Dnr 43-2016:10802 Leksands kommun för gymnasiesärskola efter tillsyn i Leksands kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159
2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Leksands kommun att senast den 2 maj 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Leksands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (18 kap. 5 skollagen) Åtgärder - Leksands kommun ska: - säkerställa att samtliga beslut om att elever tillhör gymnasiesärskolans målgrupp föregås av en aktuell och tillförlitlig utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, - säkerställa att beslut om att elever tillhör gymnasiesärskolans målgrupp fattas för alla elever som tas emot i gymnasiesärskolan, - säkerställa att beslut om elever tillhör gymnasiesärskolans målgrupp motiveras så att besluten innehåller de skäl som har bestämt utgången Bedömning Skolinspektionen bedömer att det finns brister i arbetet med att pröva och besluta om elever tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Samtliga beslut om mottagande i gymnasiesärskolan bygger på de utredningar som låg till grund för beslut om mottagande i grundsärskolan. Flera av dessa utredningar är bristfälliga och saknar bland annat tydliga psykologiska bedömningar om att eleverna har utvecklingsstörning. Merparten av besluten om att ta emot elever i gymnasiesärskolan saknar motivering eller är bara skenbart motiverade. I samband med tillsynen har det framkommit att fyra elever som går i gymnasiesärskolan och som bor i kommunen saknade beslut om mottagande i denna skolform. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna om mottagande i gymnasiesärskolan föregås inte alltid av aktuella och tillförlitliga utredningar
3 (6) Skolinspektionen bedömer att det finns brister i beslut om mottagande i gymnasiesärskolan. Tillsynen visar att samtliga beslut om mottagande i gymnasiesärskolan bygger på de utredningar som låg till grund för beslut om mottagande till grundsärskolan. Av tillsynen framgår att flertalet av eleverna vid tidpunkten för mottagandet till grundsärskolan bedömdes vara lindrigt utvecklingsstörda. Det har även framkommit i tillsynen att flera utredningar inför mottagandet är bristfälliga. Flera medicinska utredningar saknar medicinska bedömningar. En psykologutredning saknar en entydig bedömning om att eleven är utvecklingsstörd. En annan psykologutredning saknar en bedömning om att eleven är utvecklingsstörd, däremot framgår att eleven har autism. Skolinspektionen ser allvarligt på ovanstående eftersom det kan innebära att elever som inte tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan ändå går i den skolformen. För den enskilda eleven får en skolgång i gymnasiesärskolan stora konsekvenser för framtiden när det gäller möjligheter till vidare utbildning och arbete efter utbildningen. Skolinspektionen vill även framhålla att elever med autism sedan den 1 juli 2011 inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Enligt skollagen gäller följande för elever som påbörjar sin utbildning i gymnasiesärskolan efter den 30 juni 2013. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska enligt 18 kap. 4 skollagen vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Av 18 kap. 5 skollagen framgår att hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. et ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Av 7 kap. 5 andra stycket skollagen framgår bland annat att ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Enligt 18 kap. 2 och 29 kap. 8 skollagen ska personer med autism eller autismliknande tillstånd, som påbörjar sin utbildning efter den 1 juli 2011, endast jämställas med personer med utvecklingsstörning om de också har en utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Av förarbetena till skollagen framgår att för att säkerställa att endast elever som tillhör målgruppen ska tas emot i gymnasiesärskolan ska målgruppstillhörigheten fastställas och ett nytt beslut fattas om denna för varje sökande före mottagande i gymnasiesärskolan. Vidare framgår att om det saknas en utredning eller om det av andra skäl, till exempel att en tidigare utredning var bristfällig eller om den visade att eleven endast hade en lindrig utvecklingsstörning och det utifrån elevens utveckling inte går att utesluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp, ska en ny utredning göras. Utredningen ska enligt förarbetena innehålla de fyra bedömningsområden som en utredning inför grundsärskolemottagande gör. (Prop. 2011/12:50, s. 40 f.) Vidare framgår av förarbetena till skollagen att det ibland är svårt att konstatera utvecklingsstörning, särskilt när det gäller personer med en lindrig sådan. En elev kan
