott. Gatuenheten visar på ett överskott för vinterväghållning på grund av en snöfattig vinter samt att planerad underhållsasfaltering inte har kunnat genomföras på grund av överklagad upphandling. Kostnaderna för bostadsanpassningsåtgärder har under perioden varit lägre än beräknat. För kraftverket Kvarndammen har det tidigare år avsatts medel för skadeståndskrav vilka nu återförts då skadeståndet blev lägre än befarat. Helårsprognos: Helårsprognosen för Kommunledningskontoret beräknas ge ett underskott på 1 500 tkr. Ökade kostnader och minskade intäkter för IT-enheten är det som till största delen påverkar resultatet. Samhällsutvecklingsförvaltningens prognos för helåret 2014 visar på ett överskott på 8 500 tkr. De enheter som i delårsbokslutet uppvisar de största avvikelserna mot budget är även de som beräknas få den största prognosavvikelsen för 2014. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 22
KOMMUNSTYRELSEN uppfyllelse augusti 2014 Kommunstyrelsen har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. Trafikljusen symboliserar nämndens sammanvägda måluppfyllelse vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi Genom ökad samordning och samarbete mellan förvaltningens enheter samt externa aktörer tillse att optimal verksamhet uppnås för avsatta medel. Under 2014 ta fram förslag på en ny tydligare budgetprocess. Klarar. Klarar. Kund/medborgare Genom kontinuerlig dialog samt kundundersökningar säkerställa att verksamheten uppfyller medborgarnas förväntningar. Tveksamt. Fler kundundersökningar på fler enheter behövs. Medarbetare Genom behovsstyrd kompetensutveckling av personalen tillse att nya kunskaper tillförs verksamheten. Klarar. Verksamhet Genom verksamhetsplaner säkerställa att förvaltningen alltid arbetar för att uppnå kommunens övergripande mål. Tveksamt. en bör konkretiseras. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 23
KOMMUNSTYRELSEN Verksamhet Under 2014 ta fram förslag på en lokal utvecklingsstrategi för Ljusdals kommun. Klarar. Miljö Genom att i all verksamhet beakta de nationella och regionala miljömålen säkerställa en god miljö för människor, djur och natur. Klarar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 24
Delårsbokslut samt helårsprognos Verksamhet Nämndverksamhet Idrotts & fritidsanläggning Delårsbokslut Redovisning 2014 08 31 630 UTBILDNINGSNÄMND Avvikelse mot budget 119 Helårsprognos Redovisning 2013 1 102 Budget 2014 1 123 Helårsprognos 1 123 Avvikelse mot budget 0 51 5 34 68 53 15 Barnomsorg 71 163 1 116 116 162 108 419 105 976 2 443 Förskoleklass 7 282 377 12 050 10 359 11 515 1 156 Grundskola & särskola 116 756 1 981 170 453 172 163 176 791 4 628 Gymnasieskola & gymnasiesärskola 63 197 5 316 92 292 86 821 96 030 9 209 Vuxenutbildning 5 670 253 8 041 8 126 8 225 99 Övrig utbildning 2 226 70 3 638 3 444 3 163 281 Verksamhetsstöd 7 659 2 492 14 725 15 227 13 349 1 878 Summa: 274 634 4 135 418 497 405 750 416 225 10 475 Kommentarer: Delårsbokslut: Enligt kommunallagen skall kommunens budget avse kalenderår, medan skolan har läsår med verksamhet terminsvis. Skolans läsår börjar i augusti vilket gör att vårterminen och höstterminen är två olika verksamhetsår som genererar olika kostnader och intäkter, eftersom elevantalet kan variera mellan terminerna. Helårsprognos: Prognosen för utbildningsförvaltningen 2014 hamnar på ett underskott om -10 475 tkr. Inom verksamhetsområdet barnomsorg ingår öppen förskola, barnomsorg gemensamt, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskola och öppen fritidsverksamhet. Dessa verksamheter prognostiserar ett överskott som främst härrör till fritidshemmen. Dessa har en nära samverkan med grundskolans lägre stadier och därmed är samordningsvinster möjliga. I budgetramen för 2014 har inte tillräcklig hänsyn till enskilda enheters socioekonomiska förutsättningar tagits. Det är en förändrad situation för samtliga skolformer där behovet av resurser och stöd ökat markant för nyanlända samt för asylsökande som får uppehållstillstånd och blir kvar i kommunen. Skolledare har skyldighet att utreda och skapa åtgärder för elever i behov av särskilt stöd enligt skollagen. Dessa elever är fler än tidigare, dels genom våra nyanlända, en förändrad målgrupp i särskolan och att fler elever mår sämre vilket resulterat i att skolan står för flertalet anmälningar till IFO. Skolledare upplever sig inte ha något val eftersom denna målgrupp elever har rätt till ökat stöd enligt skollagen. Flera små skolenheter gör det svårt att få ekonomin att gå ihop och att kunna göra strukturella förändringar för ett bättre resursutnyttjande. Undervisning i form av svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning är områden som kostat mer än beräknat och har blivit större under hösten 2014. Insatser för elever i behov av särskilt stöd förklarar merparten av underskottet förutom IKE. Den största avvikelsen mot budget står den interkommunala ersättningen (IKE) för. Det avser elever som väljer en gymnasieskola på annan ort. Utifrån den organisation som är idag på gymnasieskolan med två skolenheter, stort antal program, många inriktningar och fler elever som vill läsa högskolebehörighet även på yrkesprogrammen klarar gymnasieskolorna inte av att hålla sin personalbudget. För litet antal elever gör att undervisningsgrupperna blir små och kostsamma. Viss samordning inom organisationen sker men inte i tillräcklig omfattning i förhållande till beslutad programpeng. Samläsning försvåras också genom att undervisningen ska planeras och genomföras utifrån respektive programmål. Återhållsamhet på kompetensutveckling ger en positiv prognos på verksamhetsstöd. Ytterligare anledning till överskott mot budget på verksamhetsstöd är ej tillsatta vakanta tjänster del av året på förvaltningen. Åtgärder som vidtagits är regelbundna uppföljningar med chefer. Utökade behov och situationen av en för stor kostym för gymnasieskola och grundskola har kommunicerats med KS budgetberedning och har lyft upp av förvaltningschef i utbildningsnämnden. Översyn av skolskjutsar har genomförts där ett mer restriktivt förhållningssätt utifrån skollagen råder. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 25
UTBILDNINGSNÄMND uppfyllelse 2014 Utbildningsnämnden har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. De fem fokusområdena har sedan kopplats till de mål som finns i Utbildningschefens strategiska plan. Trafikljusen symboliserar nämndens bedömning av den sammanvägda måluppfyllelsen vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi och mål i balans Fastställa socioekonomisk beräkningsmodell. Löneutvecklingen för pedagoger ska ligga över nationellt riktmärke. En socioekonomisk fördelningsmodell som bygger på indikatorerna föräldrars utbildningsnivå och elever med utländsk bakgrund har tagits fram. Statistikunderlag hämtas från SCB. Beslut tas av nämnden i september. Den genomsnittliga löneökningen för pedagoger i Ljusdals kommun 2014 är 2,5%. Preliminär statistik från SKL anger att löneökningarna för pedagoger i riket kan komma att bli ca 3,2% 2014. Kund medborgare Förskola 100 % språklig medvetenhet i förskoleklass. Grundskola/grundsärskola Undervisningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att uppnå behörighet till gymnasieprogram. Gymnasieskolan Undervisningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att uppnå fullständiga gymnasiebetyg. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att fullgöra sin utbildning. Screeningmaterialet Bornholmsscreeningen visar att 89,7% av eleverna i förskoleklassen uppnår kravnivån, 93,5% av flickorna och 84,9% av pojkarna. I avgångsklassen 2014 var 79% av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram, 83% av flickorna och 74% av pojkarna. en ligger i linje med 2013 års resultat. På de högskoleförberedande programmen har 91% av avgångseleverna uppnått gymnasieexamen, 92% av flickorna och 87% av pojkarna. På de yrkesförberedande programmen har 76% uppnått gymnasieexamen, 78% av flickorna och 74% av pojkarna. Detta är den första elevgrupp som får slutbetyg enligt Lgy 11. Digitala individuella studieplaner (ISP) implementeras under ht -14 vilket ökar möjligheten för både lärare och elev att följa studieupplägget. Detta ökar elevernas förutsättningar att uppnå de individuella studiemålen. Analys av orsaker till eventuella studieavbrott genomförs under hösten. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 26
UTBILDNINGSNÄMND Medarbetare Utbildning och behov i balans. Kompetensförsörjningsplan och kompetensutvecklingsplan upprättas. Ht 2014 saknas behörig personal inom alla skolformer. Det finns behov av att kompetensutveckla befintlig personal i flera ämnen. Framförallt saknas specialpedagoger, speciallärare, lärare i svenska som andraspråk och förskollärare. Kartläggning av lärarkompetenser och lärarlegitimationer är genomförd. Komptensutvecklingsplanen har påbörjats. Verksamhet Likvärdiga processer för resultatuppföljning. Användbara mätresultat i Incito Personal, 100 % deltagande Elever, 90 % deltagande Vårdnadshavare, 65 % deltagande Samtliga verksamheter har skriftliga planer över samverkan med näringsliv, andra fristående organisationer samt övrig offentlig sektor. Underlag och organisation för analysarbete och resultatuppföljning har tagits fram och implementerats i alla