Beslut för grundsärskola

Transkript

1 rn Beslut Sala kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Sala kommun

2 2 (13) Tillsyn i Sala kommun har genomfört tillsyn av Sala kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Det finns ingen nationell statistik att tillgå avseende kunskapsresultaten i grundsärskolan. Sala kommun har inte heller någon egen sammanställning över elevernas samlade måluppfyllelse och kunskapsresultat i grundsärskolan. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut.

3 3(13) Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att Sala kommun har brister när det gäller mottagande i grundsärskolan. Beslut om mottagande i grundsärskolan har inte alltid föregåtts av en fullständig utredning som består av samtliga bedömningar. Dessutom finns det brister i besluten i sig, då det saknas en motivering med en redogörelse för de skäl som vid en helhetsbedömning av eleven har lett till utgången i ärendet. Enligt kan det därför inte uteslutas att en eller flera av eleverna inte tillhör grundsärskolans målgrupp. Det innebär att kommunen inte kan garantera varje elevs rätt till utbildning i rätt skolform. Likaså saknas det dokumentation som visar att beslut fattats om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Att huvudmannen dessutom inte har rutiner för att hålla sig informerad i frågor som rör mottagandet i grundsärskolan i kommunen försvårar för huvudmannen att ta det ansvar som följer av skollagen. Vidare framgår av tillsynen att Sala kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå när det gäller att utveckla grundsärskolans verksamheter. Huvudmannen följer inte upp resultaten i grundsärskolan och därmed saknas viktiga utgångspunkter för att kunna göra en analys och utifrån detta besluta om relevanta åtgärder för att förbättra grundsärskolans verksan-theter. Det innebär att det även brister i planering och genomförande av några viktiga utvecklingsåtgärder med utgångspunkt i de nationella målen. vill i detta sammanhang poängtera betydelsen av att samtliga verksamheter inom skolväsendet följs upp, utvärderas och utvecklas i syfte att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. har även identifierat brister i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå i grundsärskolan. Det innebär att huvudmannen saknar viktiga underlag för sitt kvalitetsarbete. Därför behöver det systematiska kvalitetsarbetet förbättras på alla ansvarsnivåer i huvudmannens verksamhet.

4 4(13) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Sala kommun att vid vite av kronor senast den 1 december 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Sala kommun inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. 1 arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Huvudmannen ser till att mottagandet i grundsärskola sker i enlighet med skolförfattningarna. Detta gäller såväl elever på särskoleenheter som elever som är helt eller delvis integrerade i grundskolenheter. Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning samt att det finns rutiner för omprövning av beslut. Bedömning av brist konstaterar att Sala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Huvudmannen avgör om elever huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. (11 kap. 8 skollagen)

5 5(13) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Säkerställa att samtliga beslut om mottagande i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. I detta ingår att utforma kommunens rutin för mottagandet i grundsärskolan så att den är i enlighet med skollagens krav på mottagande i grundsärskolan. - Motivera beslut om mottagande i grundsärskolan så att besluten innehåller de skäl som har bestämt utgången. - För elever som tas emot i grundsärskolan fatta beslut om att eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt 7 kap. 5 skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Vidare framgår av 11 kap. 8 skollagen att huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Av förarbetena till skollagen framgår att en bedömning måste göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning. Av förarbetena framgår även att detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet (prop. 2009/10:165 s. 388). Enligt 20 förvaltningslagen (1986:223) ska ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis bl.a. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen (p. 1). I Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gyinnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) uttalas bland annat att det är viktigt att beslutet om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan motiveras. Syftet är att

