Ungas bostadsval
Bakom rapporten står Bostadsrätterna Kontaktperson: Kenny Fredman, kenny.fredman@bostadsratterna.se Enkätundersökningen är utförd i samarbete med United Minds Rapportförfattare är Maria Pleiborn, demograf på WSP. 2
OM UNDERSÖKNINGEN Bostadsrätterna har gett United Minds i uppdrag att genomföra en enkätundersökning riktad till unga vuxna mellan 18 och 35 år i hela Sverige. Syftet är att ta reda på ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Totalt tillfrågades ett slumpmässigt representativt urval på totalt 2034 respondenter i månadsskiftet maj/juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler. WSP har analyserat materialet och författat denna rapport. Undersökningen redovisas för ett antal olika svarsgrupper. Åldrarna är indelade i 18-23- åringar, 24-29-åringar och 30-35-åringar. Den första gruppen är på väg ut på bostadsmarknaden, den tredje gruppen borde vara etablerade och den andra gruppen någonstans däremellan. Vidare fördelar sig de svarande geografiskt i Sverige, på nuvarande boendeform och utifrån hushållsstruktur enligt nedan: De unga har också besvarat frågor om sin sysselsättningsstatus, och inkomstnivå. De har också svarat på när de flyttade hemifrån första gången (de som flyttat) och om de för närvarande söker efter ett nytt boende. Slutligen har de besvarat ett antal kunskapsfrågor om ränteavdrag, amorteringskrav och bolånetak. Huvuddelen av undersökningen handlar om hur de unga beter sig på bostadsmarknaden, hur de skaffat sin bostad, deras attityder kring hyrt och ägt boende, deras förhoppningar om sin framtida bostadssituation, om bostadspriser, sparande och bostadslån samt om bostaden är en prioriterad kostnad. BOSTADMARKNADEN FÖR UNGA VUXNA I SVERIGE IDAG Sveriges befolkning består just nu av ovanligt många unga som ska ta sig ut i livet ut på arbetsmarknaden, ut på bostadsmarknaden och ut i vuxenlivet generellt. Det beror på ett högt barnafödande runt 1990 och många unga invandrare på senare år. Många av dem stoppas dock på vägen och det gäller framför allt vägen till en egen bostad. Marknaden för hyrda bostäder blir allt svårare att ta sig in på. Idag finns i princip inga lediga lägenheter någonstans i landet. Köerna växer och de unga har inte haft så lång tid på sig att köa, vilket gör att de hamnar längst bak i kön. Köerna kan förklaras av en ökande befolkning och att totala mängden hyresrätter minskat till följd av lågt bostadsbyggande i kombination med omvandlingar till bostadsrätter, framför allt i Stockholm. Denna rapport koncentrerar sig dock främst på ungas valmöjligheter på den ägda bostadsmarknaden. 240 av landets kommuner anger ett underskott på bostäder för ungdomar i åldern 19 till 25 år enligt Bostadsmarknadsenkäten 2018. 33 kommuner anger att det är balans på bostadsmarknaden för ungdomar, och de flesta av dem är mindre orter. Endast Åsele kommun anger ett överskott på 3
bostäder för ungdomar. Av de kommuner som anger ett underskott på bostäder för ungdomar anger kommunerna att den främsta orsaken är att det finns få lediga bostäder. Andra vanliga orsaker är att det finns för få små lediga bostäder, eller att lediga små bostäder är för dyra för ungdomar 1. Bostadspriserna har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Eftersom bostadspriserna ökat mer än inkomster har skuldkvotskurvan (skulder i relation till disponibla inkomster) stigit. Många ser detta som ett problem. Det innebär att politiken och ansvariga myndigheter infört regleringar i syfte att framför allt minska svenska hushålls skuldkvot. Regleringarna började med det så kallade bolånetaket år 2010 och har sedan fortsatt med ett