Allt om årstiderna - Hösten

Relevanta dokument
Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Sommaren

Allt om årstiderna - Våren

Så gör djur - tre avsnitt

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

REGIONFINAL 2017 LAGEN

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Artkunskap Träd i närområdet

Livets myller Ordning i myllret

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Upptäck Sverige Lgr 11

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Vad ska ni kunna om djur?

STOR KLASSRUMSKALENDER

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Skogstomten Stures dagbok

Ett pedagogiskt uterum

Geometrimattan Uppdrag 2. Geometrimattan Uppdrag 1. Geometrimattan Uppdrag 4. Geometrimattan Uppdrag Aima din Sphero. 1. Aima din Sphero.

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Astronomi, kraft och rörelse

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Handledning. 6 Naturresan Skogen

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

ett arbetsmaterial i tre nivåer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

På besök i rovdjurens land

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Kängurutävlingen Matematikens Hopp Ecolier 2003 Uppgifter

Minifakta om igelkottar

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Biologi. Livet på jorden

KROPPEN Kunskapskrav:

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Förslaget kommer från: Simon Nyström

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

orienteringsämnen, geografikunskaper, kunskap om jordens olika djurarter

Mjölkkon & biologisk mångfald

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Utställningen Nordiskt ljus

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Grön Flagg Tema Närmiljö

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

SJUNG MED PETTSON & PRILLAN SÅNGTEXTER

KLONING En kopiator för levande varelser?

Döda bergen Elevmaterial

Fackindelning för diskkorg/förhöjningsram Art. nr 003

MIN FÖRSTA FLORA Skogens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Älskade Pelargoner...

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Transkript:

Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland: Sverige, 2016 Svensk version: Cinebox, 2017 Ansvarig utgivare: Ann Nordström Filmnr: 1761 För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox 08-445 25 50 Allt om årstiderna - Hösten Allt om årstiderna är en spännande fyrdelad serie om ekorren Ella, som upptäcker sin närmiljö. I det här avsnittet har hösten kommit till Norden, där Ella bor. Flyttfåglarna drar söderut, björnen letar efter ett ide och växternas blad ändrar färg. Men varför har vi fyra årstider? Och hur klarar djur och växter av alla förändringar? Det får vi veta i den här filmserien. Hösten är den färggrannaste årstiden. Växterna förbereder sig för vintern, fäller sina blad och tar tillvara energin. Många fåglar flyttar bort och de som stannar kvar samlar på sig ett näringsrikt fettlager. Jordens lutning och plats i förhållande till solen styr händelserna i naturen. Vid höstdagjämningen är dagen och natten nästan lika långa. Efter det här blir dagarna kortare. Norra halvklotet får nu allt mindre sol. Vid nordpolen ser man inte solen alls efter höstdagjämningen. Det kallas för polarnatt. Träden i skogarna växer långsamt och lönnar, björkar och aspar ändrar färg. Höstrodnaden syns överallt. Snart faller alla blad till marken och vintern kommer.

Elevens namn: VÄLJ RÄTT ALTERNATIV 1. Hur skiljer sig hösten från sommaren? a) dagen är kortare b) dagen är längre c) dagen är lika lång på hösten som på sommaren 2. Vad gör djuren på hösten? a) alla flyttar bort b) en del flyttar, andra förbereder sig för vintern c) alla sover vintersömn 3. Vad gör ettåriga växter på hösten? a) de fröar av sig och tvinar bort b) de hålls gröna hela vintern c) de går på sparlåga 4. Vad händer med klorofyllkornen under hösten? a) de ökar i antal b) de bryts ned c) de ändrar färg 5. När infaller höstdagjämningen? a) Då dagen är ungefär lika lång som natten b) då natten är kortare än dagen c) då dagen är längre än natten 6. Vad kallar man det fenomen, då solen inte syns till på dagen? a) polarnatt b) polardag c) midnattssol 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 7. Hur sparar växterna på näringen? a) i bladen b) i barken c) i frukter, jordstammar och lökar 8. Vilka färger får bladen på hösten? a) blåa och gröna b) röda och gula c) vita och svarta 9. Hur klarar björnen vintern? a) den vandrar omkring alla dagar b) den flyttar bort c) den går i ide och sover 10. Hur lång tid tar grodans utveckling från ägg till goda? a) två år b) ett år c) ca 6 månader www.naturstigen.fi

Elevens namn: MEDELSVÅRA UPPGIFTER 1. Hur skiljer sig hösten från sommaren? 2. Vad gör djuren på hösten? 3. Vad gör ettåriga växter på hösten? 4. Vad händer med klorofyllkornen under hösten? 5. När infaller höstdagjämningen? 6. Vad kallar man det fenomen, då solen inte syns till på dagen? 7. Hur sparar växterna på näringen? 8. Vilka färger får bladen på hösten? 9. Hur klarar björnen vintern? 10. Hur lång tid tar grodans utveckling från ägg till goda?

Elevens namn: SVÅRA UPPGIFTER 1. Förklara orsakerna till att vi har höst. 2. Berätta vad som händer i bladet under hösten. 3. Berätta om de förändringar som sker i växter och djur under hösten. 4. Förklara vad man menar med höstdagjämning och polarnatt. 5. Berätta om energiflödet under hösten. Var hamnar växternas näring? BONUSFRÅGA: Vilket lövträd fäller sina blad gröna?

lärarhandledning Hösten är den färggrannaste årstiden. Växterna förbereder sig för vintern, fäller sina blad och tar tillvara energin. Många fåglar flyttar bort och de som stannar kvar samlar på sig ett näringsrikt fettlager. Jordens lutning och plats i förhållande till solen styr händelserna i naturen. Vid höstdagjämningen är dagen och natten nästan lika långa. Efter det här blir dagarna kortare. Norra halvklotet får nu allt mindre sol. Vid nordpolen ser man inte solen alls efter höstdagjämningen. Det kallas för polarnatt. Träden i skogarna växer långsamt och lönnar, björkar och aspar ändrar färg. Höstrodnaden syns överallt. Snart faller alla blad till marken och vintern kommer. 1 A 2 B 3 A 4 B 5 A 6 A 7 C 8 B 9 C 10 C 2. b) en del flyttar, andra förbereder sig för vintern 3. a) de fröar av sig och tvinar bort 4. b) de bryts ned 5. a) Då dagen är ungefär lika lång som natten 6. a) polarnatt 7. c) i frukter, jordstammar och lökar 8. b) röda och gula 9. c) den går i ide och sover 10.c) ca 6 månader SVAR TILL DE LÄTTA OCH MEDELSVÅRA FRÅGORNA 1.a) dagen är kortare BONUSFRÅGA: Vilket lövträd fäller sina blad gröna? Alen. Det beror på att den samarbetar med kvävebakterier, som finns kring rötterna. Alen behöver inte ta tillvara näringen i bladen, utan får näring av bakterierna. Så den kan slösa och fälla bladen gröna. SVAR TILL DE SVÅRA FRÅGORNA 1. Solens lutning och förhållande till solen. Norra halvklotet befinner sig längre bort från solen, än under sommaren. 2. Fotosyntesen avstannar, klorofyllkornen bryts ned och andra färgämnen framträder i stället. 3. Växterna tar tillvara all näring, djuren samlar på sig ett näringsrikt fettlager. 4. Under höstdagjämningen är natten och dagen nästan lika långa, efter höstdagjämningen blir dagen kortare. Polarnatten inträder vid Nordpolen efter höstdagjämningen. Det betyder att man inte ser solen alls, förrän vid vårdagjämningen. 5. I frukter, jordstammar eller lökar.