6 6 (13) det på så sätt ska vara lättare att förstå beslutet och bedöma om det är riktigt. Av motiveringen kan det framgå vilka faktorer som beaktats i den sammanvägda bedömningen vad gäller elevens förmåga att nå kunskapskraven, hur faktorerna vägts samman samt vad som fällt avgörandet i tveksamma fall. Motiveringen är också viktig utifrån möjligheten att överklaga. s utredning s utredning visar att det finns brister i Sala kommuns arbete med mottagande av elever i grundsärskolan. I kommunens redovisning av utredningar och beslut om mottagande i grundsärskolan som kommunen har lämnat in till inför tillsynen framkommer att det i flera fall saknas en social bedömning. Detta bekräftas även i intervju med rektorn för grundsärskolan som på delegation ansvarar för beslut om mottagande isärskolan. Av kommunens redovisning framgår vidare att det för någon elev saknas samtliga fyra bedömningar, vilket även konstateras vid s granskning av aktuell elevakt. I akten finns beslut om mottagande fattat av elevens tidigare hemkommun år I akten finns även korrespondens från år 2012 från elevens tidigare hemkommun där det framgår att det är oklart var underlag till beslut om mottagande i särskolan finns för berörd elev. Rektorn för särskolan i Sala har gjort en notering om att hon kontaktat elevens tidigare hemkommuner och fått uppgift om att "inga utredningar fanns". Det innebär att eleven har gått i grimdsärskolan i Sala kommun i flera år utan att det finns någon utredning som grund för beslut om mottagande. Rektorn menar att eleven utan tvekan tillhör grundsärskolans målgrupp och att Sala kommun avser göra en utredning med de fyra bedömningarna inför elevens eventuella övergång till gymnasiesärskolan. har tagit del av kommunens "Rutiner för särskoleplacering". Där framgår att det är elevens rektor i grundskolan som har ansvar för att de olika bedömningarna genomförs och därefter lämnar dem till särskolans rektor som underlag inför beslut. Rektorn för särskolan uttrycker att det kan vara svårt att få in alla fyra bedömningar från rektorerna, framför allt den sociala bedömningen. Hon menar att det finns oklarheter när det gäller vem som har ansvar för att göra de sociala bedömningarna. På s fråga till skolchefen om rutinerna för mottagande i särskolan uppfattas vara rättsäkra så uppger skolchefen att det kommer vara så till hösten. Hon uppger även att det uppdagades brister i rutinerna i samband med den nya lagstiftningen, bland annat är hon inte är säker på om alla professioner som ska vara med alltid har varit med i samband med utredningen.

7 7(13) noterar dessutom att det i kommunens rutiner står "eventuellt social utredning" samt att grundskolans rektor har ansvar för att samla ihop "minst tre" utredningar från respektive utförare. Det innebär, enligt, att kommunens rutiner inte motsvarar skollagens krav på ett tydligt vis då det inte ställs krav på att utredningen inför mottagande i särskolan ska grunda sig på fyra bedömningar; en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Vid intervjuer med representanter för nämnden framkommer att de har delegerat beslutanderätten vad gäller mottagande i grundsärskolan till särskolans rektor och därför inte känner till dessa beslut. De uppger att det inte är en fråga som behandlas politiskt eftersom det är frågor på individnivå. har tagit del av några beslut om mottagande i grundsärskolan. I besluten anges att "Utredningen visar att eleven tillhör grundsärskolarts målgrupp". I besluten saknas dock en motivering där det framgår vilka faktorer som beaktats i en sammanvägd bedömning. Det saknas också dokumentation som visar huruvida eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ärrmesområden vid tiden för beslut om mottagande i grundsärskolan, ett beslut som är delegerat till rektorn för särskolan. Av intervju med rektorn för särskolan framkommer också att sådana beslut inte fattas, utan det noteras i elevens klasslista. Rektorn uppger dock att flera beslut om mottagande även innehåller beslut om eleven ska gå i "grundsärskola eller träningsskola". konstaterar i samband med dokumentstudier att beslut om eleven ska gå i "grurtdsärskola eller träningsskola" återfinns endast i beslut som är fattade innan år s bedömning s utredning visar sammanfattningsvis att det finns brister i kommunens arbete med att säkerställa att eleven går i rätt skolform. Beslut om mottagande i grundsärskolan har i vissa fall fattats utan fullständiga besluts-underlag. Exempelvis finns det flera elever som mottagits i grundsärskolan utan att det funnits en aktuell social bedömning med i beslutsunderlaget. Avsaknaden av samtliga bedömningar innebär dessutom enligt att Sala kommun inte har kunnat göra en helhetsbedömning av barnet. Kommunens rutiner för mottagande i grundsärskolan motsvarar inte heller författningskraven för mottagande i grundsärskolan, eftersom det inte tydligt framgår att beslutsunderlaget ska grunda sig på fyra bedömningar. Vidare saknas dokumentation som visar huruvida eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden vid tiden för beslut om mottagande. Huvudmarulen har inte heller rutiner för att hålla