antal åtgärder. Varje reglering ställer allt högre ekonomiska krav på låntagarna. Unga vuxna har även tidigare haft svårt att finansiera ett bostadsköp och med de nya regleringarna har detta försvårats ytterligare. Unga har av förklarliga skäl inte haft samma möjligheter att hinna bygga upp ett eget kapital. Det har också blivit allt svårare att spara till bostad eftersom priserna ökat mer än vad många kan spara. De unga kan inte heller i samma utsträckning som andra hushåll realisera vinster från tidigare boenden. De har också relativt sett lägre löner som nu blir ett mycket påtagligt hinder efter Finansinspektionens senast införda amorteringskrav (där amorteringen höjs om man belånar sig över 4,5 gånger årsinkomsten). För unga vuxna är det också numera mer ovanligt med fast anställning som ofta krävs för både ägt och hyrt boende. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor anger att kraven på just inkomst och anställningsform stänger ute många unga från både köp och att kunna hyra i första hand. Unga har på senare år fått mindre kvar att leva på när bostadskostnaden räknats bort vilket mest beror på att unga halkat efter i inkomstutvecklingen. Deras konkurrenskraft, som redan tidigare var låg, har alltså försämrats jämfört med andra hushållsgrupper. En följd av amorteringskraven är att det påverkar KALP, Kvar-Att-Leva-På-kalkylen. Ofta är det den och inte själva amorteringskravet som gör att de unga inte får möjlighet att låna till den bostad de vill köpa. Bankerna har också själva utökat kraven i KALP och ökat kalkylräntan till 7 %. Bankerna har även på egen hand infört en gräns för att få låna, där bolånet inte får överstiga mellan 5,5 och 6,5 gånger årsinkomsten brutto oavsett hur mycket man tjänar. I och med detta krav spelar det heller inte någon roll om de unga har lyckats spara relativt mycket pengar. De faller ändå på mållinjen för inkomstkravet. Svårigheter att komma in på bostadsmarknaden, som ökat de senaste tio åren, gör att en allt större andel av unga bor kvar hos föräldrarna och tidpunkten för flytt från föräldrahemmet flyttas framåt. De unga som flyttar gör det dock ofta. Det är den åldersgrupp som flyttar absolut mest i Sverige. Det är ju inte så konstigt heller eftersom de behöver flytta till nya utbildningar, arbeten och partners och kanske även tvingas flytta mellan bostäder då de inte får ett permanent boende. De flyttar mellan osäkra boendeformer, utan kontrakt, till höga kostnader, i andra och tredje hand, mellan inneboenden och kompisens soffa och sen kanske hem till föräldrarna igen. Trots det har unga vuxnas flyttintensitet minskat kraftigt de senaste åren. Totalt har 410 000 unga vuxna i åldern 20-29 år (den åldersgrupp som har den högsta flyttintensiteten) inte flyttat under perioden 2008-2017 jämfört med om flyttbenägenheten varit lika stor som den var 2007 2. 1 BME 2018 2 SCB, Beräkning av WSP 4
Andel av befolkningen, Procent 41,0 Inrikes flyttningsintensitet i åldersgruppen 20-29 år 40,0 39,0 Uppgången innebar 47 000 fler flyttningar 2002-06 38,0 37,0 Nedgången innebär 410 000 färre flyttningar 2008-17 36,0 35,0 34,0 33,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: SCB, Beräkning av WSP Unga vuxna bor istället i allt högre utsträckning kvar i föräldrahemmet. 