Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente

Placeringsreglemente för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND

fastighets kongress 2010 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1 Konfliktberedskap 2.2 Placeringsalternativ 2.3 Etiska regler 2.4 Modellportfölj 2.5 Val av externa förvaltare 2.6 Uppföljning och rapportering 3. Regler för ränteförvaltningen 3.1 Inlåning i bank 3.2 Tillåtna placeringar i räntebärande instrument 3.3 Limiter för räntebärande portföljen 4. Regler för aktieförvaltningen 4.1 Tillåtna placeringar i aktier 4.2 Limiter för aktieportföljen 4.3 Valutarisker Bilaga 1 ILO:s kärnkonventioner Fackliga rättigheter Skydd mot tvångsarbete Skydd mot diskriminering Motarbeta barnarbete

placeringsreglemente 1 Organisation för kapitalförvaltningen Fastighets förbundsmöte/kongress beslutar om riktlinjer för den placeringsinriktning och modellportfölj som ska användas. Beslut ska tas minst 1 ggr/år eller efter förslag från förbundsstyrelsen vid behov. Ekonomiansvarig och ekonomirådet utarbetar förslag som sedan förbundsstyrelsen beslutar om. Ekonomirådet utses av förbundsstyrelsen, ekonomiansvarig har ansvaret inför styrelsen. Huvudinriktningen är att placera via externa förvaltare. Kärnkompetensen ska avse upphandling och uppföljning av externa förvaltare. Målet för förvaltningen är att ha en låg risk och någorlunda jämn avkastning. Att de redovisade tillgångsvärdena snabbt kan omvandlas i pengar, alternativt representerar ett högt, stabilt belåningsvärde i nivå med tillgångarnas redovisade marknadsvärde. 3

fastighets kongress 2010 2 Övergripande mål och regler 2.1 Konfliktberedskap Förbundets behov av konfliktberedskap samt de behov som kan finnas för att täcka temporära underskott i verksamheten är restriktioner i val av placeringsalternativ. Samtidigt måste de valda värdepapperen ha en sådan likviditet att man i rimlig utsträckning tillgodoser behovet av konfliktberedskap. 2.2 Placeringsalternativ Förbundets finansiella tillgångar placeras i någon av följande placeringskategorier: Likviditet (kort ränta) Obligationer (lång ränta) Aktiefonder Fastigheter Likvida medel omfattar normalt bankinlåning och penningmarknadsinstrument. I kategorin obligationer ingår även räntefonder och motsvarande. Utöver dessa placeringar kan ekonomiansvarig efter beslut av förbundsstyrelsen investera i; Egna fastigheter Andelar i föreningar, bostadsrättsföreningar eller andra sammanslutningar. Aktier i egen portfölj Fordringsbevis med säkerhet av pantbrev i fast egendom inom tre fjärdedelar av senast fastställda taxeringsvärde. Enskilda företag och föreningar med verksamhet inom ramen för förbundets ändamål. 4

placeringsreglemente 2.3 Etiska regler Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också etiska miljömässiga aspekter beaktas. Investeringar får ske i företag som följer ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD:s riktlinjer berör bland annat miljöskydd, konkurrens, finansiering, mutor, beskattning, vetenskap och teknologi. Placeringar ska därför inte ske i företag som: inte respekterar rätten att bilda och ansluta sig till en facklig organisation. tillämpar facklig diskriminering och inte respekterar rätten till fria avtalsförhandlingar. använder sig av tvångsarbete. använder sig av barnarbete. kan förknippas med pornografi, prostitution och narkotika. diskriminerar individer utifrån t ex ras, hudfärg, kön religion, politisk uppfattning, handikapp, sexuell läggning, nationell tillhörighet eller social bakgrund. har tillverkning av tobak för konsumtion. har tillverkning av alkohol för konsumtion. är vapentillverkande krigsindustri. Anlitad förvaltare, fondförvaltare såväl som diskretionär förvaltare, ansvarar för att dessa regler följs. Krav och förväntningar på anlitade förvaltare ska därför vara tydliga. Deras investeringsprocess ska innehålla metoder som säkerställer att hänsyn tas till nämnda regler. Vid farhågor om en redan gjord placering är förenlig med dessa regler ska antingen innehavet avyttras eller undersökning göras. Förvaltaren avgör vilket av alternativen som väljs. Om osäkerheten efter gjord undersökning kvarstår ska innehavet avyttras. Om anlitad förvaltare är tveksam i valet mellan dessa handlingsalternativ ska Fastighets tillfrågas och fatta beslut. Detta tillvägagångssätt ska tillämpas i förhållande till diskretionära förvaltare och så långt möjligt i förhållande till anlitade fondförvaltare. 5

