Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen resonans, formanter operiodiska ljud Segmenteringsproblemet Transkription fonemisk transkription /s/ /r/ fonetisk transkription [s] [r] [R] grovfonetisk finfonetisk (från www.avigsidan.com) haricots verts http://specgram.com/cliii.1/09.parenchyma.cartoon.e.html Talkommunikationskedjan 1
Neurolingvistik programmering En tanke ska få en lingvistisk struktur innehåll form språk Talkommunikationskedjan Neurolingvistisk programmering Neuromuskulär fas Fysiologisk fas Aerodynamisk fas Akustisk fas Fysiologisk fas Neuroreceptiv fas Neurolingvistisk identifiering Mycket kan gå fel Hur kommer det sig att budskapet ändå oftast går fram? Omvärldskunskap Konsensus med den man talar med Välgrundade förväntningar Vi behöver inte all information i signalen Vi matchar det relevanta mot det vi redan vet eller förväntar oss Återkoppling - kvalitetskontroll Tre typer av egen återkoppling Auditiv feedback (hörselåterkoppling) Via luft Via benledning Taktik feedback (ytkänsel) Beröring av hud och slemhinna Proprioceptorisk feedback (djupkänsel) Spänning i muskler Belägenhet och rörelse av organ Variationer i signalen Mellan olika talare (ålder, kön etc) Mellan olika yttranden av samma talare I olika kommunikativa situationer Med talstil Med talstyrka etc. 2
Akustik Läran om ljud Ordet kommer från antika grekiskans ακουστός som betyder kunna göra sig hörd Språkljudens akustik I talkommunikationskedjan Vokaler De klangfullaste ljuden Röstackord jfr piano Olika kvalitet Regelbundna Konsonanter Klang Brus Tystnad Klanger, brus och tystnader Ord består av klanger, brus och tystnader Ljudvågor Enkla vs komplexa ljudvågor Språkljud ger komplexa ljudvågor Enkla ljudvågor, ex stämgaffel Växelvisa tryckökningar och tryckminskningar Sprider sig sfäriskt 3
Ljudvågor Enkel vågrörelse Våglängd = avståndet mellan två tryckmaxima Frekvens och period Vågform med likadana, upprepade perioder är periodisk Periodens duration betecknas med t Om t=10ms, består en sekund av 100 perioder Vågformens svängningstal, dvs frekvens är då 100 perioder per sekund Perioder per sekund är detsamma som Hertz, Hz Vågformens frekvens f=100hz period Hertz Fick sitt namn efter Heinrich Hertz, 1857-1894 Tysk fysiker Ju fler perioder per sekund, desto högre frekvens 4
Att räkna ut frekvens eller tid Tonhöjd f=1/t Om t=10 ms, dvs 0,01 s, så är f=1/0,01= 100Hz Om t= 5ms, dvs 0,005 s, så är f=1/0,005=200hz Om f=1000hz så är t=1/1000=0,001s = 1ms Amplitud Amplituden är storleken på ljudvågorna Graden av tryckökning/minskning Ökad amplitud gör att ljudet uppfattas som kraftigare, starkare En ton som har frekvensen 200 Hz uppfattas som dubbelt så hög som en ton med frekvensen 100 Hz Våglängd Våglängd betecknas med λ (lambda) Betecknar hur långt en våg hunnit innan den följs av nästa våg Utbredningshastigheten är beroende av mediet (luft, vatten etc) I luft är ljudhastigheten (c) ungefär 340 m/s f=c/ λ Ljudtryck och decibel Ljuddtryck Tryck är kraft per ytenhet och anges i Pascal, Pa Ex på atmosfäriska hög- och lågtryck: 960hPa resp 1050 hpa (hpa=hektopascal, dvs 100 Pascal) Varför hör vi inte vädret? Svagaste ljud vi kan uppfatta är en förändring med 0,00002 Pa Kraftigaste som fortfarande är ljud och inte smärta är ca 20 Pa, dvs en miljon ggr större Detta ger en otymplig skala, som inte återger hur vi uppfattar tryckskillnader Istället använder vi decibelskalan, db-skalan 5
Sammansatta vågor Komplexa ljud består av sammansatta vågor Komplex periodisk vågform Grundton Övertoner En sammansatt tons tonhöjd är densamma som grundtonens Grundtonens frekvens kallas F 0 De periodiska ljuden kallas klanger Amplitud-frekvensdiagram Återger de olika deltonerna i en klang Kallas också linjespektrum Grundton och tonhöjd När F 0 stiger upplever vi att tonhöjden ökar Vokalklanger Bild av språkljud över tid - spektrogram Vokalernas klang beror på deltonerna och dess relativa amplitud 6
De va månen ja sa Resonans Kallas också självsvängning eller egensvängning Resonansen ger språket dess klangfärger Resonansfrekvens Resonansfrekvenser/egenfrekvenser är de frekvenser då en luftmassa svänger effektivast De deltoner som ligger nära dessa förstärks, medan andra istället tappar energi Formanter Egenfrekvenser inom fonetiken kallas formanter De numreras nerifrån och upp: första formanten (F1), andra formanten (F2) etc Formanter hos vokaler Källa-filtermodellen 7
Ansatsröret Ansatsröret börjar vid stämläpparna och slutar vid läpparna Hos en vuxen man är det ca 17 cm långt Dess form är avgörande för vokalernas klangfärger Hur får vokalerna olika klang? Ansatsröret, förenklat 8