2017 är andelen unga vuxna i åldrarna 20-27 som bor hemma högre än någonsin tidigare i Hyresgästföreningens mätningar: 24,3 %. Det motsvarar ungefär 260 300 personer. Av de unga vuxna som var hemmaboende 2017 vill åtta av tio flytta hemifrån, vilket motsvarar 213 000 ofrivilligt hemmaboende unga vuxna. Hyresgästföreningens undersökning visar också att av dem som flyttat hemifrån bor knappt en fjärdedel i osäkra boendeformer, som i andra hand och inneboende. En majoritet av de inneboende saknar kontrakt 3. Den svåra bostadssituationen för unga är något som många unga går och tänker på. Mer än varannan ung idag (52 procent) oroar sig för att överhuvudtaget kunna komma in på bostadsmarknaden enligt Ungdomsbarometerns undersökning. Hela 78 procent anser att köpa en bostad alltid är en bra investering. Till och med det mycket tillspetsade påståendet bostadssituationen i Sverige är helt orimlig instämmer 70 procent helt eller delvis i 4. 3 Hyresgästföreningen, Unga vuxnas boende 2017 4 Ungdomsbarometern 2017 5
30% Andel hemmaboende bland unga vuxna 20-27 år 25% 24,3% 20% 15% 15,2% 10% 5% 0% 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: Hyresgästföreningen Sammanfattningsvis har Sverige en dyr och trög bostadsmarknad som leder till en insider/outsiderproblematik, där de som är inne på bostadsmarknaden bor relativt bra och billigt, medan de som är utanför får allt svårare att komma in på bostadsmarknaden och är hänvisade till dyra bostäder och högt tvångssparande. Unga vuxna har också ett stort gap mellan hur de vill bo och hur de bor, och det är med andra ord en stor skillnad mellan behov och efterfrågan. Att unga inte kan påverka hur de vill bo kan leda till att utbildningsplatser inte blir accepterade och till rekryteringssvårigheter hos företag. Detta i sin tur påverkar naturligtvis Sveriges tillväxtmöjligheter på längre sikt. HUR BOR DE UNGA IDAG? 21 % av de unga har inte flyttat hemifrån från 51 % i den yngsta åldersgruppen (18-23 år) till 4 % i den äldsta (30-35 år). Dessa resultat stämmer väl överens med andra undersökningar och det vi också vet är att gruppen vuxit på senare tid. I Malmöregionen har hela 30 % av de svarande ännu inte flyttat hemifrån och bland de som studerar är det hela 44 % som bor i föräldrahemmet. De som flyttat hemifrån var i genomsnitt knappt 20 år när de flyttade (första gången) och även här är det de unga i Malmöregionen som skiljer sig lite från övriga de flyttade i genomsnitt ett år senare. Det är något tidigare än i den allmänna statistiken, men den mäter ibland när man flyttade hemifrån - senast. De unga har både svarat på frågan vilken typ av bostad de bor i idag och om de äger sin bostad. 53 % bor i en bostadsrätt eller i villa/radhus etc. 38 % bor i en hyresrätt med förstahandskontrakt och resten bor i övriga upplåtelseformer (studentlägenheter, andra hand etc.). Men det är bara 73 % av de som bor i ägda bostäder som faktiskt äger bostaden själva. I dessa inkluderas 12 % som äger bostaden ihop med sina föräldrar dessa är säkert en blandning av de som bor kvar i föräldrahemmet och de som äger en bostad de köpt ihop med sina föräldrar. Detta har blivit vanligare efter de senaste årens kreditkrav. Naturligtvis skiljer sig svaren mellan åldersgrupperna. 6
En tredjedel av de som inte äger sitt boende idag tror inte heller att de någonsin kommer att göra det. 12 % tror inte att de kommer att kunna äga sitt boende. I storstäderna är dessa svar vanligare. Ju yngre respondenterna är desto färre tror sig kunna äga ett boende i framtiden. 100% Tror du att du någonsin kommer att kunna äga din egen bostad? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej, jag kommer inte kunna Nej, jag vill inte äga mitt boende Vet ej Alla Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Större stad Mellanstor stad Mindre stad/tätort Glesbygd/Landsbygd En av fem håller med om att det kan vara en strategi att träffa en partner för att förbättra sina chanser på bostadsmarknaden. De håller med om påstående att en starkt bidragande orsak till att jag söker en partner är att förbättra mina chanser att komma in på bostadsmarknaden. Fler unga män än unga kvinnor höll med om påståendet. Detta känner vi igen från tidigare studier. WSP genomförde en undersökning på uppdrag av Bofrämjandet under hösten 2017 5. Undersökningen liknade denna och besvarades av cirka 1 000 unga vuxna i åldrarna 16-31 år. Då djupintervjuades också ett antal högutbildade unga vuxna i Stockholmsregionen. De bekräftade att det var betydligt enklare att skaffa bostad om man var två och delade på kostnaderna. Det kan dock vara en riskabel strategi att äga tillsammans med andra som ung eftersom man blir mer sårbar. Unga är mer rörliga än äldre både mellan bostäder och mellan partners. Om man köpt en bostad ihop med någon man sen inte ska dela liv med kan man vid en separation bli tvungen att sälja i ett ogynnsamt läge. Köper man sin första bostad själv har man större möjlighet att bestämma tidpunkt för försäljning själv. Hälften av de svarande i denna studie håller dock inte med om påståendet de ser partnermarknaden och bostadsmarknaden som separata företeelser. Även för att skaffa en hyresrätt kan detta vara en strategi: Skaffa en tjej med många ködagar var ett citat som en ung man gav sina kompisar. Om man flyttar in från en annan del av landet till Stockholmsregionen och inte stått i bostadsförmedlingens kö har man ingen chans att få en bostad. Men med en tjej från Stockholm som stått i kön sedan sin 18-årsdag stiger chanserna. 28 % av respondenterna kan tänka sig att köpa en bostad med vänner eller bekanta för att förbättra sina chanser. Detta är kanske ett än mer riskabelt beteende. 5 Unga vuxnas strategier på bostadsmarknaden, WSP, Rapport åt Bofrämjandet hösten 2017 7
36 % av de som äger sin bostad har köpt den ensam. En lika stor andel har köpt den tillsammans med sin partner. Detta blir också allt vanligare eftersom det är lättare att få ihop kapital och inkomstkrav om man är flera. Bland de kvinnliga respondenterna uppgav hela 46 % att de köpte sin första bostad ihop med en partner, jämfört med 24 % av männen. 11 % uppger att de köpte bostaden ihop med förälder eller annan anhörig och 12 % uppger att de ärvt eller på annat sätt tagit över bostaden från en närstående. HUR HAR DE SOM ÄGER SIN BOSTAD FINANSIERAT KÖPET? 52 % av de som äger sin bostad säger att de finansierat kontantinsatsen genom eget sparande. En del har dock köpt bostad innan bolånetaket infördes. 15 % lånade pengarna av en närstående, 14 % fick pengarna av förälder eller anhörig och 9 % ärvde pengarna. 11 % tog topplån hos bank eller annat låneinstitut och 8 % tog blancolån för att finansiera kontantinsatsen. Efter de nya kreditrestriktionerna har vi sett att blancolånen ökar, särskilt kraftigt ökar de efter det senaste amorteringskravets infördes. I den tidigare nämnda studien åt Bofrämjandet hösten 2017 var det särskilt tydligt att det var betydligt svårare att komma in på bostadsmarknaden för unga vars föräldrar bodde i hyresrätter. De hade inte samma möjligheter att hjälpa sina barn ekonomiskt varken med lån eller gåvor och kunde inte låna på sina egna bostäder som hjälp. Den stora skiljelinjen i den undersökningen gick mellan familjer som ägde sitt boende och de som inte gjorde det. Även andra faktorer påverkades av föräldrarnas boende om ungdomarna sparade själva, hur mycket de sparade och deras drömmar om framtidens boende. I den här studien är det tydligt att de unga stockholmarna får mer hjälp av föräldrarna än unga i övriga Sverige får. I Storstockholm är det hela 39 % av de unga som antingen fått pengar eller fått låna