8 8 (13) sig informerad i frågor som rör mottagandet i grundsärskolan i kommunen, vilket försvårar för huvudmannen att ta det ansvar som följer av skollagen. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 skollagen förenas med vite. ska förena föreläggandet med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Verksamheten uppfyller inte de krav som gäller och Sala kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Mottagande i grundsärskolan utgör myndighetsutövning mot enskild och är ett särskilt ingripande beslut mot den det berör. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan får många och långtgående konsekvenser för det enskilda barnet. Det är därför särskilt viktigt att alla ärenden utreds på de sätt som krävs och att besluten fattas utifrån fullständiga och välgrundade underlag, vilket brister i Sala kommun. De konstaterade bristerna är allvarliga, inte minst med tanke på konsekvenserna för den enskilda individen. s utredning visar att Sala kommun har känt till dessa brister i flera år, men inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Det är angeläget att Sala kommun gör sitt yttersta för att snabbt komma tillrätta med bristerna. Mot bakgrund av omfattningen och allvaret i de brister som föreligger finner sammantaget skäl att förena föreläggandet med vite. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sala kommun att senast den 25 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och längsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga omräden, i syfte att främja ökad

9 9(13) likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i grundsärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporte6 anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Sala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Se till att inriktningen för det systematiska kvalitetsarbetet är att de nationella mål för utbildningen som anges i styrdokumenten uppfylls.

10 10(13) - Följa upp resultat inom grundsärskolan. Med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar måluppfyllelsen och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) ska arbetet bedrivas strukturerat med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman har sina former och rutiner för kvalitetsarbetet men utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. s utredning Utgångspunkten för skolnämndens kvalitetsarbete i Sala kommun är enligt intervjuade politiker skolnämndens strategiska plan samt verksamhetsplanen och kvalitetsredovisningen. Dokumenten avser samtliga skolformer. Den strategiska planen irmbhåller framförallt ekonomiska förutsättningar och nyckeltal, en kort beskrivning av de olika skolformerna utifrån en omvärldsanalys samt en redogörelse av lokalbehov. Enligt intervjuade politiker ska det i verksamhetsplanen framgå "vad som ska göras" och kvalitetsredovisningen är uppföljningen, där det ska framgå "hur vi har lyckats". Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges gemensamma mål för kommunens samtliga nämnder. Exempel på sådana mål är "Ett växande Sala", "Nöjda medborgare och brukare" samt "God service av hög kvalitet". Målen har Box 23069, Stockhorn

11 11(13) således inte en tydlig koppling till nationella mål för utbildningsväsendet, något som även konstateras av förvaltningstjänstemän i intervju. De uttrycker att det finns svårigheter i styrningen av verksamheten för att möta såväl de kommunala som de nationella målen för utbildningsverksamheten. De kommunala målen i verksamhetsplanen ska följas upp genom indikatorer som respektive nämnd beslutar om. Utöver detta har skolnämnden i verksamhetsplanen preciserat ytterligare mål. Där finns inga mål och inte heller några indikatorer som är specifikt inriktade mot grundsärskolan, förutom allmänt hållna mål som gäller elevers och vårdnadshavares upplevelse av god kvalitet i verksamheten och möjlighet till inflytande. Sala kommun har kommit in med sin senaste kvalitetsredovisning i samband med tillsynen. kan konstatera att den är från år Förvaltningstjänstemän förklarar avsaknaden av aktuell kvalitetsredovisning med att när kravet på kvalitetsredovisning släpptes medförde det att dokumentationen av kvalitetsarbetet kom" i kläm". Det saknas därmed en kvalitetsredovisning, eller motsvarande dokumentation, som är aktuell och har sin utgångspunkt i grundsärskolans senaste kvalitetsredovisningar. konstaterar att uppföljningen av grundsärskolan är knapphändig i kvalitetsredovisningen från Där står bland annat att särskolan inte har några mätbara resultat att redovisa. noterar också att den aktuella verksamhetsplanen inte heller har en tydlig koppling till kvalitetsredovisning för Rektorn som har ansvar för verksamheterna i grundsärskolan kan inte ge några exempel på hur kvalitetsarbetet i grundsärskolan används i förvaltningens och nämndens övergripande kvalitetsarbete. Rektorn tror att politikerna inte har någon nämnvärd insyn i grundsärskolans verksamhet. Vidare uppger rektorn att det inte ges någon återkoppling på grundsärskolans kvalitetsredovisningar. Skolchefen uppger i intervju att det inte följs upp hur det går för eleverna i grundsärskolan, utan skolchefens dialog med rektorn har främst fokus på att eleverna ska ha det bra, inte uppleva kränkningar och att de ska läsa enligt läroplanen utifrån deras förutsättningar. Även i intervju med representanter för skolnämnden framkommer att skolornas kvalitetsarbete inte utgör underlag i huvudmannens kvalitetsarbete. Politikerna framhåller att det finns ett behov av att förbättra kvalitetsarbetet och att det dessutom brister när det gäller att genomföra förändringar. Även förvaltningstjänstemän uttrycker att de inte är nöjda med kvalitetsarbetet, det behöver förbättras när det exempelvis gäller att analysera resultat och dokumentation. Därför är förvaltningen i färd med att utarbeta en ny struktur för kvalitetsarbetet, ett så kallat kvalitetshjul.