fastighets kongress 2010 2.4 Modellportfölj En institutionell placerare utformar ofta en modellportfölj baserad på olika tillgångsslag som får representera en rimlig spridning av tillgångarna med hänsyn till avkastningskrav, risker och krav på likvid beredskap. Vid utformning av förbundets modellportfölj ska beaktas följande maximala andelar för placeringar: för obligationer, 50 procent. för aktier samt övriga placeringar 50 procent. för fastigheter 15 procent. för likvida tillgångar 100 procent. Förbundsstyrelsen fastställer aktuell modellportfölj för ett år i taget. 2.5 Val av externa förvaltare Den helt övervägande delen av förvaltningen ska ske via externa förvaltare. I valet mellan diskretionär förvaltning och fondförvaltning av aktieportföljen ska fondförvaltning väljas så långt det är möjligt. Om det på marknaden erbjuds fondförvaltningsalternativ som tillgodoser våra behov är det onödigt att lägga ned arbete på att utforma särskilt anpassade diskretionära förvaltningsuppdrag. Förbundet upphandlar och rekommenderar förvaltare samt olika typer av fonder. 2.6 Uppföljning och rapportering Uppföljning och rapportering av förvaltningens utfall sker kontinuerligt till förbundsstyrelsen. Avrapportering till förbundsstyrelsen sker minst två gånger per år. 6

placeringsreglemente 3 Regler för ränteförvaltning 3.1 Inlåning i bank Likviditet får hållas i banker samt värdepapper och penningmarknadsfonder med löptid på mindre än tre månader. 3.2 Tillåtna placeringar i räntebärande instrument Tillåtna placeringar i räntebärande instrument: Värdepapper emitterade eller garanterade av svenska staten. Värdepapper emitterade av svenska kommuner. Värdepapper emitterade av svenskt kreditinstitut. Värdepapper emitterade av svenska bostadsinstitut. Värdepapper emitterade av utländska banker. Värdepapper emitterade av svenskt publikt bolag som erhållit lägst K1 vid ranking av S & P och som är föremål för regelbunden handel. 3.3 Limiter för räntebärande portföljen Vid placering av räntebärande värdepapper gäller följande limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av ränteportföljens marknadsvärde. Emittent/Värdepapper Max andel per Max andel per emittentkategori, emittent, procent procent Svenska staten eller 100 100 av svenska staten garanterade värdepapper Svenska kommuner 100 10 Svenska banker och 100 25 bostadsfinansieringsinstitut AA-ratade 15 10 utländska banker Värdepapper med rating 15 10 om lägst A eller Aa3 respektive lägst K1 eller P1 7