pengar till kontantinsatsen från föräldrarna. I mindre städer är det bara 17 % som fått det trots att de säkert inte behövt lika mycket pengar. Och det är inte heller en större andel av dem som bor i de mindre orterna som själva bekostat kontantinsatsen. Av dem som idag inte äger sin bostad är det 37 % som inte har någon i sin närhet som kan hjälpa de ekonomiskt till ett bostadsköp. I Storstäderna är det vanligare och det kan bero på att bostäderna där är värda mer och föräldrarna har lättare att få lån på sina bostäder som hjälp till de unga. I småorter och utanför tätorterna (på landsbygden) är det bara 13 % som tror sig kunna få ekonomiskt stöd av föräldrar eller andra nära familjemedlemmar. Av de som tror sig kunna få ekonomiskt bidrag är genomsnittssumman 300 000 kronor. Skillnaden är stor om man bor i Stockholmsregionen mot de som bor i mindre städer. I Stockholmsregionen tror man sig i genomsnitt kunna få hjälp med över en halv miljon kronor och i en mindre stad enbart med drygt 100 000. Om man ska bo kvar på orten kan detta också vara nödvändigt eftersom kontantinsatserna för att till exempel köpa små bostadsrätter 8
ligger ungefär på de nivåerna. De som har högre lön själva från förvärvsarbete anger också att de kan få låna mer pengar från närstående än de med lägre lönenivå. 600 000 Hur mycket pengar skulle du kunna låna av föräldrar eller närstående för att finansiera kontantinsatsen till ett bostadsköp? 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Det är just avsaknaden av startkapital som är orsaken till att man inte äger sitt boende idag. 33 % av de svarande anger detta som skäl till att de inte äger sitt boende de har inte ett tillräckligt sparkapital till kontantinsatsen. Intressant nog är det något fler äldre som anger detta jämfört med den yngsta åldersgruppen. 24 % har inte tillräckligt hög lön de kanske rent av gjort en kalkyl för vad det innebär med det nya amorteringskravet? 21 % vill inte skuldsätta sig. 12 % anger att deras anställningsform är ett hinder för att få lån. 9 % väntar tills de träffar den rätta att köpa bostad med. Listan av anledningar är lång. 30 % av de unga i denna studie har inga egna sparade medel alls som de satt av för kommande bostadsköp. Det är ofta dessa som antingen inte vill köpa sitt boende framöver eller som tror att de aldrig någonsin kommer att kunna det. 19 % har över 100 000 kronor avsatta för en kommande bostadsaffär. Av dessa har 4 % över en halv miljon i sparkapital. 17 % av de unga säger sig kunna köpa en bostad idag till det pris de tror att den kostar. 9
60% Har du i dagsläget några sparade medel för ett kommande bostadsköp? 50% 40% 30% 20% 10% 0% < 10 000 kr 10 000-25 000 kr 25 001-100 000 kr 100 001-300 000 kr 300 001-500 000 kr Alla Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö > 500 000 kr Nej, jag har inga sparade medel Större stad Mellanstor stad Mindre stad/tätort Glesbygd/Landsbygd 10 % sparar inte alls, de flesta av dem tillhör den yngsta åldersgruppen. Vi har inte frågat om deras föräldrar sparar eller har sparat till dem. Det kanske de inte heller känner till. I befolkningen som helhet (över 15 år) är det 17 % av kvinnorna och 15 % av männen som inte har något eget sparande. I studien till Bofrämjandet var det 22 % av de unga vuxna med föräldrar som bodde i hyresrätt som inte hade några besparingar alls, medan det bara gällde 11 % av de unga vuxna med föräldrar som bodde i bostadsrätt/radhus/villa. Hälften av respondenterna i undersökningen sparar mer än 1 000 kronor i månaden. Det är exakt samma andel som studien till Bofrämjandet hösten 2017 visade. Många unga sparar mycket