skolformer. Kommungemensam sambedömning och resultatanalys av nationella prov på grundskolan genomfördes under vårterminen. Kommunens förstelärare ansvarade för detta. Inför våren planeras för att både gymnasiet och vuxen-utbildningen ska delta i sambedömning och resultatanalys. Detta läsår genomförde Skolinspektionen enkäter i samband med tillsynen. Incito-enkätfrågorna är under revidering i syfte att säkerställa att de är förenliga med nuvarande nationella styrdokument och skollag. Skriftliga planer för samverkan med näringsliv, fristående organisationer och offentlig sektor finns i 43% av verksamheterna, 43% håller på att ta fram planer och 14% har för närvarande ingen plan. Miljö Samtliga verksamheter har skriftliga planer över sitt miljöarbete. Minska onödig resursförbrukning genom att minska mängden slängd mat i kommunens skolmatsalar, detta sker i samarbete med kostservice. et är att minska den totala andelen slängd mat med 50 % under perioden januari till december 2014. Verksamheterna ska övergå till att servera ekologiskt producerat och rättvisemärkt kaffe och te. Skriftliga miljöplaner finns i 43% av verksamheterna, 43% håller på att ta fram miljöplaner och 14% har för närvarande ingen plan. Pågår, uppföljning av resultatet sker i december 2014. Detta har planerats och organiserats i samarbete med kostenheten. Har genomförts. Detta medför en merkostnad på ca 100.000 kr per år. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 27
OMSORGSNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse 2014-08-31 mot budget 2013 2014 prognos mot budget Omsorgsnämnd 588 130 966 1 078 932 146 Verks.stöd och Biståndshandl. 9 949-59 15 886 14 836 14 796 41 Färdtjänst, Glesbygdsservice 2 090-90 3 169 3 000 3 135-135 Individ- o familjeomsorg 53 706-10 818 62 972 64 336 83 332-18 995 Stöd och Omsorg 55 572-913 83 063 81 988 82 979-991 Äldreomsorg 179 464-4783 261 934 262 056 266 964-4 908 Arbetsmarknadsverksamhet 5 826 12 9 945 8 758 8 273 485 Integrationsverksamhet 0 0 0 0 0 0 Kostservice 485-485 1 169 0 967-967 Summa: 307 680-17 006 439 104 436 053 461 378-25 325 Kommentarer: Delårsbokslut: Delårsbokslutet för omsorgsförvaltningen visar ett underskott på -17 006 tkr. Underskottet finns framförallt inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och består av höga kostnader för placeringar av både barn/unga och missbrukare. Antalet aktuella inom IFO har aldrig varit så högt som det är nu och antalet personer som får insatser är också högre än någonsin. Underskotten inom äldreomsorgen samt stöd och omsorg beror bland annat på att de haft stora utbildningsinsatser under våren inom värdegrund och socialdokumentation. I hemtjänsten har vårdtyngden ökat vilket lett till att vi i flera fall måste ha två personal som åker ut till samma brukare vilket också dubblerar kostnaden. Helårsprognos: Omsorgsförvaltningens prognos för helåret 2014 visar ett underskott på -25 325 tkr. Underskottet på helår har i stort sett samma förklaringar som de för delåret. Individ- och familjeomsorgen har ett prognostiserat underskott för helåret 2014. Även om förvaltningen har stora kostnader för placeringar kan vi se att kostnaden för försörjningsstöd, som under ett flertal år ökat dramatiskt, nu verkar ha stabiliserats och kostnaden under 2014 ser ut att landa i nivå med budget. Stöd och Omsorg har också ett beräknat underskott. Framförallt beror det även här på ökad vårdtyngd vilket leder till dubbelbemanning. I de ärenden där vi har personlig assistans beviljar inte alltid försäkringskassan de antal timmar som vi som utförare behöver för att kunna bemanna vilket leder till extra kostnader för kommunen. Äldreomsorgen beräknas på helår visa ett underskott men det blir inte mycket större än det var i delårsbokslutet på grund av insatser som bromspaketet och schemaomläggningar. Eftersom vi saknar en flexibel arbetstidsförläggning så kämpar omsorgen med spill-tid, tid där de anställda är på arbetet för att få ut sina timmar i schemat men som inte motiveras av behov hos kunden. Inom hemtjänsten kan det vara tid på eftermiddagarna då inte så många kunder har insatser men personalen har arbetstid. För hemtjänsten kan denna tid beräknas till ca 6 heltidsanställningar vilket är en extrakostnad på ca 3 miljoner. Samma fenomen finns även inom vård och omsorgsboenden och inom stöd och omsorg men troligtvis inte i samma omfattning. Arbetsmarknadsverksamheten visar ett överskott på helåret. Överskottet beror på att verksamheten fått in mer intäkter än budgeterat framförallt för rivningsarbeten och röjning av kommunala skogar på uppdrag av Mellanskog. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 28