12 12(13) har inför tillsynen tagit del av det dokumenterade kvalitetsarbetet som finns för grwldsärskolan på enhetsnivå i form av kvalitetsredovisningar. I dokumentationen finns inte någon uppföljning av vilka kunskapsresultat som uppnåtts i förhållande till de nationella målen, förutom den mer generella beskrivningen att eleverna har uppnått målen. Det saknas en närmare redogörelse av vilka kunskapsresultat som verkligen uppnåtts, exempelvis resultaten för olika ämnen/ämnesområden. Därmed finns det inte heller några analyser av hur den pedagogiska verksamheten har påverkat kunskapsresultaten. I kvalitetsredovisningarna redovisas dock flera mål och åtgärder som varit i fokus utifrån rubrikerna i kapitel 2 i läroplanen. Analyserna i anslutning till detta är knapphändiga, det är snarare beskrivningar av vilka aktiviter som genomförts. s bedömning s bedömning är att huvudmannens kvalitetsarbete gällande grundsärskolan har flera brister. Att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå medför att huvudmannen har ett bristande underlag för att på huvudmannanivå kunna utvärdera och besluta om relevanta åtgärder i syfte att utveckla verksamheten i grundsärskolan. Huvudmannen följer inte heller på något annat sätt upp resultaten i grundsärskolan. Därmed saknas viktiga underlag för att kunna göra en analys och utifrån detta besluta om medvetna och nödvändiga åtgärder för att förbättra grundsärskolans verksamheter. Som en konsekvens av dessa brister har huvudmannen ett otillräckligt underlag för att kunna bedöma om det kan finnas mönster i resultaten som kan förklaras av faktorer som hur elevernas lärande och utveckling påverkas av till exempel ledning, undervisningens kvalitet, organisation, personella och materiella resurser eller andra förutsättningar som huvudmannen ger. Bristerna i huvudmannens kvalitetsarbete har, enligt, även ett samband med de otydligheter som finns i styrkedjan när det gäller kommunikationen mellan ansvarsnivåerna i huvudmannens verksamhet. Det är med andra ord otydligt hur huvudmannens och grundsärskolans kvalitetsarbete hänger ihop. s utredning visar sammanfattningsvis att huvudmannens kvalitetsarbete inte är en process där uppföljning, analys av resultat, planering och genomförande av insatser tydligt hänger samman för att bidra till utveckling av verksamheterna i grundsärskolan och ytterst bidra till att elevernas ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och övriga utveckling. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte heller.

13 13 (13) Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som myndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Eftersom verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna föreläggs Sala kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa de konstaterade bristerna. På s vägnar (ermaa/14, Tommy Lagergren Beslutsfattare 4421, b-e/5 Åsa Rehnberg Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 3 Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Sala kommun Bilaga 3: Överklagandehänvisning

14 Haga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

15 ("N Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Sala kommun Grundsärskolan Sala kommun ligger i Västmanlands län. Antalet invånare i kommunen är cirka Grundsärskolan i kommunen består av tre skolenheter: Åkraskolan, Gysinge och Verdandi. I Åkraskolan bedrivs undervisningen för elever i årskurs 1 till 6, i Gysinge årskurs 6 till 9 och i Verdandi bedrivs undervisningen för elever som går inriktning träningsskola. Det går sammanlagt 25 elever i grundsärskolan, varav åtta går inriktning träningsskolan. Huvudman för verksamheten i pundsärskolan är skolnämnden som även ansvarar för övrig utbildningsverksamhet; förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Skolnämnden har en gemensam förvaltning med övriga nämnder i Sala kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Skolchefen är ansvarig förvaltningschef för utbildningsverksamheten i kommunen.

16 Bilaga 3 Bilaga 3: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 23069, Stockholm. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.