4 (6) också utvecklas under skoltiden, och en ny utredning kan visa att eleven inte har en utvecklingsstörning. Det är därför inte självklart att alla som har gått i grundsärskolan ska fortsätta sin skolgång i gymnasiesärskolan. (Prop. 2011/12:50 s. 39.) Skolinspektionens utredning visar att beslut om mottagande i gymnasiesärskolan inte alltid föregås av aktuella och tillförlitliga utredningar. I intervjun med gymnasieskolans rektor framkom att de senaste besluten om mottagande, som är fattade i samband med Skolinspektionens tillsyn, är baserade på gamla utredningar och att han anser att det är för gamla utredningar. Han tillägger dock att de i nästa omgång ska säkerställa att utredningarna gäller eller beställa nya utredningar. Det kommer även införas en ny rutin om att det ska finnas en ny utredning i årskurs 8. Vid intervju med avdelningschefen för gymnasieskolan framkom att han bedömde att det fanns flera medicinska bedömningar som är undermåliga. Skolinspektionens dokumentstudier visade att flera medicinska utredningar inte innehöll någon egen medicinsk bedömning utan endast en referens till psykologens bedömning. Det förekom även i en medicinsk utredning en bedömning om att eleven har sannolikt ärftlighet för skolsvårigheter. Vid intervju med avdelningschefen för gymnasieskolan uppgav han dock att han är trygg med hur processen och rutinen för mottagande fungerar. Det framkom även att han måste lita på psykologens och läkarens bedömningar och att utredningarna som ligger till grund för mottagandet är av god kvalitét. Samtidigt uppgav han att bland de viktigaste utvecklingsåtgärderna var att se över rutinerna för mottagande till gymnasiesärskolan. Vid Skolinspektionens dokumentstudier av tio elevakter med utredningar och beslut om mottagande i gymnasiesärskolan, där eleven går på Leksands gymnasiesärskola eller i annan kommun, konstaterades följande. I samtliga akter fanns det en pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk- och social utredning. I merparten av dessa utredningar bedömdes eleven ha en lindrig utvecklingsstörning. Av dokumentstudierna och av huvudmannens redovisning till Skolinspektionen i samband med tillsynen av Leksands gymnasiesärskola framgår att samtliga psykologiska- medicinska- och sociala utredningar som ligger till grund för besluten om att ta emot eleverna i gymnasiesärskolan var flera år gamla och gjorda inför mottagandet i grundsärskolan. Detsamma gäller för flertalet pedagogiska utredningar med undantag för två utredningar som är daterade omkring ett halvt till ett år innan beslutet samt en utredning som är odaterad och en som är daterad efter beslutet. Det finns även en social utredning som är daterad efter beslutet om mottagande i gymnasiesärskola. För vissa elever som är mottagna i gymnasiesärskolan saknas det tydliga psykologiska bedömningar om att eleverna är utvecklingsstörda. En elev som går i gymnasiesärskolan, men saknade beslut om detta, saknade en psykologisk bedömning om att hen är utvecklingsstörd, däremot framgår av utredningen att hen har autism. Aktuell elev mottogs i grundsärskolan 2008 och mottogs därefter i gymnasiesärskolan i augusti 2017 utan att beslut om detta fattades. om mottagande fattades först i samband med Skolinspektionens tillsyn av Leksands kommun i oktober 2017. Huvudmannen har särskilt redogjort för detta beslut, men det har inte framkommit annat än att eleven mottagits i gymnasiesärskolan trots att det saknas en psykologisk bedömning om att eleven är utvecklingsstörd. Vidare är det oklart om ytterligare en elev som är mottagen i gymnasiesärskolan har bedömts vara
5 (6) utvecklingsstörd i en psykologisk bedömning. Vid dokumentstudier framkom att det av den psykologiska utredningen endast framgår att denna tyder på lindrig utvecklingsstörning. Av utredningen framgår alltså inte att eleven är utvecklingsstörd. Den medicinska utredningen refererar i detta fall till den psykologiska utredningen på ett sådant sätt att det framtår som att denna visat att eleven har en lindrig utvecklingsstörning och torde ha rätt till särskola. Av beslutet om mottagande till grundsärskolan framgår att en ny bedömning bör göras av om eleven ska vara mottagen i särskolan när eleven går i årskurs 8 med anledning av elevens begränsade kunskaper i svenska språket. Av elevakten framgår inte att en ny bedömning gjordes när eleven gick i årskurs 8. om mottagande i gymnasiesärskolan saknar motivering Skolinspektionen bedömer att det finns allvarliga