pengar varje månad. I den här studien sparar 7 % mer än 10 000 kronor per månad. I Stockholmsregionen är den andelen hela 12 %, i mindre tätorter 3 %. I djupintervjuerna som genomfördes i studien till Bofrämjandet vittnade flera om att de kan spara mycket pengar. De har gått långa akademiska utbildningar och är vana att leva på studielån och bidrag. När de kommer ut och jobbar på sitt första jobb får de en betydligt bättre ekonomi, men eftersom de är vana att leva snålt får de mycket pengar över och stora möjligheter att spara. De kan på några år spara ihop till sin kontantinsats för en liten bostad i Stockholmsregionen särskilt de som lever som sambor och har fått möjlighet att bo i en hyresrätt med förstahandskontakt eller en studentlägenhet och inte betala mycket höga andrahandshyror. Problemet nu är ju att detta kanske inte räcker de måste ha en högre lön för att inte behöva amortera mer och därmed kanske råka ut för att Kvar-att-leva-på-kalkylen inte håller. Föremålet för sparandet är dock olika, men vanligast är att man sparar till bostaden. 40 % av sparkapitalet har man tänkt ska gå till en bostad. En lika stor andel är tänkt gå till resor. I övrigt sparar man för oförutsedda händelser (som säkerhet och långsiktigt). De unga sparar också i hög utsträckning till pensionen ett ännu mer långsiktigt sparande. Övriga större poster är sparande till fonder och aktier, bil och barn. Man anger att man är beredd att lägga 37 % av sin inkomst efter skatt på boendet. Det är betydligt mer än genomsnittssvensken gör idag (omkring 25 %). 10
UNGAS ATTITYDER TILL HYRT OCH ÄGT BOENDE Vi tror ofta att unga inte kommer att vilja bo på samma sätt som tidigare generationer i framtiden. Man hör uttalande som dagens unga är morgondagens vuxna och antyder att de unga generationerna idag skulle ha helt andra värderingar och attityder som vuxna avseende bostaden jämfört med tidigare generationer, det vill säga att deras värderingar inte skulle förändrats med åldern. Detta har dock flera undersökningar visat sig inte stämmer. WSP genomförde under 2016 en enkätundersökning bland unga vuxna födda på 90-talet på uppdrag av BoKlok 6. Där framkom att 70 % av 90-talisterna vill bo i ett marknära boende om 15 år, dvs. när de blivit så gamla att de vill bilda familj. Det är exakt samma andel som tidigare generationer. Boverket 7 fick samma resultat i sin undersökning där man tillfrågade 5 000 personer i hela landet och i åldrarna 20-79 år. I Stockholm vill fler bo i lägenhet, 38 %. SBAB genomförde en studie 8 där man frågade 1 000 personer i åldern 18-26 år hur de vill bo om 10 år. Då svarade en övervägande majoritet att de vill bo i egen villa/radhus. I Stockholm ville 45 % bo i småhus medan 40 % ville bo i bostadsrätt. Under 10 % ville helst bo i hyresrätt och där var det inga stora skillnader mellan olika regioner. Även i den här studien dominerar viljan att äga sitt boende. Två tredjedelar av de som äger sitt boende idag säger också att de vill äga sitt boende så länge som möjligt. En del svarar dock att de hellre hade hyrt sitt boende idag om de haft möjlighet att få ett förstahandskontrakt. Det framför allt de unga som svarar så och de med otrygga eller inga anställningar. I den här undersökningen är det också bara 8 % som inte vill äga sin bostad. Anledningen till att man vill äga sin bostad är främst att man vill kunna bestämma mer själv över boendet (30 %) och att man vill ha en långsiktigt trygg boendesituation (26 %). Det är starkare drivkrafter än ekonomisk avkastning. Det skiljer dock lite mellan olika delar av landet. Bara 22 % av de unga i Göteborgsregionen säger att den främsta drivkraften är kontrollen över boendet, medan 41 % av de som bor utanför storstäderna säger detsamma. Bara 20 % av de unga i Malmöregionen anger trygghet som främsta skälet. Samma siffra är 29 % i Stockholm och 31 % övriga större städer. 6 90-talisternas boendepreferenser, WSP, Rapport åt 20-årsjubilerande BoKlok 2016 7 Boverket, Rapport 2014:24 8 Så vill unga bo 2017, SBAB 11