fastighets kongress 2010 3 Regler för aktieförvaltning 4.1 Tillåtna placeringar i aktier Aktier i börsnoterade nordiska företag, noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-listor, som förvaltas av extern, diskretionär förvaltare i enlighet med särskilt överenskomna investeringsriktlinjer. Andelar i svenska eller utländska aktiefonder, godkända av Finansinspektionen i Sverige eller av motsvarande organ i andra länder. 4.2 Limiter för aktieportföljen Aktieslag/förvaltningsform Maximal procentandel i aktieportföljens marknadsvärde Börsnoterade nordiska aktier 100 Börsnoterade utländska aktier 30 Ej börsnoterade aktier 10 Andel i svensk aktiefond 40 Andel hos svensk diskretionär förvaltare 20 Andel i utländsk aktiefond 10 4.3 Valutarisker Ränteplaceringar ska göras i SEK. Om ränteplacering i undantagsfall görs i annan valuta ska den kurssäkras. Aktieplaceringar, egna direkta eller via diskretionär förvaltare, får endast göras i nordiska företag. Köp av aktiefondandelar får endast göras i aktiefonder som har sitt säte i Norden, Europa och USA samt är noterade i dessa regioners/länders valutor. Förbundet avgör vilken placeringsinriktning det vill säja regioner, länder branscher, företagsstorlekar hos aktiefonder som får ingå i den förvaltade portföljen. Stockholm 8

placeringsreglemente Bilaga 1 ILO:s kärnkonventioner Fackliga rättigheter Nr 87 Rätten att bilda och ansluta sig till en facklig organisation Konventionen lägger fast rätten för alla arbetstagare och arbetsgivare att bilda och ansluta sig till den organisation de själva önskar utan att för detta begära tillstånd. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna ska fritt kunna avfatta sina stadgar och reglementen, utse sina representanter i full frihet, organisera sin förvaltning och verksamhet utan inblandning från myndigheter. Nr 98 Skydd mot antifacklig diskriminering och rätt till kollektiva förhandlingar Arbetstagare ska skyddas mot repressalier på grund av deras organisationstillhörighet. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ska skyddas från varje inblandning från motparten ifråga om organisationens bildande, verksamhet eller förvaltning. Åtgärder för att främja utvecklandet och utnyttjandet av kollektiva förhandlingar ska vidtas. Skydd mot tvångsarbete Nr 29 Motarbetande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete Konventionen kräver ett motarbetande av alla former av tvångsarbete eller av obligatoriskt arbete. Vissa undantag är tillåtna som militärtjänstgöring, rimligt övervakat arbete i fängelser och arbete påkallat vid tvingande omständigheter som krig och naturkatastrofer. Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete Konventionen förbjuder alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete som en del av politiskt tvång eller utbildning, som straff för uttryckande av politiska eller ideologiska åsikter, mobilisering av arbetskraft, som straff för deltagande i strejker eller diskriminering. 9

fastighets kongress 2010 Skydd mot diskriminering Nr 111 Skydd mot diskriminering Konventionen uppmanar till en nationell politik som strävar till att eliminera diskriminering i arbetslivet baserad på ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell tillhörighet eller social bakgrund. Nr 100 Lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde Konventionen uttalar att lika lön och lika rättigheter ska gälla för män och kvinnor som utför arbete av lika värde. Motarbeta barnarbete Nr 138 Minimiålder för arbete Syftar till att avskaffa barnarbete. Minimiåldern för att arbeta ska inte vara lägre än åldern för avslutandet av obligatorisk skolgång och i intet fall lägre än 15 år. För utvecklingsländer finns en möjlighet att anta 14 år som lägsta åldersnivå, tills deras utvecklingsnivå höjts. Nr 182 Värsta former av barnarbete Konventionen, antagen 1999, är tillämplig på alla under 18 år. Konventionen syftar till omedelbara åtgärder för att förbjuda och eliminera de värsta formerna av barnarbete som barnslaveri eller handel med barn, tvångsrekrytering av barn i väpnade konflikter, barnprostitution och barnpornografi, användning av barn för kriminell verksamhet särskilt narkotikahandel. I den kompletterande rekommendationen till konventionen anges också särskilt farliga arbeten som innebär fysiska och psykiska risker för barn som bl a underjordsarbete, djupdykning, farliga maskiner, tunga lyft, exponering av kemikalier, höga temperaturer eller buller, långa arbetstider eller nattarbete samt arbeten som utsätter barn för risker när det gäller sexuellt utnyttjande. 10

Produktion Bilda Idé Omslag Anna Gunneström Tryck 08 Tryck, Bromma 2010 2010.03 400 ex fa 1003

www.fastighets.se