brister i Leksands kommuns arbete med att pröva om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Tillsynen visar att det saknas beslut om mottagande för fyra elever som är folkbokförda i kommunen och som går i gymnasiesärskolan. Merparten av de granskade besluten saknar motivering eller är bara skenbart motiverade. om tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp innebär myndighetsutövning mot enskild och är ett överklagbart beslut som ska motiveras. Skolinspektionen ser allvarligt på ovanstående eftersom det innebär att det försvårar förståelsen av beslutet och bedömningen av om det är riktigt. Detta försvårar för vårdnadshavare när de ska ta ställning till om de ska överklaga beslutet. Detta kan innebära att elever som inte tillhör målgruppen för grundsärskolan ändå går i den skolformen. För den enskilda eleven får en skolgång i grundsärskolan stora konsekvenser för framtiden när det gäller möjligheter till vidare utbildning och arbete efter utbildningen. Av 29 kap. 10 skollagen framgår att vid ärenden som en kommun hanterar enlig skollagen och som rör myndighetsutövning mot en enskild ska 20 förvaltningslagen (1986:223) om motivering av beslut tillämpas. Enligt 20 förvaltningslagen ska ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis bland annat om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) framgår att det är viktigt att beslut om mottagande motiveras. Syftet är att det på så sätt ska vara lättare att förstå beslutet och bedöma om det är riktigt. Av motiveringen kan det framgå vilka faktorer som beaktats i den sammanvägda bedömningen vad gäller elevens förmåga att nå kunskapskraven, hur faktorerna vägts samman samt vad som fällt avgörandet i tveksamma fall. Motiveringen är också viktig utifrån möjligheten att överklaga. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan s. 12.) Av Skolinspektionens dokumentstudier framgår att beslut om mottagande i gymnasiesärskolan av elever som bor i Leksands kommun saknar motivering. Vid en
6 (6) dokumentstudie av tio elevakter, där eleven går på Leksands gymnasiesärskola eller i annan kommun, konstaterades att samtliga granskade beslut saknade antigen helt en motivering eller var motiverade på sådant sätt att skälen för beslutet inte framgår. Detta trots att det i ett par av dessa beslut, i anslutning till den oifyllda motiveringen, fanns en utförlig instruktion om vad som bör framgå av motiveringen. I ett av fallen är beslutet att ta emot eleven i gymnasiesärskolan endast skenbart motiverad. Av motiveringen framgår att bilagda utredningar visar att eleven behöver läsa enligt särskolans läroplan. Alltså inte vilka omständigheter i de bilagda utredningarna som motiverar att eleven ska tas emot i särskolan. Vid tillsynen framkom vidare att det saknas beslut för fyra elever som går i gymnasiesärskolan. Tre av dessa elever hade upptäckts av avdelningschefen för gymnasieskolan vid dennes genomgång av elevakterna i samband med Skolinspektionens tillsyn av Leksands gymnasiesärskola. Ytterligare en elev upptäcktes vid Skolinspektionens genomgång av ett urval av elevakterna. Efter detta har beslut om mottagande fattats för de aktuella eleverna. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Leksands kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Leksands kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna. I handläggningen av ärendet har även utredare Joakim Öberg medverkat. På Skolinspektionens vägnar X Kristine Brosjö X Lena Westerman Annerborn sfattare Signerat av: Kristine Brosjö Föredragande Signerat av: Lena Westerman-Annerborn Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Leksands kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2016:10802 Fakta om Leksands kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Leksands kommun under höstterminen 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola Leksands kommun har omkring 15 600 invånare. I kommunen finns en gymnasiesärskola med tre nationella program: Hantverk och produktion, Hälsa, vård och omsorg samt Hotell, restaurang och bageri. Programmen är fyraåriga och läggs upp som lärlingsliknande utbildningar. Det innebär att en stor del av utbildningen genomförs på en eller flera arbetsplatser. Verksamheten är integrerad i gymnasieskolan, i ett nära samarbete med både individuella programmet och nationella program. Vid tillsynstillfället har gymnasiesärskolan 6 elever. 1 (1) Måluppfyllelse Det saknas nationell statistik för resultat i gymnasiesärskolan, men enligt Leksands gymnasiesärskolas egen bedömning är måluppfyllelsen god.