50% Vilket av följande alternativ är den starkaste drivkraften till att du vill äga din egen bostad? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jag vill kunna bestämma mer själv över mitt boende Jag vill ha en långsiktigt trygg bostadssituation Jag ser bostadsägandet som en god investering för framtiden Jag har inte möjlighet att få tag på en hyresbostad där jag vill bo Jag vill inte äga min bostad Alla Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Större stad Mellanstor stad Mindre stad/tätort Glesbygd/Landsbygd Annan anledning VAD KAN UNGA VUXNA OM BOSTADSFINANSIERING? Vi avslutade enkäten med några kunskapsfrågor som berörde bolånetak, amorteringskrav och ränteavdrag. Det visar sig att unga är tudelade i svaren. En relativt stor del svarar att de inte alls vet svaren på frågorna mellan 25 % och 38 % svarar Vet ej. I slutet av 2010 infördes ett bolånetak som innebär att köpare får låna upp till 85 % av köpesumman för bostaden, men att återstående del behöver finansieras med eget kapital. Hela 38 % av de unga svarar att de inte vet hur stor kontantinsats man måste ha för att köpa en bostad. I den yngsta åldersgruppen är det 52 % som svarar Vet ej. 30 % svarar rätt på frågan. I genomsnitt tror dock de unga att man måste ha 24 % i eget kapital. 12
60% 50% Det finns ett krav på hur stor kontantinsatsen måste vara vid bostadsköp. Hur stor andel av totala köpesumman måste kontantinsatsen som minst vara? 52% 40% 38% 30% 34% 31% 28% 24% 22% 23% 20% 10% 0% Vet ej Genomsnitt % Alla 18-23 år 24-29 år 30-35 år Den 1 juni 2016 infördes ett amorteringskrav där bolån ska amorteras med 2 % per år ned till 70 % av bostadens marknadsvärde. Därefter ska bolånet amorteras med 1 % per år ned till 50 % av bostadens marknadsvärde. Den 1 mars 2018 infördes ett utvidgat amorteringskrav med tillkommande regleringar kopplade till inkomsten. Kravet innebär att de bolånetagare som vill ta lån som överstiger 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer per år än vad som behövts tidigare. 25 % av de unga svarar att de inte vet vad som menas med amorteringskrav. 52 % svarar rätt på frågan. Vi ställde också en fråga om ränteavdrag. 37 % av respondenterna svarade att de inte visste vad som menas med ränteavdrag. Nu när debatten om just ränteavdrag ä ganska livlig är detta en anmärkningsvärt hög andel. Men lika många 37 % svarade rätt på frågan ( Att jag kan dra av kostnaden för ränta när jag deklarerar och på så sätt betala mindre i skatt ). Den äldre åldersgruppen hade en större andel rätt svar 52 % svarade rätt. Men det var hela 30 % av de äldre som svarade att de inte visste. 13
70% Hur står det till med kunskaperna om amortering och ränteavdrag? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vet ej Svarar rätt Vet ej Svarar rätt Vet du vad som menas med amorteringskrav? Vet du vad som menas med ränteavdrag? Alla 18-23 år 24-29 år 30-35 år 70% Hur står det till med kunskaperna om amortering och ränteavdrag? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vet ej Svarar rätt Vet ej Svarar rätt Vet du vad som menas med amorteringskrav? Vet du vad som menas med ränteavdrag? Alla Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Större stad Mellanstor stad Mindre stad/tätort Glesbygd/Landsbygd 14